TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2010-11-16 Barn- och ungdomsnämnden Dnr Bun 2010/289 Offentliga bidrag på lika villkor - beslut om bidrag för år 2011 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag 1 Barn- och ungdomsnämnden fastställer för år 2011 bidrag till fristående skolor och enskilda förskolor samt enskilt driven pedagogisk omsorg enligt följande. FRISTÅENDE SKOLOR Grundbelopp Förskoleklass 40 000 kronor per elev och år. Årskurs 1-5 40 000 kronor per elev och år. Tillägg 600 kronor per elev och år enligt beslut i barnoch ungdomsnämnden 2009-12-10 102. Årskurs 6-9 50 000 kronor per elev och år. Fritidshem 6-9 år 37 100 kronor per elev och år. 20 500 kronor per elev och år för elever med reducerad närvarotid på grund av att förälder är föräldraledig. Lokalkostnader 11 100 kronor per elev och år totalt för skola F-9 och skolbarnsomsorg. Viktat bidrag för barn i behov av särskilt stöd I enlighet med nämndens beslut i oktober 2010. Svenska som andraspråk 10 200 kronor per berättigad elev och år. Administrationsbidrag Tre procent av utbetald ersättning enligt ovanstående. Barn- och ungdomsförvaltningen Besöksadress: Vasaplatsen 11 Kansliet Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Lars Sammils, Ekonom Telefon växel: 08-580 285 00 Telefon: 08-580 290 99 (direkt) E-post: barn.ungdomsnamnden@jarfalla.se Webbplats: www.jarfalla.se Fax: 08-580 287 89 Organisationsnummer: 212000-0043 Postgiro: 30918-7 Bankgiro: 239-2082
2010-11-16 2 (7) Tilläggsbelopp Modersmål 8 500 kronor per berättigad elev och år. Extra resurs för barn i behov av särskilt stöd Efter prövning av pedagogkonsult. Kompensation för mervärdesskatt Sex procent på utbetalat grundbelopp och tilläggsbelopp. ENSKILDA FÖRSKOLOR Grundbelopp Peng 1-2 år I denna grupp ingår barn födda under år 2008 och senare. 1-15 tim/vecka 74 900 kronor per barn och helår 16-30 tim/vecka 88 400 kronor per barn och helår 31-55 tim/vecka 102 800 kronor per barn och helår Peng 3-5 år 1-15 tim/vecka 58 500 kronor per barn och helår 16-30 tim/vecka 69 800 kronor per barn och helår 31-55 tim/vecka 82 000 kronor per barn och helår Lokalbidrag 13 500 kronor per barn och helår Kompletteringsresurser I enlighet med nämndens beslut i oktober 2010. Administrationsbidrag Tre procent på utbetald ersättning enligt ovanstående. Tilläggsbelopp Extraresurs för barn i behov av särskilt stöd Efter prövning av pedagogkonsult. Kompensation för mervärdesskatt Sex procent på utbetalat grundbelopp och tilläggsbelopp.
2010-11-16 3 (7) PEDAGOGISK OMSORG BEDRIVEN I ENSKILD REGI Grundbelopp Peng 1-2 år I denna grupp ingår barn födda under år 2008 och senare. 1-15 tim/vecka 74 900 kronor per barn och helår 16-30 tim/vecka 88 400 kronor per barn och helår 31-55 tim/vecka 102 800 kronor per barn och helår Peng 3-5 år 1-15 tim/vecka 58 500 kronor per barn och helår 16-30 tim/vecka 69 800 kronor per barn och helår 31-55 tim/vecka 82 000 kronor per barn och helår Lokalkostnader Ersättning för faktiska lokalkostnader enligt beslut i nämnden oktober 2010. Administrationsbidrag En procent på utbetald ersättning enligt ovanstående. Tilläggsbelopp Extraresurs för barn i behov av särskilt stöd Efter prövning av pedagogkonsult. Kompensation för mervärdesskatt Sex procent på utbetalat grundbelopp och tilläggsbelopp Ärendet i korthet Skollagens bestämmelser om offentliga bidrag på lika villkor innehåller krav på kommunerna att ersätta fristående skolor och enskilda förskolor för sina kostnader med grundbelopp och tilläggsbelopp. I grundbeloppet ska särskilt framgå vad som är ersättning för lokalkostnader och administrationskostnader. Lokalkostnaderna ska utgöra ett genomsnitt av budgeterade lokalkostnader per barn/elev i kommunens egen verksamhet. Administrationsbidraget ska utgöra tre procent. Kompensation för mervärdesskatt ska utgå med sex procent av grundbelopp och tilläggsbelopp. Handlingar 1 Barn- och ungdomsförvaltningens skrivelse 2010-11-16. Bakgrund Skollagens bestämmelser om offentliga bidrag på lika villkor gäller från och med 1 januari 2010. Gällande bestämmelser grundar sig på regeringens proposition 2008/09:171. Propositionen har i sin tur sin utgångspunkt i utredningen Bidrag på lika villkor (SOU 2008:8). Lagen föreskriver bland mycket annat att kommun ska besluta om bidrag till fristående skolor och enskilda förskolor med grundbelopp,
2010-11-16 4 (7) tilläggsbelopp och kompensation för mervärdesskatt enligt följande. Varje beslut ska vara individuellt för varje enskild huvudman. Grundbeloppet ska avse ersättning för * undervisning (pedagogisk verksamhet och omsorg i förskolan) * läromedel och utrustning * elevvård (gäller ej förskolan) * måltider * lokalkostnader * administration * mervärdesskatt Tilläggsbeloppet avser främst ersättning för kostnader för modersmålsundervisning samt barn i behov av särskilt stöd efter beslut av pedagogkonsult. Kommunen har skyldighet att redovisa hur ersättning för lokalkostnader administration och mervärdesskatt räknats fram. Från och med år 2011 gäller ovanstående regler även pedagogisk omsorg i enskild regi med den skillnaden att administrationsbidraget ska vara en procent. Under år 2010 har beslut om bidrag fattats av förvaltningsekonom med stöd av delegering enligt punkt 1.4.11 i av nämnden fastställd delegeringsordning. Hittills har 124 individuella beslut fattats avseende år 2010 med stöd av denna punkt i delegeringsordningen. Till detta kommer ett antal beslut om tilläggsbelopp fattade av pedagogkonsult med stöd av delegeringsordningen punkt 2.4.8. Lagen är på vissa områden svårtolkad. Cirka 300 överklaganden har hittills inkommit till landets olika förvaltningsrätter. Ett tjugotal domar har hittills producerats varav de flesta avser kommunernas tillämpning av lagens bestämmelser om lokalkostnadsersättning respektive tilläggsbelopp. Eftersom lagen ger utrymme för olika tolkningar efterfrågar barn- och ungdomsförvaltningen vägledning från nämnden inför de beslut som ska fattas avseende år 2011. Analys Frågeställningen som nämnden ombedes ta ställning till avser på vilka grunder administrationsbidraget skall framräknas. Lagtexten ger utrymme för olika tolkningar. Två huvudlinjer kan emellertid urskiljas, nedan beskrivna som alternativ A respektive B. Alternativ A Detta alternativ bygger på antagandet att administrationsbidraget är avsett att vara en kompensation till enskilda huvudmän för de fria nyttigheter som finns inom egenregin. Exempel på sådana fria nyttigheter är kommunstyrelsens nettokostnader för produktionsstöd avseende administrativ service, förvaltningsledning, IT, budget/planering/redovisning, personal- och lönetjänst, personal- och organisationsutveckling samt kommunledningskontorets lokalkostnader. Med detta antagande som grund är det rimligt att administrationsbidraget beräknas som ett tillägg utöver ordinarie peng.
2010-11-16 5 (7) Alternativ B Detta alternativ bygger på antagandet att administrationsbidraget är avsett att täcka de enskilda enheternas egna kostnader för administration. Exempel på sådana kostnader är lönekostnader med mera för skolassistenter och övrig administrativ personal. Med detta antagande som grund är det rimligt att dessa kostnader dras av från pengbeloppet. Därefter läggs administrationsbidraget om tre procent på grundbeloppet. Överväganden Alternativ A För alternativ A talar det faktum att utredningen som ligger till grund för regeringens proposition i en nulägesbeskrivning (före lagens införande) redogör för hur kommunerna hanterar frågan om administrationsbidrag. Utredaren har tillfrågat 20 kommuner varav 18 har svarat: Bara tre av de tillfrågade kommunerna har sagt att de ger en särskild kompensation för de kostnader som en fristående har för administration i form av bland annat personal- och ekonomiadministration. Å andra sidan är det bara en kommun som uttryckligen har sagt att någon kompensation för den här typen av kostnader inte ges alls. Övriga kommuner har sagt att det på något sätt beaktas när bidraget bestäms. I de kommuner som bestämmer särskilt bidrag sker det genom ett påslag på bidragsbeloppet med 2-3 procent. Sett till den totala utbildningskostnaden utgör administration en relativt liten del. Avsikten med de regler som nu föreslås är att de ska skapa ett system som är förhållandevis enkelt och lätt att tillämpa. Utredningen föreslår därför att administrativa kostnader ska ersättas enligt en schablon. Med hänsyn till vad ovan sagts om storleken på övriga kostnader och att de kommuner som idag tillämpar en sådan schablon har beräknat kostnaderna för administration till mellan två och tre procent, anser utredningen att tre procent är ett skäligt påslag på det bidragsbelopp som beslutas. Järfälla har under hela 2000-talet betalat ett administrationsbidrag till fristående skolor och enskilda förskolor. Bidraget har varit avsett att kompensera för de kommunala enheternas fria nyttigheter. För år 2009 var bidraget 900 kronor per barn/elev. För år 2010 var bidraget beräknat till 1 050 kronor per barn/elev vilket motsvarar cirka 1,5 procent i genomsnitt på utbetald peng. När riksdagen sommaren 2009 beslutade införde den nya lagstiftningen ändrades administrationsbidraget i Järfälla från ett fast belopp per barn/elev till tre procent tillägg till grundbeloppet. Alternativ A har således tillämpats under innevarande år. Alternativ B För alternativ B talar det faktum att Järfälla kommun har varit relativt framgångsrik i sin strävan att fördela ut gemensamma kostnader i organisationen. De fria
2010-11-16 6 (7) nyttigheterna är således relativt få. Alternativ A innebär därför att enskilda enheter i realiteten får en överkompensation på cirka 1,5 procent. Kommunens merkostnad för detta beräknas för i år bli cirka 3-4 mnkr. Nämndens ram har för detta ändamål utökats med 3 mnkr. Alternativ B innebär att enskilda enheters administrativa kostnader dras bort från pengen för att därefter ersättas med ett påslag om 3 procent på grundbeloppet. För närvarande är antalet enskilda enheter med barn/elever från Järfälla cirka 100. Det är inte möjligt att i detalj granska dessa företags redovisning för att utröna hur stora administrationskostnader var och en har. Förskola och grundskola har därför gjort en egen bedömning hur stor andel av den totala kostnadsmassan för de kommunal enheterna som utgörs av administration. Därefter har antagits att de enskilda enheternas andel administrationskostnader inte avviker från detta i någon avgörande grad. Utredningen från Förskola och grundskola visar att de kommunala enheternas andel administration för år 2009 varit följande: Förskola 1,7 % Familjedaghem 0,8 % Förskoleklass, grundskola, fritidshem 3,0 % En tillämpning av alternativ B skulle innebära följande: Avdrag Adm bidrag Netto Förskola -1,7 % 3 % 1,3 % Familjedaghem -0,8 % 1 % 0,2 % F-9 samt skbo -3,0 % 3 % 0,0 % Slutsatser Rättsläget just nu. I mitten på oktober 2010 har 30 domar hittills kommit från förvaltningsrätterna runt om i riket med anledning av överklaganden relaterade till lagstiftningen om offentliga bidrag på lika villkor. Några av dessa domar har överklagats till kammarrätten. Domarna handlar främst om ersättning för lokalkostnader, överklagade tilläggsbelopp samt riksprislistan på gymnasiet. Ingen dom avser om administrationsbidrag. Ingen dom har heller ännu kommit från Förvaltningsrätten i Stockholm. Cirka 250 mål har ännu inte avgjorts. Flera av dessa avser administrationsbidraget. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut innebär en fortsatt tillämpning av den tolkning som förvaltningen gjort avseende innevarande år, det vill säga alternativ A. Förslaget avser enbart år 2011. Inför år 2012 kommer frågan återigen att underställas nämndens prövning.
2010-11-16 7 (7) Ekonomiska konsekvenser Förslaget till beslut är i enlighet med fastställd budget för år 2011. Kah Slenning Barn- och ungdomsdirektör Lars Sammils Ekonom Expedieras Diariet