Utmaningar och Möjligheter med storskalig produktion av bioenergi i tropiska länder



Relevanta dokument
Globala drivkrafter. Global miljöförändring oroande trender. Utmaningar och Möjligheter med storskalig produktion av biodrivmedel i tropiska länder

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen?

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Regional Carbon Budgets

Bioenergi Sveriges största energislag!

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Hållbara biodrivmedel

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Biogas som värdeskapare

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Vad är ett hållbart jordbruk?

Varför ett nytt energisystem?

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Projektets omfattning

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Utveckling, klimat och vatten:

Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Olika uppfattningar om torv och

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Bioenergiens rolle i Europa og Sverige. Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november

Country report: Sweden

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018

Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode

Omställning av busstrafiken till eldrift

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Hållbara transporter - vad driver tunga fordon 2030?

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

ELECTRICITY AND BIOFUELS SYNERGIES AND COMPETITION

MED FOKUS PÅ PELLETS. Peter Granborn Ordf. PelletsFörbundet. Telefon:

Global Carbon Law Pathway to Paris

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Kjell Aleklett. Hur klarar vi en värld med 9 miljarder människor? Kungliga vetenskapsakademin Stockholm

Klimatanpassning bland stora företag

Värderingar om den hållbara maten

Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Jonas Nässén, Inst. för Rymd-, geo-, och miljövetenskap. M Chalmers,

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Globaliserade klimateffekter

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Arbetstillfällen

Vad innebär hållbarhetskraven på drivmedel?

Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd

Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)

WAVES4POWER Fosnavåg 24 oktober 2016

100 % förnybart 2050.!?

Förnybar energi: Omställning till hållbara energisystem

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Bioekonomi och lokal utveckling i Norden

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin

Biogas som värdeskapare

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Svenska Trädbränsleföreningen

processindustrin Thore Berntsson

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Konsumtion hållbarhet?

Teknik och Hållbar Utveckling - principer och tillämpning av industriell ekologi

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Vad händer i vår omvärld?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Transkript:

Utmaningar och Möjligheter med storskalig produktion av bioenergi i tropiska länder ENERGITINGET Älvsjömässan 12e mars 2008 Johan Rockström Professor, Director Stockholm Environment Institute & 1

2

Ett systemperspektiv på etanolproduktion en polariserad debatt Energibalans Miljökonsekvenser Konkurrens mat-energi Sociala konsekvenser Långsiktigt social-ekologisk hållbarhet I klimatpanikens spår förvandlas stora områden i Indonesien och Brasilien till etanolodlingar. Skog röjs för att ge plats för planteringar av mat som förvandlas till biobränsle. Denna lösning på transportproblemet framstår alltmer som en återvändsgränd. 3 Niklas Ekdal, DN 20e nov 2007

Global Energy Mix Global Energy consumption ~470 EJ/yr (6Xsince WW2) Energy demand > 50 % to 700 EJ by 2030 Renewable Energy ~13 % (62 EJ) in 2004 Modern Bioenergy ~2 % (8 EJ) Biodiesel 0.28 EJ (7.2 Mt, 2006) Ethanol 0.67 EJ (40 billion litres, 2006) World Energy Outlook 2006 transport biofuels expected to reach 4 EJ by 2030 (12 % growth rate 2015, 7 % growth rate 2030) 4

Whatever scenario materialises, bio-energy is expected to play a substantial role in the energy mix in 2030, providing around 70 EJ per year compared to 49 EJ in 2004; for modern bio-energy, expectations range from 15 18 EJ compared to 8 EJ in 2004. This requires substantial amounts of biomass. Louise Fresco, 2007 5

Sub-Saharan Africa energy consumption Excluding South Africa (2001) Including South Africa Source: UNDP World Energy Assessment, 2004 6

Energibalans Pimentel & Patzek 2005 (29 % deficit) Versus Shapouri 2004 et al. (34 % positiv) 7

Pimentel & Patzek 2005 (29 % deficit) Versus Shapouri 2004 et al. (34 % positiv) 8

GHG Emissions Impacts of Biofuels Well-to-wheel CO2-equivalent GHG emissions from biofuels, per km, relative to base fuel 9

Food, Feed, Fuel - Maize for Ethanol 7 % of total maize production 2006 - Price effects complex - Higher prices potentially an advantage for Sub- Saharan Africa 10

Miljöaspekter Markanvändning Biologisk mångfald/sytemförändringar Vattenresurser Biomassa hantering Näringsläckage 11

Miljöaspekter Växthusgaser Ethanol (Maize) Ethanol (Cellulosic) Ethanol (Sugarcane) GHG reductions relative to petrol/diese l vehicle Hectares required to fuel one car (ha/car) 14% 1.1 Farrell et al., 2006 88% 0.7 Farrell et al., 2006 91% 0.6 Macedo et al. 2004 Biodiesel (Soya) 40% 4.3 Hill et al., 2006 Biodiesel (Rape) 50% 2.0 IEA, 2005 12

13

Det tropiska argumentet 14

Bio-energy production potential in 2050 for different scenarios (EJ/year) (scenarios of different farming system mixes, animal production mixes) Potential in Oceania is 4-6 times projected primary energy use Source: E. Smeets, A. Faaij, I. Lewandowski March 2004 A quickscan of global bio-energy potentials to 2050: analysis of the regional availability of biomass resources for export in relation to underlying factors, Copernicus Institute - Utrecht University, NWS-E-2004-109. 15

Bio-etanol från Sugarcane + Sweet sorghum FAOSTAT 16

Areas suitable and available for sugarcane in Malawi, Mozambique, Tanzania, and Zambia Source: UKwZN 2005, South Africa 17

Areas suitable and available for sugarcane in Malawi, Mozambique, Tanzania, and Zambia Source: UKwZN 2005, South Africa 18

Water productivity win-win possibilities Save 1500 km 3 /yr ~ Present Consumptive Use in World Irrigation 19

Ekosystemtjänster Den välfärd ekosystem generar för oss människor 20

Currently transport biofuel production accounts for 1 % of the world s available arable land (IEA, 2006). This figure could rise to 2.5 3.8 % by 2030. 21 Foley et al. 2005

Critical transitions or regime shifts coral dominance algal dominance clear water turbid water grassland shrub-bushland 22

Data from A.Dai, 2005 23

A Regional Security Hot-Spo Vulnerability & Poverty Water Demand Climate Risk 24

Utmaningar, exemplet Rufiji One of the most striking changes in the River Basin is the flows to Ruaha National Park from 35 cumecs to 0 in the dry season The abstractin of water for irrigation is the main cause of these problems in the dry seasons. Not deforestation, pastoralism or decreased rainfall as previously thought. (IUCN, REMP report) 25

Integrated Assessment of biofuel potential and constraints Ecosystem functions, services, feedbacks Biofuel Project 26

Nord-Syd-Syd samarbete Möjligheter Biomassa i syd (tropisk) är genomsnittlig 5x mer produktiv Landsbyggdsutveckling Effektivare användning-begränsade global resursbas Energi säkerhet Export utveckling samtidigt stimuleras inrikesmarknad Förbättrad hälso (inomhus miljö, ersättning av bly, ) Luftkvalitet Industri utveckling Klimat minska CO2 utsläpp Nya möjligheter för bönder, kvinnor, entrepreneurer Regional utveckling Fred: genom minskning av oljas vikt i världsekonomin 27

Nord-Syd-Syd samarbete Risker Utarmning av ekosystem, system kollaps pga storskaliga monokulturer Marginalisering av fattiga småskaliga bönder Ny typ av sårbarhet för svaga ekonomier (beroende av global efterfrågan, subventioner) Osäker långsiktig hållbarhet Geopolitiskt spel 28

Conclusions Bioenergy can be produced in a sustainable way, providing net energy gains, having higher environmental benefits compared to fossil fuels, being competetive economically and available in large quantities without endangering food supply (Fresco, 2007) Key challenge ecosystem service tradeoffs and livelihoods Key opportunity in Africa livelihoods and Agricultural Productivity Biofuel projects need to be assessed in a broad systems perspective at a case-bycase basis 29

30