Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Transkript

1 SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig över betänkandet Vårda vården. FÖRSLAG TILL BESLUT föreslår landstingsstyrelsen besluta att avge yttrande till Socialdepartementet enligt hälso- och sjukvårdsutskottets förslag. Ingela Nylund Watz Inger Ros Anders Lönn Bilagor 1 Sammanfattning 2 Hälso- och sjukvårdsutskottets yttrande Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande

2 Stockholms läns landsting SKRIVELSE 2 ÄRENDET OCH DESS BEREDNING Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att senast den 30 juni 2003 yttra sig över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23). En sammanfattning över betänkandet bifogas (bilaga). Utskottsbehandling Hälso- och sjukvårdsutskottet har den 2 juni 2003 avgett yttrande (bilaga). M-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag att föreslå landstingsstyrelsen besluta att som svar på remissen överlämna landstingsdirektörens tjänsteutlåtandet med följande komplettering: Den svenska sjukvården befinner sig i kris. Landstingen brottas med stora underskott, vårdpersonal flyr och patienter köar i väntan på operationer. I detta läge presenterar socialdemokraterna en utredning som genom förbud och begränsningar bara handlar om att de vill skaffa sig fortsatt makt över sjukvården. Positivt är ändå att utredningen är mindre inskränkande än den tidigare stopplagen. Vi finner inga vägande skäl för att frångå hittillsvarande principer som innebär att landsting och kommuner inom de mål som hälso- och sjukvårdslagen anger har rätt att själva fatta beslut om verksamhetens organisation och om i vilken utsträckning verksamhet kan bedrivas i andra driftsformer. Utredningen vill förbjuda fristående vårdgivare att bedriva vård vid landets regionoch universitetssjukhus. Därtill ska fristående vårdgivare förbjudas att ta emot patienter med privata sjukvårdsförsäkringar. Förverkligas förslagen innebär det minskade möjligheter att göra sjukvården bättre. Utvecklingen de senaste åren har med all önskvärd tydlighet visat att mångfald och nya driftsformer är en viktig del i förnyelsen av vården. Undersökningar och forskarrapporter talar här sitt tydliga språk. Där friare driftsformer har prövats har arbetet kunnat läggas upp på det sätt som bäst passar patienterna och den enskilda arbetsplatsen. Den alternativa driftens kanske viktigaste förtjänst är att den framtvingar förbättringar även i den offentliga vården. Ett förbud mot fristående drift vid regionoch universitetssjukhus går i direkt strid med en sådan utveckling. Utredningens förslag skulle underminera möjligheten till nytänkande och nya lösningar inom ett av sjukvårdens viktigaste områden. För att klara framtidens vård krävs att vi öppnar för mångfald och alternativ i sjukvården. Stopplagar och begränsningar för att förhindra och försvåra för alternativa driftsformer är i realiteten ett allvarligt hot mot framtidens sjukvård.

3 Stockholms läns landsting SKRIVELSE 3 Det räcker inte heller att som i utredningen Värna vården acceptera privata sjukhus om man samtidigt föreslår begränsningar som innebär att utvecklingen och förnyelsen går långsamt. Vill man värna om kompetent personal i vården krävs förändringar nu. Både Simrishamns sjukhus i Skåne och S:t Görans sjukhus i Stockholm är sjukhus som i dag bedrivs i fristående regi. Dessa sjukhus bedriver vård åt landstinget enligt avtal, de är öppna för alla och de är värdefulla i arbetet med att motarbeta vårdköerna. De tar emot ett litet antal patienter med försäkringar. Dessa patienter går inte före i kön utan tas emot på en särskild kvot, ofta på kvällar eller helger. Tvärtom ger dessa intäkter möjlighet för sjukhusen att ge både bättre och snabbare vård till landstingets patienter. Ersättningssystemen inom den offentliga vården och den privata vården skiljer sig åt i de flesta landsting. Bristerna som de nuvarande ersättningssystemen inom den offentliga vården har leder till dålig tillgänglighet och vårdköer. Ersättningssystemen bör istället förbättras och bli konkurrensneutrala både gällande åtagande och finansiering. I dag växer det fram två sjukvårdsystem i Sverige. Å ena sidan det offentliga och politikerstyrda, som brottas med problem och långa vårdköer. Å andra sidan ett privat, där de som har råd kan köpa sig vård via försäkringar som betalas ur egen ficka eller kontanter. För att bryta den här utvecklingen och ge alla rätt till en god vård utan köer behövs mer av samarbete mellan de fristående vårdgivarna och det offentligt finansierade sjukvårdssystemet. Det hade varit mer angeläget att regeringen givit direktiv till en utredning om att komplettera hälso- och sjukvårdslagen med en rätt för patienter att få vård i tid. Det hade istället för denna utredning värnat principen om vård på lika villkor. Ca svenskar har för närvarande tecknat egna sjukvårdsförsäkringar vilket är ett uttryck för att det svenska sjukvårdssystemet inte fungerar tillfredställande. Fanns inga vårdköer och fungerade den offentliga vården skulle behovet av privata försäkringar minska. Fp- och kd-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag att landstingsstyrelsen beslutar att som svar på remissen överlämna landstingsdirektörens tjänsteutlåtande. Mp-ledamoten reserverade sig till förmån för sitt tillägg till utskottets yttrande att uttala stöd för en nationell reglering som garanterar att även sjukhus på länsnivå förblir i offentlig ägo och vårdverksamhet under denna nivå till övervägande del förblir i offentlig ägo. V-ledamöterna antecknade följande särskilda uttalande. Den hälso- och sjukvårdspolitiska utvecklingen i Sverige har under många år kännetecknats av en relativt stor samstämmighet över blockgränsen. De senaste åren har dock en

4 Stockholms läns landsting SKRIVELSE 4 livlig debatt ägt rum om vårdens drifts- och ägarformer. Stockholms läns landsting stod med borgerlig majoritet några år i centrum för en ägardiskussion av sjukvården p g a den snabba privatisering som skedde av framförallt primärvården samt ett av länets större akutsjukhus. Avsikten var från den borgerliga majoritetens sida att konkurrensutsätta och på sikt privatisera resterande landstingsägda akutsjukhus inklusive den högspecialiserade universitetssjukvården. Genom majoritetsskiftet efter valet 2002 bröts denna utveckling. Vår grundsyn är att hälso- och sjukvård skall bedrivas i offentlig regi och finansieras genom skattemedel. Icke vinstdrivande verksamheter kan utgöra komplement. Exempel på icke vinstdrivande verksamheter kan vara t ex brukarägda verksamheter, ideella stiftelser och kooperativ. Det behövs ett nationellt regelverk för att reglera driftsformerna inom hälsooch sjukvården. Hälso- och sjukvårdens samhällsuppdrag är att sörja för en god hälsa hos befolkningen och säkerställa att alla invånare som behöver det erbjuds en bra vård på lika villkor utifrån förutsättningen att den som har störst vårdbehov skall få mest och bäst vård. Vi avvisar försäkringslösningar och fortsatta privatiseringar inom hälso- och sjukvården. Vårdgivare varken privata eller offentliga, specialiserad vård eller primärvård bör inte tillåtas ta emot patienter med olika finansiering eftersom då finns risk att prioriteringar görs på annan grund än vård efter behov. Mp-ledamoten antecknade följande särskilda uttalande. Miljöpartiet i Stockholms läns landsting anser att en nationell reglering av typ ny stopplag behöver finnas även för vårdnivåer under den högspecialiserade och samordnade vården för att garantera en likvärdig vård och för att garantera att väsentliga delar av vården hålls utanför vinstdrivande verksamhet. Om ägande och /eller drift överlämnas till privata vårdgivare förlorar huvudmannen överblick och kompetens. Erfarenheten hittills är att styrning via avtal är komplicerad det är svårt att förutse hur detaljerad regleringen kan vara på flera års sikt i en verksamhet som förändras allt snabbare både till innehåll och struktur. Nationell reglering Alla länder, även de som i övrigt ger marknaden stort spelrum, reglerar på särskilt sätt villkoren för hälso- och sjukvården. Vissa förbjuder eller begränsar vinstsyftande företags möjligheter att verka inom sjukvården. Det gäller t ex Nederländerna, Kanada och några av USA s delstater. Andra länder som jämfört med Sverige har lång erfarenhet av en större andel privata vårdgivare har omfattande nationella regelverk för att säkra gemensamma och solidariska prioriteringar. Sverige har byggt upp ett vårdsystem som hållits samman genom en enhetlig drifts- och ägarform samt en politisk samsyn utan en detaljerad nationell reglering. Eftersom denna

5 Stockholms läns landsting SKRIVELSE 5 tidigare politiska samsyn nu håller på att luckras upp och vården och dess organisation de senaste åren befunnit sig i allt snabbare förändringsprocesser har behovet av ett nationellt regelverk aktualiserats. Miljöpartiet i Stockholms läns landsting anser att en nationell reglering av typ stopplag behöver finnas för att garantera en likvärdig vård och för att garantera att väsentliga delar av vården hålls utanför vinstdrivande verksamhet. Utredningen beskriver sådana alternativ på sid 97. Vi välkomnar utredningens förslag att hålla samman den samordnade vården i offentligt ägande, men hade helst sett en motsvarande reglering även för sjukhusen på länsnivå och därunder. Tolkningsproblem Utredningens ambition att skilja privat och offentligt finansierad vård är bra, men de avgränsningar som ligger i utredningens förslag är svåra att tolka. Begreppet hälso- och sjukvårdsverksamhet som etablerats av landsting kan komma att bli svårtolkad. Konsekvenserna av att tillåta privat entreprenör att även ge vård som finansieras av utländskt rättssubjekt med motsvarande uppdrag har inte beskrivits av utredaren. Kan detta betyda att vård kan komma att säljas till utländska köpare i en utsträckning som landstingen inte kan kontrollera med kapacitetsbrist och köer som följd? Vi anser att det upphandlande landstinget skall vara garanterat vårdtjänster till minst 80% i de fall ett vårdföretag har flera uppdragsgivare i enlighet med utredningens förslag. Vinstdrivande Icke vinstdrivande företag Utredaren lägger ett förslag som tillåter vinstdrivande företag att på entreprenad driva offentligt finansierad vård. Tyvärr läggs inga förslag som skulle kunna underlätta för ideella, kooperativa eller andra organisationer utan vinstsyfte. Erfarenheten hittills har visat att det är privata vårdföretag med vinstsyfte som svarar för expansionen av privat verksamhet inom den offentligt finansierade vården. Utredningen för ett ingående resonemang om att villkoren för OUV (organisationer utan vinst) och små företag bör bli bättre och föreslår att en särskilt utredning tillsätts för detta ändamål. Vi anser att denna utredning borde ha gjorts som en del i föreliggande utredning. Med nuvarande upplägg riskerar ett eventuellt stöd till ickevinstdrivande t ex idéburna organisationer att komma in i ett för sent stadium. Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 14 maj 2003 bifogas (bilaga). behandlade ärendet den 4 juni 2003.