INNEHÅLL VÄLFÄRD Motion 1 Flytta in socialtjänsten i skolan...3 Motion 2 Den kommunala välfärden valmöjligheter och system med kvalitetsval...4 Motion 3 Utvecklad konsumentpolitik...7 Motion 4 Äldreomsorg och rätten till tryggt boende med tillgång till service...9 Motion 5 Förstärkt tillsynsrätt och större inflytande för kommunerna vid etablering av fristående skolor...11 Motion 6 Sanktionsmöjligheter mot kommuner och landsting som bryter mot lagen...14 Motion 7 Vinstutdelning i offentligt finansierad verksamhet...17 Motion 8 Prioritera barnen...20 Motion 9 Utbildningsutskottets nej till en höjning av studiemedlen...23 Motion 10 - Förskolans läroplan ska gälla enskilda förskolor...26 Motion 11 Ett tillgängligt samhälle för alla...28 Motion 12 Fortsätt arbetet för individualiserad föräldraförsäkring...30 REGIONAL UTVECKLING Motion 13 Tydligt socialdemokratiskt miljöprogram för Stockholms län...32 Motion 14 Bygg bostäder på Bromma flygplats...34 INFRASTRUKTUR Motion 15 Slussenterminalens väntutrymmen...36 Motion 16 Skurubroeländet...37 Motion 17 Bättre busskurer...39 Motion 18 Kapellskär som brohamn...41 Motion 19 Stoppa Förbifart Stockholm...43 Motion 20 Utveckling av den kollektiva trafiken i norra storstockholm...45 MILJÖ Motion 21 Köttkonsumtionens klimateffekter...48 Motion 22 Åtgärder för minska buller...51 Motion 23 Motion om kvotering av flygresor...54 Motion 24 Hoten mot Östersjön ett gemensamt ansvar...56 Motion 25 Stoppa fossilgasen i Stockholms län...60 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Motion 26 Vård efter behov inte efter lönsamhet...61 Motion 27 Allmän mammografi...62 Motion 28 - Allmän mammografi för åldersgruppen 40-75 år...64 Motion 29 Tillåt män som har sex med män ge blod...66 Motion 30 TBE vaccination ska ingå i den allmänna sjukvården...68 MIGRATION, FLYKTINGPOLITIK OCH INTEGRATION Motion 31 Vi behöver en nystart i flyktingpolitiken...70 Motion 32 Integration...73 (138) 1
ARBETSMARKNAD Motion 33 Arbetskraftinvandring...79 Motion 34 Avidentifiera jobbansökningar nu...82 Motion 35 Arbetsförmedlingens roll i arbetslösas möjligheter komma tillbaka till den öppna arbetsmarknaden...84 Motion 36 Motion ang. förändring av lagstiftningen så den svenska modellen kan hävdas...87 Motion 37 Motion om den svenska modellen...88 OFFENTLIGA FINANSER, SKATTER MM Motion 38 Förtroendeuppdrag ska ge rätt till A-kassa...91 Motion 39 Fastighetssken...93 Motion 40 Nya vägar till fler vägar och järnvägar...95 Motion 41 Motion om ökade resurser till sjukvården...97 LAGSTIFTNING OCH RÄTTSVÄSENDE Motion 42 Tillträde till stranden en allemansrätt...99 Motion 43 Motion ang. reflexvästar...101 Motion 44 Snabba sms- och Internet lån drabbar samhället...102 Motion 45 Att sexuellt utnyttja djur, bör inom snar framtid förbjudas...104 Motion 46 Öka kvinnors rättskydd under våldtäktsrättegångar...106 ORGANISATION, PARTIETS ARBETSFORMER Motion 47 Sprid uppdragen till fler...109 Motion 48 Val av ombud till partikongresser...111 Motion 49 Alla Arbetarekommuners rätt till närvaro på partikongressen...113 Motion 50 Val av ombud till partikongress eller extra partikongress...114 Motion 51 Sympatisörers relation till SAP...116 Motion 52 Utformning valaffischer...118 Motion 53 Fördjupa och bredda samarbetet mellan partidistriktet och Stockholms AK...120 Motion 54 Bredda presidiet i distriktsstyrelsen, inrätta två uppdrag som vice ordförande...121 Motion 55 Val av partiordförande...123 Motion 56 Upprättande av valsedlar i Stockholms län...125 ÖVRIGT Motion 57 Politiska partier ska inte styra Svenska Kyrkan...127 Motion 58 Ökad kamp mot klottret inför förbud sälja sprayfärg till ungdomar under 18 år...129 Motion 59 Klotter och Graffiti en uttrycksform som kan stödjas...130 Motion 60 Alltid redo! Men är alla med på båten?...133 Motion 61 Borgerliga vigselförrättares inställning till partnerskap...135 (138) 2
VÄLFÄRD MOTION 1 Flytta in socialtjänsten i skolan Upplands Väsby Arbetarekommun Skolledningar och lärare möter allt oftare i sin vardag problem. Barn mår dåligt och behöver mer hjälp än den skolan kan ge. Larmrapporterna om köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin, larm från såväl skolvärlden som från organisationer som Bris, Barnens rätt i samhället, pekar på problemen inte har minskat. Samarbetet mellan i första hand socialtjänsten och skolan behöver därför utvecklas och fördjupas. Ser man problemet ur socialtjänstens perspektiv är problemet närbesläktat. Väldigt många familjer med stora bekymmer har barn, många familjer får hjälp sent och då har barnen redan tagit skada. Alldeles för ofta får man höra kommentarer som det kunde man ana redan när han/hon var tre år det fanns ett problem. Men samarbetet mellan dessa två viktiga samhällsfunktioner är långtifrån självklar, oftast styrda av olika nämnder. Så uppstår ofta också olika organisationskulturer som kan ha svårigheter tala med varandra i samarbetet för barns trygga uppväxt miljö. Olika lagstiftningar styr verksamheterna och till slut, ute i verksamheten, är samarbetet inte så lätt få till, trots målet är gemensamt: barnets bästa i fokus. Barn behöver sin familj och trygghet i hemmet. Utan förlora sig i detaljer: Verksamheten behöver en annan organisation, kanske även en översyn av gällande lag främst sekretessregler - och en ökad samsyn hos alla, från politiska beslutsfare till socialtjänstemän och anställda i skolan. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Upplands Väsby ak hela eller delar av socialtjänsten bokstavligt talat flyttar in i skolan lagstiftning som utgör hinder mot en integrering av skolan ses över av en arbetsgrupp pilotkommuner snarast provar en modell med sammanslagen socialtjänst och skola distriktsstyrelsen antar den som sin egen och skickar den till partikongressen. (138) 3
Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion 1 Flytta in socialtjänsten i skolan Föredragande: Anders Lago anders.lago@sodertalje.se Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfning om det är av största vikt det finns ett aktivt och nära samarbete mellan skola och socialtjänst. I Södertälje håller man till exempel på utarbeta en modell där det är tydligt vilken socialsekreterare som ansvarar för vilken skola, så det finns en fast kontakt mellan de båda verksamheterna. I partiets rådslag om skola finns förslag om skapa en ny tjänst som skolsocionom som skulle kunna vara ett sätt underlätta samverkan mellan skolan och sociala myndigheter. Detta skulle vara något pröva men inte något som kan eller ska vara exakt lika för alla skolor Det finns med all säkerhet andra lokala exempel på hur man väljer få dessa båda verksamheter samarbeta med varandra. Distriktsstyrelsen anser inte vi som parti bör fastslå en exakt modell för hur detta samarbete ska ske. Distriktsstyrelsen ser även en hel del svårigheter om socialtjänsten flyttar in i skolan. Dels handlar det om samverkan med andra verksamheter, dels handlar det om styrningen av socialtjänsten, dels handlar det om barnet ska känna sig säker på kontakten med socialtjänsten ska hållas hemlig. Man ska inte behöva vara rädd för resten av klassen tittar på när man går innanför dörren och träffar en socialsekreterare. Det behövs projekt och idéer för hur samverkan mellan skola och socialtjänst kan stärkas. Detta samarbete är viktigt, men distriktsstyrelsen är negativ till förslaget om ta fram endast en modell där skola och socialtjänst helt och håller integreras. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta anse motionen besvarad. MOTION 2 Den kommunala välfärden valmöjligheter och system med kvalitetsval Värmdö Arbetarekommun I vår region har Moderaterna i många kommuner gått fram med omfande systemförändringar när det gäller välfärdens organisering. Med paroller om ökad valfrihet har man konstruerat olika typer av system som handlar om betrakta medborgare som kunder på olika konstruerade marknader. En närmare granskning visar dock systemförändringarna ofta handlar om förbättringar och frihet välja för dem som redan har goda förutsättningar. Ett yttersta syfte tycks alltid vara politiken, som metod för gemensam samhällsstyrning, ska ersättas av individuella val som ingen annan ska behöva ta ansvar för än man själv. Är man (138) 4
inte nöjd med en utförare, en skola eller en omsorg ska man vända sig till någon annan på marknaden istället för engagera sig i åstadkomma förbättring. Traditionellt har vi Socialdemokrater ansetts vara bättre på kommunal styrning än våra borgerliga kollegor. Men trots detta, samt flera goda ideologiska argument, har vi i Stockholmsregionen haft svårt få medborgerligt stöd för vår kritik av de moderata systemskiftena. Vår traditionella modell upplevs av alltför många som omodern. Följaktligen har vi i flera kommuner utvecklat formerna för styrning genom egna modeller för exempelvis brukarinflytande och pengsystem. Men detta har, så vitt vi vet, skett utan någon samordning mellan kommunerna, och utan systematiskt erfarenhetsutbyte. Samtidigt kan vi konstatera moderaterna nu tycks ha blivit övermodiga i sin iver privatisera, kommersialisera och systemförändra. Exempelvis visar förra årets erfarenheter man nu är beredd gå så långt som skänka bort kommunala tillgångar (Tibble gymnasium i Täby) och helt avveckla kommunala alternativ (hemtjänsten i Nacka) till privata utförare. Reaktionerna har varit påtagliga, såväl från allmänheten och media men också långt in i de borgerliga partiernas egna medlemskretsar. Vi anser det därmed är dags för oss Socialdemokrater gå på offensiven i dessa systemfrågor. I Värmdö har vi gjort det genom lyfta fram Valmöjligheter för alla samt förorda utveckling av system för Kvalitetsval. I vårt budgetalternativ för 2008 lyfte vi fram frågorna på detta sätt: Goda valmöjligheter Alla Värmdöbor som så önskar ska ha goda möjligheter göra val utifrån sina egna behov. Valmöjligheter inom kommunalt finansierade verksamheter och service ska präglas av rättvisa mellan medborgarna, oavsett deras egna ekonomiska eller övriga förutsättningar. Vi vill ha valmöjligheter på riktigt - Utveckla ett system för kvalitetsval i hemtjänsten! Kommunen är på väg införa "valfrihet" genom kundval, vilket enligt M-budgeten ska ge stora besparingar. Genom systemet med kundval kommer den enskilde egentligen bara kunna välja vilken utförare man vill ha för en insats som bygger på biståndsbedömning, dvs. vem som ska vara arbetsgivare åt den som kommer hem till den enskilde och utför tjänsterna. Däremot får den enskilde ingen möjlighet välja mellan olika typer av insatser, utöver de biståndsbedömda. Vi vill gå ett steg längre och utveckla ett system som ger den enskilde valmöjligheter i praktiken kvalitetsval. Genom ett sådant system vill vi ge den enskilde möjlighet också välja vissa tjänster, inom eller utöver de biståndsbedömda, dvs. en utveckling av hemtjänstens kvalitet. Det kan handla om tjänster som t.ex. snöskottning, vilket tidigare tagits bort från hemtjänsten som biståndsgrundande, men också andra insatser för öka välbefinnandet och livskvaliteten. I S-budgeten finns medel för ett genomförande hösten 2008, efter förberedelser under våren. Mot denna bakgrund yrkar vi distriktskongressen beslutar: uppdra till distriktsstyrelsen utarbeta en modell för ökade Valmöjligheter och system för Kvalitetsval inom kommunala verksamheter. (138) 5
Motionen behandlades vid medlemsmöte i Värmdö Socialdemokratiska Arbetarekommun måndagen den 14 januari och antogs då som Arbetarekommunens egen Gustavsberg den 16 januari 2008 Nils-Erik Särnbrink Lars Bryntesson Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion 2 Om den kommunala välfärden - Valmöjligheter och system med Kvalitetsval Föredragande: Anders Lago anders.lago@sodertalje.se Motionärerna föreslår distriktsstyrelsen ska utarbeta en modell för ökade valmöjligheter och system för kvalitetsval inom kommunala verksamheter. Distriktsstyrelsen är i grunden positiv till idén i denna motion om den kommunala välfärdens framtid. Just nu pågår ett arbete med förändra socialdemokratins syn på valfrihet. En av partidistriktets arbetsgrupper jobbar med just detta inom sjukvården. Landstingsgruppen arbetar med utarbeta ett alternativ till Vårdval Stockholm, som står för valfrihet men som samtidigt tar hänsyn till sociala faktorer. Partiets centrala rådslag om välfärden håller på titta på hur hela den socialdemokratiska välfärdspolitiken ska utvecklas. Vi måste stimulera denna framtidsdiskussion och hålla den levande. Det är viktigt den kommunala organisationen är förändringsbenägen och nytänkande. Omvärlden förändras, och människor ställer krav som de aldrig förut har ställt. Den kommunala organisationen måste i huvudsak anpassa sig efter dessa förändringar istället för motarbeta dessa. Vårt parti måste vara ledande i den kommunalpolitiska framtidsdeben. Kvalitet och tillgänglighet måste prioriteras. För oss är det viktigast valfriheten är reell och den tillfaller alla medborgare i samhället, oavsett tjocklek på plånboken. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta anse motionen besvarad, samt överlämna den till partiets centrala rådslag om välfärden. (138) 6
MOTION 3 Utvecklad konsumentpolitik Sollentuna Arbetarekommun Konsumentpolitiken handlar i mångt och mycket om hjälpa den enskilda individen utvecklas från kund till medveten konsument. Under folkhemmets storhetsperiod under 1960- och 1970-talet var konsumentpolitiken en betydelsefull del av välfärdspolitiken. På den tiden var den viktigaste uppgiften stötta individen när det gällde köp av olika varor. Utvecklingen under senare år har gått åt det hållet den enskilde konsumenten i allt större utsträckning får ägna sig åt köpa eller välja olika tjänster. Under 1990-talet avreglerades flera stora offentliga monopol. Det handlar bl a om elektricitet, skola, telefoni, premiepensionsfonder, hemtjänst mm. Detta gör den enskilde individen idag ställs för betydligt fler avgörande val än vad den gjorde för bara tio år sedan. Det ökande antalet valtillfällen skapar såväl ökad stress och ett behov av mer kunskap hos den enskilde konsumenten. Till detta ska läggas antalet stora köpcentrum har ökat explosionsartat i synnerhet i Stockholmsområdet. Under samma tidsperiod som antalet valtillfällen ökat så har konsumentpolitiken rustats ner. Detta gäller inte minst den kommunala konsumentvägledningen. Konsumentverket redovisade i maj 2007 det är 26 av landets kommuner som saknar kommunal konsumentvägledare. Elva av dessa kommuner ligger i det folkrika Stockholms län. Under senare år har flera kommuner återinfört konsumentvägledning, men trots fler konsumenter har fått en konsumentvägledare vända sig till ökar inte resurserna i motsvarande grad. Våren 2007 fanns det 196 årsarbetskrafter fördelade på 264 kommuner. Det motsvarar i genomsnitt en heltidsanställd konsumentvägledare per 43 000 invånare. 2003 gick det en heltidsanställd konsumentvägledare på 36 000 invånare. I Sollentuna återinfördes en sparsmakad konsumentvägledning från och med i år. För detta avse kommunen 100 tkr, vilket räcker till två timmars telefontid varannan vecka. Under senare år har i takt med teknikutvecklingen nya försäljningsknep tillkommit genom försäljning genom telefon och Internet har ökat och som lett till många konsumenter, inte minst ungdomar, lurats in i köp som de ångrat i efterhand. En annan nytt inslag är SMS-lån. Genom detta har behovet av konsumentvägledare i kommunen också ökat. Det visar också på behovet av konsumentvägledning ges i skolorna. Mot bakgrund i ovanstående föreslår vi distriktskongressen besluta: verka för konsumentvägledning blir en obligatorisk uppgift för alla kommuner Sollentuna den 13 november 2007 Berit Forsberg, Kjell Ekdahl, Robin Sjöberg, Åke Burstedt, Alfonso Ramirez, Ove Nilsson, Roger Sjöberg (138) 7
Styrelsens utlåtande Föredragande: Freddie Lundqvist Motionärerna berör i sin motion ett problemområde som växt sig allt starkare med åren i samband med allt mer raffinerade försäljningsmetoder. Konsumentpolitik handlar ju i mångt och mycket om det som motionärerna skriver om utveckla individen från kund till en medveten konsument men också kunna ge det stöd en konsument behöver för inte bara göra kloka val utan också kunna säga nej. Konsumentpolitiken handlar i mångt och mycket om hjälpa den enskilda individen utvecklas från kund till medveten konsument. På 1960- och 1970-talet var konsumentpolitiken en betydelsefull del av välfärdspolitiken. Då var den viktigaste uppgiften stötta individen när det gällde köp av olika varor. Utvecklingen under senare år har gått åt det hållet den enskilde konsumenten i allt större utsträckning får ägna sig åt köpa eller välja olika tjänster. Under 1990-talet avreglerades flera stora offentliga monopol. Det handlar bl.a. om elektricitet, skola, telefoni, premiepensionsfonder, hemtjänst mm. Detta gör den enskilde individen idag ställs för betydligt fler avgörande val än vad den gjorde för bara tio år sedan. Felaktiga val kan ju i sin förlängning leda till ökade kostnader för bl.a. Kommunen i form av ekonomiskt bistånd och hjälp med skuldsanering för inte tala om den personliga tragedi det är göra felaktiga och dyrköpta fel. Att ett obligatorium införs vad avser konsumentvägledning borde vara en självklarhet för varje kommun som föreslås i -satsen. Arbetarekommunens styrelse föreslår arbetarekommunens medlemsmöte anta motionen som sin egen och skicka den vidare till distriktskongressen Beslut Sollentuna arbetarekommuns möte den 3 december 2007 beslutade anta motionen som sin egen och sända den vidare till distriktskongressen. Freddie Lundqvist, ordförande Roger Sjöberg, sekreterare Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion 3 Utvecklad konsumentpolitik Föredragande: Annica Grimlund annica.grimlund@telia.com Motionären Sollentuna Arbetarekommun vill Stockholms läns partidistrikt ska verka för konsumentvägledning blir en obligatorisk uppgift för alla kommuner. Som motionären påpekar kan kommuners invånare i dessa valfrihetstider behöva både råd och stöd för utnyttja sina resurser och rättigheter så bra som möjligt. Konsumentlagarna ger ett grundskydd, men för lagarna ska vara till hjälp måste medborgarna veta vad de in- (138) 8
nebär. Detta kan ske på många olika sätt. Det kan gälla oberoende fakta inför ett köp eller vilka rättigheter och skyldigheter vi medborgare har som konsumenter. Det kan också gälla stöd till den som hamnat i tvist med något företag eller hantverkare. Det kan vara råd när det gäller tyda garantier, köpeavtal eller beställningssedlar eller agera mot felaktig reklam och marknadsföring. Inte minst med tanke på de nya försäljningskanaler som nu finns inom den nya tekniken. Konsumentvägledning bör även innehålla ett förebyggande arbete med bl.a. skolinformation, föreläsningar näringslivskontakter och marknadsundersökningar utifrån konsumentskyddslagen. Distriktstyrelsen delar Sollentunas uppfning alla medborgare borde ha tillgång till kostnadsfri rådgivning i konsumentfrågor. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta bifalla motionen, samt överlämna motionen till länsriksdagsgruppen. MOTION 4 Motion om äldreomsorg och rätten till tryggt boende med tillgång till service Täby Arbetarekommun Allt färre äldre får hemtjänst eller plats på äldreboende och de anhöriga får ett allt större ansvar för sina anhöriga. Det gäller framförallt maka/make som vårdar sin make/maka/partner men även i hög utsträckning döttrar som vårdar sina föräldrar. Anhörigvården påverkar den vårdande partnerns hela livssituation så som hälsa och isolering och för döttrarna även deras ekonomi och egna familjeliv. För ha rätt till bistånd i form av hemtjänst eller särskilt boende ska två kriterier uppfyllas enligt Socialtjänstlagen kapitel 4 1: 1. Det skall finnas behov Definitionen av behov låter sig inte mätas på ett enkelt sätt och verkar få en högre tröskel i takt med minskade resurser till kommunens sociala verksamhet. 2. Att behovet inte kan tillgodoses av den enskilde eller på annat sätt Det har skett en förändring i synen på annat sätt nästan alla kommuner prövar om maka/make kan utföra hjälpinsatserna och motiverar med Äktenskapsbalkens bestämmelser om underhållsplikt mellan makar. Ett antal kommuner utreder även om andra anhöriga (döttrar) kan hjälpa till. Den högre tröskeln och den förändrade synen på på annat sätt har successivt ändrats under de senaste 10-15 åren. Antalet platser i särskilt boende har skurits ner eller omvandlats till vanligt pensionärsboende. Att bara vara gammal, mycket gammal och orolig för till (138) 9
exempel drabbas av en fallolycka eller inte kunna gå ut är ingen orsak till plats i särskilt boende. Man skall till vilket pris som helst bo kvar i sitt vanliga boende och i bästa fall få hjälp av hemtjänsten. En hjälp som man själv ofta inte kan styra, man får inte gå med och handla, man kan visserligen få välja utförare av tjänsten men inte mängden och vad den skall innehålla. I vissa kommuner har man gått så långt kommunen bestämmer i vilken affär det skall handlas. Vi avvecklade de gamla ålderdomshemmen som ofta var otidsenliga med små rum och ofta dubbelrum som man fick dela med någon okänd. I många kommuner byggdes servicehus med goda möjligheter till hjälp utifrån behoven de gamla ålderdomshemmen byggdes om där så lät sig göras. Det tillkom boenden som var anpassade för de som var i behov av ett tryggt boende med service. Det saknas politisk deb om hur Socialtjänstlagens intentioner skall omsättas i praktisk verksamhet. Glappet mellan de äldres och de handikappades behov av omsorg och boende och det faktiska utbudet blir en fråga för biståndsbedömare och de anhöriga, där de anhöriga får ta ett allt större ansvar och bära en allt tyngre börda. Så har vi de som inte begär hjälp utan tar sitt ansvar kanske för man tar löftet om relationen skall gälla i nöd och lust eller för make/maka inte vill ha någon annan hjälp än den gamla vanliga. Man inser kanske inte man själv har mindre krafter och hjälpbehovet är utöver den egna kraften. När den hjälpbehövande måste ha toa-hjälp, inte kan hålla tätt, inte orkar/kan klä sig själv, har svårt gå kanske börjar bli lite senildement men ändock inte accepterar hjälp från utomstående. Då behövs någon som ser de bådas behov och kan ge hjälp. Här borde samhället ta sitt ansvar genom till exempel distriktssköterska eller annan områdesansvarig. Om den hjälpande inte får stöd och avlastning så har man inom en inte alltför lång tid kanske två i stället för en ta hand om. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag Socialdemokraterna i Stockholms län verkar för: Socialstyrelsen får i uppdrag se över sina råd och riktlinjer för Socialtjänstlagen tillämpas belysa den belastning som läggs på maka/make/döttrar och de effekter det får på deras ekonomi, hälsa och privatliv verka för det åter tillkommer boenden anpassade för dem som behöver ett tryggt boende med service professionella personer har hälsosamtal med alla personer som är 75+ för uppmärksamma eventuellt behov av hjälp och stödinsatser samt är behjälplig för ansökan om detta motionen överlämnas till våra Socialdemokratiska riksdagsledamöter 2007-11-30, Gun Fjällström (138) 10
Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion 4 Motion om äldreomsorg och rätten till tryggt boende med tillgång till service Föredragande: Ilija Batljan ilija.batljan@nynashamn.se Motionen tar upp viktiga frågor för en god äldreomsorg efter behov, anhörigas situation och vikten av uppsökande och förebyggande verksamhet som till exempel hälsosamtal. Motionären lyfter fram ett antal viktiga insatser som behöver göras för vidare utveckla äldreomsorg: där ingår allt från kartläggningar av anhörigas börda, utveckling av Socialstyrelsens allmänna råd, till trygghetsboende och uppsökande hälsosamtal. Distriktsstyrelsen anser motionärens synpunkter är bra och motionen på ett förtjänstfullt sätt lyfter fram ett antal utvecklingsområden när det gäller äldreomsorg och äldrepolitik. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta bifalla motionen, samt överlämna motionen till länsriksdagsgruppen för handläggning. MOTION 5 Förstärkt tillsynsrätt och större inflytande för kommunerna vid etablering av fristående skolor Sollentuna Arbetarekommun Det svenska skolväsendet har förändrats radikalt sedan i början av 1990-talet. Det handlar främst om skolans kommunalisering och friskolornas intåg. Dessa förändringar märks tydligt i vår hemkommun Sollentuna går bortåt en fjärdedel av alla elever i fristående grundskolor. Friskolorna har kommit för stanna. I dag gäller inte samma villkor för kommunala och fristående skolor. Ett första problem är kommunen bara har insyn och ingen rätt till tillsyn i de fristående skolorna. Ett andra problem är det är Skolverket, endast efter hörande av kommunen, som avgör om en ny friskola får öppna eller inte. I Sollentuna syns effekterna av den borgerliga systemskiftespolitiken tydligt. Den fria etableringsrätten av grundskolor har lett till en stor kommunal skola fick stänga för några år sedan och när kommunen nyligen försökte stänga en skola i Norrviken, ledde det till den nedläggningshotade skolan och en annan skola i närområdet ansökte om bli fristående skolor. I Sollentuna råder det i dag ett stort överskott på skolplatser i delar av kommunen. För bryta systemskiftet skulle kommunerna behöva ha kontroll över hela kedjan. Från etableringen, där kommunen ska ges rejält inflytande över vilka som ska få etablera sig inom kommunens gränser eller inte. I Sollentuna har den borgerliga majoriteten i princip inte förslagit Skolverket ska avstyrka etableringen av någon friskola som velat etablera sig i kommunen. De har därmed sagt ja till fler friskolor än vad som är realistiskt det finns i kommunen. Som tur är har inte alla skolor kommit igång. (138) 11
Den tidigare socialdemokratiska regeringen har försökt lösa några av de problem vi pekar på. Redan år 2001 lades en proposition som föreslog kommunerna ska få uppdraget följa upp och utvärdera de fristående skolorna samt finansieringen görs mer rättvis genom undanta den så kallade skolpliktskostnaden vid bidragsgivningen. Förslag som skulle ha gjort fokus flyttas från friskoleägarnas bästa till alla barns bästa. När riksdagen behandlade propositionen sa en riksdagsmajoritet bestående av de borgerliga partierna samt miljöpartiet nej till stärka den kommunala insynen och kvalitetsgranskningen av de fristående skolorna. Då skolan nu är kommunaliserad är det rimligt kommunerna har det avgörande ansvaret för all skolverksamhet i kommunen. Staten ska fastställa mål och regelverk samt bidra till finansieringen av skolan. I övrigt ska skolan vara ett kommunalt ansvar. Det borde dessutom vara grundläggande den som betalar för skolan, dvs. kommunen, också ska ha insyn och inflytande över hur skemedlen används. Mot bakgrund i ovanstående föreslår vi distriktskongressen besluta: verka för kommunerna ges avgörande inflytande vid etablering av fristående skolor verka för kommunerna ges tillsynsrätt för fristående skolor som verkar inom kommunens gränser Sollentuna den 13 november 2007 Roger Sjöberg, Berit Forsberg, Alfonso Ramirez, Kjell Ekdahl, Robin Sjöberg, Ove Nilsson, Åke Burstedt Styrelsens utlåtande Föredragande: Thorwald Nybom Som motionärerna skriver har det svenska skolväsendet radikalt förändrats under de senaste 10/15 åren. Den s k kommunaliseringen av skolväsendet som i början av 1990-talet var tänkt som en större frihet och därmed större ansvar för kommunerna har på senare år utvecklats till - i första hand borgerliga kommuner - frånhänt sig ansvaret för skolverksamhet både på grundskole- och gymnasienivå. Avknoppningar och privatiseringar har blivit ett självändamål. Dessutom används privatiseringar för lösa allehanda problem på skolorna. Sviktande elevunderlag och hot om nedläggning och sammanslagningar driver föräldrar och skolledningar till privatisera den egna skolan utan man förstår följderna på längre sikt. På gymnasienivå står Sollentuna, liksom många andra kommuner, inför ett sjunkande elevtal. Om kommunerna i det läget inte är med och tar ansvar för detta kan det få mycket negativa konsekvenser för ungdomarna. De frågor som motionärerna pekar på och de förslag man presenterar är synnerligen viktiga för våra barn och ungdomar - inte bara i Sollentuna. (138) 12
Arbetarekommunens styrelse föreslår arbetarekommunens medlemsmöte anta motionen som sin egen och skicka den vidare tilldistriktskongressen Beslut Sollentuna arbetarekommuns möte den 3 december 2007 beslutade anta motionen som sin egen och sända den vidare till distriktskongressen. Freddie Lundqvist, ordförande Roger Sjöberg, sekreterare Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion 5 Förstärkt tillsynsrätt och större inflytande för kommunerna vid etablering av fristående skolor Föredragande: Ilija Batljan ilija.batljan@nynashamn.se Motionären Sollentuna arbetarekommun tar upp den viktiga frågan om stat-kommun relationer när det gäller skolpolitiken. Skolpolitiken är idag föremål för omfande deb. Staten är ofta ute och tafsar i gränslandet när det gäller det kommunala ansvaret och stat-kommun relationer i skolpolitiken. Samtidigt ger kommunala skolor och friskolor olika möjligheter till insyn och tillsyn till kommunerna trots det är kommunerna som själva ska prioritera hur kommunala pengar ska användas. Distriktsstyrelsen delar Sollentuna arbetarekommuns uppfning när det gäller kommunerna ska ges tillsyn över friskolorna som verkar inom kommunen. De fristående skolorna finansieras av kommunala skemedel och kan därmed inte anses vara helt fristående. Den som betalar måste också veta vad man betalar för. Å andra sidan kan inte Distriktsstyrelsen ställa sig bakom kravet kommunerna ska ha ett avgörande inflytande över friskoleetableringar. Som det påpekades på partikongressen 2005: det avgörande beslutet om tillstånd och bidrag ska även fortsättningsvis ligga på nationell nivå, detta för garantera den nationella likvärdigheten vid prövningar av fristående skolor. Kommunerna måste få ett större inflygande vid etablering av fristående skolor i kommunerna. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta anse första -satsen besvarad, bifalla andra -satsen, samt överlämna motionen till länsriksdagsgruppen. (138) 13