På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 3 februari 2016, kl Kaffe serveras från kl. 08.

2016-01-26 Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kallelse På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 3 februari 2016, kl 09.00 Kaffe serveras från kl. 08.30 Plats Ärenden Rådhussalen, Rådhuset i Karlshamn Se bifogad föredragningslista och bilagor REGION BLEKINGE Christina Mattisson ordförande Andréa Hellsberg sekreterare Region Blekinge Valhallavägen 1 371 41 Karlskrona Tel 0455-30 50 00 Fax 0455-30 50 10 E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr 222000-1321 Bankgiro 5106-8914 www.regionblekinge.se

Regionstyrelsen Dagordning Tid Onsdagen den 3 februari 2016, kl. 09.00 Plats Rådhuset, Karlshamn Dagordning: Beslutsärenden 1. Val av justerare 2. Godkännande av föredragningslistan 3. Remissyttrande; Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur bilaga 4. Remissyttrande; Trafikverkets inriktningsunderlag för transport bilaga infrastrukturplaneringen för perioden 2018 2029 5. Samrådsyttrande över Funktionellt prioriterat vägnät bilaga 6. Motionssvar; Skyltning till Saxemara båtvarv bilaga 7. Arkivreglemente för Region Blekinge bilaga 8. Svar på revisionsrapport; Granskning av lönehantering bilaga 9. Avveckling av Blekinge Health Arena ideell förening bilaga 10. Projekt; Business Blekinge bilaga 11. Projekt; Drivkraft! bilaga 12. Inkomna motioner & medborgarförslag 13. Informationsärende Villkorsbrev mm 2016 bilaga 14. Delegationsbeslut bilaga Övrigt Anmälningsärenden Protokoll regionstyrelsens arbetsutskott, 2015 12 02 Protokoll regionstyrelsens arbetsutskott, 2015 12 16 Protokoll regionstyrelsens arbetsutskott (extra), 2016 01 14 Protokoll regionstyrelsens arbetsutskott, 2016 01 20 Protokoll kultur och fritidsnämnden, 2015 12 11 Protokoll trafiknämnden, 2015 12 17 Riksteaterns tack för deltagande i Run for your life Länsstyrelsen; Protokoll Integrationsrådet, 2015 12 09 Sydarkivera; Protokoll förbundsstyrelsen, 2015 12 04 Strukturfondspartnerskapet Skåne Blekinge; Protokoll 2015 12 07/08 Region Skåne; Protokoll regionfullmäktige, 2015 11 24

Regionsamverkan Sydsverige; Anteckningar från arbetsutskottets möte 2015 12 03 Mayor of Gdynia; Gratulationsbrev ang godkännande av TENTacle Finansdepartementet; Ändring av regleringsbrev för bå 2015 avs länsstyrelserna Näringsdepartementet; Ändring av regleringsbrev för bå 2015 avs anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom uo 19 Regional tillväxt Näringsdepartementet; Uppdrag att utveckla och stödja arbetet för jämställd regional tillväxt Näringsdepartementet; Uppdrag att fördela medel för stöd till kommersiell service i särskilt sårbara och utsatta glesbygdsområden Näringsdepartementet; Villkor mm för budgetåret 2016 för bl a samverkansorgan inom utgiftsområde 1 (Rikets styrelse), 19 (Regional tillväxt) och 22 (Kommunikationer) Regleringsbrev för budgetåret 2016 (kopior för kännedom)

Förslag till beslut 3 2016-01-20 REGIONSTYRELSEN 2016-02-03 Dnr 111-398-2015 Handläggare Peter Hermansson 0455-30 50 03 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur Ett förslag till gemensamt positionspapper för Sydsveriges infrastruktur har tagits fram av Region Skåne, Region Kronoberg, Regionförbundet i Kalmar län, Region Jönköpings län, Region Halland och Region Blekinge. Syftet är att redovisa gemensamma förutsättningar och prioriteringar för infrastruktur och transporter. Det ska framför allt användas som underlag i den planering som påbörjats inför kommande planeringsperiod 2018-2029. Positionspapperet har föregåtts av ett gemensamt arbete inom ramen för föreningen för sydsvenskt samarbete. Arbetsutskottet och blivande styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige beslutade 2015-12-03 att överlämna förslaget till respektive region för godkännande. Positionspapperet ska redovisas till styrelsen för beslut vid sammanträde 2016-02-18, för att därefter överlämnas till Näringsdepartementet senast sista februari. Arbetsutskottet har 2016-01-20 behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut, 2016-01-20 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur, förslag 2015-12-18. Missiv positionspapper, Regionsamverkan Sydsverige Arbetsutskottets beslut, 2016-01-20 Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna positionspapper för Sydsveriges infrastruktur att uppdra åt kansliet att meddela beslutet till sekretariatet i Regionsamverkan Sydsverige senast 2016-02-08 att beslutet justeras omedelbart Expedieras: Regionsamverkan Sydsverige Akten Region Blekinge Valhallavägen 1 371 41 Karlskrona Tel 0455-30 50 00 Fax 0455-30 50 10 E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr 222000-1321 Bankgiro 5106-8914 www.regionblekinge.se

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT FÖRSLAG 2015/12/18 1

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne och Halland, samverkar politiskt från hösten 2015 över regiongränserna inom de flesta politikområden. Vi gör det bland annat inom kollektivtrafik- och infrastrukturområdet för ett helhetstänkande på samhällsutvecklingen. En genomtänkt infrastruktur är en grundförutsättning för samhällets förbättring. Tillgänglighet till arbete, bostad, utbildning, kultur och service genom smidiga kommunikationer är viktiga i människors vardag. Transportsystemets funktion och utveckling, både för personer och gods, är även avgörande faktorer för företagens konkurrenskraft och attraktivitet. Det strategiska läget gör att ett starkt Sydsverige gynnar hela Sveriges tillväxt och framsteg. Vi sex regioner i Sydsverige vill samverka med staten, kommunerna, näringslivet och andra aktörer för att på bästa sätt ge förutsättningar för Sydsveriges och Sveriges utveckling. Infrastruktur, kollektivtrafik, bostadsbyggande, näringslivsutveckling, forskning och innovationer, hänger nära samman och måste samspela för att nå gemensamma mål och använda resurserna effektivt. Vi har enats kring prioriteringar för den framtida infrastrukturen genom att samlas kring tre gemensamma sydsvenska utgångspunkter. Vi utgår från dessa i vår planering och föreslår att de tas som utgångspunkt i statens planering av infrastrukturen för åren 2018-2029. Det är viktigt att tillräckliga resurser avsätts för att både underhålla och utveckla infrastrukturen. Vi utgår ifrån att nya stambanor byggs ut och att det sker genom särskild finansieringsform. 2 3

SYDSVERIGES GEMENSAMMA PRIORITERINGAR I UTVECKLING AV TRANSPORTSYSTEMET ÄR: INTERREGIONAL TILLGÄNGLIGHET SNABB UTBYGGNAD AV TVÅ NYA STAMBANOR SOM KOPPLAR AN TILL BEFINTLIGA VÄSTKUSTBANAN, SÖDRA STAMBANAN OCH ANSLUTANDE SIDOBANOR. SAMMANKNUTET SYDSVERIGE UTVECKLING OCH UNDERHÅLL AV JÄRN- VÄGAR OCH VÄGAR SOM STÖDJER DEN FLERKÄRNIGA ORTSTRUKTUREN MED TILLVÄXTMOTORER, KÄRNOR OCH DERAS OMLAND. KONKURRENSMÄSSIGA OCH HÅLLBARA GODSTRANSPORTER ÖKAD TRANSPORTKAPACITET FÖR EFFEKTIVA OCH KLIMATSMARTA TRANSPORTER FÖR NÄRINGSLIVET. VÅR ENIGHET I OVANSTÅENDE PRIORITERINGAR SYFTAR TILL ATT: Skapa en välfungerande helhet som korrigerar brister i nuvarande transportsystem Utnyttja gjorda och planerade investeringar på bästa sätt Undanröja flaskhalsar i det internationella, nationella och regionala transportsystemet Förbättra pendlingsmöjligheter med konkurrenskraftiga restider och se till hela resan-perspektivet Koppla samman arbetsmarknader för att öka sysselsättningen och främja kompetensförsörjning Skapa en integrerande infrastruktur med fokus på boende och tillgänglighet Koppla samman stad och landsbygd Planera för en klimatsmart kollektivtrafik- och infrastruktur Utveckla en gränsöverskridande kollektivtrafikoch infrastrukturplanering Förnamn Efternamn Förnamn Efternamn Förnamn Efternamn Förnamn Efternamn Förnamn Efternamn Förnamn Efternamn Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande 4 5

PRIORITERING 1 INTERREGIONAL TILLGÄNGLIGHET PRIORITERING 2 SAMMANKNUTET SYDSVERIGE Sydsverige har ett strategiskt läge i Sverige med nära koppling till såväl övriga Europa som Mälardalen och Västsverige. Tillgängligheten till Sveriges tre storstadsområden är mycket viktig 26 procent av landets befolkning bor i Sydsverige! En av de viktigaste satsningarna för framtiden är etablering och utbyggnad av nya stambanor i Sverige, där Sydsverige påverkas av alla delar av det planerade höghastighetsnätet. I samverkan med sidobanorna ger nya stambanorna också nya möjligheter att knyta samman Sydsveriges olika delar. Även de internationella kopplingarna mot Norge, Danmark, och Tyskland, den globala tillgängligheten via Köpenhamns flygplats, samt möjligheterna att bättre knyta samman Skåne-Halland-Göteborg med snabba tåg är av stor betydelse. Det förutsätter att de nya stambanorna inte ses som isolerade företeelser utan att de planeras och utvecklas nära samordnat med anslutande sidobanor och regional trafik. Satsningarna på de anslutande sidobanorna kan inte vänta utan bör ske parallellt för att skapa en nödvändig regional tillgänglighet och underlag för höghastighetstågen. Härigenom uppstår störst samhällsekonomisk nytta av de mycket stora investeringar som planeras. Vi sex regioner tillhandahåller och förbättrar den regionala tågtrafiken för att öka kvalité, fler tågavgångar och minska restider i Sydsverige. Vi ser därmed fyra punkter som bör prioriteras från statligt håll för bästa effektivitet och användning av resurser: 1. De nya stambanorna bör byggas ut så snabbt som möjligt då nyttorna erhålls fullt ut först när hela systemet är i funktion. VAD KRÄVS? Utbyggnaden av de nya stambanorna bör genomföras så snabbt som möjligt, starta från storstadsområdena och samordnas med anslutande järnvägar, stationer och utbyggd regional tågtrafik. 2. Starta utbyggnad utifrån storstäderna där problemen och kapacitetsbristerna är störst redan idag. 3. Stambanornas utbyggnad bör samordnas med förbättringar av sidobanorna och den regionala trafiken. 4. Färdigställ utbyggnaden av Västkustbanan och möjliggöra snabb trafik som kan öka tillgängligheten till Göteborg, Kastrup, Köpenhamn och norra Tyskland. Sydsverige har en flerkärnig ortsstruktur. I alla delar av Sydsverige finns tillväxtmotorer och regionala kärnor, städer med dynamisk tillväxt och goda utvecklingsförutsättningar. Motorerna har stark befolknings- och sysselsättningstillväxt som skapar tillväxteffekter för omlandet, och har därmed stor betydelse för sina respektive regiondelar. Vissa områden präglas av tillverkningsindustri och företag som arbetar i internationell konkurrens. I Sydsverige finns också områden med svag utveckling av befolkning och sysselsättning. Den flerkärniga strukturen är en tillgång och viktig utgångspunkt för Sydsveriges utveckling och planering samt hur transportsystemet ska ordnas. Genom flerkärnighet och samspel mellan städerna ökar robustheten på arbetsmarknaden och i företagens möjligheter. Denna struktur ger också valfrihet och minskad sårbarhet för varje invånare. För att området ska kunna utvecklas, till gagn för hela Sverige, behöver den flerkärniga ortstrukturen stödjas genom ett finmaskigt nät av infrastruktur. Ett väl fungerande järnvägsnät och ett nationellt och regionalt säkert vägnät präglat av hög tillgänglighet är en förutsättning. Sydsveriges järnvägsnät är ett av Sveriges mest trafikerade. Den hårda belastningen medför störningar i systemen som får stora konsekvenser för såväl resenärer som gods. Det finns behov av ordentliga insatser för att höja järnvägarnas skick och återhämta ett eftersatt underhåll. Det behövs i många fall investeringar i stationsanläggningar, dubbelspår och trimningsåtgärder. Detta ger ökad kapacitet, kortare restider och ett mindre sårbart system. De faktorer som i detta fall vägts in vid klassningen som regional kärna är befolkningsstorlek, pendlingsnetto och graden av mångsidighet i näringslivet genom så kallad branschbredd. Viss hänsyn har också, för att beakta de skilda förhållanden som finns i Sydsveriges olika delar, tagits till ortens bedömda betydelse för sitt närmaste omland. Med tillväxtmotorer menas sådana regionala kärnor som har en snabbare befolknings- och sysselsättningstillväxt än genomsnittet i länet vilket ger spridningseffekter och tillväxt i omlandet. STÖRRE OCH INTEGRERANDE ARBETSMARKNADSREGIONER FÖR ETT KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV En gemensam strategisk planering av infrastruktur och kollektivtrafik ger tillgång till arbetsmarknad och utbildning. I en global ekonomi är näringslivets konkurrens- och attraktionskraft beroende av goda kommunikationer genom järnväg, väg, flyg och sjöfart. Ökad och bred tillgänglighet skapar stor social nytta för det moderna samhället och har en integrerande funktion. I Sydsverige finns en hög andel arbetstillfällen, bland annat inom forskning och utveckling. Här planeras för två världsunika forskningsanläggningar, MAX IV och ESS, det senare ett av de största och mest högprioriterade forskningsinfrastrukturprojekten i Europa. För den svenska innovationskraftens tillväxt måste infrastrukturen koppla samman lärosäten och forskningsanläggningar, samt göra dem tillgängliga för studenter, forskare, arbetskraft, och inte minst internationell omvärld. Detta är en grundbult för Sveriges framtida konkurrenskraft internationellt. 6 7

NORRKÖPING LINKÖPING GÖTEBORG KUNGSBACKA VARBERG FALKENBERG HALMSTAD BORÅS JÖNKÖPING VÄRNAMO ALVESTA LJUNGBY VÄXJÖ NÄSSJÖ TRANÅS NYBRO VÄSTERVIK OSKARSHAMN Planerna på nya stambanor ger stora möjligheter tillsammans med den regionala persontågstrafiken, bland annat som ett medel att knyta samman Sydsveriges arbetsmarknadsregioner med korta restider och låg miljöpåverkan. De sydsvenska regionerna prioriterar en fortsatt utveckling av kollektivtrafiken där den regionala tågtrafiken är ryggraden i systemet. I relationer där järnväg saknas kan högklassig busstrafik, så kallade superbussar, vara ett bra alternativ. HÅLLBAR PLANERING För att klimatmålen ska nås krävs en omställning av transportsystemet. De olika färdmedlen ska samverka och komplettera varandra och erbjuda hållbara res- och transportmöjligheter utifrån ett hela resan-perspektiv. Sydsveriges regioner, kommuner och näringsliv har goda förutsättningar att bidra i denna utveckling. Här finns stor tillgång på förnyelsebara energikällor och forskning kring framtidens bränslen och motorer. Här drivs ett aktivt arbete med kollektivtrafikutveckling, bland annat med det gemensamma Öresundstågsystemet och K2, ett nationellt kunskapscenter för forskning och utbildning inom kollektivtrafik. Sveriges mest framgångsrika cykelkommuner ligger i området. Dessutom finns ett flertal utvecklingsplattformar för hållbara städer, mobility management, miljöanpassad logistik, och intelligenta transportsystem. I de stora städerna finns särskilda utmaningar att hitta utrymmessnåla och rena lösningar som kan möta kraven på attraktiva stadsmiljöer. Städerna och deras samspel med sitt omland är också särskilt viktigt i frågan att minska transporternas klimatpåverkan. ÄLMHULT KALMAR VAD KRÄVS? HELSINGBORG KÖPENHAMN LANDSKRONA HÄSSLEHOLM KRISTIANSTAD LUND MALMÖ YSTAD TRELLEBORG KARLSHAMN RONNEBY KARLSKRONA TILLVÄXTMOTOR REGIONAL KÄRNA Vi sex regioner skapar tillväxt, fler arbeten och social sammanhållning genom att öka närheten mellan tillväxtmotorer och regionala kärnor, via utbyggd kollektiv- och cykeltrafik samt genom att införa ny teknik och lösningar för resande och transporter av varor. Vi bygger ut högklassiga busslösningar vilket kräver insatser i infrastrukturen såväl i tätorter som på landsbygden. Tillsammans med kommunerna bygger vi ut kollektivtrafiken med fordon som drivs av fossilfria bränslen och ersätter korta bilresor med cykelvägnät. Vi har höga ambitioner gällande utbyggnad av cykelvägar i stadsmiljöer och för att knyta ihop landsbygd och stad. Vi ser därmed sju punkter som bör prioriteras från statligt håll för bästa effektivitet och användning av resurser: högre hastighet så att ett sammanhållet tågsystem skapas och trafikunderlaget till stambanorna vidgas. Skapa effektiva knutpunkter för samordning av regional och interregional trafik. Den långsiktiga funktionen för Södra stambanan säkerställs, både före och efter utbyggnad av den nya stambanan. 5. Effektiva och miljövänliga kopplingar mellan städer och deras omland. Säkra vägunderhållet och bygg busshållplatser med hög kvalitet på det statliga vägnätet samt öka framkomligheten för buss. 6. Utveckling och incitament för införande av ny teknik för hållbara drivmedel, trafikantinformation och effektivt utnyttjande av infrastrukturen. Den flerkärniga strukturen i Sydsverige är en tillgång som ska tas tillvara genom bra tillgänglighet mellan tillväxtmotorer och regionala kärnor och genom att stärka deras samspel med sitt omland. 1. Säkerställa underhåll och drift på järnvägar som trafikeringen kräver. Södra stambanan och Västkustbanan är särskilt viktiga. 2. Trimma järnvägssystemet för ökad kapacitet och förbättrad hastighetsstandard. 3. Tillgång till de nya stambanorna även för ett snabbt regionaltågsystem. 4. Uppgradera sidobanorna för ökad kapacitet och 7. Öka satsning på cykelvägar för att skapa ett sammanhängande cykelnät i södra Sverige. Knyta ihop det statliga väg- och cykelvägsnätet med det kommunala. 8 9

PRIORITERING 3 KONKURRENSMÄSSIGA OCH HÅLLBARA GODSTRANSPORTER Sveriges perifera läge i förhållande till flera tunga marknader för utrikeshandeln innebär att effektiv infrastruktur och logistik är av särskild betydelse för landet. Sydsveriges strategiska läge gör att en stor del av Sveriges import och export passerar genom området varje år, det vill säga 41 procent av importvärdet respektive 31 procent av exportvärdet. Här går förbindelserna mellan det kontinentala Europa och Skandinavien, och Sydsverige har därmed en nyckelroll i TEN-T-nätverkets svenska delar. Flera viktiga hamnar, flygplatser och andra knutpunkter av nationell och internationell betydelse ingår eller ligger i anslutning till nätverket. Tillgängligheten och kapaciteten i Öresundsregionen är en särskild utmaning, där hamnarna har en nyckelroll för Sveriges ekonomi. NYA MARKNADER, STARK SKOGSNÄRING OCH VÄXANDE TRANSPORTVOLYMER De globala handelsmönstren förändras och handeln växer särskilt snabbt i relation mot centrala och östra Europa och mot Asien. Det ställer ökade krav på kapacitet och effektivitet i dessa transportrelationer. Idag saknas viktiga länkar mellan södra Sverige och de prioriterade TEN-T-korridorerna i Polen och de baltiska länderna. Detta berör hamnarna i Småland, Blekinge och Skåne, men också väg- och järnvägsnätet som kopplar till dessa knutpunkter. I Sydsverige finns även en stark skogsnäring, hela 20-25 procent av rikets tillväxt inom segmentet, vilket innebär stora volymer för transportnätet inklusive hamnarna. Jönköpingsområdet är en central punkt för logistik med en viktig funktion för hela landets tillväxt. Godstransporterna på det hårt belastade sydsvenska järnvägs- och vägnätet beräknas dessutom öka, bland annat på grund av kommande Fehmarn Bält-förbindelsen och ökande handel mot östra Europa. För att kunna leva upp till nationella och regionala målsättningar om tillväxt, miljö och utveckling krävs en utökad kapacitet i infrastrukturen. VAD KRÄVS? Vi sex regioner driver utvecklingsarbete tillsammans med andra så att transporterna effektiviseras och bidrar till regional utveckling med mindre klimatpåverkan. Vi utvecklar våra regioner så att de kan samspela med andra delar av Sverige och så att de blir konkurrenskraftiga och bidrar till Sveriges tillväxt. Vi möter upp den ökade handeln över Östersjön med bra infrastruktur och intermodala lösningar. Vi ser därmed fyra punkter som bör prioriteras från statligt håll för bästa effektivitet och användning av resurser: 2. Knyta ihop Sydsveriges Östersjöhamnar med TEN-T-nätverket för att få bättre koppling till de viktiga och växande handelsmarknaderna i Polen och Baltikum. 3. Säkra bärigheten på det finmaskiga vägnätet och åtgärder för upprepade årliga tjällossningar. 4. Samordning av transportsystemet med grannländer genom gemensamma nationella och internationella utvecklingsprojekt, med fokus på logistik och miljö. 1. Vidareutveckla och undanröja flaskhalsar i TEN-T Skandinavien Medelhavetkorridoren, särskilt på Södra stambanan, Västkustbanan och i passagen genom Öresundsregionen och norra Tyskland. TEN-T:s huvudkorridor ScanMed knyter Sverige till det kontinentala Europa. För att möta transportutvecklingen behövs satsningar på Södra stambanan, Västkustbanan och anslutningar till hamnarna. Nätet behöver kompletteras så att Sverige knyts ihop med huvudkorridorerna i Polen och Baltikum. 10 11

12 REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE syftar till att, med medborgarnas bästa för ögonen, utveckla samarbetet mellan verksamheterna i Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län, Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Region Kronoberg, Region Halland och Region Jönköpings län. Målsättningen är att skapa en grund för ökad tillväxt i Sydsverige i ekonomiskt, ekologiskt, kulturellt och socialt hänseende. Grunden för denna ambition ska vara en strävan efter en helhetsorienterad och långsiktigt hållbar utveckling i Sydsverige och i Sverige.

Regionsamverkan Sydsverige Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur Ett förslag till gemensamt positionspapper för Sydsveriges infrastruktur har tagits fram av Region Skåne, Region Blekinge, Region Kronoberg, Regionförbundet i Kalmar län, Region Jönköpings län och Region Halland. Syftet är att tydliggöra gemensamma förutsättningar och prioriteringar för infrastruktur och transporter. Det ska framför allt användas som underlag för regeringens, riksdagens och Trafikverkets kommande transportpolitiska beslut och långsiktiga planer men också i det egna regionala utvecklingsarbetet. Arbetet har utförts inom ramen för föreningen för sydsvenskt samarbete, blivande Regionsamverkan Sydsverige, och genomförs på uppdrag av dess styrelse. Ett faktaunderlag har tidigare tagits fram genom en systemanalys för Sydsveriges infrastruktur. Förslaget till positionspapper har därefter utarbetats, under andra halvåret 2015. Arbetet har letts av en grupp bestående av de politiskt ansvariga för infrastrukturplaneringen inom respektive region. Regionstyrelsens ordförande i Blekinge, Christina Mattisson, är sammankallande i gruppen. En tjänstemannagrupp med deltagande från de sex regionerna stödjer arbetet. Arbetsutskottet och blivande styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige behandlade frågan 2015-12-03. Man beslutade då att överlämna förslaget till respektive region för förankring och godkännande. Positionspapperet ska redovisas till styrelsen på Regionsamverkan Sydsverige för beslut vid sammanträde 2016-02-18. Förslag till positionspapper översänds nu i enlighet med arbetsutskottets beslut för godkännande. Svar och eventuella synpunkter önskas senast 2016-02-08 och lämnas till Mats Petersson, mats.petersson@skane.se, telefon 044-309 33 01. Frågor besvaras även av respektive regions medverkande i tjänstemannagruppen. Gunne Arnesson Lövgren Sekreterare Bilaga Ett enat Sydsverige skapar ett starkt Sverige. Positionspapper Infrastruktur & transport. Förslag 2015-12-18. www.nyregion.se 1 (1)

Förslag till beslut 2016-01-20 4 REGIONSTYRELSEN 2016-02-03 Dnr 111-373-2015 Handläggare Peter Hermansson 0455-30 50 03 Remissyttrande över Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Region Blekinge har fått Trafikverkets inriktningsunderlag på remiss 2015-11-30, rapport TRV 2015:180. Remissvaren ska vara inlämnade till Näringsdepartementet senast den 29 februari 2016. Kansliet har tagit del av huvudrapporten TRV 2015:180 och de åtta underlagsrapporterna. Förslaget till remissyttrande har föregåtts av ett gemensamt arbete inom ramen för sydsvenskt samarbete. Ett faktaunderlag har tagits fram genom en systemanalys för Sydsveriges infrastruktur därefter har ett positionspapper utarbetats. I förslag till yttrandet har samråd skett med kommunerna, i tjänstemannagruppen för infrastruktur. Disposition och innehåll i remissyttrandet utgår från positionspapper för Sydsverige och vad detta specifikt betyder för den nationella infrastrukturplaneringen i Blekinge. Därtill lämnas synpunkter på inriktningsunderlaget inom några områden. Trafikverkets rapport och underlag finns på http://www.trafikverket.se/inriktningsplanering2018-2029 Arbetsutskottet har 2016-01-20 behandlat ärendet. Beslutsunderlag Förslag till beslut, 2016-01-20 Remissyttrande Positionspapper för Sydsverige, bilaga till yttrandet Trafikverkets remiss 2015-11-30 Inriktningsunderlag TRV 2015:180, se länk ovan Arbetsutskottets beslut, 2016-01-20 Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att tillstyrka remissyttrandet att uppdra åt kansliet att skicka yttrandet till Näringsdepartementet senast 29 februari 2016 Expedieras: Karlskrona, Ronneby, Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner Länsstyrelsen i Blekinge län Region Blekinge Valhallavägen 1 371 41 Karlskrona Tel 0455-30 50 00 Fax 0455-30 50 10 E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr 222000-1321 Bankgiro 5106-8914 www.regionblekinge.se

Karlskrona 2016-02-03 Dnr 111-373-2015 Näringsdepartementet Kopia; akten 103 33 Stockholm Trafikverket n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Diarienummer N2015/4305/TIF Remissyttrande över Trafikverkets Inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Region Blekinge lämnar följande yttrande i egenskap av planupprättare och regional kollektivtrafikmyndighet. I förslag till yttrandet har samråd skett med kommunerna, i tjänstemannagruppen för infrastruktur. Det gemensamma positionspapperet från Regionsamverkan Sydsverige biläggs. Från Region Blekinge vill vi förmedla hur vi ser att en utveckling i Blekinge bidrar till övergripande mål för infrastrukturen. Det gör vi nedan i del 1 utifrån positionspapperet. vad som krävs av infrastrukturen i nationell plan och vad vi tillhandahåller och förbättrar. I del 2 lämnar vi synpunkter på delar av inriktningsunderlaget. Ett enat Sydsverige skapar ett starkt Sverige Sydsveriges sex regioner; Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne och Halland samverkar för ett helhetstänkande på samhällsutvecklingen. Infrastrukturen känner inga gränser men sätter dock i alltför hög grad gränser i vardagen för människors möjligheter att nå en större arbetsmarknad och näringslivets behov av transporter. Genom samverkan vill vi med väl omhändertagen och förbättrad infrastruktur åstadkomma en utveckling som stärker Sydsverige. Här bor 26 % av landets befolkning och en väsentlig del av svensk export och import passerar via Sydsveriges hamnar och Öresundsbron. Funktionell infrastruktur i Sydsverige har betydelse för hela Sverige. Region Blekinge Valhallavägen 1 371 41 Karlskrona Tel 0455-30 50 00 Fax 0455-30 50 10 E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr 222000-1321 Bankgiro 5106-8914 www.regionblekinge.se 1

Sydsveriges gemensamma prioriteringar kan sammanfattas som nödvändig utveckling inom tre områden; Interregional tillgänglighet snabb utbyggnad av två nya stambanor som kopplar an till befintliga Västkustbanan, Södra stambanan och anslutande sidobanor. Sammanknutet Sydsverige utveckling och underhåll av järnvägar och vägar som stödjer den flerkärniga ortsstrukturen med tillväxtmotorer, kärnor och deras omland. Konkurrensmässiga och hållbara godstransporter ökad transportkapacitet för effektiva och klimatsmarta transporter för näringslivet. Del 1, vår syn på hur transportsystemet bör utvecklas I det följande redogör vi för vad prioriteringarna i positionspapperet innebär för Blekinge och hur en nationell planering av infrastrukturen kan bidra till utveckling i Blekinge och för Sverige. Blekinge har en strategisk position för svenska handelsrelationer med grannländer på andra sidan Östersjön 2

Interregional tillgänglighet De nya stambanorna måste planeras och utvecklas nära samordnat med anslutande sidobanor och regional tågtrafik. Sydsverige har ett väl utbyggt trafiksystem med regionaltåg (Öresundståg) och lokaltåg som samverkar med fjärrtågen. Genom samordning med stambanorna för höghastighetståg och regionala tåg för högre hastighet finns utökade möjligheter för tågsystemet att bidra till nödvändig arbetsmarknadsförstoring. Först då skapas den samhällsnytta som bidrar till regional tillgänglighet och underlag för höghastighetstågen. Trafikverket konstaterar i inriktningsunderlaget att förbättringar av sidobanorna erfordrar investeringar. Vi anser att de inte kan vänta utan måste ske succesivt för att vara klart när tågen på höghastighetsbanan börjar rulla. Medel för nya stambanor måste lösas utanför anslagsramen i nationell plan och medel anslås till förbättringar av anslutande sidobanor. Vi betonar vikten av att börja bygga ut stambanan från Malmö/Lund för att avlasta Södra stambanan genom Skåne. Det är svårt att se hur den prognosticerade trafikökningen av resor och godstransporter 2030 ska kunna rymmas på denna hårt belastade sträcka annars. Blekinges två regionala järnvägar, Blekinge kustbana mellan Kristianstad och Karlskrona och Kust till kustbanan mot Kalmar respektive Växjö/Göteborg är ryggraden i det interregionala/regionala resandet. På Blekinge kustbana gjordes 1,8 miljoner resor under 2014. Den krokiga banan medför oacceptabelt långa restider med en medelhastighet på endast 83 km/h! Den namngivna bristen i nuvarande nationell plan och därav följande åtgärdsvalsstudie för Blekinge kustbana visar att restiderna kan reduceras med trimningsåtgärder till mer rimliga nivåer. På sikt behövs investeringar för en anpassning till ny stambana. Med investeringen följer kostnader men också nytta. De nyttoberäkningar som är inlämnade till Sverigeförhandlingen visar på en betydande samhällsekonomisk nytta av att rusta upp Blekinge kustbana och Kust till kustbanan. Tillsammans med övriga regioner svarar vi för regional- och lokaltågstrafiken. Trafiken i Blekinge står vi själva för då ingen kommersiell aktör trafikerar de banorna. Det är ett stort åtagande inom ramen för kommunernas och landstingets skattebas. Det här gör vi; Region Blekinge utvecklar och driver regionaltåg och lokaltågstrafik. Det här behöver staten göra; Öka kapaciteten på Blekinge Kustbana och Skånebanan med anslutning i Hässleholm. 3

Öka kapaciteten på Kust till kustbanan för kortare restider till ny stambana med stationsläge Växjö. Sammanknutet Sydsverige Av Sveriges befolkning bor idag 26 % i Sydsverige. I befolkningsprognosen för 2030 från SCB 2011, förväntas ökningen i regionen vara drygt 7 %. Fördelningen varierar mellan och inom länen, i Blekinge väntas befolkningen vara oförändrad. Den ökade invandringen med mottagande i Sydsverige kommer att medföra en befolkningstillväxt i hela regionen och i Blekinge som förändrar prognosen. Detta bör beaktas i infrastrukturplaneringen eftersom det medför ett behov av ökad rörlighet mellan boende studier arbete och i andra relationer. OECD konstaterar att sydöstra Sverige ligger geografiskt nära övriga EU-marknader men ändå långt borta och visar på hur staten under hela efterkrigstiden har haft ett västsvenskt perspektiv i satsningar på infrastrukturen. Vi anser att den trenden måste brytas och staten i högre grad medverkar till att infrastrukturen i Blekinge förbättras för att uppnå ökad tillgänglighet inom Blekinge och med våra grannar. Genom ökat samspel mellan tillväxtmotorer och regionala kärnor och deras omland ökar robustheten på arbetsmarknaden och företagens möjligheter att både vara kvar i regionen men också att utvecklas. Mellan tillväxtmotorerna i Sydsverige finns dock inte i alla relationer den närhet som skulle behövas för att människor i olika situationer möts och därigenom skapar innovationer, nya företag och ökade sociala samband. Pendlingstiderna är i flera relationer för långa, som i sin tur bottnar i brister i infrastrukturen. E22 utgör tillsammans med Blekinge kustbana pulsådern i infrastrukturen. Den binder samman städerna och några större orter i Blekinge till en bandstad vilket gör att ca 90 000 invånare har relativt nära till en tåg/bussterminal. En stad av motsvarande storlek skulle förmodligen ha byggt upp en bra infrastruktur för detta. De förutsättningarna har inte vi, utan måste förlita oss på att staten ser samhällsnyttan i att förbättra E22 och Blekinge kustbana. För E22 Lösen-Jämjö har vägplanen påbörjats med möjlig utbyggnad 2019. Delen Björketorp-Nättraby har bedömts som kvarvarande brist i nuvarande planen. Vägen har höga trafikflöden och brister i framkomlighet. I inriktningsunderlaget konstaterar Trafikverket utan att nämna E22 vid namn att större vägar fortfarande går genom mindre tätorter och i områden med randbebyggelse. För att öka närheten mellan tillväxtmotorer och regionala kärnor har rv 27 och rv 15 i det regionala vägnätet denna funktion i viktiga relationer. Knappa resurser i den regionala planen gör att utbyggnader till trafiksäkra vägar med god tillgänglighet kommer att ta mycket lång tid att genomföra. 4

I inriktningsunderlaget ges förbättringar av kollektivtrafik och gång- och cykelvägar stor betydelse för minskade miljöproblem i städer och för bidrag till minskad klimatpåverkan. Vi håller med om detta och vill betona att ekonomiska realiteter ofta sätter gränsen för att utveckla kollektivtrafik och cykel som fordonsslag. På vilket sätt staten avser påskynda en sådan utveckling ser vi fram emot att ta del av i den kommande propositionen. Vi utvecklar kollektivtrafiken, bussarna i linjetrafik går numera i huvudsak på fossilfria bränslen. Stadstrafiken i Karlskrona planeras för utökad busstrafik med större konkurrenskraft i syfte att minska bilberoendet. Cykelvägnäten blir fler och bättre succesivt. I detta ges bidrag till kommunerna från den regionala planen, på motsvarande sätt bidrar kommunerna till att förbättra vardagscykling på det statliga vägnätet. Det här gör vi; Region Blekinge med kommunerna utvecklar kollektivtrafiken Förbättrar och bygger ut cykelvägnätet Det här behöver staten göra; Öka framkomligheten på E22. Sträckan Lösen Jämjö ligger i plan med möjlig byggstart från 2019. Sträckan Björketorp Nättraby utgör en brist i planen som måste åtgärdas i ny planperiod. Ge möjlighet för utvecklad kollektivtrafik och utbyggnad av gång och cykelvägar. Konkurrensmässiga och hållbara godstransporter Blekinge har ett strategiskt läge i södra Östersjön för den ökade handeln med Polen och Centraleuropa, Baltikum och vidare mot Asien. Blekinges centralt utpekade hamnar i Karlshamn och Karlskrona växer betydligt starkare än Trafikverkets basprognos för sjöfarten. De reguljära färjelinjerna till Gdynia i Polen samt Klaipeda i Litauen är i stadig tillväxt. Om svensk industri ska kunna växa och skapa arbetstillfällen och samtidigt klara utsläppsmålen av växthusgaser är ökade intermodala transporter mellan järnväg och sjöfart en förutsättning. EU-länderna på andra sidan Östersjön bygger ut sitt transportnät. Via hamnen i Gdynia når man redan idag järnvägstransporter från hamnar i Adriatiska havet. I Litauen investeras motsvarande 8 miljarder fram till 2020 för att stärka TEN-T nätet. Järnvägssträckan, Sydostlänken, mellan Älmhult på Södra stambanan och Olofström är helt avgörande för Volvo Cars tunga transporter av plåtdetaljer 5

till sammansättningsfabriker i Sverige och utomlands. Bygger man ut Sydostlänken till Blekinge kustbana skulle den bli till en av Sveriges viktigaste godsjärnvägar. Man får en helt ny systemlösning för godstransporter i sydostlig riktning. Järnvägsutredningen visar att detta medför att stora mängder gods kommer att transporteras på Sydostlänken. En studie som har genomförts bekräftar detta, industrin ser stora möjligheter i att överföra gods som idag går på väg till järnväg via Sydostlänken. Funktionaliteten i järnvägsnätet ökar genom att Sydostlänken knyter samman TEN-T korridoren genom Sverige med de TEN-korridorer som ansluter till hamnar på andra sidan Östersjön. I nuvarande nationell plan redovisas att det saknas en gen järnvägsförbindelse norrut från hamnen i Karlshamn. Den befintliga järnvägen är oelektrifierad vilket medför att de dagliga godstågen drivs med diesel. Trafikverkets järnvägsutredning visar att en upprustning och utbyggnad av Sydostlänken är samhällsekonomiskt lönsam. Det här gör vi; Karlshamns och Karlskronas hamnar har gjort stora satsningar för ökad intermodalitet och expansionen fortsätter. Över hälften av länstransportplanens medel går till att stödja landinfrastrukturen med koppling till hamnarna. Det är behöver staten göra; Rusta upp och bygga ut Sydostlänken Del 2, vår syn på inriktningsunderlaget Vidmakthållande och utveckling I huvudrapporten kap 7 redovisar Trafikverket vilken ekonomisk ram som krävs för att vidmakthålla transportsystemets funktionalitet på dagens nivå. I synnerhet järnvägssystemet är ett komplext system med särskilda behov för att fungera. Trafikverket bedömer att det årliga behovet för att vidmakthålla systemet är 6-7 miljarder kronor högre än dagens årliga anslagsnivå. Att eliminera det eftersläpande underhållsbehovet under en 12-årsperiod kräver därutöver 4-5 miljarder kronor per år. Vi uppfattar att behovet av att få järnvägen i funktionellt skick måste prioriteras. Störningar i tågtrafiken fortplantar sig i stora delar av systemet. Över tid medför störningar att pålitlighet och förtroendet för att resa eller transportera gods på järnväg minskar. 6

I kap 8 redovisas behovet av utveckling som kan vara att knyta ihop arbetsmarknader, utbildningsutbud och sörja för näringslivets behov av res- och transportvägar. Nödvändiga investeringar ökar kostnadsramen men att inte investera i utveckling medför också kostnader för samhället vilket kunde varit intressant att belysa i materialet. Trimningsåtgärder upp till 100 mkr är åtgärder som kan vara kostnadseffektiva men behovet är stort, avsevärt större än den volym som ingår i den nuvarande planen. Olika inriktningar tas upp så som åtgärder för ökad och säker cykling, kapacitetsåtgärder på järnvägar, förbättrad kollektivtrafik, förbättrade tätortsmiljöer etc. Vi kan se att flera av dessa rör ansvarsområden som ligger utanför Trafikverket men som vi instämmer i är angelägna att utveckla. Region Blekinge anser att; Transportsystemet måste vidmakthållas och eftersläpning, i synnerhet på järnvägen åtgärdas. I de fall detta är en förutsättning för att utveckla systemet är angelägenhetsgraden desto större. Infrastrukturen måste utvecklas för att främja en ökad arbetsmarknad och regional utveckling, vilket regeringen angett som utgångspunkter för uppdraget. Medel för nya stambanor, och därtill behov av upprustning av sidobanor, måste lösas utanför anslagsramen i den nationella planen. Östersjöperspektivet ökad sysselsättning i näringslivet I regeringens uppdrag till Trafikverket att ta fram inriktningsunderlag framhåller man regeringens mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Transportsystemet ska gynna sysselsättning och regional utveckling och beakta samhällsutveckling och trafikutveckling i omvärlden av relevans för det svenska transportsystemets utveckling. Region Blekinge uppfattar det som att Trafikverket därvid måste analysera och visa kopplingar i handelsförbindelser och andra omvärldsrelationer som är viktiga för att öka sysselsättningen i Sverige. Det står också i uppdraget till Trafikverket att beskriva behovet av gränsöverskridande transporter och beakta hur Östersjösamarbetet kan stödjas och beskriva hur genomförandet av EU:s TEN-T nätverk kan nyttjas för att skapa mervärden i det inhemska transportnätet. I huvudrapporten 8.3.2 beskrivs kort Östersjöstrategin och vikten av att stärka och utveckla samarbetet mellan medlemsstaterna. Trafikverket ser inte Polen eller Baltstaterna som tillhörande våra grannländer vilket kan vara värt att notera. 7

I underlagsrapport Omvärldsanalys och internationellt perspektiv kap 3.5 redogörs för Östersjöstrategin och behovet av att stärka kopplingen mellan Trafikverkets uppdrag och strategin inom olika områden. Man framhåller bl. a att ett ökat samarbete med baltstaterna är angeläget. Man ger konkreta exempel på åtgärder som förbättrade och smartare transportförbindelser och nya ITS-lösningar. Region Blekinge har förmånen att verka i sådana interregionala projekt, nu senast som leadpartner i Östersjöprojektet TENTacle. I kap 4 nedslag på nationell nivå berörs mycket lite Sveriges transportrelationer med länderna på andra sidan Östersjön. I omvärldsanalysen kap 5 inleder man med att notera att ekonomin vrids österut. Det betyder att hamnar längs Östersjökusten med landanslutningar väntas få en jämförelsevis snabbare ökning av transportflödena. Trafikverket ställer relevanta frågor om de har den kunskap de behöver om vilka delar av det Östersjöregionala transportsystemet som berörs. Transportflöden berör också terminaler och landanslutningar till destinationer i Sverige och grannländer. Vi finner det anmärkningsvärt att grannländer som Polen med 40 miljoner invånare överhuvudtaget inte finns beskrivet. Man tar upp TEN-T Rail Baltica utan att koppla samman den transportkorridoren som en möjlighet för Sverige. Polen med de tre baltiska länderna torde vara lika viktiga för svensk ekonomi som Norge. Har vi verkligen råd att inte förbättra transportstråken i Sydöstra Sverige i denna riktning? Polen och Litauen med angränsande hamnar i vår närhet har öronmärkt stora resurser till satsningar som stärker transportsystemen med kopplingar till och från hamnar. I Polens motsvarighet till nationell plan för transportsystemet fram till 2020, finns satsningar motsvarande över 80 miljarder svenska kronor som stärker den korridor som går söderut från Gdynia-området. I Litauen har satsningar beslutats för motsvarande 8 miljarder kronor fram till 2020 för att stärka transportsystemet kopplat till prioriterad EU-korridor. (Källor: Polen - Dokument implementacyjny do strategii rozwoju transportu do 2020 r. (z perspektywą do 2030 r.), Litauen - Lietuvos Respublikos Susisiekimo Ministro Valdymo Sriciu 2013-2015 Metu Strateginis Veiklos Planas) Ett interregionalt samarbete inom Östersjöprogrammet värt att nämna i detta sammanhang är det strategiska EU-projektet TransBaltic. Huvudprodukten Macroregional Transport Action Plan (www.transbaltic.eu) sätter en vision för ett makroregionalt multimodalt transportsystem år 2030 och fastställer en handlingsplan med harmoniserade policy- och logistikåtgärder. 8

TEN-T korridoren genom Sverige i stomnätet Skandinavien-Mediterranean redovisas i underlagsrapporten. Av betydelse för svenskt vidkommande och i synnerhet i ett Östersjöperspektiv är Motorways of the Sea vilket Trafikverket inte alls tar upp. I detta länkas hamnarna i Karlskrona och Karlshamn samman med Gdynia och Klaipeda. Det förefaller som det saknas en statlig strategisk transportplanering som kopplar samman TENkorridoren i Sverige med Motorways of the Sea-korridorerna. Europeiska kommissionens Motorways of the Sea inom TEN-T nätverket Region Blekinges syn på inriktningsunderlagets omvärldsanalys är att; Kunskapen om transportutvecklingen i vår närmaste omvärld, däribland Polen och Baltikum, behöver förbättras och kompletteras för att svara på regeringens uppdrag till Trafikverket. Ska transportsystemet gynna ökad sysselsättning i Sverige måste förbindelserna stärkas österut med viktiga transportkorridorer i Baltikum, Polen, Centraleuropa och vidare. Till kommande åtgärdsplanering finns redan utredda projekt som kan genomföras exempelvis Sydostlänken. Ett hållbart transportsystem Kap 4.4 tar upp utmaningen att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Sverige har en beslutad vision om nollutsläpp av klimatgaser 2050 och om en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Det finns inte några beslutade kvantifierade utsläppsmål på vägen dit. Transportsektorns klimatpåverkan minskar men i alltför låg takt för att klimatmålen ska kunna nås. De tre dimensionerna av hållbarhet beskrivs i materialet. Vi skulle vilja lägga till att den ekologiska dimensionen utgör en gräns för vad planeten tål som 9

inte är förhandlingsbar. Utsläpp av växthusgaser är en av de gränser för planeten som redan har överskridits. Det talar för att vidta kraftfulla åtgärder enligt den tredje inriktningen för transportinfrastrukturen som avser beslutad och aviserad politik samt åtgärder för ytterligare minskning av växthusgaser. Av denna inriktning framgår att en kombination av kraftfulla styrmedel och åtgärder för ett mer transportsnålt samhälle, energieffektivisering i fordon och ökad andel förnybar energi kan nollutsläpp av växthusgaser 2050 vara möjligt. Man bedömer att föreslagna styrmedel förmodligen går att utforma utan stora samhällsekonomiska uppoffringar. Införandet av vägslitageskatt, höjd bränsleskatt, bonus-malus-system för nya bilar och möjliggörandet av längre och tyngre fordon och tåg är exempel på att brukaren får betala för slitage och utsläpp och i det sista fallet att godstransporter effektiviseras. Vi kan inte se att denna inriktning i någon högre grad medför stora ökningar av kostnadsramen för transportinfrastrukturen i planen. Det bör alltså vara möjligt att utveckla infrastrukturen, förutsatt den högre kostnadsramen + 15 %, samtidigt som en hållbar inriktning väljs som leder till klimatmålet. En aspekt som tas upp i inriktningen är att gång, cykel och kollektivtrafik ska utvecklas för att bidra till miljö/ klimat och hälsa. Trafikverket tar upp att man har en viktig roll i utvecklingen av regionala och lokala transporter för att underlätta för just gång, cykel och kollektivtrafik. Detta även om förtätning av stadskärnor och finansiering av kollektivtrafik inte ingår i Trafikverkets uppdrag. Ett ökat fokus på åtgärder inom dessa trafikslag anser man bör inrymmas inom angivna ramar för planperioden. Vi håller med om att dylika åtgärder bör inrymmas i planen. Att staten tar ett större ansvar för att medverka till att kommuner och regionala huvudmän för kollektivtrafiken kan utveckla trafikslagen skulle påskynda omställningen till ett mer hållbart transportsystem. Region Blekinge anser att; Den tredje inriktningen med hittills beslutad och aviserad politik samt ytterligare åtgärder för minskning av växthusgaser bör vara vägledande för transportinfrastrukturen 2018-2029. Trimningsåtgärder på det kommunala gatu- och vägnätet ska införas i planen som främjar utvecklingen av gång, cykel och kollektivtrafik. Christina Mattisson Regionstyrelsens ordförande 10

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT FÖRSLAG 2015/12/18 1

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne och Halland, samverkar politiskt från hösten 2015 över regiongränserna inom de flesta politikområden. Vi gör det bland annat inom kollektivtrafik- och infrastrukturområdet för ett helhetstänkande på samhällsutvecklingen. En genomtänkt infrastruktur är en grundförutsättning för samhällets förbättring. Tillgänglighet till arbete, bostad, utbildning, kultur och service genom smidiga kommunikationer är viktiga i människors vardag. Transportsystemets funktion och utveckling, både för personer och gods, är även avgörande faktorer för företagens konkurrenskraft och attraktivitet. Det strategiska läget gör att ett starkt Sydsverige gynnar hela Sveriges tillväxt och framsteg. Vi sex regioner i Sydsverige vill samverka med staten, kommunerna, näringslivet och andra aktörer för att på bästa sätt ge förutsättningar för Sydsveriges och Sveriges utveckling. Infrastruktur, kollektivtrafik, bostadsbyggande, näringslivsutveckling, forskning och innovationer, hänger nära samman och måste samspela för att nå gemensamma mål och använda resurserna effektivt. Vi har enats kring prioriteringar för den framtida infrastrukturen genom att samlas kring tre gemensamma sydsvenska utgångspunkter. Vi utgår från dessa i vår planering och föreslår att de tas som utgångspunkt i statens planering av infrastrukturen för åren 2018-2029. Det är viktigt att tillräckliga resurser avsätts för att både underhålla och utveckla infrastrukturen. Vi utgår ifrån att nya stambanor byggs ut och att det sker genom särskild finansieringsform. 2 3

SYDSVERIGES GEMENSAMMA PRIORITERINGAR I UTVECKLING AV TRANSPORTSYSTEMET ÄR: INTERREGIONAL TILLGÄNGLIGHET SNABB UTBYGGNAD AV TVÅ NYA STAMBANOR SOM KOPPLAR AN TILL BEFINTLIGA VÄSTKUSTBANAN, SÖDRA STAMBANAN OCH ANSLUTANDE SIDOBANOR. SAMMANKNUTET SYDSVERIGE UTVECKLING OCH UNDERHÅLL AV JÄRN- VÄGAR OCH VÄGAR SOM STÖDJER DEN FLERKÄRNIGA ORTSTRUKTUREN MED TILLVÄXTMOTORER, KÄRNOR OCH DERAS OMLAND. KONKURRENSMÄSSIGA OCH HÅLLBARA GODSTRANSPORTER ÖKAD TRANSPORTKAPACITET FÖR EFFEKTIVA OCH KLIMATSMARTA TRANSPORTER FÖR NÄRINGSLIVET. VÅR ENIGHET I OVANSTÅENDE PRIORITERINGAR SYFTAR TILL ATT: Skapa en välfungerande helhet som korrigerar brister i nuvarande transportsystem Utnyttja gjorda och planerade investeringar på bästa sätt Undanröja flaskhalsar i det internationella, nationella och regionala transportsystemet Förbättra pendlingsmöjligheter med konkurrenskraftiga restider och se till hela resan-perspektivet Koppla samman arbetsmarknader för att öka sysselsättningen och främja kompetensförsörjning Skapa en integrerande infrastruktur med fokus på boende och tillgänglighet Koppla samman stad och landsbygd Planera för en klimatsmart kollektivtrafik- och infrastruktur Utveckla en gränsöverskridande kollektivtrafikoch infrastrukturplanering Förnamn Efternamn Förnamn Efternamn Förnamn Efternamn Förnamn Efternamn Förnamn Efternamn Förnamn Efternamn Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande 4 5

PRIORITERING 1 INTERREGIONAL TILLGÄNGLIGHET PRIORITERING 2 SAMMANKNUTET SYDSVERIGE Sydsverige har ett strategiskt läge i Sverige med nära koppling till såväl övriga Europa som Mälardalen och Västsverige. Tillgängligheten till Sveriges tre storstadsområden är mycket viktig 26 procent av landets befolkning bor i Sydsverige! En av de viktigaste satsningarna för framtiden är etablering och utbyggnad av nya stambanor i Sverige, där Sydsverige påverkas av alla delar av det planerade höghastighetsnätet. I samverkan med sidobanorna ger nya stambanorna också nya möjligheter att knyta samman Sydsveriges olika delar. Även de internationella kopplingarna mot Norge, Danmark, och Tyskland, den globala tillgängligheten via Köpenhamns flygplats, samt möjligheterna att bättre knyta samman Skåne-Halland-Göteborg med snabba tåg är av stor betydelse. Det förutsätter att de nya stambanorna inte ses som isolerade företeelser utan att de planeras och utvecklas nära samordnat med anslutande sidobanor och regional trafik. Satsningarna på de anslutande sidobanorna kan inte vänta utan bör ske parallellt för att skapa en nödvändig regional tillgänglighet och underlag för höghastighetstågen. Härigenom uppstår störst samhällsekonomisk nytta av de mycket stora investeringar som planeras. Vi sex regioner tillhandahåller och förbättrar den regionala tågtrafiken för att öka kvalité, fler tågavgångar och minska restider i Sydsverige. Vi ser därmed fyra punkter som bör prioriteras från statligt håll för bästa effektivitet och användning av resurser: 1. De nya stambanorna bör byggas ut så snabbt som möjligt då nyttorna erhålls fullt ut först när hela systemet är i funktion. VAD KRÄVS? Utbyggnaden av de nya stambanorna bör genomföras så snabbt som möjligt, starta från storstadsområdena och samordnas med anslutande järnvägar, stationer och utbyggd regional tågtrafik. 2. Starta utbyggnad utifrån storstäderna där problemen och kapacitetsbristerna är störst redan idag. 3. Stambanornas utbyggnad bör samordnas med förbättringar av sidobanorna och den regionala trafiken. 4. Färdigställ utbyggnaden av Västkustbanan och möjliggöra snabb trafik som kan öka tillgängligheten till Göteborg, Kastrup, Köpenhamn och norra Tyskland. Sydsverige har en flerkärnig ortsstruktur. I alla delar av Sydsverige finns tillväxtmotorer och regionala kärnor, städer med dynamisk tillväxt och goda utvecklingsförutsättningar. Motorerna har stark befolknings- och sysselsättningstillväxt som skapar tillväxteffekter för omlandet, och har därmed stor betydelse för sina respektive regiondelar. Vissa områden präglas av tillverkningsindustri och företag som arbetar i internationell konkurrens. I Sydsverige finns också områden med svag utveckling av befolkning och sysselsättning. Den flerkärniga strukturen är en tillgång och viktig utgångspunkt för Sydsveriges utveckling och planering samt hur transportsystemet ska ordnas. Genom flerkärnighet och samspel mellan städerna ökar robustheten på arbetsmarknaden och i företagens möjligheter. Denna struktur ger också valfrihet och minskad sårbarhet för varje invånare. För att området ska kunna utvecklas, till gagn för hela Sverige, behöver den flerkärniga ortstrukturen stödjas genom ett finmaskigt nät av infrastruktur. Ett väl fungerande järnvägsnät och ett nationellt och regionalt säkert vägnät präglat av hög tillgänglighet är en förutsättning. Sydsveriges järnvägsnät är ett av Sveriges mest trafikerade. Den hårda belastningen medför störningar i systemen som får stora konsekvenser för såväl resenärer som gods. Det finns behov av ordentliga insatser för att höja järnvägarnas skick och återhämta ett eftersatt underhåll. Det behövs i många fall investeringar i stationsanläggningar, dubbelspår och trimningsåtgärder. Detta ger ökad kapacitet, kortare restider och ett mindre sårbart system. De faktorer som i detta fall vägts in vid klassningen som regional kärna är befolkningsstorlek, pendlingsnetto och graden av mångsidighet i näringslivet genom så kallad branschbredd. Viss hänsyn har också, för att beakta de skilda förhållanden som finns i Sydsveriges olika delar, tagits till ortens bedömda betydelse för sitt närmaste omland. Med tillväxtmotorer menas sådana regionala kärnor som har en snabbare befolknings- och sysselsättningstillväxt än genomsnittet i länet vilket ger spridningseffekter och tillväxt i omlandet. STÖRRE OCH INTEGRERANDE ARBETSMARKNADSREGIONER FÖR ETT KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV En gemensam strategisk planering av infrastruktur och kollektivtrafik ger tillgång till arbetsmarknad och utbildning. I en global ekonomi är näringslivets konkurrens- och attraktionskraft beroende av goda kommunikationer genom järnväg, väg, flyg och sjöfart. Ökad och bred tillgänglighet skapar stor social nytta för det moderna samhället och har en integrerande funktion. I Sydsverige finns en hög andel arbetstillfällen, bland annat inom forskning och utveckling. Här planeras för två världsunika forskningsanläggningar, MAX IV och ESS, det senare ett av de största och mest högprioriterade forskningsinfrastrukturprojekten i Europa. För den svenska innovationskraftens tillväxt måste infrastrukturen koppla samman lärosäten och forskningsanläggningar, samt göra dem tillgängliga för studenter, forskare, arbetskraft, och inte minst internationell omvärld. Detta är en grundbult för Sveriges framtida konkurrenskraft internationellt. 6 7