2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket och fisketurismen i s kommun. Efter avslutad remisstid slutförs strategidokumentet och behandlas därefter i Kulturoch utvecklingsnämnden, för vidare beslut i kommunfullmäktige under våren 2016. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Sportfiskarna, har tagit del av remissen och önskar lämna följande synpunkter. Sportfiskarna är mycket positivt inställda till att allt fler kommuner satsar på sportfiske och sportfisketurism, och att man inser både det samhällsekonomiska värdet och den samhällsekonomiska nyttan kopplat till detta. Potentialen är stor eftersom sportfiske är ett av svenskarnas största fritidsintressen och det svenska fritidsfisket omsätter närmare 6 miljarder kronor årligen. Det totala behovet av fiskevårdande och fisketuristiska åtgärder i de svenska kommunerna är sannolikt oerhört stort. Tillgänglighet är en viktig aspekt i visionen, vilket är mycket bra. Båtramper, anlagda fiskeplatser och upplåtelse är alla begränsande faktorer när det kommer till främjandet av sportfiske inom en kommun. Sportfiskarna vill särskilt understryka att barn, unga och personer med invandrarbakgrund ofta
2016-04-05 sid 2 (7) har ett mycket stort sportfiskeintresse. Intresset bidrar ofta till, utöver ett livslångt fiskeintresse, en ökad miljömedvetenhet. Hälsoaspekterna är dessutom väldokumenterade och bidraget till folkhälsan genom ett ökat friluftsliv är betydande. Att integrera sportfiske och friluftsliv i skolgången bidrar till att människor lever ett mer aktivt och hälsosamt liv, får mer kunskap om natur och miljö, rika naturupplevelser och upplever en ökad social gemenskap. Visionen beskriver att havet är en resurs som ska producera ekosystemtjänster som tillgodoser fritidsfiskets och fisketurismens behov. I nuläget har man långt kvar till detta mål. Kattegatt är sedan flera decennier ett kraftigt överexploaterat hav där bland annat torskbeståndet räknas till ett av världens mest hotade. Så sent som i början av 2010-talet var beståndet på historiskt låga nivåer och Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har under merparten av 2000-talet rekommenderat ett totalt fiskestopp på Kattegatts torskbestånd, dock utan bifall från beslutande politiker. Sportfiskarna ser gärna att kustkommuner tar ett ansvar och driver på frågan om hållbart fiske och långsiktig förvaltning av våra gemensamma resurser. Starka rovfiskbestånd har visat sig vara en avgörande faktor för friska vattenmiljöer tack vare den roll som toppredator och den inverkan på näringskedjan rovfisken har. Östersjön är ett utmärkt sådant exempel, där bristen på kustnära rovfisk som abborre, gädda och torsk i kombination med övergödningsproblem har inneburit stora negativa konsekvenser för ekosystemet. Genom att återskapa starka
2016-04-05 sid 3 (7) rovfiskbestånd bidrar man till ett balanserat ekosystem och friskare kustmiljöer, samt skapar en stor och långsiktig miljönytta. Det hela är dessutom ofta mycket kostnadseffektiva åtgärder. Utförliga beräkningar i flera studier visar att ökade ekosystemtjänster från ett friskt hav är värda ca 200 miljarder kronor i ökade nyttor under de kommande fem åren. Under 2000-talet har havsöringen varit den dominerande rovfisken på grundområdena längs många delar av Västkusten. En bibehållen kalkning, fiskevårdande åtgärder samt fiskeregleringar har gjort havsöringens uppåtgående trend till en framgångssaga. I området runt sbukten är dock trenden inte lika positiv som längre norrut. Detta kan i stor omfattning förklaras av att mindre vattendrag längs den här kuststräckan ofta är starkt påverkade av bland annat dikning, rensning och annan antropogen påverkan. En annan bidragande orsak kan vara att det fortfarande upprätthålls ett så kallat husbehovsfiske med nät på grundområdena i södra Halland. Nätfisket är ickeselektivt, mängdfångande och omöjliggör återutsättning av levande fisk. Dessutom saknas ett samhällsekonomiskt värde. Nätfisket är med andra ord sportfiskets raka motsats. Även här har kommunen möjlighet att utöva påtryckningar gentemot länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten med avsikt att begränsa nätfisket längs kustens grundområden. Kommunen är ganska sjöfattig, men flera tätortsnära sjöar finns som genom en bättre förvaltning skulle kunna tillgängliggöra ett fiske efter främst abborre och
2016-04-05 sid 4 (7) gädda, vilka är oerhört viktiga arter och en inkörsport till fisket för många barn, ungdomar och blivande sportfiskare. I nuläget är mycket av fisketurismnäringen, och sannolikt även förslaget på visionsdokument, baserat på s laxfiske. Detta är ett relativt unikt fiske med goda fångster av lax centralt i. Utöver fiskekortsintäkter i miljonklassen genereras även inkomster från bland annat logi. Sportfiskarna är dock oroliga för att fisket på odlad lax tar fokus från incitamentet att återskapa ett naturligt laxbestånd i Lagan. Lagan var före vattenkraftsexploateringen en av Sveriges bästa laxälvar. s kommuns strategi tar avstamp i de tre grundpelarna för långsiktig hållbarhet - principen om ekologisk, social och ekonomisk långsiktig hållbarhet. I nuläget saknar man dock en långsiktighet och ekologisk hållbarhet i just laxfisket. Kompensationsutsättningar är en ersättning när naturligt producerad lax saknas, men fiskodlingar innebär också hot i form av bland annat smittspridning och genetisk kontaminering. Havs- och vattenmyndigheten redovisade i november 2015 sitt regeringsuppdrag om förvaltning av lax och öring (rapport 2015:20). I rapporten, som särskilt skulle beakta möjligheterna för ett utvecklat fritidsfiske och fisketurismverksamhet, preciseras förvaltningsmålet att helt eller delvis fasa ut kompensationsutsättning av odlad lax och öring till förmån för åtgärder som möjliggör en naturlig produktion.
2016-04-05 sid 5 (7) Lagan i sin nuvarande form är i stort behov av åtgärder för att främja de fiskbestånd som reducerats av vattenkraftsutbyggnaden för snart 100 år sedan. I stort sett alla fiskarter vandrar någon gång under sin livscykel och det är sannolikt att många fiskbestånd kraftigt reducerats eller rent av utrotats när vattenkraften effektivt skar av fiskens vandringsvägar i Lagan. Särskilt allvarligt blir det för havsvandrande fiskarter när definitiva vandringshinder skapas långt ned i vattensystemet. Även många stormusselarter drabbas kraftigt av vandringshinder, eftersom de använder fisk som värdar för sina larver. Förlust av habitat på grund av vattenkraftsutbyggnad är en lika stor anledning till stormusslornas tillbakagång. Lagan har tidigare haft ett av södra Sveriges största bestånd av den fridlysta flodpärlmusslan, som är helt beroende av starka vildfiskpopulationer för sin reproduktion. Åtgärder i form av vandringsvägar för fisk och minimitappningar skulle bättre hjälpa oss att nå kraven från EU:s ramdirektiv för vatten och miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Sportfiskarna konstaterar att visionen har en avsaknad av långsiktiga och konkreta fiskevårdsplaner. Om s kommun menar allvar i sin satsning rekommenderar Sportfiskarna att en fiskevårdsplan för Lagan upprättas. Avsikten med en fiskevårdsplan är ofta att beskriva förutsättningar och möjligheter för fiskbestånden. På så vis får kommunen en bättre översikt kring bland annat beståndssituation, problembild och potential för fiskbestånden i
2016-04-05 sid 6 (7) Lagan. Smedjeån är ett av alla biflöden som är i stort behov av fiskevårdsåtgärder, men givetvis bör alla biflöden även uppströms konstgjorda vandringshinder ingå i en fiskevårdsplan eftersom EU:s ramdirektiv för vatten klargör att fiskar och andra organismer ska ha fri passage förbi dammar och kraftverk. Det är viktigt att poängtera att även små, tätortsnära bäckar kan vara viktiga producenter av havsöring och bara i Lagan finns mängder med sådana biflöden, även om många är kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter. I rapporten Rikedomar runt rinnande vatten (producerad av Sportfiskarna, WWF, Naturskyddsföreningen och Älvräddarna) bedömdes den ekonomiska potentialen för sportfisketurismen vara hela 80 miljoner kronor årligen, enbart för Lagan. För Lagan finns dessutom en rapport, bekostad av Sportfiskarna, med en beräkning av den potentiella smoltproduktionen i Lagan. Under punkten organisering vill Sportfiskarna föreslå bildningen av ett oberoende råd som skall verka för utveckling av sportfisket och en långsiktig förvaltning av bestånden. Havsvandrande och migrerande fiskarter är i särskilt behov av denna typ av förvaltning, och för Genevadsån och Stensån bör göras separata fiskevårdsplaner. Sportfiskarna rekommenderar slutligen s kommun att titta på exempelvis Storuman kommuns fiskeplan eller rapporten Rikedomar runt rinnande vatten för mer inspiration och kloka överväganden i frågan om hållbara satsningar på sportfisketurism. Sportfiskarna understryker att en
2016-04-05 sid 7 (7) utrivning av kraftverk och dammar givetvis är att föredra - för fiskbestånden och för den biologiska mångfalden i stort. För Sportfiskarna, Markus Lundgren Fiskevårdschef Sportfiskarna Per Ingvarsson Ordförande Sportfiskarna Halland