Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping



Relevanta dokument
Utvärdering av. Barntraumateamet i Norrköping. Nka Barn som anhöriga 2014:2

Intervjustudie. Barntraumateamet Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

När någon i familjen fått cancer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

När någon i familjen fått cancer

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de?

Se till mig som liten är

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

# $"%%% # ( "%% (, & ).. / %,"

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

% 95 % KI % 95 % KI % 95 % KI Ber antal

Stöd till barn i sorg

Barnperspektivet inom Beroendevården

Välkommen till seminarium om barn som anhöriga vid svåra händelser

Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Närstående i palliativ vård

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? 2013 Författarna och Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning

Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen

När mamma eller pappa dör

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Lagstiftning kring samverkan

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan:

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Dödsorsaker efter utbildningsnivå Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik

Frågeområde allmänt hälsotillstånd

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Projekt Barn som anhöriga

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

NASP:s Nyhetsbrev. nummer 3 år 2016

Barn som närstående/anhöriga

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Barn till föräldrar som avlider. Dokumentation av Socialstyrelsens seminarium 11 maj 2012

Barn som anhöriga. Barndag Karlskrona den 29 november Pauline Johansson Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7


Frågeområde Livsvillkor

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Frågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

ANTOLOGI. Att se barn som anhöriga - Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. Hur många barn och hur går det för barnen?

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,

Barnperspektivet inom Beroendevården

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL


Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Delaktighet och inflytande i samhället

1. Barnfamiljerna. Familjetyp

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med


Metoder för stöd till barn som anhöriga

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

När förälder oväntat avlider. Resultat och slutsatser från tre kartläggningar om ansvar samt strukturer för information och stöd

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

Barn som anhöriga - pyramiden

Frågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping SOLEL Östergötlands

Jenni Niska och Elisabet Olofsson

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Transkript:

Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping Kerstin Bergh Johannesson, Kristina Bondjers, Filip Arnberg, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala Universitet Doris Nilsson, Teresia Ängarne-Lindberg, Linköpings universitet Mikael Rostila, Stockholms universitet

Bakgrund Att en förälder avlider är en av de mest traumatiska händelser ett minderårigt barn kan drabbas av Varje år förlorar ca 3500 barn och unga en förälder genom dödsfall, cirka 600-650 drabbas av förlust genom plötslig och oväntad död Att tidigt i livet förlora en förälder innebär en stor påfrestning Förlusten innebär en stark sorg och barn som förlorat en förälder uppvisar i större utsträckning psykiatriska problem, högre dödlighet, depression, missbruk, ångest, lågt självförtroende och självskadebeteende Om bortgången skett på ett dramatiskt sätt löper barn risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom vilket kan leda till ytterligare svårigheter att hantera förlusten samt till annan senare psykopatalogi Mikael Rostila, Sociologiska institutionen

Bakgrund Barn som utsatts för traumatiska händelser behöver precis som vuxna olika typer av stöd Flertalet forskare är överens om att psykopedagogisk information till föräldrar är centrala i behandling av traumatiska upplevelser hos barn eftersom föräldrar fyller en viktig funktion när det gäller att skydda barn från psykisk ohälsa Nya bestämmelser i Hälso- och sjukvårdslagen 2010 och patientsäkerhetslagen 2011: om en förälder oväntat avlider ska barns behov av information, råd och stöd beaktas Kartläggning av 3 landsting under 2012 visade dock på brister i stödet och en oklar ansvarsfördelning mellan instanser inom landstingen Det saknas dock tillräcklig forskning på vilken typ av interventioner som bäst hjälper barn att hantera en förlust av förälder Barntraumateamet stödjer barn som förlorar föräldrar. De erbjuder även stöd vi andra trauman och vid förälders allvarliga sjukdom. De arbetar med tidiga uppsökande insatser samt möjlighet till långtidsuppföljning Mikael Rostila, Sociologiska institutionen

Syftet med rapporten har varit att utvärdera Barntraumateamets insatser avseende stöd efter förälders plötsliga död mellan åren 2001-2010. Utvärderingen gäller om och på vilket sätt Barntraumateamets verksamhet varit till stöd för drabbade barn och vårdnadshavare i samband med förälders plötsliga död, samt eventuell påverkan på hälsotillståndet idag hos de berörda. En registerbaserad översikt utfördes för att undersöka socio-demografiska skillnader mellan kommuner i Barntraumateamets upptagningsområde jämfört med övriga riket Mikael Rostila, Sociologiska institutionen

I syfte att utvärdera olika aspekter av Barntraumateamets verksamhet genomfördes 3 delstudier: 1. En registerstudie 2. En enkätstudie 3. En intervjustudie Mikael Rostila, Sociologiska institutionen

Resultat från registerstudien Mikael Rostila, Sociologiska institutionen

Antal barn 0-18 år som förlorade en far mellan år 2000 och 2008 i barntraumateamets upptagningsområde (Finnspång, Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik), totalt 375 stycken 60 55 50 40 43 43 46 35 43 41 46 30 23 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Antal barn 0-18 år som förlorade en mor mellan år 2000 och 2008 i barntraumateamets upptagningsområde (Finnspång, Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik), totalt 186 stycken 35 30 31 29 27 27 25 20 21 22 19 20 15 10 11 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Andel barn 0-18 år som upplevt fars död inom barntraumateamets upptagningsområde efter fars dödsorsak mellan år 2000-2008 Upptagningsområdet 36,94 63,06 Onaturliga orsaker Naturliga orsaker Andel barn 0-18 år som upplevt fars död i kommuner i övriga riket efter fars dödsorsak mellan år 2000-2008 Övriga riket 31,36 68,64 Onaturliga orsaker Naturliga orsaker

Andel barn 0-18 år som upplevt mors död i kommuner inom barntraumateamets upptagningsområde efter mors dödsorsak mellan år 2000-2008 Upptagningsområdet 27,96 72,04 Onaturliga orsaker Naturliga orsaker Andel barn 0-18 år som upplevt mors död i kommuner i övriga riket efter mors dödsorsak mellan år 2000-2008 Övriga riket 22,15 77,85 Onaturliga orsaker Naturliga orsaker

Andel barn 0-18 år som upplevt fars död i kommuner inom barntraumateamets upptagningsområde efter fars högsta utb ildni ngsnivå mellan år 2000-2008 Upptagningsområdet 9,12 9,12 11,68 27,07 43,02 Mindre än 9 år Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning >2 år Förgymnasial utbildning 9 (10 ) år Eftergymnasial utbildning <2 år Andel barn 0-18 år som upplevt fars död i kommuner i övriga riket efter fars högsta utb ildningsnivå mellan år 2000-2008 Övriga riket 10,3 13,45 26,67 12,43 37,14 Mindre än 9 år Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning >2 år Förgymnasial utbildning 9 (10 ) år Eftergymnasial utbildning <2 år

Andel barn 0-18 år som upplevt mors död i kommuner inom barntraumateamets upptagningsområde efter fars högsta utbildningsnivå mellan år 2000-2000 Upptagningsområdet 10,18 13,17 8,38 22,16 46,11 Mindre än 9 år Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning >2 år Förgymnasial utbildning 9 (10 ) år Eftergymnasial utbildning <2 år Andel barn 0-18 år som upplevt mors död i kommuner i övriga riket efter fars högsta utbildningsnivå mellan år 2000-2000 Övriga riket 16,14 22,89 12,05 12,85 36,07 Mindre än 9 år Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning >2 år Förgymnasial utbildning 9 (10 ) år Eftergymnasial utbildning <2 år

Andel barn 0-18 år som upplevt fars död i kommuner inom Barntraumateamets upptagnings område efter födelseland Upptagningsområdet 1,87 5,08 10,43 82,62 EU Norden Sverige Utanför EU Andel barn 0-18 år som upplevt mors dö d i övriga riket efter födelseland Övriga riket 3,17 5,72 11,59 79,52 EU Norden Sverige Utanför EU

Andel barn 0-18 år som upplevt mors död i kommuner inom Barntraumateamets upptagningsområde efter födelseland Upptagningsområdet 1,61 10,22 6,99 81,18 EU Norden Sverige Utanför EU Andel barn 0-18 år som upplevt mors dö d i övriga riket efter födelseland Övriga riket 2,5 5,52 10,6 81,38 EU Norden Sverige Utanför EU

Andel barn 0-18 år som upplevt fars död i kommuner inom Barntraumateamets upptagningsområde som bor med båda föräldrarna Upptagningsområdet 48,66 51,34 Bor med båda Bor ej med båda Andel barn 0-18 år som upplevt fars död i övriga riket och som bor med båda föräldrarna Övriga riket 47,64 52,36 Bor med båda Bor ej med båda

Andel barn 0-18 år som upplevt mors död i kommuner inom Barntraumateamets upptagningsområ de som bor med båda föräldrarna Upptagningsområdet 38,71 61,29 Bor med båda Bor ej med båda Andel barn 0-18 år som upplevt mors död i övriga riket som bor med båda föräldrarna Övriga riket 42,84 57,16 Bor med båda Bor ej med båda

Sammanfattning 375 barn hade upplevt fars död och 186 barn mors död Större andel barn i upptagningsområdet har upplevt mors eller fars död genom olycka, självmord eller mord Större andel av barnen i upptagningsområdet har fäder med låg utbildning Större andel barn som upplevt fars död hade svenskfödda föräldrar i upptagningsområdet Större andel bodde med båda föräldrarna vid mors död i upptagningsområdet