Öka skörden med Pollineringspoolen!



Relevanta dokument
Pollineringsuppdrag.

Pollineringstjänster

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Pollineringstjänster. Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs

Värdet av honungsbins pollinering

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Biodling ger mer än du anar!

Pollineringstjänster. Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Öka skörden med honungsbin och jordhumlor

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA

- en ren naturprodukt

Optimering av pollinering och honungsproduktion

Pollinering i ekologisk frukt- och bärodling

Massdöd av bin. samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

Pollinatörer i fröodling

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Att få. blommor och bin. att trivas

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter

Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus Hans Eriksson Jonny Ulvtorp

Blommande fältkanter. Ordlista

- en ren naturprodukt

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Från humla till jordgubbe

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

Värdet av honungsbins pollinering av grödor i Sverige

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna

Fördjupning om humlor i bärodling

Värdet av honungsbins pollinering av grödor i Sverige

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Bihälsoplan. 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet

Försök med utplacering av bisamhällen. i fält med åkerböna

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

Bin, skadegörare och neonikotinoider

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Jordbruksinformation Starta eko Biodling

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Raps. vår älskade gula växt

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Jordbruksinformation Starta eko Frukt

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

Jordbruksinformation Reviderad juni Gynna humlorna på gården

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP /12.

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

HUMLOR. Sverige finns 37 arter. Drottningen övervintrar. Bor ofta i gamla musbon. Lagrar pollen i boet

Biodlingsnäringens villkor. Ingen vet exakt hur många bisamhällen som finns idag i Sverige. Jordbruksverkets uppgifter

Biologi. Livet på jorden

Honungsbin och biodling

Rapport. Studieresa USA, steg 2 till Kalifornien mars I anslutning till USA-resan med MSB-projektet. 2-8 mars 2013

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Fridhems årshjul När närmiljö blir lärmiljö. Hållbar utveckling där kretsloppet går som en röd tråd genom uteverksamheten.

Varmt väder ger snabb utveckling

Oväntat högt kväveupptag

Gynna humlorna på gården

Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)

Nu är höstvetet i axgång

Lågt kväveupptag senaste veckan

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Fortsatt varierande kväveupptag

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Svenska perenner till svenska pollinerare

Vad ska ni kunna om djur?

Demonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Bin och pollinering dess betydelse för raps- och rybsodling

Gynna mångfalden på kantzoner

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

I Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet.

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Transkript:

Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu

Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen kan du hitta biodlare som kan flytta bin till din gröda. 20 % skördeökning Med hjälp av pollineringstjänster kan växtodlaren höja skörden utan att öka mängden gödning eller öka arealen odlad mark. Raps kan få en skördeökning på upp mot 20 % om man tillför 2 bisamhällen per hektar. Raps får också en snabbare fröbildning, jämnare mognad och lägre klorofyllhalt när bin används som pollinerare. Med ett rapspris på 3 kr/kg får landets rapsodlare intäkter på över 140 miljoner kronor enbart på höstraps om man räknar med en ökning på 20 %. Detta ger en ökad intäkt på 2.000 kr per hektar om man räknar på en medelskörd av 3.500 kg per hektar. Danska studier visar att åkerböna, som till viss del är självbefruktande, kan gynnas av vind- och insektspollinering. Insektspollineringen gav en skördeökning med 27 % eftersom åkerbönan fick fler frön per balja.

Hur många samhällen behövs? För olika grödor krävs olika många bisamhällen per hektar för önskat reslutat. Hur bisamhällena ställs ut spelar också roll för hur effektivt samhällena kan pollinera. För bästa pollinering ska bisamhällena placeras ute i fältet på olika platser. Ju närmare bina har till grödan desto bättre. Bin pollinerar bäst inom 200 meter från kupan. Därefter minskar pollineringen avsevärt. För ett rapsfält ska man ha 2-3 bisamhällen per hektar. Egentligen kan man ha upp till fem samhällen per hektar för att få ut maximalt av pollineringen. Men så många samhällen per hektar ger en dålig honungsskörd för biodlaren och det är inte ekonomiskt för varken biodlaren eller växtodlaren. Åkerböna behöver 2 samhällen per hektar och rödklöver 3-5. Växtslag Bisamhällen/ha Raps/Rybs 2-3 Vitklöver 2-4 Rödklöver 3-5 Alsikeklöver 3-4 Åkerböna 2 Pollineringsbehovet för olika jordbruksgrödor.

Alla tjänar på biodlingen bin är lönsammast Räknar man antal individer per samhälle behövs det närmare 200 humlesamhällen för att ersätta ett starkt bisamhälle. I vissa växter som rödklöver kan humlor med sin långa tunga komplettera bin. Det framhålls ofta att humlor flyger vid kallare väderlek. Men vid kallt väder är nektaravsöndringen i blommorna minimal och blomkalkarna oftast slutna. Under dessa omständigheter blir inte pollineringen effektiv. Ett bisamhälle kan under en säsong samla ca 33 kg pollen. Motsvarande siffra för ett humlesamhälle är ca 0,33 kg. Det kan vara ett mått på binas pollineringsarbete. Bin är blomtrogna Bin väljer ut en blomsort och håller sig till den när de söker nektar. Det kalllas blomtrohet. Då bär biet med sig rätt sorts pollen och det blir befruktning vid blombesöken. Humlorna saknar det beteendet. Bin ger biologisk mångfald Mer än 70 % av allt som blommar före midsommar är beroende av bin för sin pollinering. Det betyder mycket för fåglar och vilt när de söker sin föda i naturens skafferi. Ett rikt djurliv är också attraktivt för fågelskådare, naturälskare och turism.

Växtslag Pollineringsbehovet för olika växter i fruktoch bärodling. Bisamhällen/ha Äpple 3-4 Päron 3-5 Plommon 2-3 Svarta vinbär 2-3 Jordgubbar 10 Hallon 2 Gurka 2-6 I en välpollinerad äppelblomma kan max 10 frön utvecklas. Ju fler frön som utvecklas desto större äpple. Inom frukt- och bärodling har man alltid utnyttjat binas pollineringsarbete och ansett det nödvändigt för hög skörd. 74 g 85 g 94 g Vilt, fåglar och bin samverkar i naturen.

Schema för pollineringstjänsten Viktigt att starta upp bisamhällen i god tid innan uppdraget 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 veckor Yngel som läggs sex veckor före uppdraget kommer att pollinera. Binsamhällen ställs ut i fältet när blomningen börjar. Ett pollineringsuppdrag påbörjas långt innan det att bina förs ut i fältet. Det är viktigt att man kontaktar biodlaren i god tid före uppdraget. Då hinner biodlaren göra i ordning bisamhällena till pollineringsuppdraget. Det är ynglet som läggs sex veckor före uppdraget som kommer vara ute och pollinera. Därför är det viktigt att biodlaren får tid att starta upp samhällena ordentligt. Detta är viktigt på våren. Innan bisamhällena kan ställas ut på fältet vill biodlaren ta en titt på omgivningarna. Tillsammans med växtodlaren får man gå igenom lämpliga uppställningsplatser. När fälten börjat blomma kommer

biodlaren med bisamhällena. Under blomningen klarar sig bisamhällena med någon enstaka tillsyn. Hur mycket beror på vilken blomma som ska pollineras. Rödklöver kan kräva lite mer tillsyn eftersom det är en blomma som bina inte så lätt kommer åt nektarn i. Då kan biodlaren vara tvungen att stödfodra bina med sockerlösning för bina ska stimuleras att pollinera ordentligt. När fältet blommat färdigt kommer biodlaren och hämtar hem samhällena. Exempelkontrakt För att både växtodlaren och biodlaren ska ha klart för sig vad som gäller under pollineringstjänsten kan man upprätta ett kontrakt. Ett exempelkontrakt finns på Biodlingsföretagarnas hemsida. I Pollineringspoolen samarbetar växtodlare och biodlare I poolen kan man hyra eller hyra ut bisamhällen. Biodlingsföretagarna startade poolen 2007 för att underlätta och bjuda in till samarbete mellan växtodlarna och biodlarna. Listan med de anslutna biodlarna finns på www.biodlingsforetagarna.nu. Mer information om pollineringstjänster finns på hemsidan och i broschyren Pollineringsuppdrag.

Öka skörden med Pollineringspoolen! I pollineringspoolen kan växtodlare och biodlare hyra respektive hyra ut bisamhällen för pollineringsuppdrag. Adresser till biodlare som är anslutna till poolen finns på www.biodlingsforetagarna.nu. Pollineringspoolen är en tjänst från Biodlingsföretagarna, en ideell branschförening vars syfte är att utveckla svensk yrkes- och förvärvsbiodling. Våra bin får Sverige att blomma! Detta material har delvis finansierats med EU-medel www.biodlingsforetagarna.nu Copyright 2010 Art & Copy Produktion. Tryck: Hallvigs Tryckeri. Foto och illustration: Johann Lang, Carl Georg Lie.