ISRN LUTMDN/TMVK--7049--SE Elstatistik som energitjänst Fokus på hushållskunder Peter Matsson Licentiatavhandling Avdelningen för Energihushållning Institutionen för Värme- och Kraftteknik Lunds Universitet Box 118, 221 00 Lund, Sverige
(OVWDWLVWLNVRPHQHUJLWMlQVW IRNXVSnKXVKnOOVNXQGHU 3HWHU0DWVVRQ 1RYHPEHU
Föreliggande licentiatavhandling utgör en delrapport från projektet Forskargrupp för effekthushållning i byggnader vid LTH finansierat av Elforsk (projektnummer 4083) och FORMAS (projektnummer 2001-0139) som genomförts vid Avdelningen för Energihushållning, Institutionen för Värme- och kraftteknik, Lunds Tekniska Högskola. Docent Jurek Pyrko vid Institutionen för Värme- och Kraftteknik, Lunds Tekniska Högskola, har varit projektledare och huvudhandledare. Professor Lennart Thörnqvist vid Institutionen för Värme- och Kraftteknik, Lunds Tekniska Högskola, har varit biträdande handledare. Licentiatavhandling ISRN LUTMDN/TMVK 7049 SE Peter Matsson, november 2001 Institutionen för Värme- och Kraftteknik Lunds Tekniska Högskola Box 118, 221 00 Lund, Sverige
6DPPDQIDWWQLQJ Sedan avregleringen av den svenska elmarknaden infördes 1996 har en rad nya tjänster inom branschen utvecklats medan andra har försvunnit. Syftet med denna studie är att redogöra för hur tjänsteutbudet på elmarknaden har ändrats från avregleringens början fram till i dag samt karakterisera energitjänsten "Elstatistik" från följande tre huvudperspektiv: kundens perspektiv, företagets perspektiv, energieffektiviseringsperspektiv. För att få en helhetsbild över utbudet av energi- och mervärdestjänster har två undersökningar genomförts. Den första påbörjades i september 1999 och har fortlöpt till och med januari 2000. Undersökning nummer två utfördes som en enkät och genomfördes under slutet av år 2001. Resultaten visar att i oktober 2001 var energirådgivning, "Grön el" och bredband de mest erbjudna tjänsterna till hushållskunder. När det gäller mer energirelaterade tilläggstjänster är vanligast, precis som 1999. Elstatistiktjänster har ökat. Ungefär vart tredje av de tillfrågade elbolagen tillhandahöll hushållskunderna denna tjänst. En Internetbaserad statistiktjänst undersöktes i en fältstudie. Försöksgruppen utgjordes av ett 90-tal hushåll villakunder till elbolaget Skånska Energi AB i Södra Sandby, en mil öster om Lund, som erbjudits statistiktjänsten kostnadsfritt. Med enkäter, intervjuer och mätdataanalys har hushållens användning av tjänsten och tjänstens inverkan på elförbrukningen registrerats och studerats. Av enkätsvaren framgår det att knappt 40% av kunderna har använt tjänsten. Majoriteten av användarna uppgav sig ha ett behov av statistik men få var villiga att betala för tjänsten. Det går inte att statistiskt sett slå fast huruvida statistiktjänsten har bidragit till att sänka elförbrukningen eller inte. Intervjuer visar dock att vissa hushåll har blivit mer energimedvetna genom att använda statistiktjänsten. Studiens skala och korta tidsperiod gör att inga generella slutsatser kan dras men med bredare dataunderlag från nya test kan generaliserbara resultat erhållas.
(OHFWULFLW\8VH6WDWLVWLFVDV(QHUJ\6HUYLFH )RFXVRQ5HVLGHQWLDO&XVWRPHUV 6XPPDU\ Since the re-regulation of the Swedish electricity market in 1996, an assortment of new services have arisen for residential households to choose from. Additionally, this period has also seen many others disappear. The objective of this study is to describe how energy services, offered on the electricity market, have changed since the re-regulation began, and to specifically characterise "electricity use statistics" from the residential household's, utility's and energy efficiency perspective. With the purpose to obtain a comprehensive view of the energy service market, two investigations were carried out: the first in late 1999 and the second in late 2001. The results show that the most common services currently offered to residential customers is energy advice, "green" electricity and broadband. Energy advice was the most popular energy related service both in 1999 and 2001. The offering of statistical services about electricity use has also increased today, approximately one third of electric utilities offer these services to their customers. An Internet based statistical service was investigated with a field study, consisting of about 90 villa customers from Skånska Energi AB (a utility in Södra Sandby, Scania, Sweden). They were offered the energy statistics service cost-free. Surveys, interviews and measurement analysis were used to register, study and evaluate the customers' use of the service and the possible impact the service could have on the electricity consumption. From the returned surveys, less than 40% of the customers had used the electricity statistics service. The majority of the users stated that they had a need of electricity statistics but only few were willing to pay for such a service. It was not possible, in a statistical manner, to consider whether the electricity statistics service has contributed to lower the electricity consumption or not. However, interviews showed that some customers have become more "energy aware" from using this service. The narrow breadth of the study and the short trial period makes it impossible to draw any general conclusions, but with new tests planned in the future that will incorporate a larger customer group over a longer study period, more generalizable findings can be achieved.
(UNlQQDQGH Jag vill tacka min huvudhandledare docent Jurek Pyrko för handledning och introduktion till ämnet. Jag tackar min biträdande handledare och tillika professor Lennart Thörnqvist för alla intressanta och givande diskussioner. Tack Skånska Energi för all hjälp. Ett särskilt tack till Lars-Erik Dahlström, Morris Bratt, Bengt Andersson, Anders Mårtensson, Mats Sjöström och Bo Cartberger. Tack till Ricky Johansson som ursprungligen initierade vårt samarbete. Till mina kollegor Greg och Anna - Ni är bäst! Utan er hade jag inte fixat detta. Jag har inte bara haft nöjet att ha er som kollegor, jag har också fått privilegiet att åtnjuta er vänskap. Tack! - Pernilla... du var ljusglimten i mörkret. Tack! Tack Jaime för dina råd och ditt stöd. Tack Fredrik Johansson för alla tips, råd och hyss med bilar och motorcyklar. Utan dina insatser vore jag förlorad till teoretikernas onda värld. Tack Mikael Näslund för korrekturläsning och alla kreativa diskussioner kring denna avhandling. Tack Mor och Far för att ni har stöttat mig på alla sätt och vis. Ni har alltid kämpat för att ge mig och mina bröder de bästa förutsättningarna här i livet - det är jag evigt tacksam för. Ett stort tack till mina storebröder Mikael och Fredrik för all hjälp. Tack alla på Institutionen för Värme- och Kraftteknik, ni är ett härligt gäng!
,QQHKnOOVI UWHFNQLQJ 1 INTRODUKTION...1 1.1 DEN AVREGLERADE SVENSKA ELMARKNADEN...1 1.2 SYFTE...4 1.3 AVGRÄNSNINGAR...4 1.4 METODIK...4 1.5 FORSKARGRUPPEN FÖR EFFEKTHUSHÅLLNING I BYGGNADER...5 2 TJÄNSTER TILL HUSHÅLLSKUNDER UR ETT SVENSKT PERSPEKTIV...7 2.1 INLEDNING...7 2.2 UNDERSÖKNING NR 1: ELBOLAGENS TJÄNSTER 1999...7 2.3 UNDERSÖKNING NR 2: ELBOLAGENS TJÄNSTER 2001...9 2.4 ÄNDRINGAR I TJÄNSTEUTBUDET MELLAN 1999 OCH 2001 SLUTSATSER...14 3 "ELSTATISTIK" SOM ENERGITJÄNST...17 3.1 STATISTIK ÖVER ELANVÄNDNING TIDIGARE FORSKNING...17 3.2 OLIKA TYPER AV FEEDBACKINFORMATION...25 3.3 FALLSTUDIE SKÅNSKA ENERGI...28 3.4 STATISTIKTJÄNSTEN UR OLIKA PERSPEKTIV...39 4 SLUTDISKUSSION...49 4.1 ENERGITJÄNSTER...49 4.2 STATISTIKTJÄNST...49 5 FORTSATT ARBETE...51 6 REFERENSER...53 BILAGOR BILAGA 1 Ketola, Anna; Matsson, Peter: "Help, I Need Somebody..." - Consequences of a re-regulated competitive electricity market from the customer perspective. BILAGA 2 Utbud av tjänster 1999 och 2001. BILAGA 3 Undersökning om utbudet av tjänster. BILAGA 4 Matsson, Peter; Pyrko, Jurek: Does "Energy Service" Always Mean "Energy Efficiency"? - A Customer Dilemma in Swedish Perspective. BILAGA 5 Energistudier i Södra Sandby. BILAGA 6 El-statistik, introduktionsbrev. BILAGA 7 Uppföljning av statistiktjänst för Skånska Energis kunder.
,QWURGXNWLRQ 'HQDYUHJOHUDGHVYHQVNDHOPDUNQDGHQ 1996 avreglerades den svenska elmarknaden. Avregleringen innebar bland annat att produktion och handel med el blev konkurrensutsatt. Nätverksamheten förblev ett naturligt monopol som övervakas och regleras av Statens Energimyndighet. För att få byta leverantör krävdes det inledningsvis att kunden installerade en mätarutrustning som registrerade elanvändningen varje timme. Kostnaden för mätare och installation uppgick i början av 1996 till cirka 8000 kr [1] där kunden själv fick stå för denna investeringskostnad. För hushållskunder var kostnaden för elmätaren större än de eventuella besparingar som kunde uppnås. Mätarkravet utgjorde alltså ett betydande hinder för fri konkurrens på marknaden. För att minska mätarkravets negativa inverkan på konkurrensen sattes ett pristak på mätare och installation till 2500 kronor att gälla från den 1 juli 1997 [2]. Trots den nya, lägre kostnaden ökade inte hushållens intresse att byta leverantör nämnvärt. Kundernas låga rörlighet försvårade för nya aktörer att etablera sig på marknaden då dessa saknade ett tidigare koncessionsområde och därmed kundbas. Den 1 november 1999 togs mätarkravet bort. Den timvisa mätningen ersattes med schablonavräkning och i princip alla Sveriges kunder fick tillgång till den fria marknaden [3]. För energiföretagen har avregleringen inneburit stor förändring med stenhård konkurrens och minskade vinstmarginaler. För att överleva gäller det att såväl behålla de kunder företaget redan har som att locka över kunder från konkurrenterna. Elbolag som erbjöd lågt elpris efter avregleringen attraherade en del nya kunder. Idag skiljer sig priserna relativt lite åt mellan bolagen. Det är alltså svårt att utmärka sig genom ett lågt elpris och fortfarande ha en positiv vinstmarginal. Elbolagen jobbar hårt för att utveckla nya produkter och tjänster. Syftena är flera - attrahera kunder är ett primärt syfte, att hitta nya verksamhetsområden och nischer är ett annat. Det är inte längre helt självklart att elbolagens huvudsakliga intäkter ska komma ifrån el. Att sälja elkraft är inte en lika självklar affärsidé som före avregleringen. Dagens elbolag har en organisation som är van att hantera stora mängder kunder på ett rationellt sätt. Vidare har elbolagen redan en kundstock med fakturerbara adresser. Förutsättningarna för att introducera nya produkter och tjänster är goda, samtidigt som elbolagen står inför risken att andra företag satsar på el. Bensinbolag är exempel på företag från andra branscher som har börjat sälja produkten el. Statoil är ett bensinbolag som satsade hårt på elmarknaden men inte nådde de lönsamhetsmål som satts upp. Statoil upphör med elförsäljning från årsskiftet 2001/2002 och överför samtliga kunder till Öresundskraft [44]. Före avregleringen hade elektriciteten en rätt undanskymd plats i människors vardagsliv. Leveransen av el var en ganska okomplicerad fråga och den huvudsakliga kontakten mellan hushåll och elbolag var elräkningen och elverkets avläsning av mätarställningen. Med avregleringen följde möjligheten att aktivt välja elleverantör ur över hundra bolag. Att välja leverantör kräver engagemang och tid från hushållens sida. Engagemang och tid som en del menar att de inte vill spendera på något som anses vara en infrastrukturell självklarhet i dagens moderna samhälle. Ur detta perspektiv går avregleringen tvärt emot människors 1
önskan om mer fritid. Det är inte enbart elmarknaden som tävlar om kundernas tid och engagemang - premiepensionsval, försäkringsbolag, telebolag, internetleverantörer och banker kräver alla att kunder gör sitt "aktiva" val. En mer ingående beskrivning av avregleringen och kundernas upplevelse av denna finns i artikeln av Ketola och Matsson "Help, I Need Somebody... -Consequences of a re-regulated competitive electricity market from customer perspective", [4] som även bifogats i Bilaga 1. Många av hushållskunderna upplever att uppbyggnaden av elpriset är svår att förstå. Vidare tycker många att det är svårt att jämföra de olika elbolagens priser och 38% har inte ens försökt [5]. Elpriset kan delas in i fyra delar - elenergi, nätavgift, energiskatt och moms. Den procentuella fördelningen mellan de olika delarna skiljer sig beroende på kundtyp och förbrukning. Två representativa exempel för olika hushållskunder visas i figur 1. Lägenhet (2000 kwh) Villa med elvärme (20 000 kwh) Moms 20% Nät 39% Moms 20% Nät 27% Energiskatt 16% Energiskatt 24% Elkraf t 25% Figur 1: Fördelningen mellan elprisets delar, fasta avgifter är inräknade. Data för januari 2001 från SCB [6]. Gemensamt för alla privatkunder är att skatten utgör en väldigt stor del av elkostnaden. I skrivande stund är energiskatten på el för de flesta hushållskunder 18,1 öre/kwh (exklusive moms) [7]. Förutom energiskatten tillkommer dessutom moms med 25%. Summan av skatterna utgör således mellan 35-45% av den totala elkostnaden för hushållskunder. De delar som kan påverkas genom leverantörsbyte är elkraftspriset med dess moms. I princip är det endast möjligt att påverka 30-40% av elräkningen. De genomsnittliga priserna för elenergi för hushåll visas i figur 2. Priserna ökade direkt efter avregleringen 1996. Värt att notera är dock att detta även var ett extremt torrår vilket minskade vattenkraftproduktionen och därigenom påverkade elpriserna [40]. Som redovisats tidigare utfärdades det ett pristaket på 2500 kronor för timmätaren 1997 och priserna sjönk. Det är oklart hur stor del av minskningen som beror på pristaket respektive normal tillrinning till vattenkraften. 1999 infördes schablonavräkningen och priserna fortsatte att sjunka. Nu är elpriserna åter på väg uppåt. Erfarenheter från tidigare avreglerade elmarknader visar dock att detta är en naturlig utveckling [45]. Elkraf t 29% 2
Figur 2: Genomsnittligt elenergipris för hushållskunder 1996-2001. Priset är angivet utan elskatt och moms [6]. Av de svenska hushållen känner 90% till möjligheten att välja elleverantör [5], 10% av hushållskunderna har bytt elleverantör och cirka 20% har omförhandlat sitt kontrakt med sin nuvarande leverantör [8]. Villakunder med elvärme är klart mer aktiva än genomsnittet 57% har omförhandlat eller bytt leverantör [41]. Omkring 80% av de hushållskunder som bytt leverantör har gjort det för att sänka sina kostnader [5]. I en undersökning uppger 79% av hushållen att de kommer att fortsätta anlita den eldistributör de har idag av den anledningen att man helt enkelt är nöjd som det är [9]. Många kunder prioriterar i sina val faktorer som trygghet och lokal förankring. Avregleringen har gjort att många fokuserar på att minska sin elräkning genom att få ett lägre elpris. Och visst det går att spara några ören per kilowattimme genom att byta leverantör eller omförhandla sitt kontrakt. På årsbasis handlar det idag om ett fåtal hundra kronor. Det mest effektiva sättet att minska sina elkostnader är självklart fortfarande att minska sin användning och därmed köpt energi. Detta faktum har avregleringen av elmarknaden inte ändrat på, däremot kanske förutsättningarna för kunder att minska sin elanvändning. Elleverantören saknar idag klara incitament att hjälpa sina kunder att effektivisera minskade försäljningsvolymer innebär naturligtvis också minskade intäkter. Kan däremot fler kunder fås genom att erbjuda energieffektiviserande tjänster, kan försäljningsvolymerna bibehållas eller till och med ökas samtidigt som den enskilde kunden får lägre elräkning. Intresset från kundsidan bör finnas, åtminstone bland de som byter leverantör, då flertalet gör detta just av skälet att minska sin elkostnad. Den mest grundläggande energitjänsten är enligt författarens mening statistiktjänst. Att informera kunden om hur mycket el som använts är en naturlig bas för energieffektivisering. Tjänsten är sedan påbyggbar med exempelvis energirådgivning och energibesiktning. Tjänsten ger inte bara kunden möjlighet att följa sin elanvändning den är också ett ypperligt verktyg för både elbolagen och för oss forskare att registrera förändringar i kundernas elanvändning. 3
Efter ovanstående resonemang finns det ett antal intressanta frågeställningar att undersöka närmare: Är kunden överhuvudtaget intresserad av sin elanvändning? Hur påverkar en statistiktjänst kunden? Leder informationen till förändring av energianvändningen? Förstår kunden det han/hon blir informerad om? Hur fungerar det med att tillhandahålla tjänsten via Internet? Vilka värden sätter kunden och företaget på tjänsten? 6\IWH Syftet med denna studie är att: 1. Karakterisera energitjänsten "Elstatistik" från följande tre huvudperspektiv: kundens perspektiv företagets perspektiv energieffektivisering samt 2. Redogöra för hur tjänsteutbudet på elmarknaden har ändrats från avregleringens början fram till i dag. $YJUlQVQLQJDU Denna avhandling fokuserar på hushållskunder främst i villor och med en årlig elanvändning på minst 10 000 kwh. Tanken bakom detta är att det ska finnas ett ekonomiskt underlag och incitament för såväl kund som elbolag att senare utföra effektiviserande åtgärder. Urvalet av kunder är begränsat både geografiskt, i kategori och i antal. Detta begränsar generaliserbarheten. De mätningar som används i försöken har skett under en kort period på fyra månader under sommaren och höst 2001. I avhandlingen förekommer termen energitjänst (engelska: energy service). Termen används flitigt i litteraturen och av branschen. En annan term som används minst lika frekvent är mervärdestjänst (engelska: value-added service). Någon entydig definition av energitjänst och mervärdestjänst har ej gått att uppbringa. De tjänster som tas upp i denna avhandling, sådana som inte är neutrala ur energianvändningssynpunkt och som har ett mervärde ur användarsynpunkt, delas inte in efter någon definition. 0HWRGLN Studien är av explorativ karaktär vilket innebär att det inte är nödvändigt att konstruera en initial hypotes som ska bevisas eller motbevisas. Resultaten som framkommer i studien ska öka kunskapen på det aktuella området för att sedan ligga till grund för beslut och åtgärder. De huvudsakliga verktygen har varit litteraturstudier, enkäter, intervjuer och mätdataanalys. Ett fältförsök har utförts där en Internetbaserad statistiktjänst har testats. 4
Många gånger vill forskare minimera, eller allra helst helt eliminera, sin egen inverkan på sina försök. Detta är oftast en självklarhet inom det tekniska området. I detta projekt, när mycket av arbetet handlar om kontakt med kunder på olika sätt, är det enligt författarens bedömning helt uteslutet att inte påverka de aktuella försöken. Det som däremot går att göra är att vara observant på sin inverkan och om möjligt till och med dra nytta av och lära sig hur kunderna påverkas. Mycket handlar ju just om hur vi ska påverka hushållen. Kan vi generalisera våra erfarenheter från vår påverkan och applicera dessa på energibolag, politiker och energirådgivare så skulle det vara en stor vinst. En stor del av undersökningen bygger på försök och observationer av en relativt liten kundgrupp i ett begränsat villaområde. Detta reducerar förstås möjligheten att kunna generalisera resultaten så att de kan appliceras på andra områden och andra kundgrupper. )RUVNDUJUXSSHQI U(IIHNWKXVKnOOQLQJL%\JJQDGHU Denna avhandling är tänkt att sammanfatta en del av ett projekt som drivs inom "Forskargruppen för effekthushållning i byggnader" på avdelningen för Energihushållning vid Institutionen för Värme- och kraftteknik på Lunds Tekniska Högskola. Förutom det aktuella delprojektet finns ytterligare tre områden. Studier över elbehovets variationer och utveckling av nya typer av avtal och tariffer. Forskare är docent Jurek Pyrko. Studier i energihushållning, energi och teknik ur ett etnologiskt kulturanalytiskt perspektiv. Licentiatavhandlingen "Elen är fri. Energianvändning ur ett kulturanalytiskt perspektiv" [25] sammanfattar de senaste två årens arbete inom denna projektdel. Forskare är doktorand Anna Ketola. Studier över tekniska aspekter på styrning och användning av el hos hushållskunder, sett från energibolagens och kundernas synvinkel. Licentiatavhandlingen "Residential Electricity Use and Control Technical Aspects"[19] sammanfattar de senaste två årens arbete inom denna projektdel. Forskare är doktorand Gregory North. 5
6
7MlQVWHUWLOOKXVKnOOVNXQGHUXUHWWVYHQVNWSHUVSHNWLY,QOHGQLQJ Sedan avregleringen av den svenska elmarknaden infördes 1996 har det hänt mycket på energitjänstområdet. En rad nya tjänster inom branschen har utvecklats, andra, bland annat så kallade DSM-tjänster har försvunnit. För att få en helhetsbild över utbudet av energi- och mervärdestjänster har två undersökningar genomförts. Den första påbörjades i september 1999 och har fortlöpt till och med januari 2000 - strax efter det att det obligatoriska timmätartvånget ersattes med schablonavräkning, det vill säga då alla hushållskunder för första gånger på riktigt, fritt kunde välja vilken leverantör de ville. Undersökningen finns utförligt beskriven i Matsson: "Energi- och mervärdestjänster på elmarknaden i Sverige" [10]. Här följer endast en sammanfattning av undersökningen. Undersökning nummer två utfördes som en enkät och genomfördes under slutet av år 2001 - två år efter det att elmarknaden blev fri för privatkunderna. Det publicerade materialet är inte sekretessbelagt. En sammanställning över bolagens energioch mervärdestjänster från båda undersökningarna finns i Bilaga 2. 8QGHUV NQLQJQU(OERODJHQVWMlQVWHU Undersökningen bygger på information som samlats från ett 50-tal elbolag. Företagen kontaktades först via e-post och ombads sända information om sitt utbud av tjänster. Företagen som inte svarade intervjuades istället per telefon. Mycket information har erhållits från broschyrer, produktblad och elbolagens / energibolagens hemsidor. I de följande avsnitten beskrivs de tjänster som erbjöds i slutet av 1999 och början av 2000. och energibesiktning är tveklöst den mest erbjudna tjänsten bland de undersökta bolagen. Dessa tjänster bildar ett väldigt brett spektrum. Den enklaste formen är telefonrådgivning som riktar sig till privatpersoner och är då oftast kostnadsfri. Något mer omfattande är hembesök med energibesiktning. Det finns betydligt mer avancerade tjänster med noggranna utredningar och analyser som riktar sig till företag och industrier. Dessa tjänster ger ofta förslag på åtgärder med kostnadsberäkningar. En del rådgivningstjänster och besiktningstjänster inriktar sig på ett specifikt område såsom belysning, livsmedelskyla, tryckluft, ventilation och värmepumpar. Säkerhetsbesiktningar Ett fåtal av de undersökta bolagen erbjuder dessa tjänster. Vissa besiktningar inriktar sig på elsäkerheten medan andra tittar på den totala säkerheten i hemmet, till exempel Sydkraft i sin tjänst Barnsäkerhetsbesiktning. Jourtjänst Fjärrövervakning Service Dessa tjänster avlastar kunden beträffande service, övervakning och reparation på dennes energianläggning. Tjänsten riktar sig uteslutande till företag och industri. 7
Mätning och statistik Det finns en hel rad mät- och statistiktjänster och de erbjuds av relativt många företag. Ofta är de kombinerade med energi- och effekthushållande tjänster. Statistiktjänster till privatkunder baseras ofta på de vanliga årliga mätaravläsningarna. Entreprenadtjänster En del elbolag erbjuder entreprenadtjänster av typen ledningsdragning i mark och belysningsinstallation. Det är mindre vanligt att tjänsterna riktar sig till privatkunder. Helhetskoncept En del bolag levererar förutom el också olja, gas, fjärrvärme och fjärrkyla. Det innebär att kunden endast behöver en leverantör som tar hand om allt. Ett annat helhetskoncept är garanterat året-runt-klimat där kunden har möjligheten att till exempel köpa 21Û& inomhustemperatur. Totalkoncept & Outsourcing Det finns elbolag som åtar sig att köpa/hyra kundens energianläggning och ansvara fullt ut för både drift och underhåll. Det kan gälla att ta över en fungerande anläggning men vid installation av ny. Tjänsten riktar sig uteslutande till företags- och industrikunder. Grön El Grön el, Bra miljöval, Miljömärkt el, EPD-märkt, Miljöel och Miljövänlig el namnen är många på denna produktgrupp. Flera elbolag erbjuder någon form av grön el. Hos en del företag kan kunden göra mer specifika val av till exempel vattenkraftsel och vindkraftsel. Det förekommer också att icke miljömärkt el av typ kärnkraftsel och naturgasproducerad el kan väljas specifikt. Mervärdet som tjänsten ska generera, ligger i att kunden minskar sin miljöpåverkan och samtidigt stöder ekologiskt riktig elproduktion. För företag kan grön el användas i marknadsföringen av den egna produkten att elen är miljövänlig är ett säljande argument idag. Fakturatjänster Flertalet elbolag erbjuder olika fakturatjänster. Precis som namnet anspelar rör det sig om olika sätt att betala sin faktura, till exempel. Autogiro, elektronisk faktura och valfri förfallodag. Tjänsterna är ofta kostnadsfria. Telekommunikationstjänster (tele, IT) Efter avregleringen av telefonimarknaden erbjuder flera elbolag telefoni. Detta sker oftast i samarbete med befintliga operatörer såsom till exempel Telia och Glocalnet. "Bredbandskommunikation" är en tjänst som växer kraftigt. Man vänder sig i första hand till företag och myndigheter. Det finns stor efterfrågan hos privatkunder att få snabb Internetuppkoppling. Framtiden för detta beror mycket på kostnaden att ansluta kunden. En del försök har gjorts med kommunikation via det vanliga elnätet. Denna teknik skulle kunna minska anslutningskostnaden avsevärt. Försäkringar Några företag erbjuder sina kunder olika försäkringar. Oftast är dessa relaterade till elektricitet och omfattar skador som orsakats av elektrisk utrustning. 8
Förmedling av hantverkartjänster Vissa elbolag erbjuder sina kunder hantverkshjälp till exempel i form av rörmokare och elektriker. Oftast handlar det om förmedling av tjänster till rabatterat pris. 8QGHUV NQLQJQU(OERODJHQVWMlQVWHU Undersökningen utfördes som en enkätundersökning och genomfördes under slutet av 2001 - två år efter det att marknaden blev fri för privatkunderna. Enkäten skickades ut tillsammans med ett brev (se Bilaga 3), som förklarade vem som stod bakom undersökningen och hur resultaten skulle användas. Svensk Energis webb-länkar utgjorde basen för urvalet av elbolag. Enkäten skickades ut till 110 elbolag. 48 bolag svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 44%. Flera av de stora elbolagen svarade inte. Undersökningen kompletterades med hjälp av dessa bolags hemsidor där det fanns tillgänglig information om deras tjänsteutbud. Totalt finns information från 53 bolag. Materialet från denna undersökning bedöms vara aktuellt i skrivande stund (november 2001), dock med viss reservation för att ett fåtal tjänster redan kan ha försvunnit eller tillkommit. Nedan ges en mer ingående beskrivning av de olika tjänster som enkäten frågat om. Fokuseringen är på tjänster som riktar sig till privatkunder. Några exempel på tjänster redovisas. Figur 3 visar hur stor andel av de undersökta elbolagen som erbjuder respektive tjänst till hushållskunder. Outsourcing Larm, bevakning Hantverkartjänster Försäkringar Teletjänster Helhetskoncept Fakturatjänster Installationstjänster Statistik över elanvändning Energibesiktning Elsäkerhetsbesiktning Bredband Grön el 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Figur 3: Andel av de 53 undersökta elbolag som erbjuder respektive tjänst till hushållskunder, november 2001. Statistik över elanvändning De flesta statistiktjänster som erbjuds till privatkunder baseras på de vanliga mätaravläsningarna. Vanligtvis sker dessa avläsningar endast en gång om året. Många elbolag ger kunderna "möjligheten" att rapportera sin mätarställning flera gånger per år - detta ger en mer värdefull statistik för kunden. 9
Ett av bolagen i undersökningen, Sollentuna Energi, hade timvisa mätare installerade hos privatkunderna. Av de undersökta bolagen erbjöd 34% någon form av statistiktjänst till sina kunder. Exempel: "Statistiktjänst" från Umeå Energi Tjänsten bygger på att kunden själv läser av sin mätare varje månad och skickar in mätarställningen till Umeå Energi via Internet [11]. Kunden får sedan diagram över sin elanvändning, med och utan temperaturkorrigering. Umeå Energi skriver: "Energistatistik via Internet är en förmån för dig som är elkund hos oss. Det kostar inget, men kan hjälpa dig spara pengar. Generellt sett har de som nyttjar vår statistiktjänst lägre elförbrukning än de som inte gör det. Uppföljning och kontroll skapar ökad medvetenhet som leder till minskad förbrukning." Den vanligaste tjänsten som riktar sig till privatkunder. Av de undersökta bolagen erbjöd 62% någon form av energirådgivning till sina kunder. Det är en väldig bredd på utbudet. De enklaste tjänsterna är tips som ligger på bolagens hemsidor. Många bolag har beräkningsprogram på sina hemsidor där man bland annat kan beräkna hur mycket energi det aktuella hushållet normalt borde använda. Nästa steg är olika typer av telefonrådgivning som oftast är helt kostnadsfria. En del företag gör hembesök och ger mer individuella råd, oftast i kombination med en besiktning. Exempel: "" från Eskilstuna Energi & Miljö Eskilstuna Energi & Miljö erbjuder sina kunder kostnadsfri energirådgivning [12]. Steg 1 är ett formulär med frågor om kundens hus och familj. Frågorna berör hustyp, byggnadsår, konstruktion, uppvärmning, ventilation och antal personer i hushållet. På samma formulär får kunden fylla i vad han/hon vill ha råd om. Det finns en hel rad alternativ såsom: Tätning av fönster och dörrar Ny panna Tilläggsisolering Värmepump Ny kyl och frys Frågeformuläret skickas sedan till Eskilstuna Energi & Miljö. Kundens data granskas och svar på frågeställningarna förbereds. Vid ett möte får kunden svar på sina frågor samt tips och råd om de bästa sätten han/hon kan bäst spara pengar genom att tänka energisnålt. Energibesiktning En ganska vanlig tjänst som erbjuds av 40% av de undersökta företagen är energibesiktning. Tjänstens omfattning varierar mycket. En del företag tillhandahåller tjänsten gratis, andra tar bra betalt för den. Det förekommer att kommunala energirådgivare och elbolag samarbetar i olika konstellationer vad det beträffar energibesiktningar hos hushållskunder. Exempel: "Energibesiktning" från Sydkraft Sydkraft beskriver sin tjänst på följande sätt [13]: "Ni går tillsammans igenom ditt hus med ett enda mål i sikte, nämligen att sänka din energianvändning så mycket det går. Här kan finnas mycket pengar att spara!" 10