Bakre raden fr.v: Mattias Severinsson, Eva-Lena Malmlund, Kenneth Axebrink, Martin Stigssson, Bengt Söderlund, Anette Lövqvist och Tommy Czolowski.



Relevanta dokument
Miljöredovisning 2012

REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2014 MILJÖPÅVERKAN

Stubo AB Miljöredovisning Miljöredovisning

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2015

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2012

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2011

STUBO AB MILJÖREDOVISNING 2010

Miljöredovisning 2016

REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2014

Miljöredovisning 2014

Redovisning av miljöarbetet under verksamhetsåret 2011

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2010

Miljöredovisning 2015

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2008

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2007

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Miljöredovisning Miljöredovisning

REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2016

Miljöredovisning 2016

2017 MILJÖREDOVISNING 2017

FRIBO ÄR: MILJÖ I I 6

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Miljöredovisning Miljöredovisning

TranemoBostäder Hyreshus i markplan, parhus och våningshus runt om i Tranemo kommun HÅLLBARHETS REDOVISNING 2014

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2006

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Miljöredovisning Miljöredovisning

Miljöredovisning 2017

Miljöredovisning 2018

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Förvaltningsberättelse, ledamöter, organisation mm Väsentliga förhållanden och händelser Fem års utveckling, tabell/diagram...

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

Miljöpolicy Miljöpolicy

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2013

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.

Hållbarhetsredovisning

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

HÅLLBARHETS REDOVISNING 2015

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam.

1

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Hållbarhetsredovisning

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Miljö- och arbetsmiljöredovisning 2006

SABOs miljörapport

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

MILJÖ REDOVISNING 2014

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för att miljölagen efterlevs och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.

Tidningstjänst AB och miljön

Allmänt om vårt miljöarbete

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

FÖRETAGSORGANISATION MILJÖ

Vägledning för inrapportering till Skåneinitiativet

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Byråns interna miljöarbete

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

MILJÖLEDNINGSSYSTEM Version: 10

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Waldmann Ljusteknik AB

Strategi för energieffektivisering

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

Miljöplan Datum Sida 1 av 5 Projekt

minskad förbrukning av EL

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

INNEHÅLL Finansiell rapport...64 Förvaltningsberättelse...46

SABOs miljörapport 2014

Ledningens miljögenomgång Primärvården

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Miljöpolicy och miljömål Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden och miljömålen är antagna

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Miljöledning i staten 2016

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

Policy för Miljö och hållbarhet

Miljöhandlingsplan 2012

Transkript:

FRIBOS personal Bakre raden fr.v: Mattias Severinsson, Eva-Lena Malmlund, Kenneth Axebrink, Martin Stigssson, Bengt Söderlund, Anette Lövqvist och Tommy Czolowski. Främre raden fr.v: Hannu Markkanen, Monica Gustafsson, Kjell-Ove Sethson, Jim Lövgren och Roger Knutsson.

REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2013 Fristadbostäder AB:s (härefter FRIBO) miljöarbete uppfyller de krav som ställs i den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001:2004 och företaget har varit certifierat sedan 2001-05-02. Därefter har löpande tredjepartsrevisioner utförts och certifikatet förnyats var tredje år. MILJÖPÅVERKAN FRIBOs verksamhet ger i första hand upphov till miljöpåverkan inom följande nyckelområden: Energiförbrukning (uppvärmning, tappvarmvatten och el för fastighetsdrift) Vatten och avlopp (förbrukning av rent vatten och utsläpp av spillvatten) Avfall (hyresgästernas hushållsavfall och avfall från företagets egen verksamhet) Kemikaliehantering (inköp, användning, förvaring m.m.) Transporter och trädgårdsskötsel (förbrukning av fossila drivmedel m.m.) Inomhusmiljö (buller, fukt, mögel, radon m.m.) Företagets hyresgäster har tillsammans en stor påverkan på miljön genom sitt utnyttjande av lägenheterna och sina olika livsstilar. MILJÖASPEKTER Verksamhetens miljöaspekter finns samlade i ett miljöaspektregister där bedömning och identifiering av de betydande miljöaspekterna har gjorts. Våra betydande miljöaspekter bedöms vara: Utsläpp av partiklar, koldioxid och kolväten vid transporter och användning av maskiner Projekt och entreprenader Miljöaspektsregistret revideras minst en gång årligen.

POLICY OCH ORGANISATION FRIBO har antagit en miljö- och kvalitetspolicy som uttrycker våra ambitioner med ledningsarbetet. Nuvarande policy antogs av styrelsen 2007-12-12 och bedöms årligen i samband med ledningens genomgång. MILJÖ- OCH KVALITETSPOLICY: Vi på Fristadbostäder AB skall bedriva vår verksamhet så att vi ser till att miljöhänsyn tas och god kvalitet upprätthålls i alla led, från projektering och produktion till förvaltning och rivning. Vi skall i all vår verksamhet bedriva ett ständigt förbättringsarbete, samt förebygga föroreningar till luft, vatten och mark. Vi skall hushålla med resurser och använda bästa möjliga teknik så att naturtillgångar nyttjas effektivt, samt i första hand välja material som inte skadar människor, djur eller natur. Vi skall i all verksamhet följa gällande lagstiftning och övriga krav som vi berörs av. Vi skall kontinuerligt öka våra medarbetares, leverantörers och kunders miljö- och kvalitetsmedvetenhet, inspirera till ett personligt engagemang och därigenom gemensamt skapa förutsättningar för en miljöanpassad förvaltning med god kvalitet. Policyn har kommunicerats till samtliga anställda, styrelsen samt entreprenörer. Den finns tillgänglig på företagets hemsida. ORGANISATION OCH SAMVERKAN Företagets VD Kjell-Ove Sethson har det övergripande ansvaret för kvalitets- och miljöarbetet och ledningssystemet. FRIBO har också utsett en miljöansvarig Bengt Söderlund - som ansvarar för det operativa kvalitets- och miljöarbetet. Alla medarbetare förväntas emellertid ta sin del av ansvaret för företagets kvalitets- och miljöarbete. Samarbete i miljöfrågor sker inom Miljönätverket Sjuhärad där följande företag ingår: Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder, Fristadbostäder AB, Stubo AB, Vårgårda Bostäder AB och Tranemobostäder AB. Miljönätverket Sjuhärad har byggt upp ett gemensamt integrerat ledningssystem som finns tillgängligt via miljönätverkets hemsida (7miljö.se). Här finns även FRIBOs egna interna rutiner och hjälpdokument tillgängliga. Miljönätverket har träffats vid flera tillfällen i olika konstellationer. De miljöansvariga i bolagen har regelbundna träffar. Interna revisioner utförs av Miljönätverket Sjuhärads revisionsgrupp. INTERNT MILJÖPRIS Varje år på Nobeldagen, den 10 december, uppmärksammas en smart och innovativ lösning på ett stort eller litet miljöproblem inom bolaget genom det egeninstiftade: Alfred Nobels alternativa Miljöpris. Genom att lyfta fram nytänkande och bra saker som vi genomför i organisationen skapar vi ett engagemang och en stolthet för vad vi åstadkommer inom miljöarbetet på FRIBO. 2013 utdelades priset för den kemikaliefria fasad- och glasrengöringen med ultrarent vatten. INFORMATION OCH UTBILDNINGAR Under året har flera utbildnings- och informationstillfällen ägt rum vid personal- och gruppmöten. Ledningens genomgång har hållits vid ett tillfälle under året (2013-04-15). Miljö finns som en fast punkt på agendan för styrelsemöten. Personalens genomgång hölls 2013-05-14.

MÅL OCH RESULTAT Policyns vision och ledningssystemets krav på ständig förbättring förverkligas genom att företaget ställer upp övergripande och detaljerade mål. Målen är även kopplade till de betydande miljöaspekterna. Åtgärder som skall säkerställa att målen nås finns samlade i en årlig handlingsplan med ansvarsfördelning och tidsangivelser. De detaljerade mål som omfattar förbrukningar presenteras i denna miljöredovisning, övriga återfinns med avstämningar i dokumentet Detaljerade mål. FRIBO skall: MÅL medverka till minskade förbrukningar (energi, vatten och avfall) i alla fastigheter. förbättra inköps- och upphandlingsprocesserna för att bl.a. minska kemiska produkters påverkan på miljön. förbättra vår interna och externa kommunikation. förbättra inomhusmiljön för våra hyresgäster. öka kvalitets-, miljö- och arbetsmiljömedvetenheten genom utbildning, information, samt genom leverantörs- och entreprenörskrav. förbättra bolagets arbetsmiljöarbete. ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET Kontinuerligt utbyte av blandare och toaletter till snålspolande. Installation av fler värmeloggar för intrimning av värmesystem. Utbyte av äldre kylskåp till nyare, mer eleffektiva och med bättre köldmedia. Helt ny hemsida. Bytt till el med Bra Miljöval (0% CO 2- utsläpp). Utbyte av fönster (till 2+1-glas med lågt u-värde) i samtliga lägenheter i Borgstena. Övergång till fönster- och fasadtvätt med ultrarent vatten. Arbetet med utveckling av utebelysning, samt utbyte till energisnålare lampor har inletts. Utrett vattenförbrukningen per vattenmätare. Tagit fram kontinuitets- och utrymningsplan för kontor och bovärdslokal. Tagit fram och följt upp personliga hälsoprofiler för all personal. Påbörjat arbetet med förbättring av inomhusklimatet på Åsboplan och Prästaskogen (klimatloggar mm). Påbörjad övergång till KRAV-märkta produkter. Påbörjat nybyggnation av två fastigheter med 44 lägenheter på Åsbovägen. Vi har gjort en genomlysande riskanalys av hela verksamheten, vilket har utmynnat i en internkontrollplan. Under året har olika arbetsgrupper inom miljönätverket arbetat med att revidera existerande styroch hjälpdokument, samt ta fram nya för de delar som saknats i ledningssystemet.

AKTUELLT INFÖR NÄSTA ÅR Under 2014 kommer miljörevision att genomföras av revisorer från SP Certifiering. Minst två interna revisioner kommer att utföras av Miljönätverket Sjuhärads revisionsgrupp. Fortsatt arbete med att ständigt förbättra vårt ledningssystem. Fortsatt utbyte av kyl/frys/sval till nyare, energisnålare modeller. Kontinuerligt utbyte av blandare och toaletter till snålspolande. Slutföra arbetet med förbättring av inomhusklimatet på Åsboplan och Prästaskogen. Utreda orsaker och möjliga åtgärder i de byggnader som har högst energiförbrukning Renovera cirka 90 st badrum avseende ytskikten. Nya plåttak på Sik. Nytt tak, fasad och isolering på Tärnavägen 2, samt installation av solcellspaneler för egenproduktion av el. Utbyte av tvättstugeutrustning på Ringvägen, Tärnavägen 2 och A-huset i Borgstena. Fortsatt utveckling av utebelysningen. Upprätta avtal med extern entreprenör och utbilda all personal i krisstöd. Information till hyresgästerna om brandskydd och brandvarnare. Fortsatt byggnation på Åsbovägen. RESULTAT/AVSTÄMNINGAR 1998 och 2004 utgjorde referensår för tidigare mål och redovisas därför. Förbrukningen för uppvärmning, varmvatten och el redovisas per kvadratmeter uttryckt i Atemp (tempererad area). Vattenförbrukningen i BOA+LOA (bostads- och lokalarea). Förbrukningen vid värmeproduktion är dessutom energiindexkorrigerad för att jämförelse skall kunna göras år för år. I slutet av redovisningen jämförs resultaten med nyckeltal från SABO, SCB och genomsnittet för Miljönätverket Sjuhärad (föregående år). Vi redovisar inte längre avfall och återvinning eftersom vi dels har mycket liten möjlighet att påverka detta, dels har vi för dåligt mätetal (volym). UTHYRNING Eftersom vissa av företagets förbrukningssiffror vägs mot uthyrningsbar och uthyrd yta, redovisas även dessa uppgifter här. För att ge en bra bild av företagets miljöprestanda redovisas mätetalen för vatten i förhållande till uthyrningsgraden (baserad på antal lägenheter) för bostäder under året. Lägenheter med kallhyra räknas inte med i arean när det gäller energiförbrukning för uppvärmning och varmvatten. Uthyrningsbar yta lägenheter, m² BOA 32 899 Uthyrningsbar yta lokaler, m² LOA 1 600 Uthyrningsbar yta totalt, m² BOA+LOA 34 499 Uthyrningsbar yta totalt, m² Atemp 43 761 Uthyrningsbar yta totalt exkl kallhyra, m² A temp 42 889 Uthyrningsgrad, % (BOA) 99,7% Uthyrd yta, m² BOA+LOA 34 400 Antal lägenheter 521 Antal lokaler 14

ENERGIFÖRBRUKNING, UPPVÄRMNING OCH VARMVATTEN Mål nr Detaljerat mål Mätetal Resultat DF1-1 Energiförbrukning för uppvärmning och varmvatten skall senast 2020 uppgå till max 110 kwh/m 2. Energiindexkorrigerad förbrukning kwh/m 2 (A temp) 112 kwh/m 2 Den totala energiindexkorrigerade energiförbrukningen för uppvärmning och varmvattenproduktion har minskat med 636 MWh, vilket motsvarar 11,7% under perioden 2009-2013. Energiförbrukningen i kwh/m² har även den minskat med 11,7%. Den förhöjda förbrukningen under 2009 beror främst på injusteringsproblem av värmen på Åsboplan (renovering). Detta har även påverkat siffrorna för 2010-11. Vi har fortfarande en mycket liten del oljeuppvärmning i Borgstena under 2-3 veckor varje sommar (ca 1,3 m3 per år). Vi kommer att utreda om denna kan ersättas med annan uppvärmning. ELFÖRBRUKNING Den totala elförbrukningen har under perioden 2009-2013 minskat med 33 MWh, vilket motsvarar en minskning med 7,5%. Förbrukningen i kwh/m² har även den minskat med 7,5%. Ökningen av elförbrukningen 2009-2010 kan till stor del tillskrivas arbetet med renoveringen av Åsboplan. Ökningen under 2012 kan till viss del tillskrivas den omfattande renoveringen av 28 lägenheter på Ringvägen. Vi kan i dagsläget inte särskilja fastighetselen från elförbrukningen för uppvärmning, varför denna uppdelning har schabloniserats. Ny elleverantör har upphandlats under 2013 och nytt elavtal med Bra Miljöval gäller från 2014-01- 01. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Total elförbrukning, kwh/m 2 (A temp )

VATTENFÖRBRUKNING Mål nr Detaljerat mål Mätetal Resultat DF1-2 Minska vattenförbrukningen till max 1200 Liter per m 2 uthyrd yta 1172 liter/m 2 liter/m 2 till 2015. (BOA+LOA) Den totala vattenförbrukningen har under perioden 2009-2013 minskat med 5 569 m 3, vilket motsvarar en minskning med 12,1%. Förbrukningen i liter/m² har minskat med 161 liter, dvs en minskning med 12,1%. Den uthyrningsgradsjusterade förbrukningen har minskat med 166 liter, dvs 12,4%. Minskningen innebär även att belastningen på avloppsreningsverk och utsläppen av övergödande ämnen till vatten minskat. Vi arbetar aktivt för att minska vattenförbrukningen genom ett kontinuerligt utbyte till vattenbesparande armaturer, samt utbyte av äldre tvättmaskiner till nyare. 1 800 1 500 1 200 900 600 300 0 Vattenförbrukning, liter/m 2 (BOA+LOA) KÖLDMEDIER Om man jämför med 1998 har den totala mängden köldmedier minskat med 15,2 kg, dvs 37%. Mängden HCFC har minskat med 80% under samma period. Användningen av CFC avslutades under 2004. Löpande byter vi ut kyl/frys mot nyare mer miljövänliga modeller, vilket innebär mindre elförbrukning och mindre aggressiva köld-medier i våra bostäder. Kyl/frys/sval ingår inte i sammanställningen.

Transporter och tjänsteresor Förbrukningen av fossilt drivmedel för servicebilar (liter per mil) har minskat fr.o.m. årsskiftet 2007/2008, något som främst kan tillskrivas inköpet av två biogasbilar. Under 2013 låg vi på en genomsnittlig förbrukning av 0,58 liter/mil (fossilt bränsle). Tyvärr har andelen förbrukad biogas minskat något. Under 2013 genomfördes vissa åtgärder för detta, vilket givit att biogasförbrukningen ökade 16% 2012-2013. Det totala antalet körda mil har minskat med 19% till 4 050 mil jämfört med 2009. Höjningen under åren 2011-2012 beror på verksamhetsstödet till skolorna. TRANSPORTER OCH MOTORREDSKAP Bolaget förfogar över fyra tjänstebilar (varav två är biogasbilar). 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Fossilt bränsle, liter/mil Drivmedelsförbrukning för maskiner och redskap Den totala mängden förbrukade fossila drivmedel för maskiner och motorredskap har ökat med 24% från 2009, något som främst får tillskrivas dels verksamhetsstödet för kommunens skolor och förskolor, dels de väldigt snörika vintrarna (undantaget 2011). Bolaget har sex stycken större traktorer och trädgårdstraktorer. 3 000 2 500 2 000 1 500 Drivmedelsförbr, maskiner & redskap, liter Alkylatbensin Diesel Bensin 1 000 500 0

JÄMFÖRELSE OCH ANALYS Atemp för energi & el, BOA+LOA för vatten. År Energi (kwh/m 2 ) El (kwh/m 2 ) Vatten (liter/m 2 ) SABO * 2012 119 18 1 400 SCB/Energimynd. # 2012 129 1 866 Miljönätverket 2012 113 23 1 305 FRIBO 2012 112 9 1 206 FRIBO 2013 112 9 1 172 Energiförbrukningarna (ej el) är värmeindexkorrigerade * Energi & el från Skåneinitiativet. Energi omräknat från BOA+LOA till Atemp (faktor 0,85) # Vattenförbrukning från 2011 Vattenförbrukning är uthyrningsgradsjusterad. Som framgår av siffrorna ovan, så ligger FRIBO på låga eller mycket låga nivåer när det gäller samtliga förbrukningar. KOLDIOXIDUTSLÄPP Våra utsläpp av koldioxid går stadigt nedåt. 2010 hade vi en topp som beror på att vintern både i början och slutet av året var onormalt kall, vilket innebar att fjärrvärmeleverantören fick öka andelen oljeeldning, samt att vi förbruka mer fossilt bränsle för snöröjningen. Den stora nedgången under 2013 beror till största delen på att vi nu har miljömärkt el. Jämfört med 2009 har vi minskat våra koldioxidutsläpp med 233 ton (74%). 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Koldioxidutsläpp per lägenhet (kg) 2009 2010 2011 2012 2013

RAPPORTERADE AVVIKELSER, TILLBUD MM 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Avvikelser, egen verksamhet 3 4 17 14 13 8 14 Avvikelser, revisioner 17 18 10 19 6 8 10 Tillbud 1 4 1 Förbättringsförslag 2 4 Kundklagomål 1 1 Totalt 20 22 28 39 20 21 25 Andelen rapporterade avvikelser från egen verksamhet är lite låg, även om vi ser en uppgång under 2013. Det löpande arbetet med ledningssystemet och ständiga förbättringar är väldigt beroende av denna rapportering. LAGKRAV OCH EFTERLEVNAD Den lagstiftning som berör företagets verksamhet finns specificerad i nätverkets lagförteckning. Denna uppdateras löpande och en lagbevakningstjänst finns att tillgå. Företagets verksamhet berörs även av lokala, kommunala krav, branschöverenskommelser och regionala krav. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd FRIBO har för närvarande inga verksamheter som är anmälningspliktiga enligt Miljöbalken. Kemiska produkter FRIBO hanterar ett stort antal olika kemiska produkter, men det rör sig i de flesta fall om begränsade mängder. Undan för undan har vi fasat ut de farligaste kemiska produkterna och ersatt dem med mindre skadliga, samt minskat det totala antalet produkter. Köldmedier För att förhindra nedbrytningen av det skyddande ozonskiktet i atmosfären finns en rad lagar och förordningar som reglerar hanteringen av köldmedier. FRIBOs fastigheter inhyser inga aggregat som tillsammans innehåller minst 3 kg köldmedium och därmed är kontrollpliktiga. Avfall och producentansvar Alla hushåll har tillgång till fastighetsnära återvinningsstationer för källsortering. FRIBO har tillstånd för egentransport av farligt avfall som uppkommit i egen yrkesmässig verksamhet. Transportdokument skrivs och signeras vid alla transporter av farligt avfall, oavsett om transporten utförs i egen regi eller inte. Fristad, 2014-02-26 Per Östlund Verksamhetssamordnare, Miljönätverket Sjuhärad per.ostlund@stubo.se