Gestaltningsprogram Kavallerivägen/Rissneleden 2013 03 27 Doknr: SMN-0909/2009-3 Diariedatum: Godkännare: Göran Langer
BAKGRUND Planering för sydvästra Rissne har pågått i flera år. Området är utpekat som ett förändringsområde i Fördjupad översiktplan för Rissne-Hallonbergen och Ör från 2005 och detaljplanearbete pågår för flera platser. Vid Lavettvägen har en detaljplan vunnit laga kraft och förtätning med radhus längs vägen pågår. Gestaltningsprogrammet omfattar ett område nordväst om korsningen Rissneleden/ Kavallerivägen. Det har tidigare behandlats inom ramen för detaljplanen för Lavettvägen men bröts sedan ut ur den. Inför fortsatt planarbete vill staden formulera riktlinjer och gestaltningsprinciper som ska ligga till grund för detaljplanen. Inledning Den fördjupade översiktsplanen anger att Rissneleden, som nu har karaktären av en matargata, ska omvandlas till en stadsgata. Ny bebyggelse ska bidra till att stärka det uttrycket. En projektering av en delsträcka pågår. Tvärbanan planeras få en gren mellan Alvik och Kista som beräknas tas i bruk cirka 2018. Linjen kommer att gå längs med Kavallerivägen mot ett hållplatsläge i Rissne centrum. Det finns även diskussioner om en ny pendeltågsstation vid Solvalla, som ligger inom en kilometers avstånd. Dessa förändringar i kombination med ny bebyggelse i området kommer att öka Kavallerivägens betydelse som kommunikationsstråk.
UTGÅNGSPUNKTER FÖR GESTALTNINGSPRO- GRAMMET: Ny bebyggelse ska bidra till ökad stadsmässighet längs med Rissneleden. Kavallerivägen ska få en mer stadsmässig karaktär i samband med att gatan får ökad betydelse som kommunikationsstråk. Tvärbanan medför att Kavallerivägen får en bredare gatusektion. Rissne Korsningen Kavallerivägen, Rissneleden Naturmark Natur och rekreationsvärden inom programområdet ska identifieras och tillvaratas. Ny bebyggelse ska på ett medvetet/tydligt sätt förhålla sig till den tidstypiska bebyggelsestrukturen från 1980-talet i omgivningarna. Kontorshus vid Rissneleden utgör fond för Kavallerivägen Rissneleden Lekplatsen
Rissne och de omkringliggande stadsdelarna är utbyggda under olika tidsperioder och är relativt renodlade i sina planformer. Det ger ett tidstypiskt uttryck och en särart att förhålla sig till vid kompletteringar. Rissne
Värdefull naturmark med höga tallar och inblandning av lövträd omger befintlig bebyggelse på kullen. Några stora tallar och ekar bildar även dungar längre ner i backen. En rad med stora träd utgör en tydlig gräns mot den yngre vegetationen, täta buskage och slyuppslag som omger p-huset. Rad med högresta tallar Mot sydväst finns gläntan, ett öppet parti med solbelysta gräsytor, sittplatser och lekredskap. En liggande flerstammig björk används som naturligt klätterträd. Typiskt för denna del av Rissne är de stora mer än hundraåriga ekar som sparats och utgör historiemarkörer från tiden innan området bebyggdes. Några vackra friställda ekar och breda tallas omgärdar lekplatsen. En gammal ek i söder mot Rissnevägen är omgiven av dungar av ungträd. I området finns asfalterade gångvägar och slingrande upptrampade stigar i naturmarken. P-Hus Ek Lekplats Ek Riss Naturmark, blandskog Naturmark, unglövskog Öppen yta Berg i dagen Stort lövträd Stort barrträd Övriga träd Gångväg Stig nele den Ka val ler ivä ge n Doknr: SMN-0909/2009-3 Diariedatum: Godkännare: Göran Langer Landskapsinventering
VÄGGAR I RUMMET Kavallerivägen löper i en sänka från Rissne centrum ner mot Rissneleden. Bebyggelsen längs med vägen består av sammanhängande flervåningsstrukturer som bildar väggar i rummet. I söder skapar kontorshuset längs Rissneleden en fond som avslutning på Kavallerivägen. Bostadshus vid Kavallerivägens norra ände är fyra våningar höga. Bottenvåningarna rymmer bostäder som skyddas mot gatan av en cirka 6 meter bred grön förgårdsmark. I centrum ansluter bottenvåningar med verksamheter direkt mot gatan. Karaktär Rissne/Kavallerivägen
Förslag Doknr: SMN-0909/2009-3 Diariedatum: Godkännare: Göran Langer
IDÉ OCH KONCEPT Gestaltningsprogrammet tar sin utgångspunkt i de landskapliga kvaliteter som finns på platsen. Bebyggelsen föreslås, som tidigare vid Rissnes utbyggnad, anpassas och samspela med de landskapliga värdena. En linje med högresta tallar bevaras och utgör gräns för naturmarken mot de befintliga husgrupperingarna på höjden. Riktlinjer för utveckling av området När området bebyggdes på 80-talet sparades stora ekar i området och man kan se hur vissa av husens placeringar har anpassats efter träden, särskilt nere vid Rissneleden. Gestaltningsprogrammet syftar till att lyfta fram befintliga ekar som ett karaktärsskapande element på platsen. Vid korsningen Kavallerivägen/Rissneleden skapas öppen plats, en mindre torgbildning, kring en vacker ek. Det blir motiv för entrén till Rissne från söder och från den framtida Tvärbanan. Lekplatsen, en sydvästvänd öppen solig plats, som omges av stora solitärträd - ekar och tallar, utvecklas till områdets mötesplats för olika åldrar med lek, blommande växter och sittplatser. EXEMPEL PLAN 1:1000
RIKTLINJER FÖR BEBYGGELSE Ny bebyggelse ska knyta an till den befintliga bebyggelsen från 1980-talet genom organiska former och variation i våningsantal. Mot gatan är en längsgående bebyggelsestruktur som ger rumslig stadga åt Kavallerivägen lämplig. Den ges en organisk sammanhängande form som löper i gatuliv men förskjuts/ viker av för att skapa rumsligheter och bilda mindre, offentliga mötesplatser. C-C SKALA 1:400 (A3) Naturmark Tomt, radhus Radhus Angöringsplats fordon Förgårdsmark radhus Flerbostadshus Gårdsmark lägenheter Torgyta med träd Kavallerivägen Bottenvåningarna bör vara förhöjda för att möjliggöra verksamheter och hörnorna anges som plats för lokaler. Den längsgående strukturen bryts upp eller ges uppglasade entrépartier med genomgående entréer för att minska skärmverkan mot platsen bakom. Högre upp i terrängen kan radhus i 2-3 våningar med förgårdsmark placeras. Även de förskjuts i förhållande till varandra. Framför dem skapas en plats med möjlighet till angöring och vistelse. Radhusen bör anpassas till terrängen så att behovet av ingrepp i marken minimeras och samt bidra till en fin övergång mellan bebyggelse och naturmark. HUVUDGREPP Ny bebyggelse ska variera i höjd och fasad. Organiska former som skapar rumsligheter och knyter an till befintlig bebyggelse ska eftersträvas. Kvarteret ska synliggöra och tillåta naturen att sippra fram mot gata. Ny bebyggelse ska ta hänsyn till topografi och befintlig vegetation. REFERENSBILD (Vandkunsten) REFERENSBILD (Utopia) REFERENSBILD (Adept)
Exempel EXEMPEL PÅ FASAD LÄNGS KAVALLERIVÄGEN EN LÄNGSGÅENDE STRUKTUR FORMAR GATURUMMET Fasader i liv med gatan stärker Kavallerivägens gaturum. En uppbruten form bildar platser och hörnor lämpliga för lokaler.
Exempel BYGGNADERNA FORMAR RUM I samspel med terräng och stora träd formar byggnadsvolymerna rumsligheter, längs med gatorna såväl som mot radhusen, naturmarken och parken. Befintliga träd sparas på strategiska ställen och lyfts fram av ny bebyggelse. RADHUS I NATURMARK Radhusen introduceras som en ny typologi i området och bildar en länk mellan bebyggelsen längs gatan och den befintliga bebyggelsen på höjden. Byggnadernas placering förstärker topografin och de identifierade landskapsrummen.
Exempelbilder - FRÅN SLINGRANDE TILL UPPBRUTET WM-HUSENE, KÖPENHAMN Plot Arkitekter WM-HUSENE, KÖPENHAMN Plot Arkitekter SEB, RISSNE Rosenbergs Arkitekter SEB, RISSNE Rosenbergs Arkitekter BRANDKÄRR, NYKÖPING BRANDKÄRR, NYKÖPING KRUMELUREN, VÄSTERÅS HSB:s Arkitektkontor KRUMELUREN, VÄSTERÅS HSB:s Arkitektkontor KONTOR, HAMBURG KONTOR, HAMBURG DIERENOPVANGCENTRUM, AMSTERDAM DIERENOPVANGCENTRUM, AMSTERDAM Sauerbruch Hutton Sauerbruch Hutton Arons en Gelauff Architecten Arons en Gelauff Architecten SATEENKARI HOUSING, HELSINGFORS SATEENKARI HOUSING, HELSINGFORS EOS, HELSINGBORG EOS, HELSINGBORG ARK-house Architects ARK-house Architects Wilhelmson Arkitekter Wilhelmson Arkitekter
Studier av våningsantal SLY/BUSKAGE BEF P-HUS 4 VÅNINGAR SLY/BUSKAGE BEF P-HUS 5 VÅNINGAR SLY/BUSKAGE BEF P-HUS 6 VÅNINGAR SKALA 1:1000 (A3)
Förgårdsmark Gångbana Cykelbana Skyddszon Körbana/ Spårväg Körbana/ Spårväg Kantstensparkering Kantstensparkering Skyddszon Cykelbana Gångbana Sektioner Kavallerivägen SEKTION GENOM KAVALLERIVÄGEN SKALA 1:200 Doknr: SMN-0909/2009-3 Diariedatum: Godkännare: Göran Langer
Doknr: SMN-0909/2009-3 Diariedatum: Godkännare: Göran Langer