Årsredovisning 2014 Nybro kommun 2014
Omvärldsanalys... 5 Målavstämning kommunfullmäktiges mål... 8 Kommunfullmäktiges uppdrag... 21 Finansiell analys... 22 Nämnder och bolags resultatredovisning... 33 Personal... 45 Resultaträkning... 51 Balansräkning... 52 Kassaflödesanalys... 54 Nothänvisningar, elimineringar och nyckeltal... 55 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar... 64 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 2(77)
Supervalåret Inom fyra månader skulle medborgarna ta ställning i fyra val. Först till EU och i september val till riksdag, landsting och kommun. Detta kom självklart att påverka diskussioner och debatter även på lokal nivå. Samtidigt ska kommunen styras både vad det gäller närliggande frågor, men också beslut som påverkar framtiden. Politiskt har Nybro kommun styrts av en minoritet bestående av S och MP och med en överenskommelse inom fem specifika områden tillsammans med M och SPI. Ett samarbete som fungerat bra, men som avbröts i juli 2014. Teamarbete En kommun styrs av folkvalda politiker, men politikerna är beroende av utförarna, det vill säga de anställda på olika nivåer. Det är de som står för kompetensen och ser till att det politikerna bestämmer verkligen utförs. Därför är det väldigt viktigt att det finns ett bra samarbetsklimat mellan politiker och anställda. Inte minst gäller det mellan politiker och tjänstemän på olika chefsnivåer. Det samarbetet har fungerat bra och varit en styrka när det gäller att få en fungerande verksamhet. Som huvudansvarig för kommunens politiska verksamhet kan det ibland kännas ensamt. Då är det tryggt att ha ett bra team. Att de politiskt valda medarbetarna som leder de olika verksamheterna står eniga i besluten. Att det finns ett parti i harmoni som stöttar. Som ordförande är man frontfiguren, men det får aldrig finnas någon tvekan om färdriktningen. Därför är teamkänslan så viktig. Nämndernas ekonomi Kommunstyrelsen fick ett överskott med 900 tkr, myndighetsnämnden 100 tkr och individ- och familjenämnden 3 000 tkr. Teknik och samhällsbyggnadsnämnden gick med underskott på 800 tkr, omsorgsnämnden 8 600 tkr, lärande- och kulturnämnden 500 tkr och överförmyndarnämnden 100 tkr. Tillsammans ett underskott på 6 mnkr, vilket får anses som hanterbart. Individ och familjenämndens ordförande Ann-Christine Quist Karlsson Till individ och familjeförvaltningen har det nästan stått kö av ministrar och representanter från andra kommuner. Ett fruktbart samarbete mellan nämnd och förvaltning har genom ett förändrat arbetssätt och engagerade medarbetare fått en förvaltning, där medborgarna fått snabbare och effektivare stöd och hjälp. Med ökad kvalité har man samtidigt fått ett överskott på tre mnkr. Lärande- och kulturnämndens ordförande Börje Slättman Det har funnits flera tillfällen under året där ordförande har varit påtagligt nöjd och där rektorerna kunnat bjuda sina duktiga elever på tårtkalas. I den ena undersökningen efter den andra har eleverna vid Nybros skolor presterat resultat i svensk toppklass. I Alsterbro skola har man satsat på entreprenörskap och eleverna på Åkrahällskolan har besökt EU. En miljon har satsats på IT. Nybros elever kommer garanterat ha en bra grund på sin väg mot yrkeslivet. Omsorgsnämndens ordförande Martina Aronsson När Martina tillträdde hade nämnden haft underskott i flera år. Det råder en stor enighet hos medborgarna att den som är gammal och trött skall ha den bästa omsorgen. Och vi kan glädja oss åt att undersökningar visar på nöjda omsorgstagare. En förutsättning är att vi har en personal som trivs med sitt arbete. Det gäller å ena sidan att få en budget i balans. Å andra sidan en väl fungerande verksamhet för både omsorgstagare och personal. En svår ekvation, där ordförande och ledning har haft en gemensam idé om rätt åtgärder. Där det gäller att skynda långsamt, men se ljuset i tunneln. Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Lennart Storm Ett samhälle som inte står i ständig utveckling är snart ett glömt samhälle. Ett viktigt dokument är den fördjupade översiktsplanen som presenterades under året. Hela kommunen ska leva och då är de sjönära tomterna som står klara i Alsterbro och Kristvalla ett viktigt inslag. Tjugo lediga tomter står färdiga i Hanemåla. Cykelstigar planeras och har gjorts klara. I Örsjö bygger man en vandringsled och i början på året kunde kommuninvånarna glädjas åt en skridskobana på torget. I Örsjö invigdes den nya pendelstationen för lokaltågen och i centralorten finns det nyrenoverade stationshuset. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 3(77)
Myndighetsnämndens ordförande Ann Hammenholt En myndighetsnämnd är ju lite speciell och dess uppgift är att se till att verksamheter följer gällande lagstiftning. Det handlar om miljö, natur, hälsoskydd, alkoholtillstånd och avloppsfrågor. Samtidigt skall förvaltningen stödja och hjälpa medborgarna så att de hamnar rätt bland alla lagar och regler. En nämnd som blir lite anonym, men är väldigt viktig och som fungerat väl. Överförmyndarnämndens ordförande Christer Jonsson En samarbetsnämnd mellan Nybro, Torsås, Emmaboda och Uppvidinge. Som framför allt ska se till att de som har det svårast i samhället får stöd till ett bra liv. Också ett exempel på att samarbete över kommun- och länsgränser kan fungera alldeles utmärkt. Kommunfullmäktiges ordförande Bernt Jonsson Kommundemokratins viktigaste instrument, där alla viktiga beslut fattas. Därför har det känts tryggt att en av partiets mest erfarna politiker hållit i klubban. De kommunala bolagens ordförande Elbolagen Anders Lundell, NBAB Börje Slättman, Nybro Brunn Hans Dahlström De samlade elbolagen svarar för stora områden med elnät, elhandel, fjärrvärme, vatten & avlopp och fibernät. Det stora projektet, som är den största satsning kommunen gjort, är det nya Kraftvärmeverket. Där är snart pannan på plats. I mitten på 2016 räknar man med att värmeverket ska startas. NBAB är bostadsbolaget som dominerar när det gäller hyresrätter. På gott och ont. Det är bra för kommunen att det finns ett starkt kommunalt bostadsbolag. Men det skulle behövas fler aktörer som komplement för att täcka upp de behovs som finns. Nybro Brunn är ett bolag som ska avvecklas. Möjligheten finns att omvandla bolaget till ett rent fastighetsbolag. Näringslivet Ett samhälle handlar mycket om samspel mellan kommun och näringsliv. I kommunen har under året etablerats 87 nya företag. Den s.k. Glasrikesmiljonen har gått till Örsjö Belysning, Börjes Logistik, Royal Design och Lintex. Det har genererat investeringar på 50 mnkr. En intressant etablering är Kiviks Musteri AB i Kristvallabrunn. I SN:s undersökning bland företagen i Sverige har Nybro stigit 14 platser vilket är ett steg i rätt riktning. Kommunen har gjort över 100 företagsbesök under året, anordnat företagspromenader s.k. Walk and Talk, gett ut nyhetsbrev och NFG har fått 325 tkr till sin verksamhet. Under året har en Handelsutredning startat för att undersöka hur kommunen ska kunna utveckla stadskärnan. Fastighetspaketet Vid en inventering av hur Nybro kommun skulle kunna expandera och bli starkare fanns det flera indikationer. Kommunen behövde stärka sitt kapital, det behövdes fler investerare och fler bostadsbyggare. Då föddes tanken på att sälja ut en del av kommunens och NBAB:s fastigheter. Det skulle ge ett stort kapitaltillskott. I paketet ingick en upprustning av Kvarnbacken till ett modernt demenscentrum. Ett bygge som skulle stå klart inom ett år. Ett seniorboende intill Almen, en upprustning av Kristallen fanns också i planerna. Dessutom öppnades möjligheten för att den nya intressenten skulle komplettera NBAB, så att kommunen kunde få ordentlig fart på det viktiga bostadsbyggandet. Tyvärr valde den tillträdande fullmäktigemajoriteten efter valet att riva upp beslutet. Ett beslut som dock är överklagat och kan återkomma på fullmäktiges bord. Övrigt Det har varit många turer kring Glasskolan. Jag har personligen arbetat för en flytt till Pukeberg, en insats som rönts med framgång. Vi har i dag ett mycket ansett Designcentrum i Pukeberg. Svartbäcksmåla friluftsområde med sin slalombacke är ett annat stort utvecklingsprojekt. Här finns all anledning att uppmärksamma alla de ideella krafter som driver kommunen vidare. Vi kan konstatera att vi har många föreningar som drivs genom stort personligt engagemang. Något som också inte minst finns hos de frivilliga inom omsorgen. Till sist ett stort tack till alla anställda i Nybro kommun för ert fina arbete och för ert stöd till Nybros utveckling. Mikael Svanström kommunstyrelsens ordförande Nybro kommun, Årsredovisning 2014 4(77)
Omvärldsanalys Omvärldsanalysen omfattar internationellt, nationellt och lokalt perspektiv 2014 och framåt. Det är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömningar i Ekonomirapporten december 2014 som använts för de internationella och nationella perspektiven. Internationellt Under 2014 har tillväxten internationellt ökat om än betydligt långsammare än man tidigare bedömt. Både USA och Storbritannien har haft en tillväxt på ca 3 procent medan den i euroländerna har varit svag. Arbetslösheten i USA, Storbritannien och Tyskland är på en mer normal nivå. Dock har flera andra länder fortsatt hög arbetslöshet. I euroområdet som helhet ligger arbetslösheten på strax under 12 procent. Före finanskrisen var arbetslösheten ca 7,5 procent. Krisen i Ukraina och handelssanktioner mot Ryssland har påverkat det ekonomiska läget i euroområdet och medfört en försvagning under hösten. Även i Kina har tillväxten varit svagare än väntat. Låg inhemsk efterfrågan, både inom privat och offentlig sektor, förstärker den försämrade ekonomiska tillväxten. Troligen kommer ECB att utöka köp av finansiella tillgångar i början på 2015 och EU-kommissionen tittar på olika former för att stimulera investeringar. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ställer sig undrade om detta räcker eller om det behövs mer direkta finanspolitiska stimulanser. De nordiska grannländerna har det fortsatt tufft. I Finland minskade BNP med ca 1,5 procent 2013 och i Danmark ökade den bara marginellt. Norges BNP ökade med enbart 2 procent. Under 2014 förväntas dock BNP i dessa länder öka något. I Norge har det varit stark sysselsättningsökning, men den har börjat avta och arbetslösheten verkar öka. Låga oljepriser försvagar den norska kronan. Totalt i världen beräknas BNP-tillväxten 2014 uppgå till 3,4 procent och 3,8 procent 2015. År 2013 uppgick den till 3,0 procent. Lågkonjunkturen som pågått under ett flertal år har hållit tillbaka löne- och prisökningar. Men det är inte enbart konjunkturellt utan även avregleringar och ökad konkurrens, likväl som teknisk utveckling som medfört lägre priser. De stora centralbankernas styrräntor är på grund av den låga inflationen fortsatt låga och kommer förmodligen inte höjas förrän 2015 och 2016. Nationellt Tillväxten i Sverige har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013. Dock fortsätter sysselsättningen och arbetade timmar att öka. Även arbetskraften ökar och gör att arbetslösheten ligger kvar på nästan 8 procent. Skatteunderlaget utvecklas ändå bra och ökningarna är ca 2 procent 2014 och 2015. Det är framför allt fler arbetade timmar, men även en gynnsam priseffekt för kommunsektorn och en liten ökning av grundavdraget som påverkar positivt. Tillväxten i exportsektorn har inte utvecklats så bra som man trodde i början på 2014. Europa som är en viktig exportmarknad för Sverige har inte haft någon gynnsam utveckling och som därmed påverkat handeln. Även fortsättningsvis kommer exporten vara svag. Detta har också påverkat importen negativt och det stora bytesbalansöverskottet kvarstår därmed. Även den privata konsumtionen utvecklas svagare än beräknat och det är osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen som gjort detta. Hushållens sparande har därmed ökat i och med att inkomsterna utvecklats gynnsamt med i snitt 3,2 procent per år 2005-2013. Hushållens utgifter har ökat med endast 1,9 procent i snitt per år under samma period. SKL gör bedömningen att konsumtionen kommer att öka nästa år, men att sparkvoten ändå kommer att ligga kvar på en hög nivå. Investeringarna har hållits tillbaka, men kommer enligt bedömningarna att öka åren framöver både inom näringslivet och inom bostadssektorn. Även kommunala och statliga investeringar kommer att utvecklas bättre de kommande åren. Arbetsmarknaden visar en splittrad utveckling för trots en relativt svag tillväxt så har sysselsättningen utvecklats bra. Antalet personer i arbetskraften ökar vilket fått till följd att arbetslösheten är oförändrad på ca 8 procent. Lönebildningen har på grund av lågkonjunkturen gett låga löneökningar. Löneavtalen 2013 och 2014 var under 2,5 procent. Löneökningar utöver avtalen har också varit låga och gjort att timlöneökningarna i snitt varit 2,8 procent 2014. Nästa år räknar SKL med 3,0 procent i timlöneökningar. Framtiden Den ekonomiska utvecklingen kommer att fortsatt vara svag då återhämtningen gått betydligt långsammare. Det Nybro kommun, Årsredovisning 2014 5(77)
behövs en relativt stark tillväxt i den inhemska efterfrågan om den svenska ekonomin ska nå konjunkturell balans åren framöver. Förutsättningarna är dock goda då hushållens, företagens och den offentliga sektorns finansiella ställning är god. De låga räntorna och en allt starkare framtidstro kan bidra till att konsumtionsutgifterna och investeringarna ökar. Den kommunala konsumtionen växer också snabbt och bedömningen är att kostnaderna kommer att öka i enlighet med demografin och med ytterligare 0,8 procentenheter. Det är så utvecklingen varit de senaste tio åren. Konsumtionstillväxten blir därmed ca 2 procent per år 2016-2018. I mitten på 2016 räknar SKL med att arbetslösheten har sjunkit till 6,6 procent och att löneökningarna kommer att ligga på ca 3,5 procent. Skatteunderlagstillväxten kommer att klinga av fram till 2018 i och med att återhämtningen i ekonomin skett. De arbetade timmarna kommer ej heller att öka så fort. Dock kommer det reala skatteunderlaget att växa med drygt en procent tack vare den positiva priseffekten och ökande pensioner. SKL gör bedömningen att skatteuttag kommer att öka med 83 öre fram till 2018 för att till viss del kunna finansiera de ökade kommunala kostnaderna och kunna ha balans i ekonomin. Kommunerna står fortfarande inför ett antal utmaningar de kommande åren. Det är som tidigare rapporterats anpassningsbehov utifrån demografin, stora investeringsbehov och problem att klara krav som följd av statliga reformer. Ett ökat antal asylsökande kommer att medföra större krav på integrationsarbetet. Nybro kommun Nybro kommun är en industrikommun med en mängd olika företag. Dessa har påverkats och påverkas av den internationella konjunkturen och av regionens förändringar. I Kalmar län pendlar många till och från sina arbeten inom och till andra kommuner i och utom länet. Nybros geografiska läge med relativt korta avstånd till Kalmar och Växjö ger oss många möjligheter. I tabellen nedan visas antal förvärvsarbetande dag- och nattbefokning (16+ år) samt förvärvsintensitet (20-64 år) i Nybro kommun år 2013. Dagbefolkning Nattbefolkning Förvärvsintensitet Nybro 7 944 8 979 77,1 Män 4 294 4 803 78,7 Kvinnor 3 650 4 176 75,5 Det finns 1 155 företag i kommunen år 2013 (1 160 år 2012) och det är viktigt att dessa finns och kan utvecklas. Nybro kommun genomför flera projekt och några har pågått under en följd av år, några är avslutade och några är påbörjade. Exempel på sådana projekt är: Projekt Victoriaområdet Ishallen invigdes i januari 2014, vid fotbollsplanen kvarstår läktarbygge 2015. Ombyggnad av Annexet Paradisskolan. Verksamheten flyttade in under hösten och invigdes officiellt av LoK i november 2014. Vid Paradisskolan har trafiksäkerhetsåtgärder genomförts med nya 30-skyltar, tydligare busshållplatser och nya parkeringsplatser. Underhållsplan: Konsulten WSP har kompletterat kartläggningen med alla kommunens fastigheter samt tagit fram en kort- och en långsiktig underhållsplan. Redovisas våren 2015. Bygge av tågplattform i Örsjö, med anslutande väg och P-plats. Invigdes i augusti 2014. Nytt kägelresningssystem installerades i Bowlinghallen. Utbyggnad och elektrifiering av Kombiterminalen, invigdes i maj 2014. PCB-sanering av Åkrahällskolan. Installation av brand- och utrymningslarm i skolor och äldreboenden pågår även 2015. Projektet Gynna pollinerande insekter i centrala parker och grönområden påbörjades. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 6(77)
Utegym och naturlekplats har uppförts i Svartbäcksmåla. Kommunen deltar numera i olika undersökningar där många andra kommuner också deltar i syfte att främja medborgardialog och få en kunskap om vi står oss i jämförelse med andra liknande kommuner när det gäller dialog, kvalitet, service med mera. Exempel på undersökningar är KKiK (kommunens kvalitet i korthet), Medborgarundersökningen (vartannat år), Förenkla helt enkelt. Kommunen arbetar också för att ständigt förbättra dialogen med medborgarna exempelvis genom synpunktshantering, uppföljning av tjänstegarantier, inrättande av ett medborgarkontor med fokus på kundservice. Befolkningsutveckling Kommunens befolkningsstruktur och dess förändringar över tid är viktiga planeringsförutsättningar för en god samhällsbyggnad. Nedanstående tabell visar hur antalet födda och avlidna samt flyttnettot har varierat över tid. 1980 1990 2000 2010 2014 Födda 201 283 168 204 195 Döda 292 276 243 230 231 Födelseöverskott -91 7-75 -26-36 Inflyttade 693 834 720 988 1 313 Utflyttade 624 719 763 885 1 055 Flyttnetto 69 115-43 103 258 Folkökning -22 122-118 77 225 Folkmängd 21 636 20 978 19 785 19 653 19 714 Nybro kommun ökade invånarantalet med 225 personer, från 19 486 till 19 714 personer under 2014. Det var 1 313 personer som flyttade in och 1 055 som flyttade ut, ett flyttnetto på 258 personer. Under året föddes 195 barn och 231 personer avled, ett födelsenetto på -36 personer. I tabellen nedan visas folkmängd per år fördelat på tre åldersgrupper. År 0-19 20-64 65-w Totalt 2010 4 155 10 801 4 695 19 651 2011 4 117 10 774 4 745 19 636 2012 4 029 10 683 4 774 19 486 2013 3 982 10 657 4 850 19 489 2014 4 030 10 772 4 912 19 714 I ålderskategorin 0-19 år minskar befolkningen under perioden med 125 personer. Även i åldern 20-64 år minskar antalet invånare och med 29 personer. I åldern 65 år och uppåt ökar däremot antalet invånare med 217 personer. En total förändring på 63 personer sedan 2010. Kommunens befolkning blir äldre och genomsnittsåldern för kommunen är 44,5 år mot rikets 41,2 år. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 7(77)
Målavstämning kommunfullmäktiges mål Vision 2030 - "med sikte på 25 000" Nybro kommun har 25 000 invånare och är i centrum i Glasriket mellan Kalmar och Växjö. Hela nybrokommun kännetecknas av hållbarhet i alla avseenden - ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt. Kommunfullmäktiges mål: All vård, skola och omsorg ska vara god och kvalitetssäkrad Målet är delvis uppnått. Nybro kommun arbetar för att all vård, skola och omsorg ska vara god och kvalitetssäkrad. Verksamheterna präglas av en hög kvalitet och ambition i syfte att alla elever ska få de förutsättningar som krävs för nå kunskapsmålen i skolan liksom patientsäkerhet och tillgänglighet inom vård och omsorg. Verksamheternas olika ledningssystem är ett stöd för att systematiskt och fortlöpande utveckla, följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten både utifrån speciallagstiftning och kommunallag. Verksamhetsutveckling och effektivisering av arbetet syftar till att hitta nya former och lösningar som kan bli både bättre och billigare - målet är att tillhandahålla högsta möjliga kvalitet i tjänsterna till lägsta möjliga kostnad. I jämförelse med föregående år har Nybro kommun gjort följande resultatutveckling Utbildningsverksamhetens resultat visar på trygg och stabil skolmiljö med behörig och professionell personal. Omsorgsverksamhetens resultat visar på hög nöjdhetsgrad och god måluppfyllelse när det gäller andel ej återaktualiserade ungdomar inom 1 år efter avslutad utredning. Kontakter via e-post är mycket visar på mycket god tillgänglighet och kvalitativa svar. Även i år gör Nybro kommun en positiv resultatutveckling gällande andelen medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon i syfte att få ett direkt svar på en enkel fråga. Vid en djupare analys av resultatet synliggörs styrkor som snabb svarstid och god information då samtalet har besvarats av medborgarkontoret. Ett axplock ur nämndernas verksamhetsberättelser visar att nyckeltalen gällande servicemätningen som ingår i Kkik-mätningen visar på god resultatutveckling liksom att Nybro kommun har ett gott bemötandet. att analysen beträffande de äldres nöjdhetsgrad synliggör goda resultat, där aktiviteter kring hälsofrämjande förhållningssätt troligen är en bidragande orsak. att det är en låg måluppfyllnad av ej verkställda beslut gällande särskilt boende. Över tid kommer det att visa sig om det är av tillfällig karaktär eller något som verksamheten behöver granska närmare att förutsättningarna för att bedriva kvalitativ undervisning i förskola och skola är goda sett till personaltäthet och andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal satt i relation till rikets nivåer att framtagandet av ett program för hållbar utveckling i Nybro kommun påbörjats - här finns nu möjlighet för fullmäktige att ange målvärden för kraven på kommunens livsmedel. att förlänga avtalet om MAS-funktionen som upprättades den 1 januari 2014 mellan Emmaboda och Nybro kommun. Utvärdering visar på positivt resultat och vittnar om att samverkan av detta slag bör uppmuntras och utvecklas ytterligare. I syfte att öka måluppfyllelsen gällande information och påverkansgrad till medborgarna kommer följande aktiviteter att genomföras "Handlingsplanminskat antal barn i förskolan (Kommunplanen uppdrag 2015: 6) Valfrihetssystem (Kommunplanen uppdrag 2015:7) Trygghetsboende (Kommunplan uppdrag 2015: 11) Nybro kommun, Årsredovisning 2014 8(77)
Nyckeltal Målvärde Utfall 1. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? minst 83 % 98 % Även i år gör Nybro kommun en positiv resultatutveckling. Det samlade resultatet är betydligt högre än snittkommunen och Nybro hamnar på plats 6:e plats i KKiK-mätningen. Mätningen är genomförd av Profitel och genomfördes under november månad och avser svarstider via e-post. Resultatet av undersökningen visar att Nybro kommuns svarstider förbättrats och att 98 % av breven besvarades inom två dygn, snittet för andra kommuner är 84%. Resultat att vara stolt över: I snitt tog det två timmar innan vi fick svar. Snittet för andra kommuner, sex timmar. Kvaliteten på e-postsvaren är god. 98 % av breven besvarades inom två arbetsdagar och 50% av svaren innehöll extra bra information och hänvisningar, vilket är betydligt högre än rikets snitt. Utvecklingsområdet är fortsatt kontaktuppgifter/avsändaruppgifter. 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? minst 49 % 51 % Syftet med måttet är att ge kunskap om tillgängligheten på den information som kommunen ger till medborgarna via telefon. Även i år gör Nybro kommun en positiv resultatutveckling gällande andelen medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon i syfte att få ett direkt svar på en enkel fråga. Nybro kommun är dock inte ensamma om att prestera god resultatutveckling, vilket i sig gjort att snittet ökat. Det samlade resultatet är i nivå med snittet, dock försämras kommunens plats från 50 till plats 72. Mätningen genomförs under november månad och av företaget Profitel. Varje enskilt samtal bedöms utifrån information intresse och engagemang bemötande Det samlade resultatet visar att svaren/informationen på frågorna är i nivå med genomsnittet, att intresse och engagemang liksom bemötandet är lägre än genomsnittet. Analysen visar en tydlig skillnad på svar givna från medborgarkontoret gentemot vidarekoppling. Vid en djupare analys av resultatet synliggörs styrkor som snabb svarstid och god information då samtalet har besvarats av medborgarkontoret. Utvecklingsområdet är, liksom förra året, att utifrån ett brukarperspektiv ska skapa en bättre/högre tillgänglighet till förvaltningarna. 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? minst 86 % 81 % Syftet med måttet är att få kunskap om kvaliteten på bemötandet vid telefonkontakt med kommunen. Årets resultat är i relation till riket något lägre i år. Satt i relation till föregående års mätning är det en försämring på 15 procentenheter och i relation till hela resultatunderlaget det lägsta som uppmätts, mätningen gjordes första gången år 2010. Vid analys av resultatet synliggörs att det är då samtalet kopplats vidare till förvaltningarna som företaget Profitel gör bedömningen att det goda bemötandet minskar. 10. Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14 dagars period? högst 15 12 Målet är uppnått. Det förändrade resultatet bygger sannolikt på att mätmetod mellan 2013 och 2014 förändrats. Omsorgsnämnden kommer hädanefter att tillämpa likartad mätmetod varje år i syfte att kunna få ett tillförlitligare och mer jämförbart resultat. 11 A. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (planerad) högst 5,4 barn 5,6 barn Nyckeltalet är delvis uppnått. Årets mätning visar att vi har samma resultat som föregående år - 5,6 barn inskrivna/personal. Under 2014 har de utökade uppföljningarna fortsatt i syfte att öka synligheten och medvetenheten om personaltätheten på förskolan ge ett bättre underlag till resursfördelning och analys Mätningarna görs fyra gånger per år och resultatet redovisas på Lärande- och kulturnämnd som en del i den regelbundna uppföljningen. Syftet är att se om man utifrån det enskilda barnets behov och barngruppens sammansättning kopplat till personalens kompetens, lokalernas storlek och utformning ges ytterligare förutsättningar att organisera eller omorganisera grupperna. Resultatet visar att det fortsatt är mycket svårt att omorganisera barngrupperna. Bedömningen görs utifrån att verksamheten fortsatt har samma personaltäthet och att vistelsetiderna ökat - planeringsutrymmet är mycket snävt. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 9(77)
Nyckeltal Målvärde Utfall 11 B. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (faktiska antalet) högst 4,3barn 4,5barn Nyckeltalet är delvis uppnått. Detta mått mäter den faktiska barntiden satt i relation till planerad personal. Måttet är starkt sammankopplat med ovanstående mått som mäter planerad barntid i relation till planerad personal. Resultatet i år är samma som förra året, d.v.s. 4,5 barn per heltidsanställd. Bedömningen av detta mått är likt ovan; fortsatt är mycket svårt att omorganisera barngrupperna. Bedömningen görs utifrån att verksamheten fortsatt har samma personaltäthet och att vistelsetiderna ökat - planeringsutrymmet är mycket snävt. 17 A. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? minst 92 % 93 % Nyckeltalet är uppfyllt. Måluppfyllelsen är god när det gäller det sammanvägda resultatet av andelen elever som nått godkänd kravnivå i åk 6 på alla nationella prov i matematik, svenska och engelska. I förhållande till föregående år är trenden stabil. 17 B. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? minst 68 % 64 % Nyckeltalet är delvis uppnått. Utfallet visar på ett lägre sammantaget resultat i förhållande till föregående år. Detta behöver analyseras för att klargöra vilka insatser som kan behöva sättas in. 18. Andelen behöriga elever till ett yrkesprogram. minst 86,4 % 88 % Nyckeltalet är uppnått. Resultatet visar på god måluppfyllelse gällande antal elever som är behöriga till ett yrkesprogram. Trenden är stabil från föregående år. 21. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år inkl. IM. minst 78,3 % 80,9 % Målet är uppnått. I relation till föregående år visar resultatet på en något nedåtgående trend men den sammantagna måluppfyllelsen är god i förhållande till rikets snitt. 23. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende? minst 66 47 Målet är inte uppnått. Utfallet är en sammanställning av flera indikatorer. De indikatorer som förvaltningen har ett lågt utfall (röd) på är: Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds daglig utevistelse Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen: Samtliga kunder med insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) har en genomförandeplan som upprättats tillsammans med kunden och ibland också med dennes närstående som ligger till grund för hur hjälpen utförs. Omsorgsassistenterna följer den genomförandeplanen i sitt dagliga arbete, sannolikt är det orsaken till att omsorgsassistenterna inte dagligen efterfrågar önskemål från kunden. Boendeplatser i särskilt boende där den äldre serveras kvälls/nattmål: Den enskilde serveras kvälls/nattmål men arbetet sker inte på ett systematiskt och organiserat sätt. Sannolikt har olika tolkningar gjorts av frågan under åren 2012-2014. Boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för nattvila: Det råder sannolikt olika arbetssätt i frågan om hur proaktiva omsorgsförvaltningen är och tillfrågar kunden när denne vill gå och lägga sig. Sannolikt har olika tolkningar gjorts av frågan under åren 2012-2014. Omsorgsförvaltningen kommer att under 2015 tillsätta 11 planerare och testa ett planeringssystem. Ett av syftena med detta är att förbättra och tydliggöra den enskildes önskemål om tid för beviljade insatser. Boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen: Likt ovan fråga är detta ett förbättringsområde. Viktigt att påpeka i sammanhanget är att insatser även styrs av att de enskilda även har medicinering vid olika tidpunkter som styr insatsplaneringen. Nybro kommun har ett gott resultat (grön) på indikatorerna: Avlidna som hade någon närvarande vid dödsögonblicket. Boendeplatser i särskilt boende där den äldre har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten. Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar. Brukare i särskilt boende för äldre som har möjlighet att tala sitt modersmål (inkl. svenska) med sin kontaktman. Nybro kommun har ett medelvärde (gult) på följande indikatorer: Nybro kommun, Årsredovisning 2014 10(77)
Nyckeltal Målvärde Utfall Boendeplatser i särskilt boende där den äldre har möjlighet att välja alternativ rätt vid huvudmålet Boendeplatser i särskilt boende där den äldre kan påverka TV-kanaler utöver basutbudet i den egna lägenheten Boendeplatser i särskilt boende där den äldre kan påverka TV-kanaler utöver basutbudet i gemensamhetslokal Sammanfattningsvis kan sägas att Nybro kommun behöver förbättra den personcentrerade omsorgen ytterligare. 26. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? minst 66 % 58 % Nyckeltalet är ett indexvärde för ett antal indikatorer. Lågt utfall (röd) för Nybro kommun på: Hemtjänsttagaren erbjuds att välja tid för insats En så kundstyrd verksamhet är förvaltningen långt ifrån idag. Genom fokusgrupper har det framkommit under 2014 att detta är en viktig faktor för att känna sig trygg med hemtjänstens insatser och är således ett förbättringsområde. Hemtjänsttagaren erbjuds dusch två gånger eller mer per vecka Omsorgsnämndens antagna riktlinjer är styrande och har sannolikt påverkat utfallet. Invånare 65+ med demenssjukdom erbjuds biståndsbedömd dagverksamhet vid behov Idag finns inte någon dagverksamhet för dementa. Beslut om inrättande av en sådan under 2015 har beslutats av ON 2014-06-17 ( 47). Följande indikatorer har Nybro kommun ett gott utfall på (grön): Hemtjänsttagaren erbjuds att välja man eller kvinna för personlig hygien Hemtjänsttagaren erbjuds dagligvaruinköp en gång i veckan Hemtjänsttagaren erbjuds enklare matlagning i bostaden Hemtjänsttagaren erbjuds ledsagarservice en gång i månaden Hemtjänsttagaren erbjuds att följa med vid dagligvaruinköp Hemtjänsttagaren erbjuds städning två rum och kök Hemtjänsttagaren erbjuds tvätt varannan vecka Hemtjänsttagaren erbjuds vid behov trygghetsringning/telefonservice Invånare 65+ erbjuds service som t.ex. gräsklippning, snöskottning eller fixartjänst Invånare 65+ erbjuds social dagverksamhet vardagar Invånare 65+ med syn- och hörselskada erbjuds stöd och rådgivning vid behov Följande indikatorer har Nybro kommun ett utfall på medel (gul): Hemtjänsttagaren erbjuds promenader en gång i veckan Hemtjänsttagaren erbjuds städning var tredje vecka Hemtjänsttagaren erbjuds välja personal som talar hemtjänsttagarens språk Sammanvägt når Nybro kommun ett medelvärde, trots ett gott utfall på de flesta indikatorerna. Då värdet står i relation till övriga kommuners utfall kan konstateras att Sveriges kommuner har ett gott utbud av omsorg- och service att erbjuda. Även i hemtjänsten kan den personcentrerade omsorgen förbättras i Nybro kommun. 29. Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? minst 82 % 0 % Arbete med att ta fram underlag pågår. Förseningen beror på mänskliga faktorn då Kolada utelämnade förvaltningens kontaktperson från sändlistan av anvisningar under hösten. 30. Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. minst 77 % 80,55 % Jämfört med föregående år har verksamheten barn och familj på Individ- och familjeförvaltningen klart bättre resultat. Utfallet överstiger även rikets genomsnitt. På Barn och familj särskiljs även utfallet utifrån avslutade utredningar och avslutade insatser. Andel ej återaktualiserade ungdomar inom 1 år efter avslutad utredning uppgår till 83,3% och andel ej återaktualiserade ungdomar inom 1 år efter avslutad insats uppgår till 77,8%. 32. Hur stor del av befolkningen får försörjningsstöd? högst 4,1 % 2,9 % Svårt att dra några analyser av tre års rapportering. Tillbakagång till 2012 års siffror. Mycket små förändringar mellan åren. Måttet följs, men används inte som enskilt mått för styrning. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 11(77)
Kommunfullmäktiges mål: Medborgarna ska uppleva att de har goda möjligheter att påverka kommunens utveckling Målet är delvis uppnått. Kommunikationens betydelse som framgångsfaktor blir bara mer och mer viktig. Att erbjuda brukare och medborgare goda möjligheter att kontakta kommunen samt ha smidiga interna kommunikationsflöden är viktiga förutsättningar för att kunna öka tillgängligheten, servicegraden och effektiviteteten i det dagliga arbetet. Kontakter per telefon och e-post fungerar som "sensorer" mot omvärlden och påverkar organisationens varumärke, ekonomi och effektivitet. Genom god medborgar- brukardialog och information kan tjänstemännens faktakunskaper och medborgarnas/brukarnas upplevelser komplettera varandra och ge ett bredare underlag inför beslut. I jämförelse med föregående år har Nybro kommun gjort följande resultatutveckling främst gällande elevers syn på skolan och undervisningen i åk 8 som återigen visar så goda resultat att SKL:s rapport Öppna jämförelser i grundskolan särskilt lyfter fram Nybro kommun. nöjdhetsgraden hos brukarna med särskilt boende liksom de brukare som erhåller hemtjänst är fortsatt hög och har även ökat i relation till föregående år. god information till medborgarna via kommunens webbinformation. Ett axplock ur nämndernas verksamhetsberättelser visar att de av teknik- och samhällsbyggnad inspekterade förskolor och skolor tillika kökslokaler visar på god inomhusmiljö. att de kommunala köken uppfyller målen i fullmäktiges Mat- och måltidspolicy (KF 36:2010). att kundnöjdheten inom kärnverksamheterna är hög gällande god service inom mål- och städservice. att det förebyggande arbete som bygger på frivilliginsatser inom omsorgsverksamheten är väl fungerande och att närmare tjugofyra föreningar medverkar i arbetet. att socialtjänstens insatser präglas av service som bygger på frivillighet, delaktighet och självbestämmande. att tillgänglighetsperspektivet är gott gällande Huvudbibliotekets öppettider är 51 timmar under en normalvecka - vintertid är det söndagsöppet från och med oktober till och med mars. att arbetet med att möjliggöra för inflytande och delaktighet inom skolans, förskolans och Kulturskolans verksamheter kopplat till hög måluppfyllelse gett förväntad och positiv effekt. I syfte att öka måluppfyllelsen gällande information och påverkansgrad till medborgarna kommer följande aktiviteter att genomföras "Utveckla medborgardialogen i Nybro kommun." (Kommunplanen uppdrag 2015: 3) Nyckeltal Målvärde Utfall 13. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? minst 78 % 81 % Nyckeltalet är uppnått. Syftet med måttet är att få en samlad bild av starka och svaga sidor av kommunens informationsgivning på kommunens webbplats till medborgarna. Måttet är ett informationsindex som besår av ca 200 frågor fördelat på tolv områden där svaret ska kunna hittas inom två minuters sökning på kommunens webb. Resultatet ska ses som en grundnivå för informationsgivningen till medborgarna. Utvecklingsområdena under 2014 är att i den nya webbpublikationen ytterligare öka informationen till brukare och medborgare inom områden som Öppenhet & påverkan, Äldreomsorg och Tillstånd & näringsliv. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 12(77)
Nyckeltal Målvärde Utfall 14. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? minst 53 % 59 % Nyckeltalet är uppnått. Trenden är positiv och syftet med måttet är att visa en samlad bild av kommunens satsning på att skapa olika former av kommunikation/dialog med medborgarna. Vid analysen synliggörs utvecklingsområden som medborgarnas möjlighet att återkommande ta del av och påverka utfallet i budget, d v s en möjlighet att påverka prioriteringar och/ eller delta i budgetprocessen. synliggörande av hur och på vilket sätt kommunen redovisar medborgardialoger liksom regelbundet följer upp och utvärderar arbetet med medborgar- och brukardialog. I syfte att öka information och påverkansgrad till medborgarna har Kommunfullmäktige i Kommunplanen givit uppdraget att "Utveckla medborgardialogen i Nybro kommun." (Uppdrag 2015: 3) 15. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? minst 40 35 Nyckeltalet är delvis uppnått. Undersökningen genomförs av SCB löper var annat år. Resultaten som syns är för våren 2013 och visar ett indexmått som syftar till att synliggöra medborgarnas betyg på sitt inflytande i kommunen. Indexet baseras på de frågor som ställs i undersökningen kring områdena tillgänglighet information/öppenhet påverkan / inflytande förtroende Vid senaste undersökningen (2013) tillfrågades 1000 personer och av dem svarade 490 personer. Undersökningen visar som helhet att resultatet försämrats i relation till 2011, från ett medelindex på 49 till 41. Den faktor som får bäst index är information (49) och näst bäst är kontakt (43). Faktorer som påverkan och förtroende har försämrats i relation till 2011. Här handlar det bl a om medborgarnas uppfattning av hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter sina möjligheter att påverka politiska beslut hur kommunens politiker och högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa Nybro kommun, Årsredovisning 2014 13(77)
Nyckeltal Målvärde Utfall I Kommunplanen finns följande uppdrag (2015:5) formulerat; "Utveckla medborgardialogen i Nybro kommun." Våren 2015 genomförs nästa undersökning. 19. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. minst 76 % 90 % Nyckeltalet är uppnått. Resultatet visar på god trivsel och elever som är nöjda med undervisningen. Trenden är något uppåtgående i relation till föregående år. 25. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? minst 84 86 Målet är uppnått. Omsorgsnämnden har förbättrat resultatet mellan åren 2012-2014. Förändringen beror sannolikt på fördjupat arbete med värdegrund, delaktighet/inflytande, måltidsmiljöer och synpunktshantering. 28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? minst 91 91 Målet är uppnått. Det har skett någon förändring mellan 2013 och 2014. Utfallet ligger i linje med rikets snitt. Kommunfullmäktiges mål: Medborgarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i Målet är delvis nått Nybro kommun strävar efter ett varierat och blandat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, kultur och utbildning. Det ska finnas olika sorters mötesplatser och anläggningar för fritidsaktiviteter och idrott, såväl utomhus som inomhus, men även mötesplatser för människors kulturella upplevelser och eget skapande. Samtidigt är det viktigt att de personer som bor i vår stad idag trivs och stannar kvar. Nybro kommun ska av medborgare och besökare upplevas som en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i - här spelar bl.a. olika trygghetsaspekter en väsentlig roll. Den genomförda satsningen på Victoriaområdet har skapat förutsättningar för att ta emot/anordna större evenemang och anläggningarna är nu en funktionell del i ett det sammanhängande stora området för idrott, motion, rekreation och evenemang från Krukebo/Svartbäcksmåla i sydväst till Rismåla i nordost. Kommunen har deltagit i arbetet med en ny regional transportplan respektive ny nationell transportplan. Nybro kommun och Polismyndigheten i Kalmar län undertecknade under 2013 ett samverkansavtal, främst utifrån polisens egen trygghetsundersökning 2012. Under året har en handlingsplan för genomförande har tagits fram och åtgärder planeras vidtas 2015. Årets resultat visar att vi i stort sett ligger på samma nivå som föregående år, d v s att kommunens verksamheter arbetar utifrån en korrekt och kvalitetssäkrad handläggning inför beslut liksom information om rätten/möjligheten att överklaga, en kvalitetssäkring som ibland förlänger handläggningstiden. kan tillhandahålla en plats inom barnomsorg inom lagstadgad gränsnivå. arbetar med belysning av gator, torg eller parker liksom skyltning i syfte att öka trygghetsaspekten liksom upplevelsen av stadsmiljö etc. i mörker. servicegraden gällande öppettiderna på främst bibliotek och simhall har förbättrats i jämförelse med föregående år. handläggningstiden tiden gällande plats på ett äldreboende markant ökat satt i relation till 2013. Bäst resultatutveckling visar andelen ekologiska livsmedel som ökar från 8,7 procent till 22 procent. Regeringens nationella mål för hur stor andel ekologiska livsmedel som ska serveras i offentlig sektorn är 25 procent. Lägger man till andelen som gäller närproducerat d v s potatis och lök från Öland samt färskt kött från Karlskrona så kommer Nybro kommun upp i 45 % Nybro kommun, Årsredovisning 2014 14(77)
Ett axplock ur det samlade resultatet visar att folkmängden under 2014 ökat med 222 personer. (v. 52 2014 jämfört med 31 dec 2013) att arbete med tematiska tillägg till översiktsplanen gällande bl.a. landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-plan), grönstrukturplan, bullerfria områden, vindbruksplan samt gång- och cykelplan pågår och är i slutskedet, planeras för beslut under våren 2015 i Kommunfullmäktige. att de tematiska sommarblomsarrangemangen 2014 uppmärksammades i media och har varit uppskattade av kommunmedborgarna - tema - "Pollinering i centrala Nybro". att badvattenkvaliteten vid kommunens badplatser, andelen tjänliga prov, var något sämre 2014 och resulterade i att kommunen avrådde från bad i Linnéasjön under en vecka sommaren 2014. Utredningar pågår av påverkan på badvattenkvaliteten i Linnéasjön, enligt tidigare uppdrag. att det p.g.a. resursbrist har inte livsmedel- och miljöenheterna kunnat genomföra de planerade tillsynerna fullt ut, gällande såväl planerade som händelsestyrda. Tillsyn gällande hälsoskydd, alkohol, tobak och läkemedel har planenligt genomförts. att omsorgsnämnden liksom förvaltning medverkat i olika forum med inriktning mot bostäder för framtida behov då det inom den närmaste framtiden är angeläget att skapa ytterligare bostäder för människor med demenssjukdom. att biblioteket är en inspirerande mötesplats och erbjuder ett brett utbud av tjänster och kulturella upplevelser och har mellan 300 och 400 besökanden en vanlig dag. att utbildningsverksamheten fortsatt har svårt att planera tillgången på förskoleplatser i förhållande till behov och erbjudande om plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum. Under 2014 har från fullmäktige avsatts särskilda medel (1,5 mnkr) i budget för att förbättra förutsättningarna för förskoleverksamheten I syfte att öka måluppfyllelsen att medborgarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i kommer följande aktiviteter att genomföras "En giftfri vardag." (Kommunplanen uppdrag 2015: 2) Integration (Kommunplanen uppdrag 2015: 8) Demensplatser (Kommunplanen uppdrag 2015:10) Nyckeltal Målvärde Utfall 4. Öppettider utöver vardagar 8-17 på bibliotek, simhall och återvinnings-station, h/v minst 48 % 55 % Nyckeltalet är uppnått. Servicegraden gällande öppettiderna har ökat i jämförelse med föregående år. Från julhelgen 2014 har öppettiderna utökats med ett antal röda dagar. Under 2015 kommer det att bli totalt åtta gånger som badet öppnar extra, det påverkar dock inte denna statistik men blir förhoppningsvis positivt för våra besökare. 5. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten får plats på önskat placeringsdatum? minst 67 % 35 % Nyckeltalet är inte uppnått. Resultatet visar på en försämring med i relation till föregående år. Stora svårigheter att planera tillgången till förskoleplatser i förhållande till behovet, så att erbjudandet om plats inom förskoleverksamheten fås på önskat placeringsdatum. Nyckeltalet mäter den reella väntetiden innan kommunen kan erbjuda plats i förskola. Hade nyckeltalet gällt fyramånadersregeln hade vi ht 2013 uppfyllt det måttet. 6. Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte får plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? högst 21 dgr 25 dgr Nyckeltalet är delvis uppnått. Nyckeltalet har mätts under tre år och syftar till att ge kunskap om kommunens förmåga att planera tillgång till platser i förhållande till behov. Resultatet visar att Nybro kommun även i år har lägre väntetid i förhållande till rikets snitt liksom att väntetiden ökat. Detta mått hör starkt samman med kommunens förmåga att kunna erbjuda plats i förskoleverksamhet på önskat datum. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 15(77)
Nyckeltal Målvärde Utfall 7. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? högst 52 dgr 42 dgr Målet är uppnått. Det har mellan 2013-2014 skett en markant ökning. Ökningen beror sannolikt på vakanssättning av ett åtta platser för personer med demenssjukdom samt åtta övriga platser i särskilt boende. Jämfört med riket har omsorgsnämnden goda resultat. 8. Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? max 16 dgr 18 dgr Nyckeltalet är delvis uppnått. Handläggningstiden (snittet) för beslut om ekonomiskt bistånd har minskat med fyra dagar i förhållande till föregående år. 9. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? minst 61 58 Syftet med måttet är att få kunskap om medborgarna uppfattar kommunen som en trygg och säker plats att leva i. Måttets resultat visar på en oförändrad trend i förhållande till 2011. Nyckeltalet är ett viktigt mått att följa men kan inte enskilt/isolerat användas som styrinstrument. 31. Andelen förvärvsarbetare i kommunen. minst 78,5 % 77,1 % Svårt att dra några analyser av tre års rapportering. Mycket små förändringar mellan åren - speglar en relativt lugn arbetsmarknad i kommunen sett från 2012. 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? minst 20 % 22 % Andelen ekologiska livsmedel ökar från 8,7 % till 22,06% men ligger under regeringens nationella mål för hur stor andel ekologiska livsmedel som ska serveras i offentlig sektorn, 25 procent. Måltidsservice har klarat sitt mål som i år är på 20 %. Lägger man till procenten för närproducerat d.v.s. potatis, lök från Öland samt färskt kött från Karlskrona så kommer man upp i 45 %. Kommunens matoch måltidspolicy ska revideras och framtagandet av ett program för hållbar utveckling i Nybro kommun har påbörjats. 39. Hur ser medborgarna på sin kommun som en attraktiv plats att leva och bo på? minst 60 55 Mätning sker under vt 2015. Kommunfullmäktiges mål: Företagarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv kommun att verka i Målet är delvis uppnått. Det är viktigt för Nybro kommun att företagarna upplever att det är en attraktiv kommun att verka i och med en ambition att vara en konkurrenskraftig kommun som är attraktiv för företagsetableringar. Kommunen arbetar brett med näringslivsfrågor ett bra företagsklimat är centralt för jobb, tillväxt och välfärd. Fokus för arbetet är att stärka det befintliga näringslivet, stimulera till nya företag och nyetableringar. Kommunen ska erbjuda en god service, god tillgänglighet samt snabb och kvalitativ service. Kontakterna med näringslivet ska genomsyras av förståelse för företagarens villkor och perspektiv. Årets resultat visar att andel förvärvsarbetare liksom andel av befolkningen som får försörjningsstöd är stabilt sett över en treårsperiod, dock något lägre än rikets snitt. antal nystartade företag per 1000 invånare under 2014 gjort en tillbakagång. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 16(77)
Årets ranking från Svenskt Näringsliv visar att Nybro kommuns företagsklimat förbättras med 14 platser. Undersökningen visar att de största förbättringarna gjorts när det gäller tjänstemännens, politikernas och skolans attityder till företagande. Det är glädjande då det överensstämmer med de prioriterade områdena i vårt förslag till Näringslivsstrategi och det arbete som har gjorts under året. Under året har bl.a. Nybro kommun genomfört en handelsutredning, tagit fram en näringslivsstrategi, haft personliga möten med över 100 företagsbesök och cirka 20 nätverksmöten t.ex. Walk & Talk. I arbetet med att stimulera och förbättra servicen till kommunens företagare liksom stärka rättssäkerheten har bl a följande aktiviteter genomförts Nätverksmöten med fokus på information om beslut, planer och lagstiftningar som berör företagen samt offentlig upphandling Medverkat till att stora delar av Glasriketmiljonen hamnat hos investeringsvilliga företag i kommunen i syfte att öka tillväxten. Införande av åsiktskort i syfte att förtäta SKL attitydundersökning Insikt Ett axplock ur nämndernas verksamhetsberättelser visar att företagens upplevda attityder till företagande från kommunens tjänstemän visar på ett positivt trendbrott. att kommunens egna uppföljning av myndighetsärenden visar på att företagen är mycket nöjda med myndighetsutövningen, nöjdindex på 3,7 av 4 möjliga. att lotsarbetet medverkat till nya etableringar som t ex Kiviks Musteri i Kristvallabrunn. att avtal om gemensamt avvikelsesystem gällande avvikelser mellan huvudmännen upprättats används. att utbildningsverksamheterna under året möjliggjort för eleverna att utveckla sin förmåga att granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, det som handlar om entreprenöriellt lärande. att kommunens arbetsmarknadsenhet är en aktiv samverkanspart för att hjälpa ungdomar att hitta vägen mot arbete, inte minst riktat mot de elever som har en snårigare väg ut mot arbetslivet. att Ung Företagsamhets tjänster används som stöd i arbetet med entreprenöriellt lärande. Utvecklingsområden som ringats in är bl.a. fortsatt utvecklande av goda relationer med kommunens näringsliv, där kommunikation är ett centralt begrepp. utveckla nyföretagandet och visa på möjligheter för våra befintliga företag. fortsatt samverkan och samarbete mellan förvaltningar/myndigheter för en snabbare och effektivare ärendehantering utifrån företagens behov. utveckla samverkan mellan skola och näringsliv i syfte att visa på frågans strategiska vikt. I syfte att öka måluppfyllelsen gällande att företagarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv kommun att verka i kommer följande aktiviteter att genomföras Utvecklingsenhet (Kommunplanen uppdrag 2015: 4) Nyckeltal Målvärde Utfall 33. Antal nya företag som har startats per 1 000 invånare i kommunen? minst 4,9 3,2 Vi är på väg åt rätt håll och jobbar med många olika insatser för att uppnå målvärdet. Målvärdet är för högt uppsatt för året men ett rimligt mål över tiden. Vi kommer under år 2014 titta över vår nystarts koncept för att utveckla det vidare. I dag levererar vi en hög kvalitet på vårt lotsarbete både i form av service och utbildningar. Vi har jobbat på detta sätt snart i två år och ska nu under 2014 utvärdera resultatet. Att verka för entreprenörskap i skolan är en viktig del för att uppnå målet och att vi har ett gott företagsklimat i kommunen vilket ger en långsiktig grogrund för nya företag. Vi ser också att det är viktigt att engagera oss i de företag som startar och följa företagen och visa på olika affärsutvecklingsmöjligheter, Nybro kommun, Årsredovisning 2014 17(77)
Nyckeltal Målvärde Utfall så att fler tillväxtföretag skapas. 34. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? Vi har ett värde som ligger på godkänt enligt SKL men ligger en bra bit under vårt egna mål och riksgenomsnittet som är 67. Riksgenomsnittet har höjts från föregående mätning. I mätningen är Nybro kommunen endast med i två myndighetsområden, Brandtillsyn med 25 svar och Miljö-och hälsoskydd med 86 svar. Inom de andra myndighetsområdena hade vi för få svar för att det ska vara med i undersökningen. Vi har analyserat undersökningen tillsammans med förvaltningen samhällsbyggnad och kan konstatera att det är särskilt mot miljö som vi ligger sämre till och måste göra särskilda insatser. Förbättringsarbetet pågår bl.a. en omorganisation har just genomförts på förvaltningen samhällsbyggnad. Vi jobbar med kommunikationen mellan företag och kommun ska bli bättre. Vi kommer att genomföra mindre frukostmöten där olika delar av myndigheten kommer att informera om olika områden, rutiner för uppföljning av ärenden ska införas. Vi ser att det är viktigt att näringslivsenheten och myndigheten har en bra kommunikation med varandra för att tillsammans påverka myndighetsutövningen på ett positivt sätt. Kommunfullmäktiges mål: Nybro kommun ska ha en god ekonomisk styrning Målet är inte uppnått. Nybro kommuns primära fokus tillika ambition är att ha god ekonomisk styrning, vilken syftar till att skapa stabila och förutsägbara ekonomiska förutsättningar för verksamheterna, men 2014 klarade inte kommunen ett positivt resultat. Nybro kommuns resultat är -20,8 mnkr, vilket är ett sämre resultat än föregående år 10,3 mnkr. Budgeten var 900 tkr. Nämndernas resultat var -6 mnkr och där omsorgsnämnden överskred budget med 8,6 mnkr. Individ- och familjenämnden gjorde ett överskott på 3 mnkr. Se verksamhetsberättelserna för mer detaljer kring nämndernas resultat. Avsättning för pension ökade med 12 mnkr, vilket påverkade resultatet negativt. AFA betalade ej ut premier 9 mnkr som kommunen budgeterat. Avskrivningarna har ökat med 2,9 mnkr mot budget. Reavinsterna avviker mot budget med -4,8 mnkr. Positivt är däremot finansnettot som avviker mot budget med 11,6 mnkr. Viktigt framåt är att nämnderna håller sina budgetramar för att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Budgeten för 2015 är på 1 mnkr vilket gör att minsta svängning i skatteintäkter, överskridande av budget m.m. leder till ett negativt resultat. Dessutom måste 2013 och 2014 års negativa resultat återställas inom en treårsperiod. God ekonomisk styrning handlar också om att synliggöra kommunens effektivitet och kvalitet. Effektiv blir en tjänst när man får ut största möjliga kvalitet för insatta resurser. Sammantaget handlar det om att utveckla kvaliteten på välfärdstjänsterna till lägsta möjliga kostnad. I jämförelse med föregående år har Nybro kommun gjort följande resultatutveckling Kostnaden för ett barn i förskolan har minskat. Andelen behöriga elever till ett yrkesprogram på gymnasieskolan är fortsatt högt. Nöjdhetsgraden hos brukarna med särskilt boende är fortsatt hög och har ökat i relation till föregående år. Andelen barn och ungdomar som inte är återaktualiserade ett år efter avslutad insats/utredning har ökat, både i relation till rikets snitt och till Nybro kommuns egna resultat förra året. Under året har formerna för styrning och uppföljning utvecklats, dock syns fortfarande förbättringsområden som Fastighetsbolag (Kommunplanen uppdrag 2015: 1) Socioekonomisk fond (Kommunplanen uppdrag 2015: 5) Konkurrensutsättning (Kommunplanen uppdrag 2015: 9) Nyckeltal Målvärde Utfall Nettokostnad som andel av skatt och generella statsbidrag högst 98 % 102,1 % Nettokostnadsandelen i delårsbokslutet 2014 är 103,3 procent och målet är 98 procent. Föregående år 2013 var nettokostnadsandelen 98,9 procent. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 18(77)
Nyckeltal Målvärde Utfall Soliditet 37,4 % Soliditeten 2014 var 37,4 procent vilket är en försämring sedan årsskiftet då den var 39,2 procent. Räknar man även in pensionsåtagandet är soliditeten -9,9 procent mot bokslut 2013-8,6 procent. Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt och minskar denna innebär detta att andelen skulder ökar i förhållande till de totala tillgångarna. Räknas pensionsåtagandet in så räcker inte de totala tillgångarna till. Riktpunkt för utfall i relation till budget. högst 100 % 101 % Nämndernas utfall i relation till budget är 101 procent. Föregående år var utfallet 102 procent. Underskottet var 6 mnkr och utfallen ser olika ut i nämnderna. Trenden är positiv, men det finns mycket att göra i budget 2015 för att hålla denna trend då ramarna är minskade. De besparingar som ligger tar tid och utfallet kanske inte får helårseffekt. Prognostiserat resultat och/eller resultat i bokslut får ej överstiga 100 procent. högst 100 % 102,1 % Nu är det ej längre prognos utan utfall och den är -20,8 mnkr. Det är ökade kostnader för visstidspensioner, minskade reavinster, ej återbetalda premier från AFA, m.m. som försämrar resultatet. Nämndernas utfall blev bättre än tidigare prognoser. En förbättring har också skett på finansiella intäkter och kostnader och dessa tillsammans har minskat underskottet. Riktpunkt för utfall för investeringsredovisningen i förhållande till beslutad budget högst 100 % 90,1 % Målet om självfinansiering av investeringarna har inte uppnåtts. Självfinansieringsgraden är 90,1 procent. Men i investeringarna finns anläggningar som omklassificerats från exploateringsverksamheten. Räknas dessa bort så uppnås målet om självfinansiering. Antal anställda årsarbetare per 1000 invånare högst 80 82,6 Mäts i oktober respektive år och avser tillsvidareanställda årsarbeten. Antalet årsarbeten var i oktober 2014 1 620. Invånarantalet var 19 608. Personalomsättning under viss period högst 6 3,4 Personalomsättningen visar ingen förändring jämfört med första halvåret 2014. Störst är omsättningen om Lärande och Kulturförvaltningen, 4,05 %. Avtalstrohet 95 85 Avtalstroheten uppnås inte i december 2014. Under hösten har avtalstroheten varit betydligt bättre, men sjönk i november och december. Detta bör vi undersöka varför det blir så. Arbetet med att öka avtalstroheten fortsätter under 2015 då vi kommer att införa Visma Proceedo som är en beställningsportal. Där kommer våra avtal finnas inlagda så att det blir lätt att beställa från rätt leverantör. Samarbete med Kalmar kommun kommer också att ske genom samlastningscentral. Hälsotal - total sjukfrånvaro 5 % 7,3 % December månadsrapport visar november månads sjukfrånvaro vilket normalt sett en månad med en högre sjukfrånvaro. Ökning främst inom Omsorgs-, Individ och Familj- samt Lärande och Kulturförvaltningen. Sjukskrivning 28 dagar eller mer 3,5 % 4,5 % Decemberrapporten visar årets högsta nyckeltal. Sjuktillfällen, upprepad korttidsfrånvaro 5 % 7,07 % Nybro kommun, Årsredovisning 2014 19(77)
Nyckeltal Målvärde Utfall Även den upprepade korttidsfrånvaron visar årets högsta siffra. 16. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? högst 125 593 kr 109 762 kr Nyckeltalet är uppnått. I förhållande till föregående år är kostnaden för inskrivet barn i förskola något lägre och ligger totalt sett under motsvarande summa för rikets snitt vilket är en bibehållen trend. Resultatet kan kopplas till låg personaltäthet och stora barngrupper. 20. Kostnad per betygspoäng minst 368 374 Nyckeltalet är uppnått. Vår organisation bygger på många mindre småenheter vilket gör det svårt att få en kostnadseffektiv organisation. Lärartätheten är något högre än rikets snitt och gruppstorlekarna något mindre. 22. Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram. minst 25 186 kr 24 167 kr Nyckeltalet är uppnått. I relation till föregående år har kostnaden för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram ökat i Nybro kommun medan rikets snitt är stabilt. Det sammantagna resultatet för Nybro ligger fortfarande under rikets snitt. 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? högst 676 709 kr 589 678 kr I nuläget är det på grund av olika orsaker svårt att strikt dela upp kostnaderna för särskilt och boende och hemtjänst varför det kan vara missvisande att redovisa utfallet på ett sådant sätt. Därför kan det ge mer information att lägga ihop kostnaderna för särskilt boende och hemtjänst. Utfallet för omsorgsnämnden blir då cirka 833 000 kr. Rikets snitt blir cirka 924 000 kr. Därmed kan konstateras att omsorgsnämndens kostnader ligger under rikes snittkostnad. 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? högst 248 519 kr 244 047 kr I nuläget är det på grund av olika orsaker svårt att strikt dela upp kostnaderna för särskilt och boende och hemtjänst varför det kan vara missvisande att redovisa utfallet på ett sådant sätt. Därför kan det ge mer information att lägga ihop kostnaderna för särskilt boende och hemtjänst. Utfallet för omsorgsnämnden blir då cirka 833 000 kr. Rikets snitt blir cirka 924 000 kr. Därmed kan konstateras att omsorgsnämndens kostnader ligger under rikes snittkostnad. 35 Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? högst 9,3 dgr 9,4 dgr Utfallet för 2014 visar på en försämring för Nybro kommun, om dock marginell. Sjukpenningtalet ökar även i riket och är svårt att påverka som kommunorganisation. Måttet är viktigt att följa, men är inte ett mått som kommunen använder direkt i sin mål och resultatstyrning. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 20(77)
Kommunfullmäktiges uppdrag Uppdrag 1 Förslag till en prioriterad handlingsplan för att genomföra tre områden/frågor i den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad, FÖP, för att uppnå Vision 2013. Ansvarig: kommundirektören Nuläge: Inom följande frågeområden pågår utrednings- och utvecklingsarbete inom främst teknik- och samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Svartbäcksmåla, området runt Linneasjön samt förtätning av byggnation i centrum (översyn av plan i anslutning till Jutegården prioriteras). Aktiviteternas status avrapporteras av samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer till bokslut. Uppdrag 2 Förslag till generella utbildningsinsatser för att stödja organisationens fortsatta utveckling av de förmågor som leder till ett gott värdskap, god service och en förbättrad bild av Nybro som en attraktiv kommun att bo, leva och verka i. Ansvarig: kommundirektören Nuläge: Värdskapsutbildning för alla anställda är genomförd under perioden maj-oktober 2014. Utvärdering planeras maj/augusti 2015 Uppdrag 3 Förslag till en långsiktig (5-10 år) handlingsplan för Svartbäcksmåla (Svartbäcksmåla-Krukebo) där föreningslivets stora engagemang ges ytterligare förutsättningar. Områdets utveckling ska stärkande samverka med utvecklingen i Pukeberg. Ansvarig: kommundirektören Nuläge: I samverkan med föreningslivet har en utvecklingskarta tagits fram som visar på områdets stora potential. Energibolaget (VA) har påbörjat planering för insatser i området. I augusti inbjöds till en temakväll för kommunfullmäktiges ledamöter med information och rundvandring i området. Under september/oktober genomfördes en enkät ställd till kommunens invånare och områdets besökare med mycket god svarsfrekvens. I området har under hösten/vintern byggts ett mycket uppskattat utomhusgym med tillhörande lekplats. Studieresa för att ge inspiration och erfarenhetsutbyte planeras under våren 2015. Uppdraget Svartbäcksmåla planeras för redovisning i kommunstyrelsen i augusti/september och månaden därefter i kommunfullmäktige Uppdrag 4 Förslag till en plan för samtliga förvaltningar i syfte att hitta former för den framtida administrationens utveckling. Särskild fokus ska läggas på kombinationen av ny teknik och dess möjligheter till högre rationalitet i kombination med utvecklingen av intressanta, utvecklande och attraktiva arbetsplatser. Under 2015-2016 ska det resultera i minskade kostnader för organisationen med 7,5 miljoner kronor. Ansvarig: kommundirektören Nuläge: Projektplan antagen av ksau i maj. Projektledaren har startat upp arbetsgrupper där samtliga förvaltningar deltar. Utbildningsinsatser har genomförts under hösten 2014. Beslutade ramjustering för 2015 (3,75 mnkr) fördelad lika mellan förvaltningarna. Vid kommunstyrelsens arbetsutskott i februari 2015 godkändes att projektet får en delvis förändrad uppdragsstruktur där kommunstyrelseförvaltningens utvecklingsstrateg övertar projektledningen. Uppdragets ekonomiska mål för 2016 är oförändrat 3,75 mnkr. Uppdrag 5 Genomföra en grundläggande utredning i syfte att analysera behovet av en omfördelning inom den totala budgetramen. Den ska ta sina utgångspunkter i den kommunala utjämningen och därmed standardkostnaden för olika verksamheter. Utredningen ersätter uppdrag 2012:15 som avser att ta fram förslag till resursfördelningssystem. Uppdraget ska presenteras på kommunstyrelsens sammanträde i augusti 2014. Ansvarig: kommundirektören Nuläge: Konsult har anlitats för att ta göra en analys av kommunens kostnader och göra jämförelse med riket och liknande kommuner. Utredningen har presenterats i september och bör därmed kunna ligga till grund för kommande budgetarbeten. Ekonomienheten arbetar med att ta fram resursfördelningssystem för de verksamheter som har en direkt påverkan av befolkningsförändringarna. Arbetet kommer att presenteras under året, bl.a. i anslutning till budgetarbetet. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 21(77)
Finansiell analys RK-modellen: fyra aspekter vid finansiell bedömning RK-modellen är en finansiell analysmodell för att kartlägga och analysera resultat, finansiell utveckling och finansiell ställning. Målsättningen är att utifrån analysen identifiera finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Varje perspektiv i modellen analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Aspekterna resultat-kapacitet och risk-kontroll utgör hörnstenar i modellen. Resultat: Vilken balans har vi haft över våra intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet: Vilken kapacitet (betalningsberedskap) har vi för att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk: Föreligger det några risker som kan påverka vårt resultat och vår kapacitet? Kontroll: Vilken kontroll har vi över den ekonomiska utvecklingen? Hur följs upprättade finansiella målsättningar och planer? Resultat - kapacitet Årets resultat och god ekonomisk hushållning och balanskrav Kommunallagen anger att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning och ett sätt att belysa detta är att studera det löpande resultatet. Viktigt styrinstrument för att uppnå god ekonomisk hushållning är budgeten. Nämndernas förmåga att bedriva sin verksamhet inom budgetramarna är en grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka den förmögenhet som tidigare generationer byggt upp. Resultatet måste därför vara tillräckligt högt för att dels värdesäkra det egna kapitalet och dels täcka kommande pensionsutbetalningar som ökar. Det bör också finnas en marginal som klarar oförutsedda händelser och risker, till exempel negativ skatteutveckling, eventuellt infriande av borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar. Kommunallagen kräver att kommunen formulerar finansiella mål, för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Vidare krävs mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen. Nybro kommuns definition av god ekonomisk hushållning är att nettokostnaderna ska högst uppgå till 98 procent för 2014 och att investeringarna ska självfinansieras. I kommunfullmäktiges beslutade styrprinciper framgår huvudprinciper för styrningen och dess grundläggande principer. God ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas Helhetssyn och kommunnytta - Nybro kommuns bästa är överordnat enskilda verksamheters och bolags behov och önskemål Dialog - styrningen sker genom dialog på olika nivåer i organisation kring resurser och mål samt i undantag genom uppdrag som ges under löpande verksamhetsår. Av styrprinciperna framgår också ansvarsnivåer och styrprocesser samt på vilket sätt som uppföljning sker under året. Redovisning av måluppfyllelsen av de finansiella målen återfinns i särskilt avsnitt för målavstämning. Årets resultat uppgår till -20,8 mnkr, vilket är ett sämre resultat än föregående år (10,3 mnkr) och sämre än budgeten (0,9 mnkr). Under året har månadsvisa prognoser tagits fram och resultatnivåerna under året har varit lägre än budgeten. Flera faktorer har påverkat resultatet. Nämndernas resultat är -6 mnkr. Avskrivningarna ökar och innebär -2,9 mnkr i ökade kostnader mot budgeterade. Ny pensionsprognos som ger en ökad avsättning med -12,2 mnkr. Reavinst/förlust avviker mot budget med -4,8 mnkr och återbetalningen av AFA:s premier för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) 9 mnkr har inte betalats ut 2014. Skatteunderlagsprognoserna visat på 0,1 mnkr mer i skatteintäkter. Finansnettot avviker från budget med 11,6 mnkr. Koncernens resultat är 3,9 mnkr. Kommunens och bolagens resultatredovisningar ser ni i kommande kapitel. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 22(77)
Mnkr 2010 2011 2012 2013 2014 Årets resultat, kommunen Balanskravsresultat, kommunen Årets resultat, koncernen 13,8 19,2 14,4 10,3-20,8 9,6 16,5 9,4-1,2-16,1 30,1 0,3 27,0 19,9 3,9 Balanskravsavstämning Den kommunala ekonomin har historiskt under flera perioder befunnit sig i ett besvärligt läge. Från och med år 2000 infördes det så kallade balanskravet, vilket innebär att kommunerna ska ha en ekonomi i balans. Årets resultat uppgår till -20,8 mnkr, men efter justeringar för reavinster/förluster och synnerliga skäl, så är balanskravsresultatet -16,1 mnkr. I pensionsprognosen för 31 december 2014 ökade avsättningen till visstidspension för förtroendevalda med 11,9 mnkr och får en direkt påverkan på resultatet 2014. Denna avsättning avser dels visstidspension, efterlevandepension och ålderspension för förtroendevalda. Avsättningen är beräknad utifrån att hela uttaget kommer att ske under en period på ca 35 år. Den är dock både osäker till belopp och till tidsperiod. Balanskravet kräver att ett negativt resultat ska återställas inom tre år, men denna avsättning avser en betydligt längre tid så synnerliga skäl kan föreligga. Från 2013 finns 1,2 mnkr kvar att återställa. Totalt ska 17,3 mnkr återställas de närmaste tre åren, dvs. 6 mnkr 2015, 6 mnkr 2016 och 5,3 mnkr 2017. En åtgärdsplan måste tas fram för återställandet av 2014 års resultat senast i delårsbokslutet 2015. Mnkr 2010 2011 2012 2013 2014 Årets resultat enligt resultaträkningen samtliga realisationsvinster/förluster Årets resultat efter balanskravsjusteringar synnerliga skäl - ändrad RIPS-ränta synnerliga skäl - avsättning förtroendevald pension Årets balanskravsresultat Balanskravsunderskott från tidigare år 13,8 19,2 14,4 10,3-20,8-4,2-4,4-5,2-13,5-7,2 9,6 14,8 9,2-3,2-28,0 0,0 1,7 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11,9 9,6 16,5 9,2-1,2-16,1 0,0 0,0 0,0 0,0-1,2 Summa 9,6 16,5 9,2-1,2-17,3 Balanskravsresultat att reglera 0,0 0,0 0,0 0,0-17,3 Olika kostnaders andel av skatteintäkter och kommunal utjämning (nettokostnadsandel) En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Viktigt är då att analysera hur stor andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och kommunal utjämning. På lång sikt krävs då att minst 2 procent finns kvar för att finansiera nettoinvesteringar och för att möta förändrade ekonomiska förutsättningar. Nybro kommuns mål för 2014 är 2 procent eller omvänt en nettokostnadsandel på 98 procent. Nettokostnadsandelen har 2014 försämrats med 3,2 procentenheter sedan 2013 från 98,9 till 102,1 procent. Verksamhetens nettokostnader har ökat från 92,0 till 97,7 procent och jämförelsestörande poster har minskat från Nybro kommun, Årsredovisning 2014 23(77)
2,2 till 0 procent. Avskrivningarna har ökat med 0,4 procentenheter. Finansnettos andel har minskat från 0,4 till - 0,3 procent. Målet som för 2014 är 98 procent av nettokostnaderna är inte uppfyllt. % Kommunen 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens nettokostnader Jämförelsestörande poster 93,3 91,7 90,4 92,0 97,7 0,0 0,2 2,1 2,2 0,0 Avskrivningar 5,0 5,2 5,0 4,3 4,7 Finansnetto 0,2 0,9 0,9 0,4-0,3 Nettokostnadsandel 98,5 98,0 98,5 98,9 102,1 Nettokostnads- och skatteintäktsökning Nettokostnaderna ökade kraftigt 2010. Därefter har ökningarna varit mindre för att under 2013 öka med 3,7 procent och 2014 med 5,3 procent. Skatteintäkterna har ökat samtliga år förutom 2012 då de minskade med 0,2 procent. År 2013 ökade de med 2,9 procent och 2014 med 1,1 procent. Totalt över perioden har skatteintäkterna ökat med 9,7 procent och nettokostnaderna med 16,1 procent. Ökningen av skatteintäkterna har därmed inte räckt till ökningen av nettokostnaderna. Både 2012 och 2013 återbetalades premier från AFA, vilket hjälpt till att stärka resultaten. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 24(77)
Personalkostnader Nämnd/styrelse, mnkr 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunstyrelse 76,1 46,5 48,5 52,2 55,4 Teknisk nämnd 29,2 64,3 75,4 0,0 0,0 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd 10,4 11,5 5,1 86,3 88,2 Myndighetsnämnd 0,0 0,0 0,0 0,3 0,4 Kultur- och fritidsnämnd 20,2 22,5 7,4 0,0 0,0 Omsorgsnämnd 316,3 329,2 333,0 207,5 210,4 Individ- och familjenämnd Lärande- och kulturnämnd 38,5 40,9 43,0 174,6 175,3 224,6 222,3 233,7 255,3 271,3 Revision 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 Överförmyndarnämnd 3,3 4,0 4,1 5,1 5,6 Summa 718,6 741,4 750,3 781,4 806,9 Personalkostnaderna utgör en stor del av kommunens kostnader och för 2014 uppgick de till 806,9 mnkr och utgjorde 70 procent av bruttokostnaderna exkl. kapitaltjänstkostnaderna. Personalkostnaderna ökade med 3,3 procent mellan 2013 och 2014. Antalet tillsvidareanställda ökade med 3 årsarbetare mellan 2013 och 2014. Investeringsvolym och självfinansieringsgrad 2010 2011 2012 2013 2014 Investeringar kommunen, mnkr (exkl VA) 101,0 61,8 46,8 59,7 76,3 Självfinansieringsgrad, % 92,4 156,9 195,2 139,9 90,1 Investeringar koncernen, mnkr 259,5 170,0 95,3 74,6 217,4 När den löpande driften har finansierats bör det helst finnas kvar tillräckligt stor andel av skatteintäkter och kommunal utjämning så att större delen av investeringarna kan finansieras med egna medel. Det är summan av årets resultat, avskrivningar och avsättningar som utgör det finansiella utrymmet för investeringar som kommunen kan göra utan att ta upp nya lån eller minska befintlig likviditet. Detta benämns självfinansieringsgrad. Nybro kommun investerade under 2014 för 76,3 mnkr. Av dessa var 9 mnkr omklassificeringar från exploatering till anläggning. Större genomförda investeringar under året är kultur- och fritidslokaler 4,4 mnkr, barn- och ungdomslokaler 23,8 mnkr, utbildningslokaler 3,3 mnkr och omsorgslokaler 1,2 mnkr. Investeringar i gator och vägar har gjorts med 4,0 mnkr och parker och lekplatser med 1,1 mnkr. Budgeten för investeringar är 69,6 mnkr för 2014. Koncernen har hittills investerat för 217,4 mnkr under 2014 och en stor del av dessa är kommunala investeringar. Men även bolagen har gjort investeringar bland annat har Nybro Bostads AB påbörjat nyproduktion i fastigheten Vulkanus som beräknas vara inflyttningsklar i juli 2015, nya vatten- och avloppsledningar i Nybro Elnät AB och det nya kraftvärmeverket i Nybro Värmecentral AB påbörjades under året. Kommunens finansiella mål om att självfinansiera investeringarna till 100 procent har inte uppnåtts om omklassificeringarna räknas in. Om dessa räknas bort är självfinansieringsgraden 102,1. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 25(77)
Soliditet och skuldsättningsgrad Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan, betalningsförmågan på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel, det vill säga med skatteintäkter, eller hur stor del av kommunens tillgångar som inte motsvaras av skulder. Soliditeten (det egna kapitalet i relation till de totala tillgångarna) redovisas både inkluderat och exkluderat den pensionsskuld som ligger utanför balansräkningen. Från och med 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och enbart nyintjänad pensionsskuldsökning bokförs som avsättning i balansräkningen. Soliditet, % 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunens soliditet exkl. pensionsåtagande Kommunens soliditet inkl. pensionsåtagande Koncernens soliditet, exkl. pensionsåtagande Koncernens soliditet, inkl. pensionsåtagande 34,2 35,1 39,8 39,2 37,4-5,3-7,1-7,1-8,6-9,9 26,4 26,4 26,5 27,4 26,9 3,7 1,9 2,9 2,7 3,0 Soliditeten, exkl. pensionsåtagande uppgår till 37,4 procent och är sämre än vid årsskiftet 2013 då den var 39,2 procent. Att även ta med pensionsåtagandet i nyckeltalet speglar bättre kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Kommunens soliditet, inkl. pensionsåtagande uppgår till -9,9 procent och har försämrats sedan 2013 då den var -8,6 procent. Koncernens soliditet, exkl. pensionsåtagande uppgår till 26,9 procent och är sämre än vid föregående årsskifte, vilket beror på kommunens negativa resultat som minskar det egna kapitalet. Den del av de totala tillgångarna som finansierats med främmande kapital benämns skuldsättningsgrad. I skuldsättningsgraden ingår avsättningar, lång- och kortfristiga skulder. Skuldsättningsgrad, % 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunen 65,8 64,9 60,2 60,8 62,6 Koncernen 73,6 73,6 73,5 72,6 73,1 Kommunens skuldsättningsgrad har ökat från 60,8 procent till 62,6 procent. Både avsättningar och kortfristiga skulder har ökat, medan de långfristiga har minskat. Det egna kapitalet har också minskat jämfört med vid årsskiftet. I koncernen har också skuldsättningsgraden ökat från 72,6 procent till 73,1 procent. Både avsättningar och skulder har ökat. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 26(77)
Risk - kontroll Likviditet Den kortsiktiga betalningsberedskapen är likviditeten där kassalikviditeten utgörs av omsättningstillgångarna (exkluderat lager) i förhållande till de kortfristiga skulderna. Om måttet överstiger 100 procent innebär det att de likvida medlen är högre än de kortfristiga skulderna och räcker till att betala de skulder som förfaller inom den närmaste tiden. Kassalikviditet, % 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunen 85,9 83,5 109,6 96,2 79,9 Koncernen 92,3 95,7 111,8 110,8 75,0 Nybro kommuns kassalikviditet har försämrats de senaste åren. De likvida medlen har minskat och de kortfristiga skulderna har ökat. Investeringar har gjorts för ca 76,3 mnkr som har finansierats med egna medel och inte genom upplåning. Före årsskiftet 2013 genomfördes försäljningen av VA-verksamheten till Nybro Elnät AB. Detta medförde att kassalikviditeten förbättrades 2012. I koncernen har kassalikviditeten också försämrats från 110,8 procent till 75,0 procent. Balanslikviditet motsvarar i princip samma mått men lagret är inkluderat. Balanslikviditet, % 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunen 87,6 91,7 127,1 116,0 94,2 Koncernen 98,4 109,3 131,3 133,4 90,4 Balanslikviditeten har försämrats 2014. De likvida medlen och lagret har minskat och fordringarna har ökat medan de kortfristiga skulderna har ökat. Balanslikviditeten i koncernen har även den försämrats från 133,4 procent till 90,4 procent. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är ett mått på kommunens finansiella styrka. Rörelsekapital, mnkr 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunen -30,4-17,2 50,6 35,9-13,9 Koncernen -4,0 19,0 71,4 79,8-25,4 Rörelsekapitalet har varit positivt både 2012 och 2013, vilket beror på försäljningen av VA-verksamheten till Nybro Elnät AB. Dock har den därefter sjunkit och är negativ 2014. I koncernen är den också negativ 25,4 procent. Detta innebär att de kortfristiga skulderna är högre än omsättningstillgångarna. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 27(77)
Ränterisk - finansnetto Finansnettots utveckling är intressant ur finansieringssynpunkt. Ett negativt finansnetto innebär att räntekostnaderna överstiger ränteintäkterna. Det påverkar kommunens handlingsutrymme negativt ifråga om kommunens möjligheter att betala investeringar med egna medel. Finansnetto, mnkr 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunen -1,9-10,5-8,2-6,0 2,6 Koncernen -20,0-33,7-33,1-30,1-18,2 Senaste årens ränteutveckling har varit gynnsam för kommunen. År 2014 är finansnettot 2,6 mnkr, vilket är en förbättring sedan årsskiftet -6,0 mnkr. Kommunen återbetalade ett lån på 71 mnkr 2012 och inga nyupplåningar har gjorts sedan dess. Koncernens finansnetto var 2014-18,2 mnkr och är bättre än 2013 då den var -30,1 mnkr. Även för koncernen är de låga räntenivåerna positivt. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet En viktig del för att nå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att det finns god budgetföljsamhet i kommunen. I tabellen nedan redovisas hur den varit de fyra senaste åren. Budgetföljsamhet, mnkr Budget Prognos delår Utfall Diff. prognos - utfall Diff. budget - utfall 2010 6,7 13,8 13,8 0 20,6 2011 3,6 3,5 19,2 15,7 15,6 2012 4,3 20,0 14,4-5,6 10,1 2013-4,3 5,2 10,3 5,1 14,6 2014 0,9-25,6-20,8 4,8-21,7 Budgeten som beslutades i december 2013 för 2014 har ett ekonomiskt resultat på 0,9 mnkr. Under året har prognoserna för nämnderna svängt både uppåt och nedåt. Nämndernas avvikelser har varierat över åren, men totalt sett har de tre senaste åren och även 2014 gått med underskott vilket försvårar möjligheterna för kommunen att nå kommunfullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning. I tabellen nedan redovisas respektive nämnds avvikelse mot budget. Nämndernas avvikelser, mnkr 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunstyrelse 1,5-3,7-8,0-2,5 0,9 Teknisk nämnd -4,5 6,0 0,0 0,0 0,0 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd* Kultur- och fritidsnämnd** 3,8 2,9 1,2 3,7-0,7 1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Omsorgsnämnd 1,2-9,3 3,0-12,0-8,6 Individ- och familjenämnd -0,7 2,0-2,4-3,9 3,0 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 28(77)
Nämndernas avvikelser, mnkr Lärande- och kulturnämnd** 2010 2011 2012 2013 2014-2,5-7,0-0,5-2,3-0,5 Revision 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd 0,0 0,0-0,3-0,2-0,1 Summa 0,3-9,1-7,1-17,2-6,0 Från och med 2012 *) Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd inkl. myndighetsnämnd och fritidsverksamheten **) Kultur- och fritidsnämndens verksamheter överflyttade till teknik- och samhällsbyggnadsnämnd och till lärande- och kulturnämnd Störst underskott 2014 har omsorgsnämnden med 8,6 mnkr. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med myndighetsnämnden redovisar ett underskott på 0,7 mnkr, likväl som lärande- och kulturnämnden med 0,5 mnkr. Individ- och familjenämnden har ett överskott med 3,0 mnkr och kommunstyrelsen med 0,9 mnkr. I nämndernas verksamhetsberättelser och i respektive nämnds redovisning lämnas resultatanalys. När det gäller prognoserna under året är det ett område som bör stärkas ytterligare för att ha en god finansiell kontroll och för att kunna uppnå de ekonomiska målen. Placerade pensionsmedel I kommunal redovisningslag (1997:614) regleras hur pensionskostnad/skuld ska redovisas enligt den s.k. blandmodellen. Enligt denna ska pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen och pensionsförpliktelser intjänade före 1998 ska redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsåtaganden, mnkr Avsättningar intjänade före 1998 Avsättningar intjänade efter 1997 2010 2011 2012 2013 2014 356,4 389,7 389,6 412,9 407,1 26,9 23,5 23,7 25,5 35,4 Löneskatt 93,0 100,2 100,3 106,4 107,4 Total pensionsskuld 476,2 513,5 513,5 544,8 549,9 Pensionsskuld per invånare (tkr) Nybro kommun 24,2 26,1 26,4 28,0 28,0 Kalmar län 23,8 26,5 26,7 28,5 Hela riket (vägt medelvärde) 23,9 26,5 26,6 28,0 Under 2013 bytte kommunen pensionsskuldsförvaltare från SPP till Skandia. Pensionsskulden ökar från 544,8 mnkr 2013 till 549,9 mnkr 2014. Pensionsskulden per invånare är densamma 2013 som 2014, 28 tkr. En ny pensionsskuldsprognos per siste december 2014 har tagits fram av Skandia och avsättningen för visstidspensioner för förtroendevalda ökar med 11,9 mnkr. Avsättningen ökar i och med att uttagen har påbörjats i år. Avsättningen är beräknad utifrån försiktighetsprincipen om hela beloppet och tidsperioden. Beräkningen har en tidsperiod på ca 35 år, vilket gör att beloppet är betydande. Avsättningen kan sedan förändras mellan åren beroende på om den kommer att regleras med exempelvis inkomst. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 29(77)
Finansiella placeringar, mnkr Bokfört värde Tillgångsslag 2010 2011 2012 2013 2014 Aktier 29,3 33,8 36,6 42,0 46,1 Räntebärande 30,5 33,3 35,0 38,4 40,2 Upplupna ränteintäkter 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 Likvida medel 1,3 2,3 3,0 1,8 4,8 Summa 61,6 69,8 75,0 82,6 91,4 Marknadsvärde Aktier 40,4 37,7 43,6 53,5 59,9 Räntebärande 30,8 33,3 35,9 39,4 41,1 Upplupna ränteintäkter 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 Likvida medel 1,1 2,3 3,0 1,8 4,8 Summa 72,9 73,7 82,9 95,0 106,0 Kommunen har satt in 50 mnkr till KLP AB, det länsgemensamma pensionskapitalförvaltningsbolaget, och marknadsvärdet siste december 2014 uppgår till 106,0 mnkr. Återlånade medel, mnkr 2010 2011 2012 2013 2014 Total pensionsskuld 476,2 513,5 513,5 544,8 549,9 Finansiella placeringar Summa återlånade medel -61,6-69,8-75,0-82,6-91,4 414,6 443,7 438,5 462,2 458,5 I tabellen ovan redovisas skillnaden mellan total pensionsförpliktelse och finansiella placeringar avsedda för kommande pensionsutbetalningar. Denna skillnad definieras i kommunala sammanhang som återlån av pensionsmedel. Av den totala pensionsskulden finns det 16,6 procent i avsatta medel om man beräknar på det bokförda värdet. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 30(77)
Borgensåtaganden Totalramen för generell borgen uppgår till 1 456 159 848 kr för bolagen. Hela utrymmet är inte utnyttjat vid årsskiftet utan uppgår till 767 929 869 kr. För egna hem och småhus uppgår borgen till 3 140 000 kr och för övriga 2 557 500 kr. Totalt har kommunen borgensåtaganden på 773 627 369 kr. Mnkr 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunägda företag Egna hem och småhus 678,0 679,7 787,6 767,2 767,9 4,8 4,3 3,9 3,5 3,1 Övriga 0,7 0,7 2,9 2,8 2,6 Summa borgensåtaganden 683,5 684,7 794,4 773,5 773,6 Borgensåtagande 2014 Beviljat (kr) Utnyttjat (kr) Nybro Kommunbolag AB 60 000 000 60 000 000 AB Nybro Brunn 52 000 000 22 400 000 Nybro Bostads AB 400 000 000 328 679 869 Nybro Elnät AB 329 659 848 234 500 000 Nybro Värmecentral AB 516 500 000 33 700 000 Nybro Energi AB 86 000 000 78 100 000 Transtorpsfastigheter AB 12 000 000 10 550 000 Medlemsansvar Nybro kommun har i april 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per den 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Nybro kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och de totala tillgångarna till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 304 917 711 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 268 845 414 kronor. Nybro kommun har sedan 2010 dessutom upptagit ett förlagslån på 3,6 mnkr på 30 år som lämnats till Kommuninvest. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 31(77)
Känslighetsanalys Nybro kommun påverkar av en mängd omvärldsfaktorer och i tabellen nedan ger vi några exempel på händelser och dess effekter på kommunens ekonomi. Känslighetsanalys Tkr 1 kr i utdebitering (skattehöjning/skattesänkning) 36 000 1 ny invånare 47 1 procents ränteförändring på lån 3 960 1 procents löneökning 8 000 1 procents ökning av övriga kostnader 4 900 10 nya heltidstjänster (27 tkr i månadslön, 38,46 procent i po) 4 500 1 barn i förskolan 112 1 elev i grundskolan 96 1 elev i gymnasieskolan 116 1 procents ökning av försörjningsstödet 113 1 LVU-placering i 6 månader 850 1 LVM-placering i 6 månader 850 Sammanfattning Resultatet 2014 är -20,8 mnkr och har till stor del påverkats av nämndernas avvikelser, ej återbetalade premier från AFA och avsättning till visstidspensioner. I balanskravsavstämningen justeras för bl.a. reavinster/förluster och synnerliga skäl och då är balanskravsresultatet -16,1 mnkr. Ett negativt resultat ska återställas enligt balanskravsreglerna inom tre år och en åtgärdsplan måste tas fram senast delårsbokslut 2015. I pensionsprognosen 2014 ökade avsättningen till visstidspension för förtroendevalda med 11,9 mnkr och får en direkt påverkan på resultatet 2014. Denna avsättning avser dels visstidspension, efterlevandepension och ålderspension för förtroendevalda. Avsättningen är beräknad utifrån att hela uttaget kommer att ske under en period på ca 35 år. Den är dock både osäker till belopp och till tidsperiod. Balanskravet kräver att ett negativt resultat ska återställas inom tre år, men denna avsättning avser en betydligt längre tid så synnerliga skäl kan föreligga. Nämndernas resultat 2014 är -6 mnkr och där omsorgsnämnden har störst underskott med -8,6 mnkr. Det är av största vikt att nämnderna håller sin budget för att resultatet för kommunen ska bli positivt och klara målet om 98 procents nettokostnadsandel. De kommande åren kommer också att kräva åtgärder för att få kommunens ekonomi i balans. Nettokostnadsandelen är 102,1 procent och klarar inte 2014 års mål som är 98 procents nettokostnadsandel. Målet 98 procents nettokostnadsandel innebär att resultatet måste uppgå till ca 19 mnkr. Självfinansieringsgraden är 90,1 procent och klarar inte målet om 100 procents självfinansiering av investeringarna. Investeringarna uppgår till 76,3 mnkr. Koncernens resultat är 3,9 mnkr och ser man enbart till bolagsdelen så har de ett positivt resultat på 22,9 mnkr, men kommunens negativa resultat gör att det samlade resultatet för hela koncernen ej blir högre. Många av nyckeltalen är alldeles för svaga och ekonomin måste stärkas då det finns många utmaningar framöver med förändringar i befolkningsstrukturen, integrationsverksamheten, kompetensförsörjning m.m. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 32(77)
Nämnder och bolags resultatredovisning I följande kapitel redovisar kort nämnder och styrelser både i kommunen och i bolagen vad som hänt under 2014. För utförligare redovisning hänvisar vi till respektive nämnds/styrelses verksamhetsberättelser och till bolagens årsredovisningar. Nämnder I tabellen nedan redovisas respektive nämnd/styrelse utfall, budget och avvikelse per den siste december 2014 och utfall för 2013. Driftredovisning, tkr 2014 2013 Nämnd/styrelse Utfall Budget Avvikelse Utfall Kommunstyrelse 72 733 73 668 935 75 864 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd 75 881 75 114-767 69 239 Myndighetsnämnd 380 461 81 1 062 Omsorgsnämnd 226 969 218 365-8 604 225 453 Individ och familjenämnd Lärande- och kulturnämnden 178 568 181 555 2 987 182 108 366 992 366 463-529 357 443 Revision 952 952 0 952 Överförmyndarnämnd 1 942 1 883-58 1 806 Total 924 416 918 461-5 955 913 927 I utfall 2013 har kostnader för teknik- och samhällsbyggnadsnämnden belastat myndighetsnämnden. Investeringsredovisning Investeringar 2014 2013 Nämnd/Styrelse Utfall Budget Avvikelse Utfall Kommunstyrelse 2 981 4 550 1 569 4 860 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd 49 470 51 256 1 787 48 983 Omsorgsnämnd 1 704 3 348 1 644 398 Individ och familjenämnd Lärande- och kulturnämnden 805 1 038 233 618 7 035 9 400 2 365 4 021 Total 61 995 69 592 7 598 58 880 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 33(77)
Kommunstyrelse Kommunstyrelsen har uppnått tre av nämndens mål och sju är delvis uppnådda. Bland annat har nämndens mål om en budget i balans uppnåtts trots att året inleddes med en underbalanserad budget på 2 mnkr. Resultatet för kommunstyrelsen blev 935 tkr. Ej tillsatta vakanta tjänster och i övrigt återhållsamhet har gjort detta möjligt. Målet om ökad befolkning har också uppnåtts och 225 fler invånare blev Nybrobor under 2014. Den siste december fanns 19 714 invånare i kommunen. Även målet om att stärka kommunens varumärke har uppnåtts. Viktiga händelser under året för verksamheten har bland annat varit: Framtagande av handelsutredning och näringslivsstrategi Enhetliga rutiner för uppföljning av ekonomi, personal och avtalstrohet har tagits fram Projekt med önskad sysselsättningsgrad pågår inom omsorgens verksamhet och med stöd från personalenheten Supervalåret har präglat mycket av den administrativa enhetens arbete Gemensamt nät - framgångsrikt projekt inom IT-enheten Räddningstjänsten har gjort 375 utryckningar under året, men varit förskonade från större händelser. Framtiden för flera enheter på kommunstyrelsen handlar mycket om integrationsfrågor då en budget på 4 mnkr beslutades hösten 2014 för att arbeta intensivt med detta. Handelsstrategin kommer att följas upp med en handlingsplan. Ekonomienheten kommer att införa e-faktura till kunderna och en uppgradering av ekonomisystemet kommer att ske. Det kommer även att införas ett nytt beställningssystem. Inom personalenheten fortsätter arbetet med utveckla det strategiska HR-arbetet. Arbetet med att få ned sjuktalen kommer att ha fortsatt fokus. Fortsatt arbete med att utveckla kommunens verksamheter med IT-stöd präglar IT-enheten. E-arkiv kommer att vara en fråga som upptar den administrativa enheten, likväl som att fortsätta arbetet med hemsida och intranät. Inom räddningstjänsten har kommunledningen uttalat att det ska göras en organisationsutredning för att ev. kunna spara på räddningstjänsten budget 2015. Intresseanmälan har lämnats till Emmaboda/Torsås räddningsförbund. Fordonsparken behöver förnyas och visionen är att ha ett gemensamt blåljushus med polis och ambulans. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, Myndighetsnämnden och Kommunstyrelsen skapar genom Samhällsbyggnad förutsättningar för ett hållbart samhälle i förändring och bidrar till att alla boende och verksamma i Nybro kommun ska kunna leva ett gott liv. Samhällsbyggnad bidrar till att skapa attraktiva och uthålliga miljöer för medborgare, kommunala verksamheter, näringsliv och organisationer genom att leverera tjänster och service professionellt och med rätt kvalitet. Samhällsbyggnad bidrar till att göra kommunen attraktiv som boende-, arbets- och besöksort genom att driva och utveckla den fysiska miljön. Samhällsbyggnad inspirerar och ger möjlighet till hälsofrämjande aktiviteter bl.a. via idrotts- och fritidsanläggningar och friluftsliv. Lagar och förordningar beskriver hur vi får bete oss mot varandra, mot naturen och miljön. Samhällsbyggnad ger människor och företag råd och stöd för att kunna göra rätt. Därför bedriver myndighetsverksamheten tillsyn i till exempel miljö-, hälsoskydds-, livsmedels-, alkohol-, tobaks-, bygg- och trafikfrågor. För att tillgodose kundernas framtida förväntningar och behov behöver vi en gemensam färdriktning och målbild. Samhällsbyggnads uppdrag är att genomföra den politik (planer, program, strategier etc.) och ge den service som politikerna har bestämt. En föränderlig värld kräver att vi prioriterar och fokuserar på rätt saker. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden och Myndighetsnämnden arbetar för att förverkliga kommunfullmäktiges tillväxt- och hållbarhetsvision och mål och nämndens verksamheter tar gemensamt ansvar för hela samhällsbyggnadsprocessen och innehar många olika kompetenser som krävs för att bygga en stad och dess omland. Vi skapar planer för framtidens hållbara och attraktiva Nybro kommun, tar hand om kommunens mark och byggnader, gör kartor, ger tillstånd för bygglov, planerar stadens trafik, bygger gator, broar och gång- och cykelbanor, tar hand om parker och grönområden, driver fritids-, idrotts- och friluftsanläggningar, ser till så att vi har en god bostadsmiljö, städar lokaler, lagar mat, skottar snö och sopar gator och mycket, mycket mer. Den sammanvägda måluppfyllelsen specifikt för teknik- och samhällsbyggnadsnämnden bedöms som god. Bedömningen baseras främst på nämndens resultat inom målen Kärnverksamhet, Kommun att leva och bo i och Näringslivsutveckling, samt generella och riktade uppdrag. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden har för år 2014 ett negativt utfall på 767 tkr. Underskottet beror främst på obudgeterade/oväntade IT-kostnader, högre kopieringskostnader, rekryteringstjänster, samt högre elkostnader. Vissa av nämndens verksamheter har starkt påverkats av den minskande ramen, där nämnden haft och har att hantera besparingarna enligt kommunplaneuppdragen 2012 och 2014 samt att spara in driftskostnadsökningar. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 34(77)
Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden ansvarar enligt reglementet från fullmäktige, bl.a. för förvaltning - utveckling, drift och underhåll - av kommunens byggnader (till största delen verksamhetslokaler för Omsorgen, Lärande och Kultur och Individ och Familj) och bebyggda fastigheter, inklusive frilufts- och idrottsanläggningar, gator och vägar, gång- och cykelvägar, torg, parker, lekplatser, broar, kollektivtrafikanläggningar, kommunala järnvägsspår, parkeringsplatser på allmän plats och kommunal kvartersmark, naturparker och andra grönytor, friluftsbad, motionsspår, vandrings-, cykel- och ridleder och andra allmänna platser. Nämnden ansvarar också för förvaltning av kommunens övriga mark, vattenområden och skogar, dammanläggningar och nedlagda deponier som kommunen har ansvar för - uppgiften inkluderar frågorna om jakt och viltvård på kommunägd mark samt vatten- och fiskevård i vattenområden som kommunen äger. Det samlade underhållsbehovet för teknik- och samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden ovan, har inte minskat under det senaste decenniet, tvärtom har underhållsskulden sakta men säkert vuxit och på fastighets-/byggnadssidan till extrema belopp. Parallellt med denna utveckling har materialpriserna ökat samtidigt som budgetanslagen blivit lägre. Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens budgetram har bara under perioden 2012-2014 minskat med ca 4,2 mnkr och ytterligare minskning enligt budget/plan 2015-2017 innebär en total ramminskning jämfört med 2012 på ca 9,3 mnkr. Någon budgetpåverkande minskning av nämndens ansvar och uppdrag har inte skett under perioden. Tvärtom har flera nya uppdrag ålagts nämndens verksamheter. Idag präglas nämndens verksamhet av större behov och minskade anslag, en utveckling som givetvis är ohållbar på sikt. En uppenbar konsekvens kan bli, förutom att underhållsskulden ökar med accelererande kostnader, att kommunens attraktivitet minskar. Några punkter som påverkar frågorna Varför minskar kommunens attraktivitet, varför påverkas varumärket Nybro negativt, varför riskerar vi att få ännu färre som flyttar hit/etablerar sig här? belyses nedan: Parker och träd ingår i Nybro kommuns grönområden som är viktiga för människors hälsa och välbefinnande och de gröna kilarna utgör stommen i främst stadens ekosystem. Träden bidrar bl.a. till bättre luftkvalitet, mindre buller och chans till skugga. Torg och parker är viktiga mötesplatser för invånare och besökare. Framkomlighet, tillgänglighet, säkerhet, trygghet, grönska och skönhet är värden som medborgarna i allt högre grad förväntar sig och värdesätter i det offentliga rummet. Attraktiva (väl underhållna, ändamålsenliga och trivsamma) kommunala lokaler/fastigheter är särskilt betydelsefulla för kommunens barn, ungdomar och äldre. Barn och ungdomar tillbringar väsentlig del av sin vakna tid i förskolor, skolor, simhallar, idrottshallar, ishallar, ridhus, bibliotek med flera kommunala fastigheter, och många äldre lever många år nästan hela dygnet i kommunala äldreboenden. Myndighetsnämnd Myndighetsnämnden har en viktig roll i syfte att påverka så att berörda lagstiftningars ändamål tillgodoses. Nämnden ska följa av kommunfullmäktige fastställda mål och riktlinjer för nämndens verksamhet, de föreskrifter för verksamheten som finns i lag eller annan författning. Personalförändringar, administrativa uppdrag och en i vissa delar bristfällig planering har inneburit att nämndens resurser inte varit helt tillfyllest och därför har vissa uppdrag inkl. tillsyn inte kunnat utföras i tillräcklig omfattning under 2014. Vår kärnverksamhet (tillsyn) ska alltid prioriteras med målet att vi ska uppfylla fastställda kontrollplaner. Administrativa projekt såsom uppgradering av ärendehanteringsystemet EDP Vision kommer på kort sikt att kräva extra resurser som går ut över ordinarie tillsynsarbete i syfte att vi på längre sikt ska bli effektivare. Nämnden klarar sina ekonomiska mål. Nyckeltalen och dess målsättningar i övrigt uppfylls till största delen. Organisatoriskt måste vi arbeta för att vi är en verksamhet som kan dra fördelar av verksamhetens olika enheter. Omsorgsnämnd Av omsorgsnämndens tio mål är fyra uppnådda: Vår verksamhet ska vara såväl rättssäker som patientsäker. Vi skall arbeta förebyggande genom att stödja anhöriga, frivilliga, föreningar och organisationer Vi skall medverka till människors aktiva deltagande i samhällslivet genom mötesplatser och meningsfulla aktiviteter Vår målsättning är att skapa fler samverkanslösningar i vår verksamhet med lokala företag och organisationer. två delvis uppnådda: Nybro kommun, Årsredovisning 2014 35(77)
Vår verksamhet ska kännetecknas av ett hälsofrämjande förhållningssätt i vård och omsorg och i livets alla skeden. Det innebär att vi skall stärka människors egen möjlighet till delaktighet, tilltro till förmåga samt känsla av trygghet och värdighet. Medarbetarna ska känna delaktighet och engagemang. och fyra mål har inte nått måluppfyllelse: Vår målsättning är ett ökat brukarinflytande som stärker förmåga, oberoende och självständighet. Vi skall verka för en fortsatt utveckling av varierande boendeformer med tillgänglighet för alla. Bostäder tillgängliga för alla Genom god ekonomisk hushållning ställer vi kostnader mot värde och behov. Vid delårsbokslutet framgick att att de fyra mål som inte nått uppfyllelse vid delårsbokslut inte heller skulle vara uppnådda vid helårsbokslut. Det kommer att ta ett antal år för omsorgsnämnden att nå en budget inom ram. Ett målmedvetet arbete med fokus på bemanningsekonomi och verktyg för ekonomisk kontroll är avgörande för resultatet. Omsorgsförvaltningen arbetar med ett uppdrag från KSAu - önskad sysselsättningsgrad. Under året har omsorgsnämnden givit förvaltningen sju uppdrag utöver mål och resultat: 1. Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik (berör samtliga kommuner i länet) 2. Att tillförsäkra personal som arbetar i den direkta vården och omsorgen personalkläder 3. Dagverksamhet specifikt anpassad för personer med demenssjukdom 4. Revidering av riktlinjer för biståndsbedömning 5. Utreda vikarieanskaffningen 6. Analyser av skillnader i kostnader mellan olika enheter avseende kostnad per brukare (KPB) 7. Ökade krav på nattbemanning enl SOSFS 2012:12 Ett uppdrag fortsatte in i 2014 från 2013: Stimulera kompetensutbildning såväl grundläggande som fortbildning Internkontrollplan för 2014-2015 är upprättad och beslutad av nämnden. Internkontrollarbetet sker numera i Stratsys och fungerar tillfredställande. 2014 lades tyngdvikt vid orientering i nuläge, inkluderat relationsskapande mellan medarbetare och chef, att upprätta verktyg och strukturer för ekonomisk kontroll, fokus på teamarbetet ute i områdena samt att hitta former för systematik i kvalitetsarbetet. Systematik i kvalitetsarbetet är en högt prioriterad arbetsuppgift för samtliga chefsbefattningar och stödfunktioner i förvaltningen framöver. Omsorgstyngdsmätning i vecka 35 visar en mindre brist på resurser i förhållande till omsorgstyngd och personalbudget. Resulatet per den 31 december 2014 är -8 600 tkr, orsak högre personalkostnader än budgeterat. De verkställda timmarna har i genomsnitt varit 33 766 per månad. Omsorgsnämnden förbrukade inte sin investeringsram för 2014, 1 704 tkr har använts. En utmaning ligger i de höga sjuktalen, främst då på korttidsfrånvaron, här genomförs ett kontinuerligt arbete med målsättningen att anställda ska klara av att gå till sitt arbete. De främsta utmaningarna för framtiden är anpassade bostäder för den äldre befolkningen, såväl särskilda boenden som trygghetsbostäder. Personalförsörjning, dels att rekrytera dels att behålla kompetenser, och dels att vara en attraktiv arbetsgivare är angeläget. Förutom ett ekonomiskt resultat inom ram är systematik i kvalitetsarbetet de främsta arbetsuppgifterna framöver inom omsorgsförvaltningen. Individ- och familjenämnd Individ- och familjenämnden har under året uppnått så gott som alla de mål som satts upp. Det gäller såväl kvalitetsmål som ekonomiska mål. Undantaget finns när det gäller mål för sjukfrånvaron, där nämnden inte i något avseende når målet mer än under någon/några månader under året. Inom det området krävs en närmare analys för att finna orsaker. Kanske det även är så att nämndens ambitioner är för stora för den verksamhet som nämnden bedriver. Individ- och familjenämnden redovisar i bokslut ett positivt resultat om 2 987 tkr. Detta är med tanke på de svårigheter nämnden hade att fastställa en budget inom ram och de månatliga prognoser som presenterats under året, ett mycket gott resultat. Alla verksamheter har i stort överträffat förväntningarna, även om det finns stora Nybro kommun, Årsredovisning 2014 36(77)
variationer inom respektive verksamhet. Det som bidragit till överskottet är att kostnaderna för försörjningsstöd är mindre än budgeterat, att extern missbruksvård i princip inte behövt användas, att kostnaderna för familjehemsvård med egna uppdragstagare minskat, att ett par externa placeringar inom OF har kunnat avslutas och att personlig assistans fått en retroaktiv ersättning från föregående år. Dessutom har vakanshållning av tjänster gjort att kostnader hållits nere. Det som inte klarar satt budgetnivå är köp av övriga placeringar inom Barn- och familj och köp från Bemanningsenheten. I båda fallen redovisas stora underskott. Det som i stor utsträckning engagerat förvaltningen och då främst Integrationsverksamheten är den under året stora ökningen av antalet nyanlända med uppehållstillstånd. Totalt har 386 personer flyttat in i kommunen under 2014 vilket skall jämföras med de 124 som flyttade in 2013. Ingen av de inflyttade, med undantag för de ensamkommande barnen och ungdomarna, har kommit på anvisning. I anledning av att asylboenden har öppnats i Nybro under året har antalet ensamkommande barn ökat med hänvisning till att man har anknytning till någon i Nybro. Sammantaget har situationen inneburit att Integrationsverksamheten har haft stor arbetsbelastning både vad gäller ensamkommande och den reguljära mottagningen. Utvecklingen har påverkat såväl kostnader som intäkter. Integrationsverksamheten sammantaget redovisar dock ett visst överskott. Nämndens verksamhet har i stor utsträckning präglats av ansträngningarna att redovisa en budget i balans. Vidare har förvaltningen arbetat vidare med att utveckla den interna samverkan och deltagit i den samverkan som organiserats på länsnivån. Arbetet med den interna samverkan har bidragit till att det nu även finns större insikter i möjligheterna att finna alternativa organisationslösningar, som på ett bättre sätt kan möte brukares och kommuninvånares behov. Förhoppningen är att detta även kan bidra till att ytterligare effektivisera verksamheten. Lärande- och kulturnämnd Den samlade och övergripande bedömningen är att nämnden till mycket stora delar präglas av en hög ambitionsnivå, en vilja till ständiga förbättringar, en öppenhet för att se brister och vilja att hitta lösningar. Måluppfyllelsen är hög inom många områden. Detta trots att budgetramen upplevs som stram och att stora delar av organisationen upplever bristande förutsättningar för att genomföra uppdraget på bästa sätt. Några exempel på kvitton på goda resultat: Lärarförbundets skolranking Bästa skolkommun rankade i år Nybro på plats 3 (av 290). SKL lyfte i år särskilt fram Nybro i enkätundersökningen Elevernas syn på skolan, där Nybro ny legat i topp tre år i rad. Flera kommuner har besökt förvaltningen för att titta på vårt mål- och resultatstyrningsarbete. Förvaltningen har ett stort fokus på kvalitets-/förbättringsarbete. En framgångsfaktor för skolverksamheternas kvalitetsarbete har varit vägvalet att införliva även de statliga uppföljningskraven i Stratsys-verktyget. Kvalitetsarbetets årshjul följs till största del och processerna bidrar i större utsträckning till en bättre uppföljning, bättre analyser och mer välgrundade ställningstaganden vid planering av aktiviteter och fokusområden. Interaktionen mellan nämnd och förvaltning upplevs av förvaltningen som väl fungerande. Mål- och resultatstyrningen fungerar därmed allt bättre. Kompetensnivån är hög i personalstyrkan och en allt tydligare koppling mot aktuell forskning, erkända framgångsfaktorer etc kan skönjas i arbetet. Arbetsmiljöarbetet har utvecklats t.ex. genom en mer utvecklad uppföljning, särskilda medel avsatta av nämnden, samt flera aktiva åtgärder som är genomförda. Integrationsarbetet i dess olika delar har varit och kommer fortsatt att vara en utmaning för såväl lärande och kultur, som för hela Nybro kommun. Ett flertal spännande utvecklingsområden är under pågående arbete i hela förvaltningen. Överförmyndarnämnd Länsstyrelsen i Skåne (för Uppvidinge) och Länsstyrelsen i Östergötland (för Nybro, Emmaboda och Torsås) har i inspektionsprotokoll och i årsredogörelser konstaterat att det finns en fungerande organisation för verksamheten i våra fyra kommuner. Det gemensamma kontoret gör ett underskott på ca 20.000 kr efter omsättning på ca 1.600.000 kr, d.v.s. ca 1%. Underskottet flyttas över till 2015. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 37(77)
Revision Revisionen syftar bland annat till att genom en tillbakablick förbättra verksamheten i framtiden. Kommunallagen reglerar inriktningen på den kommunala revisionen. Revisorernas uppgifter innefattar att årligen pröva om: verksamheten sköts ändamålsenligt verksamheten är tillfredsställande ur ekonomisk synvinkel räkenskaperna är rättvisande den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig En annan viktig del är att pröva om nämnderna fullgör sina uppdrag från fullmäktige. Verksamhet Revisorernas prioriteringar bygger på slutsatser i en risk- och väsentlighetsanalys och fastställd revisionsplan. Under 2014 har följande granskningar genomförts utöver normal revisionsverksamhet: Räddningstjänsten Personalförsörjningen IT-verksamheten Granskningar kommer att genomföras mot bakgrund av den gjorda risk- och väsentlighetsanalysen. Nybro kommunbolag AB Bolaget skall, som moderbolag i en av Nybro kommun helägd koncern, äga aktier i dotterbolag och företräda Nybro kommuns intressen i koncernen. Bolaget har sitt säte i Nybro kommun. Nybro kommun äger samtliga aktier i Nybro Kommunbolag AB. Nybro Kommunbolag AB äger 100 % av aktierna i AB Nybro Brunn, Nybro Bostads AB och Nybro Elnät AB AB Nybro Brunn äger 100 % av aktierna i Transtorpfastigheter AB. Nybro Elnät AB äger 100 % av aktierna i Nybro Energi AB och Nybro Värmecentral AB. Nybro Värmecentral AB äger 100 % av aktierna i Fastigheter i Nybro AB. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 38(77)
Ägardirektiv och Bolagspolicy I november 2011 antog Nybro kommunkommunfullmäktige Nybro kommuns bolagspolicy och ägardirektiv för direkt och indirekt ägda bolag. Denna utgör värdegrunden för kommunens ägande av bolag samt gemensamma ägardirektiv som ger en grund för styrning av alla kommunens helägda bolag. Där finns även bolagsspecifika ägardirektiv där bolagets uppdrag och långsiktiga finansiella mål anges. Då koncernen och omvärlden ständigt utvecklas och förändras, skall ägardirektiv och bolagspolicy revideras årligen. Väsentliga händelser under året Då ägaren Nybro kommun uttryckt ett behov av att renodla och komma närmare de olika verksamheterna, genomförde koncernen en omstrukturering under 2014 i syfte att uppnå en enklare struktur genom färre underkoncerner och därmed även enklare administration. Nybro Kommunbolag AB förvärvade 1 januari 2014 Nybro Bostads AB samt Nybro Elnät AB med tillhörande underkoncern bestående av Nybro Energi AB och Nybro Värmecentral AB från dotterbolaget AB Nybro Brunn. Sommaren 2014 beslutade Nybro Kommunfullmäktige att genom ägardirektiv pröva möjligheten att försälja ett större bestånd av bolagens fastigheter tillsammans med kommunala samhällsfastigheter till privata aktörer. Koncernen lade ner stora resurser i form av konsultinsatser och egen tid. Någon affär blev aldrig aktuell 2014. Nybro Kommunbolag har, i enlighet med tecknat avtal under 2013, genomfört marknadsföringsinsatser under 2014 för att stärka näringslivet i Orrefors efter att en större aktör lämnat orten. Dans, musik, härligt väder, mycket folk och en underbar stämning präglade årets upplaga av folkfesten Smaka på världen. Nybro Bostad, Nybro Energi och Nybro kommun stod för evenemanget där SFI, som vanligt, spelar en avgörande roll för ett lyckat genomförande. Nybro Bostad bjöd alla hyresgäster med lägenhetskontrakt på tårtkalas under året med anledning av företagets 70 års jubileum. Under året skapades ett jubileumsmagasin som på ett lättsamt och annorlunda sätt berättade om såväl stora som små händelser i Nybro och övriga världen från bolagets födelse 1944 och framåt. Verksamheten runt Gula Grillen i Kungshall rullade för åttonde året och lagom till påsk slogs portarna upp till Frysdisken, Nybro Bostads Allaktivitetshus i Kungshall. En ideell förening bildades för att stå för planering och drift och tre personer har anställts respektive hyrts in för att driva verksamheten. Nybro Bostad, Hyresgästföreningen, Amazing Music, Somaliska föreningen och Korpen Nybro ingår som ordinarie i styrelsen med Smålandsidrotten och Studieförbundet Vuxenskolan som suppleanter. Denna satsning kommer på sikt att ge ett stort samhällsekonomisk mervärde. Nybro Värmecentral påbörjade under 2014 byggandet av ett nytt avfallseldat kraftvärmeverk. En budgeterad investering om ca 480 Mkr. Arbetet fortgår planenligt. Klimat och väder under 2014 var varmare än under 2013, vilket resulterade i minskad försäljning av energi. Under året har resterande utbildningsverksamhet i Nybro Brunn avvecklats. Från och med maj 2014 finns inte längre någon anställd i bolaget. Organisation Under 2014 rekryterade ny VD till Nybro Bostads AB, då tidigare VD entledigats från tjänsten. Avgångsvederlag och i viss utsträckning dubbla lönekostnader för VD under perioden belastar därför årets resultat. Yttre fastighetsskötsel har under året övergått från egen personal till entreprenad, Under året har en Miljö och Kvalitetschef anställt i Energikoncernen som under året uppdaterat arbetet med elsäkerhet, arbetsmiljö, brandskydd samt miljöarbete. Samtliga chefer och skyddsombud i energikoncernen har genomgått utbildning under året. Energikoncernen har även genomfört en organisationsutvecklingsinsats där alla medarbetare deltagit. Det övergripande syftet var att säkerställa en arbetsmiljö som främjar engagemang och delaktighet hos medarbetare och chefer samt att skapa en tydligare identitet och stolthet över Nybro Energi och dess uppdrag. Miljöpåverkan Nybro kommun, Årsredovisning 2014 39(77)
Nybro Bostad fortsätter att byta ut gammal teknik mot ny. Exempel på detta är invändig och utvändig ledbelysning. Detta medför en lägre energiförbrukning och driftsäkrare utrustning. Till glädje för både Nybro Bostad och miljön, verkar vårt arbete, och våra hyresgästers förståelse för vattnets betydelse, resulterar i fortsatta fina nyckeltal för vattenförbrukningen. Ett stort antal blandare kommer även under 2015 att bytas ut mot modernare vilket medför besparingar och bättre komfort för våra hyresgäster. Våra hyresgäster efterfrågar i större omfattning ett varmare inneklimat, vilket fått till följd en ökning av fjärrvärmeförbrukningen under 2014. Bolaget kommer under 2015 att följa denna ökade förbrukning och utföra erforderliga åtgärder för ett fortsatt bra inneklimat. Energikoncernens VA-verksamhet omfattar fem avloppsreningsverk (Överstatorp, Alsjöholm, Alsterbro, Bäckebo, Örsjö) med tillstånd enligt dåvarande miljöskyddslagen. Dessutom finns avloppsreningsanläggningen i Målerås, utan krav på tillstånd, kvar i begränsad användning. Inom VA-avdelningen finns sex vattenverk (Gårdsryd, Alsjöholm, Knivingaryd, Orrefors, Bäckebo, Örsjö). För vattenverk krävs inte tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken. Det är i huvudsak livsmedelslagen som reglerar denna typ av verksamhet. Under året har arbetet med nya vattenskyddsområden för vattentäkterna i Gårdsryd och Alsjöholm fortskridit. Frågor om vattenskydds-områden regleras i miljöbalken. Nybro Värmecentral bedriver en tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillstånds- och anmälningsplikten avser värme- och elproduktion respektive lagring av biobränsle. Verksamheten omfattas dessutom av Lagen om handel med utsläppsrätter. Den tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheten motsvarar 100 % av företagets nettoomsättning. Händelser efter räkenskapsåret November 2014 tecknades ett "Krafthandelsavtal" med Skellefteå Kraft som ett led i att Nybro Energi AB under våren kommer att starta Elhandel. Försäljningen av el kommer i första hand att ske till kunder inom Nybro Energis elnätsområde och målsättningen är att inom tre år leverera el till 7 000 kunder. Avtalet är ett s.k. "Extra Tryggavtal" där Skellefteå Kraft hanterar all avvikelse mot förväntad konsumtion hos kunderna. För fjärrvärmeleveranserna ser vi en trend att befintliga kunder effektiviserar och minskar sina volymer. Detta kompenseras delvis med nya kunder. Genom investeringen i ett nytt avfalls-eldat kraftvärmeverk, och dess kostnadseffektiva värmeproduktion, planerar vi att arbeta vidare med såväl förtätning av redan utbyggda områden som utbyggnad av fjärrvärmenätet i nya områden. Det nya kraftvärmeverket beräknas stå klart första kvartalet 2016. Inom koncernen pågår även ett arbete att skapa ett "stomnät" av fiber för att klara bredbands-utbyggnaden i kommunen. Nybro Bostads AB Bolaget skall främja utvecklingen i Nybro kommun genom att förvärva, äga, bebygga, förvalta, förädla och försälja fastigheter och tomträtter med bostadslägenheter samt även lokaler som används för kommunal verksamhet eller är kommersiella lokaler som har ett tydligt samband med den övriga verksamheten. Bolaget skall i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Nybro kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Ny- och ombyggnader som har avslutats under året uppgår till 8,0 mnkr och fördelar sig på sprinkleranläggning äldreboendet Gläntan med 1,9 mnkr, ombyggnad av lokaler i Kungshallsområdet till Allaktivitetshus med 4,4 mnkr samt ombyggnad av en lokal till två lägenheter på fastigheten Örsjö 1:39 med 1,7 mnkr. Nyproduktion på fastigheten Vulkanus 36 med ett Kombohus på 16 lägenheter beräknas vara inflyttningsklar den 1 juli 2015. Nedlagda kostnader uppgår till 12,9 mnkr. Ett radhus har sålts i Bokenområdet under året. Området är fortfarande populärt och priserna är stabila. Försäljningssumman uppgick till 850 tkr, med en reavinst på 695 tkr. Styrelsen har beslutat att de hus som blir lediga skall lämnas till försäljning. Vid årets slut fanns 7 hus kvar i bolagets ägo. Uthyrningsgraden har ökat något under året, och hyresbortfallet har minskat med 347 tkr. Året präglas av en mycket stor efterfrågan från en växande grupp sökande som under året mötts av en krympande tillgång på lediga lägenheter. Den ökande strömmen av nyanlända och ett nedlagt studentboende ökade trycket på Nybro kommun, Årsredovisning 2014 40(77)
Nybro Bostad och andra aktörer på marknaden. Efterfrågan har varit stor även på de lägenheter som ligger i kommunens mindre orter som Örsjö, Flerohopp och Orrefors. Antalet omflyttningar under 2014 var 422 (490) st, vilket motsvarar 21,3 % (24,8 %) av hela beståndet. Interna omflyttningar inom beståndet uppgick till 3,1 % (4,7 %). Kostnader för reparationer uppgår till 9,1 mnkr och underhållskostnaderna till 18,2 mnkr. I detta ingår en stor andel inköpta tjänster och material ca 15,7 mnkr. Med egen personal har arbeten för ca 11,6 mnkr utförts under året. Några av de större underhållsåtgärderna som kan nämnas är: Konvertering från oljeeldning till bergvärme på fastigheter i Målerås. Byte av lägenhetsdörrar, låssystem och montering av nya postboxar och ledbelysning på fastigheten Drabanten 1, 105 lägenheter. Renovering av fjärrvärmeundercentraler på fastigheten Drabanten 3, 179 lägenheter. Utvändig målning på fastigheterna i kvarteret Fagervallen. Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag: 2014 2013 2012 2011 Nettoomsättning 120 495 119 663 116 942 113 714 Rörelseresultat 18 896 22 117 17 791 18 537 Resultat efter finansiella poster 9 198 11 026 4 825 4 919 Balansomslutning 502 739 493 769 502 034 507 144 Soliditet % 25,3 24,2 22,2 21,2 De två senaste åren redovisas enligt K3. Övriga år har inte räknats om. Nybro Elnät AB Syftet är att äga elnätsanläggningar och främja distribution av el jämte handel från förråd. Bolaget är verksamt inom Nybro tätort med kringliggande landsbygd inom ett område av ca 5 km radie och inom Alsterbro-området, beläget i kommunens norra del samt ett mindre område beläget i Kalmar kommun. Fr.o.m. 2012-09-01 har bolaget också som syfte att leverera vatten- och avloppstjänster inom av Kommunfullmäktige beslutade verksamhetsområden inom Nybro kommun. Under 2014 har arbetet för att säkerställa leveranssäkerhet i vårt landsbygdsnät fortsatt,; Av 20-kV matningen till Alsterbro har 12 km oisolerad ledning ersatts med isolerad ledning. I etapp 2 på 20-kV linjerna E1 och E2, (luftlinje till Nybro) har 2 x 2,1 km jordkabel grävts ned. En utbyggnad av 10 kv nätet har gjorts med 1,9 km mellan Kyrkslätt och Rismåla, samt vid Kraftvägen 0,6 km. Transformatorstationerna S31 och S207 har ersatts med nya. Lsp-ställverk har förnyats i S206 och vid Kraftvägen har ny transformatorstation S141 byggts. Ny transformator har installerats i H7 Bäckebo och befintlig transformator flyttats till H6 Alsterbro för att fungera som reserv. Övriga transformatorer i huvudstationerna har genomgått regenerering och avgasning av oljan för ökad livslängd. SvK AC-anläggning har anslutits till 20-kV nätet i Rismåla och anslutning av 5 lsp-kunder. Under året har flera större företag i centralorten varslat om neddragningar av verksamheten, vilket kommer att på verka bolagets omsättning negativt 2015. December 2013 påbörjades nedgrävning av ny överföringsledning för vatten och avlopp från Gadderås till Flygsfors och färdigställdes under sommaren/höst 2014, varpå ett äldre reningsverk togs ur drift. Nya vatten och avloppsledningar, ca 1 000 m, har lagts i samförläggning med Nybro Elnäts utmed Resebovägenf ör att möjliggöra framtida anslutningar av befintliga och nya kunder. Ca 2 550 meter vatten och avloppsledningar har renoverats och relinats under året, där merparten utförts i de yttre samhällena. Driftövervakningssystemet är numera färdigutbyggt och drifttaget till Nybro, Målerås, Gullaskruv, Orrefors, Flygsfors samt Gadderås för trådlös radiolänköverföring. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 41(77)
Den totala energiomsättningen i Elnätsverksamheten uppgick till 175 GWh (175 GWh). Nybro Elnät AB har antagit ett effektmål om att minimera avbrottstiden. Under 2014 var avbrottstiden 39 min (39 min) per kund och år och antalet avbrott per kund och var 1,07 (0,36) stycken. Orsaken till ökningen var ett fel i E.ON-s transformatorstation den 1 oktober som orsakade ett avbrott i 5 minuter för hela vårt nät. Under året har 1 242 000 m3 dricksvatten producerats vid de sex vattenverken. Vid de sexavloppsreningsanläggningarna har 3 332 000 m3 spillvatten renats. Den stora differensen mellan volymen producerat dricksvatten och mängden renat spillvatten illustrerar problemet med otäta avloppsledningar och därmed behovet av fortsatt sanering av ledningsnätet. Det har förekommit 50 registrerade driftstörningar på ledningsnätet under året varav 7 vattenläckor på huvud nätet, vilket motsvarar 0,02 läckor per km huvudledning. Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag: 2014 2013 2012 2011 Nettoomsättning 83 042 81 657 56 099 33 711 Rörelseresultat 18 580 10 507 9 373 10 152 Resultat efter finansiella poster 13 654 4 887 5 336 9 111 Balansomslutning 384 059 373 025 370 798 205 961 Soliditet % 10,7 8,6 7,9 12,9 Avkastning på totalt kapital % 5,7 3,7 3,3 6,7 Avkastning på eget kapital % 33,1 5,2 18,3 34,3 De två senaste åren redovisas enligt K3. Övriga år har inte räknats om. Nybro Energi AB Målet för verksamheten är att bedriva distribution av värme (fjärrvärme) samt fibernät. Syftet är att enligt god ekonomisk och teknisk praxis effektivt utnyttja resurserna till att främja en god energiförsörjning. Verksamheten bedrivs inom Nybro kommun. För att öka intresset för fjärrvärme och därmed ökad försäljning, har företaget deltagit i flera lokala marknadsaktiviteter. Under året har Nybro Brunn samt Nybro Bostads nya hyreshus och kontor anslutits till fjärrvärmenätet. Stamnätet har ökat med 250 m fördelat på Östgötagatan, Dr. Sandbergsgata, Herkulesgatan, Götgatan, Norra Esplanaden och Bondegatan. Under året har ett arbete startat för att skapa ett fibernät på landsbygden och de mindre orterna i kommunen. Första etappen för att koppla ihop oss med Emmabodas nät, mellan Nybro och Örsjö, har påbörjats. Diskussioner pågår för att bilda ekonomiska föreningar för att skapa lokala "byanät". Under våren 2015 kommer bolaget även att kunna erbjuda tjänsten Elhandel. Energiomsättningen i fjärrvärmenäten i Nybro, Alsterbro och Orrefors uppgick 2014 till 95,13 (102,6) GWh med 1 141 (1 128) anslutningar. Energiomsättningen minskade med ca.7 % jämfört med 2013. Klimat och väder under 2014 var varmare än under 2013. Fjärrvärmeverksamhetens effektmål för 2014 var att ansluta minst 15 nya kunder till fjärrvärmenätet. Under 2014 har vi anslutit 13 nya fjärrvärmekunder, varav 3 större kunder och resterande villakunder. I enlighet med regelverket har 150 mätare bytts ut till nya. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 42(77)
Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag: 2014 2013 2012 2011 Nettoomsättning 59 109 61 769 58 457 54 246 Rörelseresultat 3 052 3 328 1 858 2 939 Resultat efter finansiella poster 2 533 2 033 772 759 Balansomslutning 162 910 161 718 160 490 161 825 Soliditet % 32,0 31,1 28,9 28,2 Avkastning på totalt kapital % 2,9 3,1 2,3 2,9 Avkastning på eget kapital % 4,9 4,0 1,7 3,9 De två senaste åren redovisas enligt K3. Övriga år har inte räknats om. Nybro Värmecentral AB Bolagets verksamhet består av att producera fjärrvärme och el. Kunder är, förutom Nybro Energi AB, industrikunden AB Gustaf Kähr, som tar emot processvärme till sin produktion. Produktionsanläggningar finns förutom i Nybro stad även i Orrefors och i Alsterbro. Bolaget är även 10 % delägare i Vindkraftsparken Stengårdsholma. Byggandet av nytt avfallseldat kraftvärmeverk pågår enligt plan, beräknad investering ca 480 mnkr. För perioden 2013-2020 har bolaget blivit tilldelade utsläppsrätter för bioproducerande andel fjärrvärme. För år 2014 blev tilldelningen 25 095 (27 159) utsläppsrätter. Under 2014 har ca 135 (145) GWh värme och ca 10 (19) GWh el producerats. Omsättningen uppgick till ca 80 (88) mnkr. Den minskade omsättningen är huvudsakligen hänförbar till mildare klimat samt lägre elproduktion på grund av låga elpriser. Bolagets rörelseomkostnader år 2014 var ca 64 mnkr (75 mnkr). Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag: 2014 2013 2012 2011 Nettoomsättning 77 025 87 507 90 857 75 312 Rörelseresultat 8 660 6 253 11 926-32 243 Resultat efter finansiella poster 4 840 2 411 7 595-36 549 Balansomslutning 252 464 200 846 200 910 192 376 Soliditet % 4,6 3,9 2,9 0,1 Avkastning på totalt kapital % 3,9 3,7 6,5 neg Avkastning på eget kapital % 42,0 30,7 132,5 neg De två senaste åren redovisas enligt K3. Övriga år har inte räknats om. Fastigheter i Nybro AB Bolaget skall enligt god ekonomisk och teknisk praxis förvalta fast och lös egendom. Bolaget äger marken där Nybro Värmecentral bedriver verksamhet i centrala Nybro. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 43(77)
AB Nybro Brunn Bolaget skall främja utvecklingen i Nybro kommun genom att bl.a. medverka i Nybro kommuns utvecklingsprojekt och på affärsmässiga grunder tillhandahålla verksamhetslokaler genom att förvärva, bygga, äga och förvaltaändamålsenliga och prisvärda lokaler och fastigheter Under året har resterande utbildningsverksamhet avvecklats. Bolaget bedrivet fortsatt fastighetsförvaltning och förvaltar även fastigheten i dotterbolaget Transtorpfastigheter AB. Från och med maj 2014 finns inte längre någon anställd i bolaget. Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag: 2014 2013 2012 2011 Nettoomsättning 3 303 15 079 38 470 43 069 Rörelseresultat 20 047-6 724-428 757 Resultat efter finansiella poster 19 822-8 649-2 979-1 894 Balansomslutning 53 964 91 304 99 154 101 661 Eget kapital 29 900 10 244 13 116 13 077 Soliditet 55,4% 11,2% 13,6% 13,2% De två senaste åren redovisas enligt K3. Övriga år har inte räknats om. Transtorpfastigheter AB Bolaget äger och förvaltar fastigheter. Bolaget har som enda kund moderbolaget Nybro Brunn. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 44(77)
Personal Under avsnittet personal redovisas siffror både för kommunen och bolagen. I de fall det är bolagen som avses så anges detta. Står inget angivet så är det kommunens siffror som redovisas. Personalstruktur Antal anställda 1 787 personer var tillsvidareanställda i november 2014, vilket är 3 fler än motsvarade tidpunkt 2013, (67 fler än nov 2012). Antalet visstidsanställda, för en tid av tre månader eller längre, var 259 personer i november 2014 vilket är 2 fler än motsvarande tidpunkt 2013. Anställningsstoppet som infördes i september 2011, upphörde i slutet av 2012 vilket förklarar en stor del av skillnaden i anställningsstrukturen. Tabellerna nedan visar de anställdas överenskomna sysselsättningsgrader omräknat till helårsarbeten. Antal anställda omräknat till årsarbeten Förvaltning Tillsvidareanställda 2014 2013 2012 2011 Kommunstyrelseförvaltning 81,5 80,3 72,3 69,8 Samhällsbyggnad 193,3 192,2 182,4 165,5 Kultur- och fritidsförvaltning 0 0 0 53,6 Lärande- och kulturförvaltning 547,6 555,4 529,2 513,3 Omsorgsförvaltning 461,5 460,8 460,2 724,5 Individ- och familjeförvaltning 337,3 334,9 322,8 65,4 Samhällsbyggnadsförvaltning 0 0 0 24,4 Total 1 621,2 1 623,6 1 566,9 1 616,5 April 2013 övergick arbetsmarknadsenheten och vuxenutbildningen från AB Nybro Brunn till LoK och KSF. 2012: Kultur- och fritidsförvaltningen upphörde i mars och tillhör nu främst Barn och Utbildning och Samhällsbyggnad. Viss verksamhet har flyttats från Omsorgsförvaltningen till Individ och familjeförvaltningen. VA flyttas från tekniska till bolag. Tekniska och Samhällsbyggnad bildar nu Samhällsbyggnad. 2010 organiserades bland annat städ- och måltidsservice inom kommunstyrelseförvaltningen för att från och med 2011 återigen tillhöra Tekniska förvaltningen, (numera Samhällsbyggnad). Antal anställda omräknat till årsarbeten för Nybro Kommunbolag AB Förvaltning Tillsvidareanställda 2014 2013 2012 2011 Nybro Kommunbolag AB 1 1 1 1 Nybro Bostad AB 30 35 38 37 Transtorpfastigheter AB 0 0 0 0 AB Nybro Brunn 0 4 42 40 Nybro Elnät AB 33 30 30 19 Nybro Energi AB 0 0 0 0 Nybro Värmecentral AB 16 14 15 15 Fastigheter i Nybro AB 0 0 0 0 Total 80 84 126 112 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 45(77)
Förvaltning Visstidsanställda, månadsavlönade 2014 2013 2012 2011 Kommunstyrelseförvaltning 10,4 9,4 5,5 9 Samhällsbyggnad 18,1 11,8 21 11 Kultur- och fritidsförvaltning 0 0 0 5,1 Lärande- och kulturförvaltning 70,4 64,6 66,5 49,2 Omsorgsförvaltning 42,4 47 46,7 54,2 Individ och familjeförvaltning 21,6 32,4 21,1 8,8 Samhällsbyggnadsförvaltning 0 0 0 5,4 Total 162,8 165,2 160,8 142,7 Antal anställda är en ögonblicksbild vid mättidpunkten och avser anställda enligt Allmänna Bestämmelser (AB). Anställda enligt övriga avtal såsom BEA (arbetsmarknadsåtgärder), PAN (ex. anhörigvårdare) och RiB (deltidsbrandmän) tillkommer. Timavlönade visstidsanställda Förutom tillsvidareanställda och visstidsanställda för längre tid har drygt 900 timavlönade vikarier kommit och gått under 2014. Deras arbetade timmar motsvarar cirka 134 årsarbeten, vilket är i stort sett samma som de senaste två åren. Sommarpraktiken sysselsatte 80 ungdomar jämfört med 66 för 2013. Störst andel timavlönade finns inom individ och familje- samt omsorgsförvaltningen, gemensamt cirka 94 årsarbeten, varav cirka 40 årsarbeten är registrerade som "springvik". Lärande- och kulturförvaltningens timmar motsvarar cirka 29 årsarbeten (ökat 6 årsarbeten), och samhällsbyggnad cirka 9 årsarbeten. Mertid, övertid Det totala värdet av mertiden motsvarar 9,7 mnkr inklusive personalomkostnader (9,1 mnkr 2013). Av dessa har de fyllnads- och övertidstimmar som utgetts i pengar till arbetstagarna uppgått till 6,7 mnkr, resterande del utgör beviljad kompensation i ledighet. Fyllnadstid (mertid för deltidsanställda) och övertid har rapporterats motsvarande totalt cirka 18,5 årsarbeten, vilket är en ökning med en årsarbetare. Störst andel, 8,4 årsarbeten har rapporterats från omsorgsförvaltningen, och 5 årsarbeten från lärande- och kulturförvaltningen. Antal anställda uppdelat på personalgrupp Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 91 % vilket är ungefär lika med de senaste åren, (95,4 % för männen och 89,5 % för kvinnorna). Nybro kommun, Årsredovisning 2014 46(77)
Åldersfördelning, män och kvinnor 80,6 % av kommunens anställda är kvinnor. Cirka 43 % av de tillsvidareanställda är 50 år eller äldre (jämfört med 40 % 2002). Genomsnittlig ålder är 47 år (kvinnor 48 och män 47 år). Lönekartläggning Enligt Jämställdhetslagen ska lönekartläggning genomföras var tredje år. Den syftar till att analysera osakliga löneskillnader inom och mellan olika yrkesgrupper. Lönekartläggningen som genomfördes 2013 gav följande åtgärder: - Gruppen köksbiträden tillförs 300 kronor per anställd vid löneöversynerna 2014 och 2015. Detta vid jämförelse med gruppen parkarbetare. - Gruppen fritidspedagoger tillförs 300 kronor per anställd vid löneöversynerna 2014 och 2015. Detta vid jämförelse med gruppen ingenjörer och miljöinspektörer. Lönekartläggningen 2014 visade inte på behov av någon åtgärd. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 47(77)
Personalrörlighet Kommunens personalomsättning är cirka 6,8 % (6 % 2013). Av kommunens tillsvidareanställda har 122 personer slutat under 2014, varav 44 är eget valt förtida pensionsuttag alternativt på grund av hel sjukersättning. Två personer på lärande- och kulturförvaltningen blev uppsagda pga. arbetsbrist. Om personalomsättningen räknas totalt, alltså även visstidsanställningar, är den mycket större. På grund av olika former av ledigheter anställs och avslutas fler än tusen personer varje år i olika vikariat eller andra tidsbegränsade anställningar. Den obligatoriska pensionsåldern är 67 år - 16 arbetstagare har nu valt att arbeta kvar på sin tillsvidareanställning även efter 65 år, vilket är något fler än tidigare år. Flest arbetar kvar inom lärande- och kulturförvaltningen, där 8 personer har valt att vara kvar efter 65 år. Tabellen nedan visar kommande pensionsavgångar förutsatt att arbetstagaren arbetar till 65 år. Kommande pensionsavgångar Personalgrupp Tillsvidareanställda 2015-2016 2017-2018 2019-2020 Administrativt arbete 9 13 13 Vård/omsorgsarbete 32 35 43 Rehab/förebyggande arbete 2 1 0 Social/kurativt arbete 1 5 1 Skol/barnomsorgsarbete 31 33 30 Kultur/fritidsarbete 4 0 3 Teknikarbete 6 9 13 Total 85 96 103 Inom sex år kommer 284 arbetstagare (cirka 16 %) att uppnå 65 år. Erfarenheten visar dock att omkring 50 % av pensionsavgångarna sker före 65 år, vilket tyder på att ytterligare personer kommer att sluta tidigare än prognosen visar. I takt med att det allmänna pensionssystemet och pensionsavtalen genomgått stora förändringar har allt mer fokus lagts på att den enskilde ska kunna få ett så bra besked som möjligt om sitt totala intjänande. Det är då viktigt att ha en hög aktualiseringsgrad dvs. att så mycket som möjligt av personens pensionsgrundande tid och lön är utredd och registrerad. Nybro kommuns aktualiseringsgrad är nu 97 % - vilket är så högt vi kan komma i dagsläget. Resterande del är beroende av att andra aktörer, till exempel KPA, utreder tidigare anställningar. En hög grad av aktualisering är också viktig för pensionsskuldens beräkning. Nybro kommun sänder årligen pensionsprognos till arbetstagarna. Dessutom genomförs vartannat år en pensionsinformation där information ges även om den allmänna pensionen. Eftersom pensionen påverkas av individuella faktorer såsom anställningstid, lön och vilken typ av pension som gäller, läggs alltid störst vikt på den personliga dialogen med arbetstagaren. Nyckeltal sjukfrånvaro, hälsa, rehab Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron ökar, och sjuklönekostnaderna har ökat med cirka 500 tkr jämfört med 2013. Ökningen märks nu i den längre sjukfrånvaron. 2 014 2 013 2 012 2 011 2 010 2 009 2 008 2 007 2 006 2 005 5,0 4,8 4,85 4,8 4,5 4,8 5,6 6,9 7,0 7,2 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 48(77)
Cirka 5 % av överenskomna arbetstiden bortföll på grund av sjukdom 2013. Sjukarbetsdagar per förvaltning, månadsavlönade Förvaltning Dag 1-90 Dag 91- Dagar totalt Per anställd 2 014 2 013 2 014 2 013 2 014 2 013 2 014 2 013 Kommunstyrelseförvaltning 315 424 232 231 547 654 5,6 6,9 Samhällsbyggnad 1 888 1 826 464 512 2 352 2 338 10,1 10,6 Lärande- och kulturförvaltning 5 144 4 691 1 566 1 974 6 710 6 666 9,6 9,6 Omsorgsförvaltning 7 069 6 740 3 900 3 837 10 969 10 578 17,7 16,9 Individ- och familjeförvaltning 3 162 3 082 1 650 1 406 4 812 4 488 12,3 11,0 Total 17 577 16 763 7 813 7 960 25 391 24 724 12,4 12,1 Den korta sjukfrånvaron, dag 1-14 i en sjukperiod ökar något och var 2014 5,66 dag/anställd (från 4,4 i snitt 2009). Den längre sjukfrånvaron, > 14 dgr, ökar till 6,75 dagar i snitt jämfört med 6,45 för 2013 (från 8,1 dag i snitt 2009). Kostnader för utbetald sjuklön Sjuklön enligt Sjuklönelagen, dvs. dag 2-14 i sjukperioden, kostade kommunen cirka 10,9 mnkr inklusive personalomkostnader, vilket är en ökning med ca 200 tkr jämfört med 2013. Enligt kollektivavtal utges även sjuklön med 10 % från 15:e dagen till och med dag 90 i sjukperioden med cirka 935,4 tkr. Dessutom tillkom cirka 608,6 tkr i sjuklön till de anställda vars inkomst överstiger taket för sjukpenning. Totalt uppgick utbetald sjuklön till cirka 12,5 mnkr vilket är en ökning med ca 500 tkr jämfört med 2013. Hälsonyckeltal Hälsonyckeltalen enligt lag omfattar alla arbetstagare förutom "springvikarier" på grund av att de inte arbetar regelbundet och därmed sällan har någon sjukfrånvaro registrerad. Uppgifterna anges i procent av "tillgänglig ordinarie arbetstid". Med detta avses den ordinarie arbetstiden enligt anställningsavtalet med hänsyn tagen även till frånvaro utan lön, exempelvis tjänstledigheter, föräldraledigheter och övrig frånvaro. Den totala sjukfrånvaron då begreppet "tillgänglig ordinarie arbetstid" tillämpas har nu ökat till 5,7 % jämfört med 5,3 % 2013, (från 5,2 % 2009 upp till 8,4 % för 2004). Långtidssjukfrånvaro > 60 dagar utgör 37,5 % av den totala sjukfrånvaro. Kön Åldersgrupp 2 014 2 013 2 012 Kvinnor Totalt 6,4 5,8 5,9 29 år och yngre 5,9 6,1 6,6 30-49 år 6,0 5,2 5,7 50 år och äldre 6,9 6,3 6,0 Män Totalt 3,5 3,6 3,7 29 år och yngre 3,3 2,8 2,6 30-49 år 2,6 3,5 2,9 50 år och äldre 4,3 4,0 4,7 Total 5,7 5,3 5,4 Sjukfrånvaron ökar i de flesta åldersintervallen förutom för kvinnor 29 år och yngre samt män 30-49 år. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 49(77)
Rehab Antal sjukfall 28 dagar eller längre - i förhållande till antal anställda vid mättidpunkten respektive månad: Under 2014 blev utfallet: Januari 2,9 % (58 ärenden) April 34,3 % (88 ärenden) Juli 3,6 % (74 ärenden) Oktober 3,7 % (76 ärenden) Flest ärenden som leder till rehabilitering finns inom omsorgsförvaltningen och lärande- och kulturförvaltningen. Antal arbetsskadeanmälningar redovisas i nedanstående tabell 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Anmälningar 69 69 67 51 37 57 34 95 96 59 62 66 Frekvens 33,7 33,8 34 25,3 18,6 29,4 17,1 45,8 47,4 29,1 33 31,1 Antal anställda 2046 2041 1972 2015 1986 1940 1984 2072 2024 2024 2044 2120 De flesta arbetsskadeanmälningarna avser rena olycksfall, till exempel att den anställde har ramlat, cyklat omkull etc. Cirka 15 fall har betecknats som fysisk överbelastning och något färre, cirka 10 fall, är skador av annan person (t.ex. brukare, omsorgstagare). Semesterskuld och övertidsskuld Den totala skulden uppgick vid årsskiftet till cirka 54,5 mnkr jämfört med 52,5 mnkr 2013. Den största andelen, 42,3 mnkr, avser 24 053 sparade semesterdagar, vilket är en ökning med cirka 130 dagar (1,4 miljoner) jämfört med 2013. Andelen anställda med ferie- och uppehållstjänst, till största delen lärarkollektivet, hade en fordran på 9,5 mnkr, en ökning med ca 600 tkr jämfört med 2013. Resterande 2,6 mnkr hänförs till cirka 10 000 timmar i okompenserad mertid, vilket är en minskning med nära 580 timmar jämfört med 2013. Ledarutveckling I juni fick 12 chefer sitt chefskörkort och i december 2014 påbörjades ytterligare en omgång av utbildningen. 15 chefer kommer att genomgå totalt åtta dagars utbildning som hjälp att hantera de vardagliga chefsuppgifterna exempelvis inom rekrytering, ekonomi, avtals - och arbetsrättsfrågor. Därutöver finns ett återkommande länsbaserat Ledarutvecklingsprogram omfattande sju utbildningsdagar med fokus på den personliga utvecklingen, och till stöd att förhålla sig i olika situationer. Två av kommunens chefer deltog i detta under 2014. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 50(77)
Resultaträkning i tkr Not nr Kommun 2014 Kommun 2013 Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Av- och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnad 1 194 453 214 257 464 166 495 973 2-1 150 206-1 124 236-1 323 921-1 317 352 3-45 572-41 389-92 704-93 385-1 001 325-951 368-952 459-914 764 Skatteintäkter 4 722 573 711 313 722 573 711 313 Generella statsbidrag 5 255 339 256 383 255 339 256 383 Finansiella intäkter 6 12 242 6 447 10 740 5 130 Finansiella kostnader Jämförelsestörande post, RIPS 7-9 664-10 430-28 926-33 246 7 0-1 996 0-1 996 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto -20 835 10 349 7 267 22 820 Uppskjuten skattekostnad -2 280-1 542 Årets skattekostnad -1 063-1 372 Årets resultat -20 835 10 349 3 924 19 906 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 51(77)
Balansräkning i tkr Not nr Kommun 2014 Kommun 2013 Tillgångar Anläggningstillgångar Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 Immateriella anläggningstillgångar 8 3 573 4 202 Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar 9 749 262 724 923 1 399 809 1 425 583 Maskiner och inventarier 10 68 746 62 341 458 313 306 246 Finansiella anläggningstillgångar 11 27 104 25 784 17 537 16 185 Summa anläggningstillgångar 845 112 813 048 1 879 232 1 752 216 Omsättningstillgångar Förråd 12 34 220 44 443 40 678 53 847 Fordringar 13 93 162 70 538 99 697 114 991 Placerade pensionsmedel 14 86 360 80 387 86 360 80 387 Likvida medel 15 11 208 65 780 12 538 69 750 Summa omsättningstillgångar 224 950 261 148 239 273 318 976 Summa tillgångar 1 070 062 1 074 196 2 118 505 2 071 192 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående balans 16 420 932 410 600 566 235 550 058 Justerat för resultatregleringsfonder -67-17 -67-1 626 Årets resultat -20 835 10 349 3 924 19 906 Summa eget kapital 400 029 420 932 570 092 568 338 Avsättningar Avsättning för pensioner 17 43 988 31 788 43 988 31 788 Avsättning för uppskjuten skatt 21 687 Övriga avsättningar 8 716 24 445 Summa avsättningar 43 988 31 788 74 391 56 233 Skulder Långfristiga skulder 18 387 206 396 266 1 209 379 1 207 437 Kortfristiga skulder 19 238 839 225 210 264 643 239 184 Summa skulder 626 045 621 476 1 474 022 1 446 621 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 070 062 1 074 196 2 118 505 2 071 192 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 52(77)
i tkr Not nr Kommun 2014 Kommun 2013 Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt Ansvars- och borgensförbindelser Operationell leasing, framtida förfallobelopp Fastighetsinteckningar, ej pantsatta Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 20 505 862 513 028 505 923 513 028 20 773 627 773 508 5 698 6 334 20 16 559 0 0 0 40 796 40 796 Fastighetsinteckningar 116 349 116 349 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 53(77)
Kassaflödesanalys i tkr Not nr Kommun 2014 Kommun 2013 Den löpande verksamheten Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 Resultat efter finansiella poster Justering för av- och nedskrivningar Justering ej likviditetspåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -20 835 10 349 3 924 19 906 45 572 41 389 92 704 93 383 12 126 2 339 14 876 4 497 21 36 863 54 077 111 504 117 786 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökning(-)Minskning(+) av förråd Ökning(-)Minskning(+) av kortfristiga fordringar Ökning(+)Minskning(-) av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 10 222-11 680 13 169 22 917-28 598 14 170 9 323-9 471 13 629 38 753 25 461 6 217 32 116 95 320 159 457 137 449 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 22-77 504-59 587-219 709-82 266 23 1 156 3 434 2 357 7 634 0 0 0 0-76 348-56 153-217 352-74 632 Finansieringsverksamheten Amortering av låneskuld -9 020-8 960-68 358-29 839 Nyupplåning 70 800 Förändring av lånefordringar -1 320-3 637-1 299-3 728 Förändring övriga långfristiga skulder Kassaflöde från finsieringsverksamheten -460-10 340-12 597 683-33 567 Summa kassaflöde -54 572 26 570-57 212 29 250 Likvida medel vid årets början 65 780 39 210 69 750 40 500 Likvida medel vid årets slut 11 208 65 780 12 538 69 750 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 54(77)
Nothänvisningar, elimineringar och nyckeltal Kommun 2014 Kommun 2013 1 Verksamhetens intäkter enligt driftsredovisningen 321 569 295 747 interna poster -127 116-129 507 Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 Jämförelsestörande post, återbetalning AFA 19 456 övriga gemensamma intäkter 28 561 Summa verksamhetens intäkter 194 453 214 257 464 166 495 973 2 Verksamhetens kostnader enligt driftsredovisningen 1 245 985 1 229 129 kapitalkostnader 0 övriga interna poster -127 116-129 507 pensionskostnader 34 157 25 148 resultatregleringsfonder övriga gemensamma kostnader -2 820-534 Summa verksamhetens kostnader 1 150 206 1 124 236 1 323 921 1 317 352 3 Avskrivningar fastigheter och anläggningar 31 898 29 875 49 278 55 360 maskiner och inventarier 13 674 11 514 42 980 35 191 övriga avskrivningar 446 2 834 Summa avskrivningar 45 572 41 389 92 704 93 385 4 Skatteintäkter preliminär skatteinbetalning 724 560 714 216 724 560 714 216 preliminär slutavräkning innevarande år x kr/invånare slutavräkningsdifferens föregående år x kr/invånare 136-4 753 136-4 753-2 123 472-2 123 472 mellankommunal utjämning 1 378 1 378 Summa skatteintäkter 722 573 711 313 722 573 711 313 5 Kommunal utjämning LSS-bidrag 18 536 23 649 18 536 23 649 inkomstutjämning 221 156 217 686 221 156 217 686 kostnadsutjämningsavgift -24 486-27 074-24 486-27 074 regleringsavgifter 4 520 8 876 4 520 8 876 strukturbidrag 2 026 0 2 026 kommunal fastighetsavgift 33 529 33 246 33 529 33 246 fastighetsavgift justering föregående år 58 58 Summa generella statsbidrag 255 339 256 383 255 339 256 383 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 55(77)
6 Finansiella intäkter Kommun 2014 Kommun 2013 Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 räntor på rörliga & utlånade medel 1 614 1 987 1 614 1 987 avkastning från egna bolag 0 0 0 0 utdelning på aktier o andelar 1 942 1 931 1 942 1 931 övriga finansiella intäkter 2 704 2 529 1 202 1 212 reavinst aktier, obligationer 5 982 5 982 Summa finansiella intäkter 12 242 6 447 10 740 5 130 7 Finansiella kostnader räntor på anläggningslån 8 833 10 214 28 095 33 030 övriga kostnadsräntor 0 0 0 0 övriga finansiella kostnader 229 216 229 216 RIPS-räntan, jämförelsestörande post 0 1 996 0 1 996 reaförlust aktier, obligationer 602 602 Summa finansiella kostnader 9 664 12 426 28 926 35 242 8 Immateriella anläggningstillgångar ingående anskaffningsvärde 7 703 7 703 årets investering årets försäljning/utrangering omklassificering ub ackumulerade anskaffningsvärden 7 703 7 703 ib ackumulerade avskrivningar -3 684-3 238 årets avskrivningar -446-263 återförda avskrivningar ub ackumulerade avskrivningar -4 130-3 501 utgående värde 3 573 4 202 9 Fastigheter och anläggningar Pågående investeringar ingående anskaffningsvärde årets investering utgående värde 0 Markreserv ingående anskaffningsvärde 65 612 66 716 årets investering 4 756 0 årets försäljning/utrangering -428-1 104 omklassificering 12 463 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 82 402 65 612 ib ackumulerade avskrivningar -22 235-22 235 årets avskrivningar 0 0 återförda avskrivningar 0 0 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 56(77)
Kommun 2014 Kommun 2013 ub ackumulerade avskrivningar -22 235-22 235 utgående värde 60 167 43 377 Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 Verksamhetsfastigheter ingående anskaffningsvärde 875 155 838 938 årets investering 31 840 36 217 årets försäljning/utrangering 0 0 omklassificering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 906 995 875 155 ib ackumulerade avskrivningar -357 775-334 401 årets avskrivningar -24 867-23 374 återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar -382 642-357 775 utgående värde 524 353 517 380 Fastigheter för affärsverksamhet ingående anskaffningsvärde 37 668 34 185 årets investering 2 213 3 483 årets försäljning/utrangering -70 0 omklassificering 3 057 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 42 868 37 668 ib ackumulerade avskrivningar -12 845-11 683 årets avskrivningar -1 305-1 162 återförda avskrivningar 5 0 ub ackumulerade avskrivningar -14 145-12 845 utgående värde 28 723 24 823 Publika fastigheter ingående anskaffningsvärde 256 612 251 944 årets investering 2 584 4 668 årets försäljning/utrangering 0 0 omklassificering -200 ub ackumulerade anskaffningsvärden 258 996 256 612 ib ackumulerade avskrivningar -136 917-131 578 årets avskrivningar -5 726-5 339 återförda avskrivningar 32 ub ackumulerade avskrivningar -142 611-136 917 utgående värde 116 385 119 695 Exploateringsmark ingående anskaffningsvärde 19 648 21 978 årets investering 0 0 årets försäljning/utrangering -29-2 330 ub ackumulerade anskaffningsvärden 19 619 19 648 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 57(77)
Kommun 2014 Kommun 2013 ib ackumulerade avskrivningar 0 0 årets avskrivningar 0 0 återförda avskrivningar 15 0 ub ackumulerade avskrivningar 15 0 utgående värde 19 634 19 648 Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 Summa fastigheter och anläggningar ingående anskaffningsvärde 1 254 695 1 213 761 2 145 093 2 416 576 årets investering 41 393 44 368 146 424 49 677 årets försäljning/utrangering -527-3 434-948 -13 472 omklassificering 15 320 0 15 320 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 1 310 880 1 254 695 2 305 888 2 452 782 ib ackumulerade avskrivningar -529 772-499 897-855 526-977 924 ändrad uppskattning och bedömning K3 2013-988 årets avskrivningar -31 898-29 875-49 906-55 360 återförda avskrivningar 52 0 340 6 085 ub ackumulerade avskrivningar -561 618-529 772-906 080-1 027 199 utgående värde 749 262 724 923 1 399 809 1 425 583 10 Maskiner och inventarier Pågående investeringar ingående anskaffningsvärde årets investering utgående värde Maskiner ingående anskaffningsvärde 21 106 20 640 årets investering 1 393 466 årets försäljning/utrangering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 22 499 21 106 ib ackumulerade avskrivningar -13 097-11 660 årets avskrivningar -1 529-1 437 återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar -14 626-13 097 utgående värde 7 873 8 009 Inventarier ingående anskaffningsvärde 143 563 128 892 årets investering 19 173 14 671 årets försäljning/utrangering -684 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 162 052 143 563 ib ackumulerade avskrivningar -97 650-88 632 årets avskrivningar -11 134-9 018 återförda avskrivningar 203 0 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 58(77)
Kommun 2014 Kommun 2013 ub ackumulerade avskrivningar -108 581-97 650 utgående värde 53 471 45 913 Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 Transportmedel ingående anskaffningsvärde 17 594 17 594 årets investering 0 0 årets försäljning/utrangering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 17 594 17 594 ib ackumulerade avskrivningar -12 395-11 337 årets avskrivningar -1 043-1 058 återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar -13 438-12 395 utgående värde 4 156 5 199 Konstverk o samlingar ingående anskaffningsvärde 3 220 3 138 årets investering 26 82 årets försäljning/utrangering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden 3 246 3 220 utgående värde 3 246 3 220 Summa maskiner och inventarier ingående anskaffningsvärde 185 483 170 264 819 720 647 119 årets investering 20 592 15 219 57 767 32 589 årets försäljning -684 0-11 435-2 425 ub ackumulerade anskaffningsvärden 205 391 185 483 866 051 677 283 ib ackumulerade avskrivningar -123 142-111 629-375 715-335 189 årets avskrivningar -13 706-11 513-42 383-35 191 återförda avskrivningar 203 0 10 361 2 178 ub ackumulerade avskrivningar -136 645-123 142-407 737-368 202 Årets nedskrivning 0-2 834 68 746 62 341 458 313 306 246 11 Finansiella anläggningstillgångar aktier och andelar i dotterföretag 100 100 0 0 övriga aktier och andelar 1 035 1 035 1 195 1 195 bostadsrätter 16 16 16 16 andelar Glasrikets skatter 3 000 3 000 3 000 3 000 fordringar 19 353 18 033 9 673 8 374 utlämnade lån 3 600 3 600 3 600 3 600 uppskjuten skattefordran 53 Summa finansiella anläggningstillgångar 27 104 25 784 17 537 16 185 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 59(77)
Kommun 2014 Kommun 2013 Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 12 Förråd exploateringsfastigheter 33 132 43 189 33 132 43 189 tekniskt förråd 1 088 1 254 7 546 10 658 Summa förråd 34 220 44 443 40 678 53 847 13 Fordringar statsbidragsfordringar 2 012 2 358 2 012 2 358 fordringar på koncernbolag 40 234 4 688 0 0 mervärdeskatt och kommunmoms 11 681 11 269 11 681 11 269 övriga avräkningar 1 217 3 510 7 285 6 285 fakturafordringar 14 223 15 852 30 809 31 755 förutbetalda driftskostnader 4 326 812 6 460 30 193 förutbetalda skatter 0 0 1 711 1 082 upplupna driftsintäkter 5 334 8 296 25 604 8 296 upplupna ränteintäkter 290 339 290 339 upplupna skatteintäkter 136 9 333 136 9 333 upplupna fastighetsavgifter 13 709 14 081 13 709 14 081 Summa interimsfordringar 93 162 70 538 99 697 114 991 14 Placeringar av pensionsmedel via KLP aktier och andelar 1) 46 114 41 951 46 114 41 951 räntebärande värdepapper 2) 40 246 38 436 40 246 38 436 likvida medel 0 0 0 0 nedskrivning kortfristiga placeringar 0 0 0 0 Summa placerade pensionsmedel 86 360 80 387 86 360 80 387 1)marknadsvärdet, 59 867 tkr 2) marknadsvärdet, 41 053 tkr 15 Likvida medel kassa 27 33 27 33 postgiro 81 1 345 81 1 345 bank 11 100 64 402 12 430 68 372 Summa likvida medel 11 208 65 780 12 538 69 750 16 Eget kapital Ingående eget kapital 420 932 410 600 568 337 550 058 Korrigering av anläggningstillgångar -2 894-1 609 Effekter av övergång till KS i bolagen 793 Justerat ingående kapital 420 932 410 600 566 236 Förändring skaderegleringsfond -67-17 -67-17 årets resultat -20 835 10 349 3 923 19 906 Utgående eget kapital 400 029 420 932 570 092 568 338 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 60(77)
varav: Kommun 2014 Kommun 2013 * skaderegleringsfond 1 964 2 032 resultatreglering enligt KF:s styrprinciper 1/1: kommunstyrelse -2 057-2 057 teknik- och samhällsbyggnadsnämnd 10 409 6 134 myndighetsnämnd -603 0 omsorgsnämnd 0 2 966 individ- och familjenämnd 0 968 lärande- och kulturnämnd 1 081 1 081 revision 0 0 överförmyndarnämnd, Nybro -242-242 Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 17 Avsättningar för pensioner särskild avtals/ålderspension 7 916 5 984 7 916 5 984 förmånsbestämd/kompletteringspension 12 107 5 126 12 107 5 126 ålderspension 7 150 12 970 7 150 12 970 pension till efterlevande 1 846 1 502 1 846 1 502 visstidspension 6 379 6 379 0 Summa pensioner 35 409 25 582 35 398 25 582 särskild löneskatt 8 590 6 206 8 590 6 206 Summa avsättningar för pensioner 43 988 31 788 43 988 31 788 Ingående balans 31 788 29 431 31 788 29 431 utbetalningar nyintjänad pensionsrätt ränte- och basbeloppsuppräkning förändring löneskatt bromsen försäkrade åtaganden nya efterlevandepensioner engångseffekt, förändrad diskonteringsränta övrig förändring 12 200 2 357 12 200 2 357 Utgående balans 43 988 31 788 43 988 31 788 18 Långfristiga skulder långfristiga lån i svenska kronor 387 206 396 266 1 182 467 1 180 065 resultat-/investeringsfond VA, kvarvarande 0 26 912 27 372 Summa långfristiga skulder 387 206 396 266 1 209 379 1 207 437 19 Kortfristiga skulder avräkning med koncernföretag 47 566 47 348 0 0 mervärdesskatt 1 527 1 589 1 527 1 589 källskatt 11 932 11 561 11 932 11 620 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 61(77)
Kommun 2014 Kommun 2013 Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 amorteringar på långfristiga lån 9 050 9 010 13 965 9 010 övriga kortfristiga skulder 26 567 22 128 43 831 29 257 leverantörsskulder 36 345 24 561 68 920 37 002 kortfristig pensionsskuld 26 635 25 800 27 219 26 831 upplupna driftskostnader 691 9 157 691 49 743 upplupna räntekostnader 926 1 287 6 894 1 287 upplupna semesterlöner m m 54 474 52 527 57 235 52 527 upplupna sociala avgifter 14 156 13 777 15 017 13 777 förutbetalda driftsintäkter 2 094 1 712 10 536 1 788 förutbetalda hyror 0 0 0 0 förutbetalda skatteintäkter 6 876 4 753 6 876 4 753 Summa kortfristiga skulder 238 839 225 210 264 643 239 184 20 Ansvars- och borgensförbindelser kommunala företag 767 929 767 175 borgen och förlustansvar avseende: egnahem och småhus 3 140 3 486 3 140 3 486 övrig borgen och förpliktelser 2 558 2 848 2 558 2 848 Summa borgen och förlustansvar 5 698 6 333 5 698 6 334 pensioner: Ingående balans 513 028 484 055 513 028 484 055 utbetalningar nyintjänad pensionsrätt ränte- och basbeloppsuppräkning förändring löneskatt bromsen försäkrade åtaganden nya efterlevandepensioner engångseffekt, förändrad diskonteringsränta övrig förändring -7 105 28 973-7 105 28 973 Utgående balans 505 923 513 028 505 923 513 028 summa pensioner 505 923 513 028 505 923 513 028 operationell leasing årets betalade leasingavgifter, inventarier, fordon, hyror 6 691 6 691 framtida förfallobelopp: förfallotidpunkt <1 år 3 682 3 682 förfallotidpunkt >1 år <5 år 6 186 6 186 förfallotidpunkt >5 år 0 0 Summa förfallobelopp 16 559 0 16 559 0 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 62(77)
Kommun 2014 Kommun 2013 Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 Höga borgensåtaganden kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av övertagande av lån alternativt ägartillskott. Bedömningen är att borgensåtagandet för kommunens bolag för närvarandehar låg risk och för egna hem/småhus låg till måttlig risk. Ökningen har dock varit förhållandevis kraftig för kommunens bolag de senare åren. 21 Justerat resultat resultat efter skatteintäkter o finansnetto ändrad redovisning resultatregleringsfonder av- och nedskrivningar materiella anläggningstillgångar -20 835 10 349 3 923 19 906-67 -18-67 45 572 41 389 92 704 93 383 avsättning pensioner 12 200 2 357 12 200 5 474 försäljningar och andra justeringar -7 2 744-977 Summa justerat resultat 36 863 54 077 111 504 117 786 22 Förvärv av materiella anläggningstillgångar Investeringsprojekt, inkl. pågående 56 728 59 587 219 709 82 266 Nybro 3:1 Rådjuret* 81 Nybro 3:1 Grönskogs* 13 Harstenslycke 1:17* 13 111 Bosgård 1:11 5 256 Smedstorp 2:38* 30 Läkten 9* 1 214 Regeln 9* 819 Fabriken 6* 252 Investering 2014 aktiverat 2013 65 Summa förvärv materiella anläggningstillgångar 77 504 59 652 219 709 82 266 *) omklassificerade från exploatering till anläggning 23 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Rössbo Släta 457 457 Exploatering 622 622 Vulcanus 1 250 1 250 Smedstorp 217 217 Överstatorp 720 720 Skillerhult 166 166 Stansen 459 459 Bredband 699 699 1 201 4200 Summa försäljning materiella anläggningstillgångar 1 156 3434 2 357 7634 Nybro kommun, Årsredovisning 2014 63(77)
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Redovisningen har skett i enlighet med god kommunal redovisningssed, KRL (kommunal redovisningslag) samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Följande gäller i Nybro kommun för: Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet samt kända fakturor av väsentlig betydelse som är hänförbara till redovisningsåret har kostnadsbokförts och belastar redovisning. Även upplupna räntor har kostnadsförts. Utställda fakturor efter årsskiftet, men hänförbara till redovisningsåret har fordringsförts och tillgodogjorts årets redovisning. De anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar redovisas i balansräkningen som en kortfristig skuld. Den beräknade förändringen under året, ingår i verksamhetens kostnader. Statsbidrag/driftsbidrag hänförbara till redovisningsåret, och som är av väsentlig betydelse, men ännu inte är influtna, har fordringsförts, likaså har bidrag erhållna under året som avser täckande av framtida kostnader skuldförts. Intäkter hänförbara till redovisningsåret, och som är av väsentlig betydelse, men ännu inte är influtna, har fordringsförts, likaså har intäkter erhållna under året som avser framtida intäkter skuldförts. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. På ersättningar till arvodesanställda och förtroendemän m.fl. beräknas 31,42 procent, och anställda med kommunal kompletteringspension 38,46 procent. Skatteintäkter den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enligt med rekommendation RKR 4.2. Anläggningstillgångar och avskrivningar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet (utgifter minus eventuella investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar. Beloppsgräns för aktivering ska överstiga 0,5 prisbasbelopp. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgång görs. Tillgångstypen skrivs sedan av på den närmast lägre avskrivningstiden. Följande avskrivningstider har använts: Mark 0 Mark inkl. byggnad 20-50 år Byggnader 20-50 år Tekniska anläggningar 5-15 år Datorer 0-5 år Maskiner 5-10 år Övriga inventarier 5-10 år Exploateringsmark/fastigheter klassificeras som omsättningstillgångar. I och med att vi förändrat redovisningsprinciperna de senaste bedöms värdet vara aktuellt. Extern värdering kommer att göras om försäljningen av tilltänkta exploateringsfastigheter inte genomförs i den takt som avsett. Värderingen har skett med utgångspunkt från kända marknadsvärden vid försäljning av liknande tomter. I de fall bokfört värde bedöms överstiga verkligt värde sker nedskrivningen enligt lägsta värdets princip. Placerade pensionsmedel redovisas i balansräkningen som en kortfristig tillgång. Värdering enligt lägsta värdets princip. Pensionsskuld förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Förpliktelser för särskild avtalspension/ålderspensioner som inte regleras enligt RIPS07 är nuvärdesberäknade med aktuell kalkylränta. För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Under innevarande år finns inga avtal med Nybro kommun, Årsredovisning 2014 64(77)
visstidsförordnande. Försäkringslösningen Alternativ KAP-KL ersätter den förmånsbestämda ålderspensionen enligt KAP-KL (vårt nuvarande pensionsavtal) för de som erbjuds och väljer det alternativet. De som erbjuds är de som har pensionsunderlag med 8,5 inkomstbasbelopp (IBB), eller mer. Kostnaden inklusive löneskatt tas löpande genom premien istället för skuld. Lösningen innebär "slutbetalning" vid intjänandet istället för vid utbetalningstillfället. Aktualiseringsgraden är 97 procent. Amorteringar på långfristiga lån som förfaller till betalning under 2015, redovisas som kortfristig skuld. Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. Kommuninvests återbäringsmodell från och med 2013 som innebär att Nybro kommun erhållit 3 515 774 kr i återbäring och ränta. Medlen har i sin helhet använts till att förvärva andelar i Kommuninvest. Återbäringen har redovisats som kortfristig skuld och reglerats med förvärvet av andelarna i enlighet med RKR:s yttrande. I följande fall avviker vi från rekommendationer eller god redovisningssed Avskrivningar består av linjär avskrivning, det vill säga lika stora belopp varje år beräknat på objektens anskaffningsvärden. Avskrivningarna påbörjas 1:a december anskaffningsåret, vilket då avviker från rek 11.1. Kommunen följer inte fullt ut rekommendation RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar vad gäller komponentavskrivningar. Möjligheten att gå över till komponentavskrivning kommer att undersökas under 2015. Systemdokumentation/behandlingshistorik Enligt KRL 2:7 ska beskrivning av bokföringssystemets organisation och uppbyggnad behövas för att ge en överblick över systemet (systemdokumentation). Det ska också finnas beskrivningar över bearbetningarna inom systemet som gör det möjligt att utan svårighet följa de enskilda bokföringsposternas behandling (behandlingshistorik). Detta finns inte för Nybro kommun. Nytt ekonomisystem infördes 2012 och har medfört mycket arbete sedan dess. Detta och brist på bemanning på ekonomienheten under 2013 och 2014 har gjort att arbetet med systemdokumentationen har försenast och kommer att påbörjas under 2015. Rekommendation 20 där det anges att det ska finnas en sammanfattande beskrivning av policy för hantering av för kommunen väsentliga risker förknippade med finansiella tillgångar och finansiella skulder, såsom exempelvis ränterisk, valutarisk, kreditrisk, etc. Med exempelvis upplysningar om genomsnittlig upplåningsränta, genomsnittlig räntebindningstid samt analys över upplåningens förfallostruktur. Vi har i bokslut 2014 inte genomfört en sammanfattande beskrivning då vi nyligen har börjat använda Kommuninvests skuldförvaltningssystem för lånehanteringen. Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar för den sammanställda redovisningen Den sammanställda redovisningen för Nybro kommun (koncernen) omfattar de bolag som kommunen har en bestämmande eller väsentligt inflytande över. Från och med 2013 ingår även kommunens andel på 18 procent i Kalmarsundsregionens renhållare i den sammanställda redovisningen. Siffrorna för 2012 har räknats om. Redovisningen utgör ett sammandrag av kommunens och dotterföretagens resultat- och balansräkningar. Interna mellanhavanden mellan de i koncernen ingående enheterna har i allt väsentligt eliminerats. Efter elimineringarna förs kommunens och dotterföretagens räkenskaper samman (konsolidering) till en redovisningsenhet. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Det innebär att kommunen vid anskaffningstillfället förvärvade eget kapital i dotterföretagen har eliminerats. Därefter intjänat eget kapital räknas in i koncernens eget kapital. Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver som finns i bolagen har i den sammanställda redovisningen lagts till eget kapital respektive skuld för uppskjuten skatt. De kommunala bolagen använder sig av Årsredovisningslagen, Bokföringslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommun och kommunala bolag är kommunens redovisningsprinciper vägledande för den sammanställda redovisningen. Inga väsentliga skillnader i redovisningsprinciper har identifierats. Bolagen redovisar i bokslut 2014 enligt K3-reglerna, men inte kommunen och justering har inte gjorts för detta. Nybro kommun, Årsredovisning 2014 65(77)
Nybro kommun, Årsredovisning 2014 66(77)
Nybro kommun, Årsredovisning 2014 67(77)
Nybro kommun, Årsredovisning 2014 68(77)
Nybro kommun, Årsredovisning 2014 69(77)
Nybro kommun, Årsredovisning 2014 70(77)