Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka



Relevanta dokument
Lingvistiskt uppmärkt text

Grammatik för språkteknologer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp

Karp. Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016

PAROLE Exempel Förklaring SUC. PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN. pluralis obestämd/bestämd genitiv. pluralis obestämd/bestämd nominativ

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Tekniker för storskalig parsning

Automatisk identifiering av konstruktionskandidater för ett svenskt konstruktikon

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?

Corpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax

Grammatik för språkteknologer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

Lingvistiskt uppmärkt text

Språk, datorer och textbehandling

LexicoNordica. særtryk. nordiska ordböcker och pedagogik. nordiska föreningen för lexikografi

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Språk, datorer och textbehandling

Korpusannotering. Beáta Megyesi. Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi Korpusannotering 1(31)

Kort presentation av Korp, Sveriges nationalkorpus

Språk, datorer och textbehandling

Flex Sv2gr Planering T1 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande. Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00

Välkommen till den första delkursen i svenska!

Syntax Fras, sats, mening

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Språk, datorer och textbehandling

Ordklasser och satsdelar

Elementära verktyg för korpusbearbetning

Korp. Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Grammatik för språkteknologer

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Karp. Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2017

Satslära introduktion

729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2018) Kursintroduktion. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

Lingvistiska grundbegrepp

Grammatik för språkteknologer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

Lingvistik I (introduktion), 7,5 hp

Från aspekt till övergripande en nätbaserad lista över svenskt akademiskt ordförråd

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Ord och morfologi. Morfologi

V15H15 Terminsplanering Vt-15

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Perceptron som ordklasstaggare: ett fördjupningsarbete i 729G43 -Artificiell Intelligens

V13H13 Terminsplanering Vt-13

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)

Satsdelar. Carina

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00. Du får låna böckerna Nya mål 3 och Övningsbok mot en depositionsavgift på 100 kr. Du får INTE skriva i böckerna.

Svensk minigrammatik

Tekniker för storskalig parsning

TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Ordklasstaggning. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp)

V7H7 Terminsplanering Vt-07

Datorbaserade verktyg i humanistisk forskning

Satsled och satstruktur

H11V12 Terminsplanering Vt-11

Meningssegmentering i SUC och Talbanken

Språkbanken: lite historia. Språkbanken och Korp: Mot en språkteknologibaserad forskningsinfrastruktur. Språkbanken vad, för vem, till vad?

Förord KERSTIN BALLARDINI

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Undervisning och bedömning av språkfärdighet inför högre studier

V11H11 Terminsplanering Vt-11

Grammatisk teori III Praktisk analys

Institutionen för lingvistik och filologi Lingvistik I hösten Lingvistik 1

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

A-FINSKAN: reviderade läroplan maj 2018

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

Nederländska I A 15 högskolepoäng. Välkommen till Nederländska I A, 15 högskolepoäng

H13V14 Terminsplanering Ht-13

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Transkript:

Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka Håkan Jansson*, Therese Lindström Tiedemann**, Elena Volodina*** *Högskolan Väst, **Helsingfors universitet / Uppsala universitet, ***Göteborgs Universitet

Jag kollade Språkbankens korpus "Äldre svenska romaner" och hittade 13 förekomster av våran, så det verkar ha varit tämligen väletablerat. [Bloggmix 2008] TOKEN MSD LEMMA LEX SALDO DEP. HEAD Jag PN. UTR. SIN. DEF. SUB jag jag..pn.1 jag..1 2 SS DEP. REL kollade VB. PRT. AKT kolla Språkbankens PM. GEN kolla..vb.2, kolla..vb.1 kolla..2, kolla..1 Språkbanke n Språkbanken..pm.1 Språkbanken..1 10 MS 4 DT korpus NN. UTR. SIN. IND. NOM korpus korpus..nn.1 korpus..1, korpus..2, korpus..3, korpus..4, korpus..5 2 OO " PAD 4 IR Äldre JJ. KOM. UTR+NEU. SIN+PLU. IND+DEF. NOM gammal gammal..av.1 gammal..1 8 DT svenska JJ. POS. UTR+NEU. PLU. IND+DEF. NOM svensk svensk..av.1 svensk..1, svensk..3 8 AT romaner NN. UTR. PLU. IND. NOM roman roman..nn.1 roman..1 10 CJ " PAD 4 JR och KN och och..kn.1 och..1 ROOT hittade VB. PRT. AKT hitta hitta..vb.1 hitta..1 10 +F 13 RG. NOM 13 DT förekomster NN. UTR. PLU. IND. NOM förekomst förekomst..nn.1 förekomst..1 11 OO av PP av av..pp.1 av..1 13 ET våran PS. UTR. SIN. DEF vi vi..pn.1 vi..1 17 MS

Bakgrund Lärka Lär språket via KorpusAnalys 2011 2013, finansierad av NordPlus Sprog Syftet: återanvända NLP vertyg och resurser för svenska

Om Lärka ICALL plattform för L2 inlärare av svenska (CEFR-baserad) och Studenter i språkvetenskap ICALL Intelligent Computer-Assisted Language Learning Webb-baserad, fritillgänglig, ingen installation www.spraakbanken.gu.se/larka

Resurser Korp: verktyg för korpussökning Svenska korpusar, delvis manuellt annoterade Olika genrer: tidningstexter, romaner etc. Karp: verktyg för sökning inom lexikala resurser

Resurser Korp: korpus query vertyg Svenska korpusar, delvis manuellt annoterade Olika genrer: tidningstexter, romaner etc. Karp: verktyg för sökning inom lexikala resurser

Lexikonanvändning Indirekt, via annotering av källkorpusar för lemmatisering, ordklasstaggning, syntaktisk och semantisk annotering Saldo Svensk AssociationsLexikon som används som hub för alla Språkbankens lexikala resurser Direkt som referensmaterial under övningens gång Saldo morfologi, Wiktionary, text-till-tal modul Princip: bara fria resurser används

Ordkunskap Uttal Indirekt annotation syntaktiska funktioner e.g. semantiska roller Stavning Former: grundform vs böjning Användning: kontext och kombinationer Betydelse e.g. Wiktionary Direkt uppslag

Övningstyper Studenter inom språkvetenskap kan öva: Ordklasser Satsdelar Semantiska roller Övningar för L2-språkinlärare: Ordkunskap Ordböjning Stavningsövningar

Gemensamma drag i övningarna Övningsobjektet är en mening (en mening i taget) Flervalsformat (1 korrekt + 2-4 fel svarsalternativ) Resultatsamlare: uttal syntaktisk struktur ytterligare information

Gemensamma drag i övningarna Modes / lägen : självstudier (ändringar i efterhand är möjliga) diagnos test test på tid Tips (referensinformation): Saldo morfologi (böjningar) Wikipedia, Wiktionary Uttal med en talande huvud

Specifikt för språkvetare Diagnos- läget : Alla kategorier x 3 gånger Sammanställning Loggade svar Rekommendationer

Svarsstatistik: Sammanställning per kategori Alla meningar, svarsalternativ + valda alternativ Specifikt för språkvetare

Om terminologi i ordklassövningen Lexikala ord Funktionsord Adjektiv Adverb Substantiv Particip Verb Konjunktion Determinerare Räkneord (grundtal, ordningstal) Preposition (& verbpartiklar! ) Pronomen Subjunktion Adjektiv Adverb Substantiv Particip Verb Konjunktion Artikel Räkneord (grundtal, ordningstal) Preposition Pronomen Subjunktion Verbpartiklar Infinitivmärke Interjunktioner http://spraakbanken.gu.se/larka

Om terminologi i satsdelsövningen Finit verb Infinit verb Objekt (+ egentligt & formellt objekt) Indirekt objekt (dativobjekt) Subjekt Adverbial (+ prepositionsobjekt!) Predikativ Predikat Direkt objekt Objektiv infinitiv Indirekt objekt Subjekt, egentlig & formell subjekt Innehållsadverbial, satsadverbial Prepositionsobjekt Subjektiv & objektiv predikativ Agentadverbial Subjektiv infinitiv http://spraakbanken.gu.se/larka

Demo spraakbanken.gu.se/larka

Studier 2014-2015 Studie 1: Utvärdering GU-Uppsala, 2014 Studie 2: Högskolan Väst 2014-2015 http://spraakbanken.gu.se/larka

Studie 1

Utvärdering VT 2014 Statistisk del: Studentloggar, inkl. Session (ej namn), tid o. datum, övning, övningsläge Meningar, korpus POS/satsdel i fokus, svarsalternativ, svaren, poäng Användning av referensinformation (antal ikon-klickar), i.e. syntaktiska träd, Wikipedia, saldo lexikon, etc. Empirisk del: Online frågeformulär: http://goo.gl/qjb57c 45 svar: 19 från Uppsala, 26 från GU http://spraakbanken.gu.se/larka

Labbupplägg Intro/demo/prova-på tillsammans OBS! skillnader i terminologi Öva övningstyp i taget (ordklasser/satsdelar/sem. roller) Diagnos 1 (individuellt, men det uppstod diskussioner ibland) Självstudier (urval med de problematiska kategorierna) Självstudier/test/test på tid med alla områden Diagnos 2 (spara resultat, och skicka till läraren) Sammanfattning Vissa (svåra/motstridiga) exempel tillsammans på tavlan Uppmuntra att använda hemma på egen hand www.spraakbanken.gu.se/larka

Labbledaren Går runt, lyssnar, frågar och hjälper vid behov Hjälper studenter att resonera sig fram till svaren Hjälper till att diskutera motstridiga fall/skillnader i olika lingvistiska teorier Samlar in exempel som tas på tavlan i början och mot slutet Efter labben Bedömmer vad som bör förtydligas Analyserar inskickade underlag för att hjälpa studenter och Lärkautvecklare www.spraakbanken.gu.se/larka

Statistisk del

18000 Lärka labbar Lärka loggar Number Lärka logs under per 2014 2014 16000 14000 Nr logs 12000 10000 8000 Prov på kurserna Kurser i Uppsala 6000 4000 2000 0 Februari March April May June July August September October November December Months

Logöversikt 39 339 logs totalt, indelade i POS ordklassövning (Parts-Of-Speech) SYNT satsdelsövning (SYNTaktiska relationer) SEM SEMantiska roller kategori i fokus diagnos självstudier test träningsläge Period 10 februari 2014 26 augusti 2014

Loggar per övningstyp och läge

Loggar över användandet av referensmaterial

Jämförelse med andra studier av det språkvetenskapliga metaspråket % korrekta svar Alderson & al (2013) The metalinguistic knowledge of undergraduate students of English Language or linguistics. Language Awareness. 22.4. pp. 320-337. Corona & Mur-Dueñas (2010) Getting to grips with grammar: Native vs non-native first-year undergraduates. A contrastive application of the KAL test. Paper presented at the 28th International Conference of the Spanish Society for Applied Linguistics, AESLA 2010, Vigo, April 15-17.

Prestation på satsdelar Rätt TOTALT Finit verb 347 (74%) 472 Adverbial 304 (66%) 461 Infinit verb 319 (65%) 492 Subjekt 277 (58%) 476 Indirekt objekt 247 (53%) 469 Objekt 195 (43%) 458 Predikativ 161 (33%) 483 Totalt 1850 (56%) 3311 % korrekta svar (diagnos)

Jämförelse med andra länder över satsdelar Rätt i Lärka 2014 TOTALT England (Alderson et al 2013) Subjekt 277 (58%) 476 88% 93% Objekt 195 (43%) 458 N/A N/A Dir. obj. N/A N/A 32% 81% Indir. obj. 247 (53%) 469 30% 82% Predikat N/A N/A 7% 91% Finit verb 347 (74%) 472 N/A N/A Infinit verb 319 (65%) 492 N/A N/A Predikativ 161 (33%) 483 N/A N/A Spanien (Corona et al 2010) Adverbial 304 (66%) 461 N/A N/A

Studiejämförelser Skillnader i studier De internationella studierna var baserade på en enkät med endast en mening att analysera för ordklasser och några få meningar för satsdelar Meningarna var konstruerade och lättare än Lärkas autentiska meningar, fast meningen i ordklasstestet var ganska svår. Lärka nya meningar hela tiden och flera meningar procenten rätt är baserad endast på diagnosloggar. Resultat Bekräftar att svenska studenter har vissa problem med metalingvistisk kunskap, dock jämförbart med de internationella studierna och bättre än brittiska studenter för vissa kategorier. (OBS! att de internationella studierna är gjorda på annat vis men de bör i princip varit enklare än Lärka).

Empirisk del

Hur använde du Lärka? I självstudier 1 2% På labblektioner 26 58% Båda 18 40% Kommentarer (urval): Jag testade programmet hemma innan labblektionen och det var lätt att förstå Att ha labbledaren med på labbarna hade stor betydelse. Väldigt mycket lättare att ta sig framåt när man hade någon som kunde förklara Ibland var svaren i Lärka tveksamma, då var det bra att ha någon att kontrollera med Det var bra att kunna ställa frågor, särskilt eftersom det förekom en del fel. Hade jag då suttit ensam med programmet hade jag bara blivit mer förvirrad. http://spraakbanken.gu.se/larka

Effektivitet vid ordklassträning 0 (ej använt) 1 2% 1 (oeffektiv) 0 0% 2 8 18% 3 14 31% 4 12 27% 5 7 16% 6 (väldigt effektiv) 3 7% Kommentarer (urval): Jag har inte hunnit använda det så mycket än men jag tror att det kan vara ett jättebra hjälpmedel så jag kommer absolut använda det. Känns som ett mycket bra komplement för att öva isf att bara läsa och göra övningar i boken. Just idag lärde jag mig inte så mycket, men kommer nog få god användning av det senare då jag pluggar hemma. Blev varse om hur lite jag kunde. http://spraakbanken.gu.se/larka

Effektivitet vid satsdelsträning 0 (ej använt) 1 2% 1 (oeffektiv) 3 7% 2 10 23% 3 15 34% 4 9 20% 5 5 11% 6 (väldigt effektiv) 1 2% Kommentarer (urval): Det var svårare med satsdelar. Dessutom kändes svaren luddiga och det verkade som det var lite upp till var och en vad det kunde vara för något. Jag hade inte tillräckliga kunskaper för att det skulle ge mig särskilt mycket Det vi lärt oss tidigare på lektionstid överensstämde inte helt med Lärka, ex att det kan finnas två subjekt i en mening. Hade gärna vetat vilket slags adverbial (TSRO) ett ord var, inte bara att det var adverbial. http://spraakbanken.gu.se/larka

Effektivitet vid semantiska roller 1 (oeffektiv) 1 6% 2 2 11% 3 3 17% 4 7 39% 5 4 28% 6 (väldigt effektiv) 1 6% Kommentarer (urval): Förvirrande, för många närliggande termer. Hade mindre förkunskaper, så det hjälpte. Svårt att säga hur mycket hjälp LÄRKA var när det gäller semantiska roller. Jag hade alldeles för lite förkunskaper om det för att kunna dra ordentlig nytta av labben. Om vi på kursen gått igenom det mer i förväg hade det kanske varit bra. http://spraakbanken.gu.se/larka

Problem Kommentarer (urval): Lite annan analysmetod än från kursens litteratur och föreläsningar. skapar lite mer förvirrning initialt. Var lite jobbigt att termer i boken och termerna i Lärka inte överensstämde helt. Att det är olika terminolgi överallt - i LÄRKA, på föreläsningarna, i de olika böckerna - är förvirrande. Mest förvirrande när det gäller semantiska roller men det kan bero på bristande förkunskaper. Inte helt [fungerande med terminologiskillnader], ex determination (som inte heller var helt synonymt med artikel) och "fake subjekt" Några saker var lite olika men det gick lätt att förstå. Blev det för förvirrande så kunde man välja bort den kategorin som var jobbig, så det var bra. Tyckte det var svåra meningar som man normalt inte träffar på. http://spraakbanken.gu.se/larka

Lärka-labbarna på kursen http://spraakbanken.gu.se/larka

Skulle du rekommendera Lärka till andra? http://spraakbanken.gu.se/larka

Önskemål Kunna lyssna på IPA och testas på Konsonanttabellen, placera ut rätt tecken på rätt plats Samstämmighet [i terminologi] Kanske att kunna skriva in en egen mening och få fram vad alla delar är så som ordklasser och satsdelar ifall man är nyfiken på hur en specifik mening fungerar. Kanske någon funktion där man kan träna på att göra ordbildningsträd. Ändra ordklassen determinerare då det inte går att applicera i svenskan på ett bra sätt. Dessutom vore det bra med fler svarsalternativ då det var lätt att använda uteslutningsmetoden. http://spraakbanken.gu.se/larka

Övriga kommentarer Mycket bra och andvändbart program. Det var roligt att se och testa! Mycket bra övningar, kommer att fortsätta arbeta med detta. Bra att diagnostiska provet angav rätt svar direkt. Jag tyckte det var bra då det finns många övningar att arbeta med och att man kan använda hjälpfunktionerna. Ett mycket bra och lätt program som jag absolut kommer att använda igen. http://spraakbanken.gu.se/larka

Slutsatser & planer Labbarna var tydligen uppskattade, och ett relevant moment i kurserna Vi bör jobba på att göra Lärkas terminologi mer kompatibel med kursböckerna (Vilka kursböcker ska man utgå ifrån då?) Vi bör jobba på att välja meningar som inte är skumma (Hur gör man detta automatiskt? - har en doktorand som jobbar på meningsurval) Vi behöver analysera loggar för att få fram information vilka kategorier som är svåra resp. enkla; och kontrollera om det finns samband mellan fel och typ av meningar som väljs ut Vi planerar att implementera övningar för flera lingvistiska områden, t.ex. ordbildning, morfologi, fonologi, satsträd, etc. Vi planerar att lägga till flera referensresurser http://spraakbanken.gu.se/larka

Studie 2

Upplägg: Tre undervisningsgrupper: studenter med inriktning lärare F-3, 4-6 dec. 2014, jan & dec. 2015, totalt 86 studenter Endast ordklassmodulen användes: lexikala ord: adverb, adjektiv, substantiv, particip, verb, funktionsord: konjunktioner, subjunktioner, prepositioner, pronomen, räkneord, determinerare På tentan: adjektiv, substantiv, verb, subjunktioner, prepositioner http://spraakbanken.gu.se/larka

Studenterna uppmanades att använda Lärka i läge Test Lärka användes som en integrerad del av hemtentan i grammatik och språk. Uppgiften var att kunna visa upp sex korrekta svar i rad från Lärka. http://spraakbanken.gu.se/larka

600 Lärka logs, December 2014, Studie2 Tidslinje över Lärka loggar 500 Number of logs 400 300 200 100 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 December 2014, dates http://spraakbanken.gu.se/larka

Lärka logs, January 2015 1000 900 800 Number of logs 700 600 500 400 300 200 100 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 January, dates http://spraakbanken.gu.se/larka

400 Lärka logs, December 2015, Studie 2 Tidslinje över Lärka loggar 350 300 Antal loggar 250 200 150 100 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 December 2015, dates http://spraakbanken.gu.se/larka

Dec. 2014 774 svar, 84 % korrekt, 16 % inkorrekt Jan 2015 1386 svar, 77 % korrekt, 23 % inkorrekt Dec 2015: 879 svar, 82% korrekt, 18 % inkorrekt http://spraakbanken.gu.se/larka

http://spraakbanken.gu.se/larka

Framtida planer Ytterligare övningstyper för L2 språkinlärare stavningsövningar (påbörjade) gap-fill övningar m.m. Ytterligare övningstyper för språkvetare analys av hela meningar testa analysen av sina egna meningar (jfr Annoteringslabbet) morfologianalys (jfr Monicas presentation) Nya referensresurser (Encyklopedia, Lexin, etc.)

Tack!

Frågor?