Foder till får Program



Relevanta dokument
Vinter Utfodring och byggnader

Vallfoder som enda foder till får

Hullbedömning av får

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall

Bra vallfoder till mjölkkor

HIPPOS. Framgång föder framgång

Utfodring av dikor under sintiden

sto, föl och den växande unghästen

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Foder UTFODRING AV HÄSTEN

Vägen till lönsam lammproduktion

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Rörflen som foder till dikor

Betfor en riktig klassiker!

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Betfor en riktig klassiker!

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

på Gotland Några goda råd

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

Lamm med hög tillväxt. Foder för lamm och får

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Friska får ger välmående gårdar

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Fullfoder till mjölkkor

Ekologisk djurproduktion

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Nya tider nya strategier

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Vägen till lönsam lammproduktion

Anett Seeman

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

Växa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Generella utfodringsrekommendationer

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Hur föds svenska fullblod upp?

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Välkommen. Elstängsel Elnät, rulleltråd. Tänk rätt när du sätter upp stängslet

Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Resurseffektiv utfodring av dikor

Råd och rekommendationer vid utfodring av renar

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

HIPPOS. Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Hästägarmöte 28 augusti 2018

vitafor HÄSTMINERALER

Betfor Inte bara nyttigt

NÖT

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Utfodringspraxis Mjölby nov

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

mjölk och nöt producenter nr 4

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Rörsvingel Vad vet vi om den?

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Resurseffektiv utfodring av dikor

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

- en liten handbok för dig som har får

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Kvalitetssäkrad utfodring. Mjölkkor. Checklistor och dokumentblad

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

FODER i ekologisk produktion

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

År 1. Figur 1. Medeltal av temperaturen mitt i de tre rörflensboxarna.

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Ungdjurs tillväxt på Bete

Transkript:

Foder till får Program Björkängs Vägkrog 20 oktober 2015 Birgit Fag, lammrådgivare Hushållningssällskapet i Jönköping Tel 036-39 88 81 www.hushallningssallskapet.se Kunskap för landets framtid Grundläggande kunskap om foder till får Fårens näringsbehov i olika stadier av dräktigheten och vid digivningen Att göra en foderstat Fodertyper till får Grovfoder hö, halm, ensilage, hösilage, bete, sly och ris, örter, bark, 0,5 x betfor Kraftfoder helfoder och koncentrat spannmål och proteinfoder; soja, ärtor, åkerbönor Tillskottsfoder mineralfoder, vitaminer, slickbaljor, saltstenar Fårmjölk Foder, forts Grovfoder kan utgöra enda fodertypen Kraftfoder och tillskottsfoder ska inte utgöra enda fodertypen. Mjölk kan utgöra enda fodertypen innan våmmen är utvecklad Grovfoder Vall och bete är de vanligaste grovfodertyperna Vall och bete ska inte bli för grovt Skörda vallfodret tidigt Sikta på att betet alltid ska vara mellan 4 och 8 cm högt Sträva efter att täcka tackornas näringsbehov med grovfoder i första hand 1

Kraftfoder och tillskottsfoder Behövs för att täcka den del av näringsbehovet som inte fylls av grovfodergivan Ibland kan näringsbehovet täckas av enbart grovfoder och tillskottsfoder Kraftfoder kan var så kompletta att ytterligare tillskottsfoder inte behövs Exempel på kraftfoder Lantmännen/Granngården Tackfor, Lammfor 300 Lammfor 500, Gullviva Svenska Foder: Fiol Vital, Får, Eko Vallberga Lantmän: Fårfoder, Lammfoder Näringsinnehåll och pris Vanliga mängder att hantera per dag/säsong för vinterlammare Antal tackor 1 100 500 Ensilage, hö, kg 5 1,5 900 270 Kraftfoder, kg 1 180 Halm, kg 1 200 Vatten, liter 3 550 500 150 90 ton 27 ton 100 18 000 100 20 000 300 50 000 2500 450 000 500 90 000 500 90 000 1500 250 000 Uppfödningsform Sommarfoder, bete Kg ts bete per sässong Åkerbete, antal tackor/ha Naturbete, antal tackor/ha Vårlamm 270 10 15 st 5 6 st Sommarlamm 350 8 9 st 4 st Höstlamm 450 6 7 st 3 st Vinterlamm 400 7 8 st 3 4 st OBS! Variationerna är mycket stora! Vinterfoder åtgång per säsong*) Vårlamm grovfoder 300 kg ts kraftfoder 160 kg Höstlamm grovfoder 250 kg ts kraftfoder 70 kg Vinterlamm grovfoder 100 kg ts kraftfoder 30 kg Sommarlamn. grovfoder 200 kg 300 kg kraftfoder 0 kg till tackorna *) exkl spill och rator Gäller grovfoder med 10 MJ/ kg ts Magtarmkanalen Tänder och gomplatta, munhåla Foderstrupen Magarna Våmmen jäsfabriken, outvecklad vid födsel Nätmagen - magnetmagen Bladmagen - vattensugarmagen Löpmagen vanliga enkelmagen, Tunntarmen Tjocktarmen Ändtarmen 2

Vad behöver fåren ha i sig? Per kilo eller per kg ts Energi MJ (fett, protein, kolhydrater) Protein rp, g smb rp, AAT Mineraler Vitaminer Vatten Max NDF, max konsumtion Innehåll per kg ts TS är foder minus vatteninnehåll Innehåll per kg =Innehåll per kg ts x tshalt 100 Innehåll per kg ts = Innehåll per kg tshalt/100 Näring per kg eller kg/ts? Foder % ts MJ/kg ts MJ/kg 10 MJ = kg foder Hö 84 10 8,4 1,2 Hösilage 50 10 5 2 Ensilage 35 10 3,5 3,5 Ensilage 20 10 2 5 Konsumtionsförmåga NDF max 1,5 % av kroppsvikten Max 3% av kroppsvikten Bra utfodring för djuren Äta ovanifrån Huvudet inne på foderbordet Hackat stråfoder Jämn tillgång för våmmen Jämn tilldelning alla dagar Rätt näringsinnehåll Inga lamm på foderbordet Kunna ta bort rator Foderbordstyper Raka: Flera sätt att mekanisera Runda: Mindre klämrisk, anatomiskt riktigt 3

Skilj på foderspill och ratat foder Spill Måttbestämmelser ätplatser Minsta utrymme vid utfodring, m/djur Spill Foder som dras ut ur foderhäcken Foder som smutsas ner av lammen Aldrig bra; allt kasseras Ratat Foder som blir kvar som foderrester när djuren sorterat ut det goda. Bra när grovfodret har lågt näringsinnehåll och näringsbehovet är stort Båda kostar pengar! Ofta 10 30 %! Ratat foder Lamm >15kg Vuxet djur Dräktig tacka Alla Alla Fri tillg Fri tillg Rakt Runt Rakt Runt 0,35 0,20 0,17 0,10 0,35 0,20 0,17 0,10 0,45 Tillräck ligt Tillräckli gt Tillräckli gt Utfodring inomhus med räls Fast foderbord: Klövpall/sockel Skrapgång/spån Utfodringsplatsen Inga lamm på foderbordet! Annat foderbord: Höjbart Flyttbart Utfodringssystem Självservering För hand Kärra/vagn på golvet eller rälshängd Bandfoderbord eller i taket Traktorburen upprullare, rivare, snittare, Blandarvagn 4

Längsgående foderbord i mitten Bandfoderbord Effektivt utnyttjande av byggnadsytan Rationellt, halm på vagn uppe på bordskanten Hög investering Grupper av samma slag mittemot varandra Utifrån utmed långsida Vattenförsörjning Vattendrag Hink/balja, slang/taxi Vattenkopp: Cirkulerande uppvärmt vatten Uppvärmda vattenkoppar, värmekabel Vatten Undvik gödsel i vattnet Undvik foderrester i vattnet Höjbara vattenkoppar eller stå på pall Placera ämbar utanför avdelningen Gärna ljusa ämbar/koppar där smutsen syns Vattentillförsel Elvattenkopp med flottör, indikatorlampa som visar att värmeslingan är i funktion är bra. Flottörvattenkopp med slinga med uppvärmt cirkulerande vatten. 5

Lamningsavdelning. Hygieniskt att fodra utanför boxen Inga drunkningsolyckor Snabbare, mindre betungande utfodring och vattning Isolerat: ökar överlevnad och motverkar frusna vattenhinkar Lammkammare Ge lammen tillgång till lammkammare så fort de kommer ut ur lamningsboxarna. Hygieniskt lammstartfoder Friskt vatten Ljust och dragfritt, Kul att vara där Gott om plats 0,2 m 2 /lamm Nytt grovfoder varje dag Hur ser vi utfodringsfel? Hull - feta eller magra djur känn på dina djur Lammen växer inte som vi planerat Slaktresultat blir sämre än väntat Träckkonsistens Antal födda lamm/tacka Låga födelsevikter på lammen Utfodringsbetingade sjukdomar Hullbedömning Att analysera sitt grovfoder, räkna foderstater och utfodra efter beräkningarna är ett sätt att försöka näringsförsörja sina djur så bra som möjligt Hullbedömning är ett facit på hur du lyckats näringsförsörja dina djur Hullbedömning, forts Viktigt att förstå att man inte kan se på en tacka eller ett lamm i vilket hull hen är. MAN MÅSTE KÄNNA PÅ DOM! TornutskottTTornutskott Hullbedömning, forts Bedöm tackor 6 veckor före betäckning Bedöm baggar 6 veckor före betäckningssäsongens start Bedöm några av tackorna varje gång du är inne hos djuren, t ex när du strör Bedöm några av lammen när du väger dem Bedöm alla lamm som ska skickas till slakt Tvärutskott 6

Hullbedömning, forts Lägg handen på djurets rygg Känn efter tornutskott och tvärutskott och hur väl musklat djuret är Hullpoäng 1 5 1 är alldeles för mager 5 är alldeles för fet Hullbedömning, forts Lämpligt hull för tackorna under säsongen: Inför och under betäckningen hull 3-4 Dräktigheten hull 2,5 4 Vid lamning, 1 lamm hull 3 3,5 Vid lamning, 2 lamm eller fler hull 3,5 4 Vid frånskiljning hull 2 2,5 Räkna med att det tar 6 8 veckor att öka hullet 1 poäng Näringsbehov tackor Dagligt behov under olika perioder, för en 75 kg tacka med två lamm. MJ g råprotein, rp Underhåll 10 120 6 v före lamning 15 180 2 v före lamning 20 280 Digivning 30 430 Tillväxtplan o vägningsscheman Väg När önskas slakt? Vilken tillväxt krävs? Planera vägningsdatum och jämför med tillväxtplan Justera Konsumtion 3 % av levande vikten eller Ca 1,3 % NDF av levande vikten Försök, SLU, Röbäcksdalen Tidig skörd Medel skörd ts % rp g Oms.en. MJ NDF g 31,8 170 11,9 478 25,8 137 11,4 541 Sen skörd 26,2 114 10,6 597 7

Foderintag (endast ensilage), per lamm och dag Skördetid Ts kg Oms.en. MJ Rp g NDF g Tidig 1,27a 15,2a 221a 588a Medel 1,03b 11,8b 144b 538ab Sen 0,84c 8,9c 97c 488b sign. *** *** *** ** Tillväxt i genomsnitt g/dag Tidig 152 Medel 124 Sen 76 sign. *** Lammens behov av råprotein Tillväxt Råprotein Vikt, kg g/dag g/dag 20 300 155 25 400 187 30 400 218 35 400 245 40 500 271 45 500 274 50 500 277 Rekommenderad kraftfodergiva till tackorna när vallfoderkvaliteten är okänd och tackorna inte scannas Lågdräktighet Inget kraftfoder, men mineraler 6-2 v f lamning 0,2-0,3 kg kraftfoder, mer vid höutfodring 2-0 v före lamning 0,5 kg kraftfoder, mer om hö Digivning: Snabbväxande lamm 0,5 kg per tacka + 0,5 kg/lamm Beteslamm 0,5 kg/lamm Foderstat exempel Höstlammproduktion Hö, kg per dag Tackfor kg/dag Ensilage, kg ts per dag Lågdräktig 1-2 0,2 0,5 kg 6 veckor före lamning 1,2-1,5 0,2 0,6 kg 2 veckor före lamning 1-1,3 0,5 1,2 Digivning Fri tillgång 0,5 1,5 kg (1 3 lamm) Vårlammproduktion Hö, kg per dag Ensilage, kg ts per dag Tackfor kg/dag Lågdräktig 1-2 kg 0,2 0,5 kg 6 veckor före lamning 1,2-1,5 0,2 0,6 kg 2 veckor före lamning 1 1,3 0,5 1,2 Digivning Fri tillgång 1,5 2,5kg Bra vallfoder > 35 % ts > 11,0 MJ/kg ts 120 170 g rp/kg ts 65 75 g AAT/kg ts 450 530 g NDF/kg ts Snittat till nosens bredd 8

Hur utnyttja vallfodret? Analysera grovfodret: ts MJ rp NDF Räkna ut konsumtionsmax Näst bästa grovfodret under högdräktigheten? Bästa grovfodret under laktationen Rätt struktur Ratat foder ska bort efter en dag, ensilage Minimera spillet Komplettera foderstaten med kraftfoder och mineraler Bra sätt att använda kraftfodret Gruppera efter konkurrensförmåga och behov (livtacklamm för sig, 1,5 åringar) Utfodra efter antal foster Gruppera efter antal lamm Flera utfodringstillfällen om stor giva Mixervagn, Datorstyrda givor Effektivt foderutnyttjande, forts Rätt kraftfoder, mineraler, vitaminer Följ upp utfodringen med kroppsbedömning, slaktresultat, hälsa och hållbarhet Minimalt spill; fält, lager, utfodring Hygien Konsistens Struktur Smaklighet Foderhygien Bakterier Mögel Ohyra Större skadedjur, möss och råttor Hundar Katter Fåglar Foderhygien Lagringsstabilt foder Hö vid torrsubstanshalt över 84 % Ensilage i rundbal när balen är tät och väl packad Kraftfoder vid max vh 13 %, Bra princip: lagra mörkt, torrt och svalt Foderhygien Odling mögeltillväxt, toxiner Skörd - skördeförhållanden, metod Lagring metod, säkerhet Utfodring metod, rengöring, vatten www.smittsäkra.se 9

Tack för mig! Sammanfattning Tidigt skördat vallfoder av god hygienisk kvalitet Passande kraftfoder, snabbväxande lamm! Foderhäckens utformning Hullbedömning Betet 4-8 cm Tillväxtplan, våg, parasitkoll 10