Skydd mot olyckor Handlingsprogram Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Falköping- Tidaholm

Skydd mot olyckor Handlingsprogram Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Falköping- Tidaholm 2012-2015 Antagen av Kommunfullmäktige i Falköpings kommun 2012-04-23 Antagen av Kommunfullmäktige i Tidaholms kommun 2012-04-23

Innehåll Inledning... 4 Övergripande mål... 5 Nationella mål... 5 Kommunernas övergripande mål... 5 Hur arbetet med skydd mot olyckor är ordnat... 6 Operativ insatsförmåga... 6 Allmänt... 6 Resurser... 7 Kompetens... 7 Larmning... 8 Ledning... 8 Brandvatten... 9 Samverkan... 9 Insatsförmåga vid stora olyckor och katastrofer... 9 Insatsförmåga under höjdberedskap... 9 Varning till allmänheten... 9 Avtal finns med etermedia om sändning av varningsmeddelanden.... 10 Insatsutvärdering och olycksundersökning... 10 Verksamhet vid extraordinär händelse... 10 Räddningstjänstens förebyggande organisation... 11 Kompetens... 11 Tillsynsverksamhet... 11 Tillstånd brandfarliga och explosiva varor... 12 Delegationer... 12 Stöd till den enskilde... 12 Samverkan i förebyggande syfte... 12 Skriftlig redogörelse... 13 Rengöring och kontroll av brandskyddet... 13 Eldning utomhus... 13 Sammanfattning av riskanalys... 14 Mål för verksamheten... 15 Säkerhetsmål (S) och Prestationer (P)... 15 Brand... 15 Räddning... 16 Vatten... 17 Fall... 17 Övrigt... 17 Ansvar och uppföljning av mål... 18 Bilaga 1 Förklaringar... 19 Bilaga 2, Operativ förmåga... 20 Bilaga 3, Avtal... 24

Bilaga 4, Flödesschema insats- och olycksutredningar.... 25 Bilaga 5, Insatstider... 26

Inledning Sedan den 1 januari 2004 gäller Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Lagen ställer ett tydligt krav på den enskilde och dennes ansvar att skydda sig mot olyckor. Med enskild avses bland annat privatpersoner, företag och organisationer. En kommun är både myndighet och enskild. Myndighet, i egenskap av tillsynsutövare och enskild i egenskap av fastighetsägare och verksamhetsutövare. Kommunen skall se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. Kommunen skall också verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Detta utan att andras ansvar inskränks. En kommun skall också ha handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Det finns två paragrafer i lagstiftningen (LSO) som anger att handlingsprogram skall upprättas: 3 kap 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. 3 kap 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst Detta handlingsprogram beskriver delar av det systematiska säkerhetsarbetet som bedrivs i kommunerna Falköping och Tidaholm. För den gemensamma organisationen har Falköpings kommun utsetts att vara värdkommun. 4

Enligt beslut från kommunstyrelserna har räddningstjänsten i uppdrag att samordna arbetet i områdena. Skydd mot olyckor Extraordinära händelser Räddningstjänst under höjd beredskap Internt skydd Försäkringsfrågor LSO anger att handlingsprogrammet skall omfatta minst olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Detta gäller både den operativa som den förebyggande verksamheten. Kommunerna skall verka för skydd mot andra olyckor än bränder därför finns inget som hindrar att handlingsprogrammet omfattar hela olycksspektrat. De flesta olyckor som inträffar föranleder ingen räddningsinsats. Handlingsprogrammet omfattar därför också andra områden än de som föranleder räddningsinsats. Övergripande mål Nationella mål I lagen om skydd mot olyckor finns två nationella mål. 1 kap 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 1 kap 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effekt sätt. Kommunernas övergripande mål I Falköping och Tidaholm skall alla människor ha en säker och trygg miljö. Antalet döda och skadade till följd av olyckor skall minska. Konsekvenserna på människor, egendom och miljön skall minimeras. Kommunerna skall stödja den enskildes förmåga att skydda sig mot olyckor. 5

Hur arbetet med skydd mot olyckor är ordnat Kommunernas gemensamma Räddningsnämd Räddningschef Verkstad Administration Skydd o säkerhet Säkerhetsamordnare Operativ verksamhet Avdelningschef Förebyggande verksamhet Avdelningschef Insatsledare Sotningsverksamhet Falköping Tidaholm Falköping 1 styrkeledare (H) 4 brandmän (H) Figur Räddningstjänstens organisation Operativ insatsförmåga Tidaholm 1 styrkeledare (H) 4 brandmän (H) 7-16 5 brandmän (D) Floby 1 styrkeledare (D) 4 brandmän (D) Allmänt Inriktningen av insatsförmågan är att snabbt komma till olycksplatsen med personal för att bryta skadeutvecklingen i den tidiga delen av olycksförloppet och samtidigt skicka enheter för att hantera olyckan i senare och eventuellt mer omfattande skede. Den mängd resurser som bedöms gå åt vid varje olyckstyp uttrycks i räddningsstyrkor och består av en eller flera taktiska enheter. Exempel på taktiska enheter är: släck/räddningsenhet, vattenenhet, höjdenhet, förstainsatsperson, specialenhet, ledningsenhet. Räddningstjänstens insatsförmåga hos räddningsstyrkorna i Falköping och Tidaholms kommuner är att ha utrustning och kompetens för att med angivna styrkor och angivna anspänningstider (tid från larm till fordon rycker ut) egenhändigt eller tillsammans bemästra de vardagliga förekommande olyckor som t.ex. lägenhetsbrand, villabrand, industribrand samt trafikolyckor. För mer komplexa olyckor t.ex. stor tågolycka, omfattande industribrand eller olycka med omfattande utsläpp av farligt ämne krävs även samverkan med annan kommun. *Se även bilaga 2, operativ förmåga.*anspänningstid=maximal tid från larm till att fordon/resurs påbörjar insats. Station 10 Falköping Station 12 Floby Station 15 Tidaholm (anspänningstid 90 sek) (anspänningstid 7 min) (anspänningstid 5 min) 6

Resurser Åskådliggörs enligt figuren nedan Station Falköping Falköping Falköping Falköping Vaktstyrka Funktion Räddningschef i beredskap Insatsledare Falköping Falköping Floby Styrkeledare + brandmän Styrkeledare + brandmän Tidaholm Styrkeledare + brandmän dagtid vardagar Tidaholm Styrkeledare + brandmän övrig tid. Kompetens Befattning Räddningschef Räddningschef i beredskap Insatsledare Styrkeledare heltid ordinarie Styrkeledare deltid/vikarierande Brandman Kompetenskrav Brandingenjör med RUB Brandingenjör med RUB eller Räddningsledare kurs C eller motsvarande äldre utbildning. Samt genomfört RSK eller CSK och tillhöra ledningsgruppen. Räddningsledare B eller motsvarande äldre utbildning. Samt genomfört RSK Räddningsledare A, Räddningsledning B samt Tillsyn A eller motsvarande äldre utbildning. Räddningsledare A, eller motsvarande äldre utbildning. Räddningsinsats/SMO eller motsvarande äldre utbildning. * se även bilaga 2, förkortningar. 7

Larmning SOS Alarm AB (SOS) utför utalarmering av räddningstjänstens styrkor enligt avtal. Efter mottagning av inkommande 112-samtal eller automatiskt brandlarm verkställer SOS ett förberedande larm. Vid ett förberedande larm larmas personalen på den närmaste liggande stationen som då kan förbereda sig för utryckning. Under pågående intervju med den drabbade väljer SOS-operatören utifrån larmplan vad som skall gälla och verkställer utalarmeringen. Ledning Räddningstjänsten Falköping/Tidaholm ingick ett avtal med Räddningstjänsten Skara/Götene 2010-02-10 om att införa från och med 2010-04-05 gemensam Räddningschef i Beredskap (RCB) samt möjligheten att kunna utnyttja varandras befäl i de olika ledningsnivåerna. Därmed kunde organisationen hantera de nedan angivna ledningsfunktionerna under alla tider på dygnet. Systemledning - Ser till så att hjälpbehovet tillgodoses totalt, samt väger riskbilden. Balanserar pågående insatser mot beredskapsproduktion. Insatsledning Tilldelar uppgifter till organisatoriska delar samt ser till att hjälpbehovet tillgodoses vid den enskilda insatsen. Uppgiftsledning Genomför tilldelade uppgifter genom att vidta åtgärder så att delar av hjälpbehovet tillgodoses. Figur ledning Systemledning Räddningschef Räddningschef i beredskap Ledningsstab Insatsledning Insatsledare Operativ stab Uppgiftsledning Stn. Tidaholm styrkeledare Stn. Falköping styrkeledare Stn. Floby styrkeledare 8

Brandvatten Tekniska kontoret ansvarar för att vatten för brandsläckning finns tillgängligt i brandpost system, och pumpplatser. I kommunerna tillämpas det så kallade alternativsystemet för brandvattenförsörjning vilket innebär att brandpostsystemet kan glesas ut i vissa områden samtidigt som räddningstjänsten har tillgång till bemannade tankbilar. Samverkan Kommunen och de statliga verksamheter som har ett ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor ska samordna verksamheten och samarbeta med varandra och andra som berörs. Räddningstjänsten i Falköping/Tidaholm är organiserad för att klara flera samtidiga räddningsinsatser i kommunerna samt för att klara omfattande insatser genom samverkan med andra räddningstjänster. Räddningstjänsten har slutit ett flertal avtal med angränsande kommuners räddningstjänster och andra samverkande organisationer för att hjälpa eller få hjälp med insatser. Bland annat finns avtal med Räddningstjänsten Östa Skaraborg (RÖS) samt Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) om direkt hjälp i vissa zoner. Därutöver finns ett avtal med räddningstjänster i Västra Götalands län om att bistå med hjälp efter förfrågan. Dessutom finns en utvecklad samverkan med landstinget, polismyndigheten och andra myndigheter och aktörer. *Se även bilaga 3, avtal. Insatsförmåga vid stora olyckor och katastrofer Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar också kommunerna i sin helhet och kräver samverkan med många myndigheter och organisationer. I Västra Götalands län finns en samlad förmåga att etablera ledning och stöd till ledning samt räddningsresurser för att klara stora olyckor. Olyckor med katastrofala följder inträffar mycket sällan men har så stora konsekvenser att samhället ändå måste ha en viss förmåga att klara främst livräddning. Vid denna typ av olyckor krävs stora räddningsresurser från hela Sverige och även en eventuell hjälp från utlandet. Insatsförmåga under höjdberedskap Organisationen skall, då regeringen anbefallt om höjd beredskap i landet, förutom sina ordinarie uppgifter kunna anpassas till den hotbild som utifrån direktiv från Länsstyrelsen eller av regeringen utsedd myndighet kan förväntas för kommunerna. Beredskapen skall bygga på den grund som finns i planen för extraordinära händelser. Räddningscentralen (RC) i Falköping kommer att utgöra räddningstjänstens ledningsplats för räddningsledning vid höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället exempelvis vid stora olyckor, bränder, katastrofer mm. Vid behov skall RC Falköping även kunna utgöra ledningsplats för samverkanspersonal från t.ex. polis, sjukvård och lokal militär chef. Verkstaden har under höjd beredskap ett utökat ansvar att underhålla och säkerställa funktionen på den i krigsorganisationen ingående materielen. Varning till allmänheten Information till allmänheten om hur varning sker vid olyckor sprids bland annat i samband med utbildning. Inom Falköpings och Tidaholms tätorter finns ett system för utomhusvarning bestående av sirener som kan ge signalen Viktigt meddelande. Signalen skall kunna utlösas 9

från räddningstjänstens RC i Falköping och Tidaholm. Larmaggregaten underhålls av räddningstjänsten. Avtal finns med etermedia om sändning av varningsmeddelanden. Insatsutvärdering och olycksundersökning Analys av insatser görs av utsedd analysgrupp veckovis för erfarenhetsåterföring. Till grund för analyserna är dokumentation samt foton från insatsrapporten. Analysgruppens resultat från utvärdering av insats informeras vidare internt/externt till berörda parter. Olycks- och insats utredningarna skall vara ett underlag för såväl planeringen av kommunernas förebyggande arbete som för planeringen av räddningsinsatser. I stort kan utredningarna delas in i tre huvudbeståndsdelar. Orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutredning. Resultatet av utredningarna kommuniceras till berörda förvaltningar, organisationer och myndigheter som statistik eller rapporter. Resultatet återförs i den egna organisationen i syfte att vara en lärande organisation. *Se även bilaga 4,flödesschema. Verksamhet vid extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting (1 kap. 2006:544). Kommunstyrelsens ordförande eller dennes ersättare beslutar om när en händelse är att betrakta som en extraordinär händelse och därigenom aktiverar krisledningsnämnden. En extraordinär händelse föreligger då flertalet av följande kriterier är uppfyllda; Ordinarie rutiner för ledning inte svarar mot situationens krav Flera verksamhetsområden berörs och behovet av samordning är stort Stort informationsbehov Stort behov av samverkan med andra organisationer Under en extraordinär händelse nyttjas förvaltningens personal till understöd av den verksamhet som räddningsstyrkorna bedriver eller förbereder, samt till att upprätthålla vitala tekniska funktioner inom räddningstjänsten. För att nå uthållighet kan ordinarie arbetssystem övergå i som mest ett tvåskiftsystem. Förutom ordinarie uppgifter har räddningsnämndens vid extraordinär händelse ansvar för: Förmåga att köra ut mobila elverk i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen, som genomför inkoppling. Hålla minst 3 mobila elverk tillgängliga och funktionsdugliga för drift. Tillse att reservplats för kommunens krisledningsstab finns utrustad och förberedd. Vid extraordinär händelse eller annat behov tillse att kommunens krisledning kallas. Krisledningsnämnden avgör när en extraordinär händelse ska anses som avslutad och kommunen återgår till ordinarie organisation och verksamhet. Kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige kan också avgöra när extraordinär händelse ska anses som avslutad. 10

Räddningstjänstens förebyggande organisation Den förebyggande verksamheten leds av chef förebyggande avdelning. På avdelningen ingår två tjänster som brandinspektörer, en tjänst som ansvarig för externutbildning och en tjänst för äldresäkerhetsservice. Personal i utryckningsstyrkan medverkar aktivt i det förebyggande arbetet. Kompetens Chef för förebyggande verksamhet skall inneha brandingenjörsutbildning. Tillsynsförrättare: Den som skall utöva tillsyn enligt SFS 2003: 378 kap. 5 skall ha genomgått lägst MSB eller SRV utbildning i tillsyn och olycksförebyggande kurs A alt. kurs A och B. Tidigare utbildning i förebyggande 1 och 2 vid SRV Räddningsskolor. I vissa fall kan personer utan ovan nämnda kompetens, efter genomförd internutbildning, genomföra tillsyn (får dock inte meddela förelägganden eller förbud). I sådana fall är tillsynen riktad mot en specifik objekts typ och ett visst tema. Undantag från ovan kan också ske i enstaka fall utifrån en bedömning av tillsynsobjektets komplexitet och personens kompetens. Prövning i det enskilda fallet görs av räddningschef. Tillsynsverksamhet Tillsyn av brandskyddet görs enligt 5 kap 1 lagen om skydd mot olyckor. Tillsynen ska innefatta kontroll av att brandskyddet håller en skälig nivå enligt 2 kap 2 och 4 lagen om skydd mot olyckor. För den årliga planeringen av tillsynsverksamheten enligt lagen om skydd mot olyckor, 2 kap 2 och 4 skall en verksamhetsplan utarbetas. I verksamhetsplanen skall framgå vilka objekt som skall omfattas av tillsyn enligt 5 kap Lag om skydd mot olyckor och tillsyn enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor. I planen skall också tillsyn över utrustning för livräddning vid annan olycka än brand beskrivas samt övriga förebyggande aktiviteter såsom utbildning, information, rådgivning m.m. anges. Länsstyrelsen beslutar efter samråd med räddningstjänsten och miljömyndigheterna vilka objekt som skall omfattas av bestämmelserna i 2 kap 4. Förteckning över objekt som omfattas av tillsyn finns i verksamhetsprogrammet Core. 11

Tillstånd brandfarliga och explosiva varor Räddningstjänsten är utsedd att vara tillståndsmyndighet enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE (SFS 2010:1011) och motsvarande förordning, (SFS 2010:1075) Delegationer Räddningsnämnden har till räddningschef och tjänstemän för den förebyggande verksamheten delegerat följande uppgifter: Utfärda föreläggande och förbud i tillsynsärenden enligt 5 kap. 2 andra stycket, LSO. Besluta om kontroll från brandskyddssynpunkt i särskilda fall. FSO 3 kap. 1 Utfärda föreläggande och förbud enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Meddela dispens och tillstånd till egensotning enligt LSO 3 kap. 4. Meddela undantag från beslut om eldningsförbud utomhus. Stöd till den enskilde Utbildning av kommuninvånarna, företag och organisationer bedrivs av räddningstjänsten. Samtliga andra-, femte och åttondeklassare utbildas på räddningstjänsten. I gymnasiet utbildas samtliga elever i Tidaholm och alla yrkesinriktade klasser i Falköping under sin gymnasietid. Räddningstjänsten bedriver även en bred utbildning i brandkunskap till de olika förvaltningarna i kommunerna. Totalt utbildas omkring 4500 personer årligen. Årligen görs omkring 400 hembesök hos äldre av funktionen äldresäkerhetsservice. Den äldre får hjälp med arbeten som skulle kan föranleda en fallolycka, i samband med det första hembesöket erbjuds en säkerhetsrond i hemmet då man tittar på olika risker i hemmiljön. För att sprida kunskap brandskydd används bland annat räddningstjänstens hemsida, informationskampanjer och personliga kontakter vid arrangemang. Samverkan i förebyggande syfte Samverkan sker mellan räddningstjänsten och samhällsbyggnadsförvaltningen avseende: plan och byggfrågor trafiksäkerhet Samverkan sker mellan räddningstjänsten och socialförvaltning avseende äldresäkerhet Samverkan sker mellan räddningstjänsten och miljöförvaltningar avseende skydd av miljön i förebyggande syfte och vid räddningsinsats. Räddningstjänsten är remissinstans till Socialförvaltningen för tillstånd till alkoholservering. Räddningstjänsten är remissinstans till Polismyndigheten för: tillstånd till allmänna sammankomster tillstånd till att driva hotellverksamhet. Samverkan sker genom gemensam myndighetstillsyn. Samverkan sker via nätverk med brandskyddsansvariga för de större industrierna. Samverkan sker via nätverksträffar två gånger per år med räddningstjänsterna i gamla Skaraborg, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund och Bengtsfors och Åmåls räddningstjänster. 12

Räddningstjänsten är även representerad i olika grupper i kommunerna bland annat folkhälsorådet, brottsförebyggande rådet, säker och trygg kommun i Falköping och styrgruppen för ett tryggare Tidaholm. Skriftlig redogörelse En skriftlig redogörelse för brandskyddet ska enligt LSO 2 kap. 3 lämnas till räddningstjänsten för vissa objekt. Vilka objekt som omfattas av kravet för skriftlig redogörelse för brandskyddet framgår av Statens Räddningsverks författningssamling, SRVFS 2003:10 I tillämpning för urval av räddningstjänsten tillämpas även Räddningsverkets allmänna råd om skriftlig redogörelse, SRVFS 2004:4 Den skriftliga redogörelsen för brandskyddet ska inlämnas till räddningstjänsten enligt de frister/intervaller som nämnden beslutar. Den skriftliga redogörelsen skall lämnas in av ägare/nyttjanderättshavare. Rengöring och kontroll av brandskyddet Enligt 3 kap 4 i lagen om skydd mot olyckor ska kommunen i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker. Kommunen ska även ansvara för att brandskyddskontroll utförs. Falköping-Tidaholms räddningsnämnd har avtal med två entreprenörer. I avtalen och i särskild arbetsordning regleras bland annat hur rengöring och brandskyddskontroll skall utföras samt vilken kompetens på personalen som krävs. Entreprenörerna utför rengöring och brandskyddskontroll inom respektive kommun enligt gällande föreskrifter i lag och förordning om skydd mot olyckor och andra av myndigheter utfärdade bestämmelser som har tillämpning på sotningsverksamheten. Räddningsnämnden är den beslutande myndigheten i kommunen för fastställande av sotningsfrister. Beslut om frister följer i stort Räddningsverkets allmänna råd (SRVFS 2004:5) Taxa för sotning och brandskyddskontroll fastställs genom beslut i kommunfullmäktige. Brandskyddskontrollen följer Räddningsverkets föreskrifter allmänna råd (SRVFS 2005:9). Dispens för egenrengöring medges efter prövning till den enskilda fastighetsägaren eller någon i dennes familj som är bosatt på fastigheten. Medgivande för egenrengöring beviljas enligt särskild delegation. Eldning utomhus Räddningsnämnden har beslutat att eldningsförbud råder vid brandriskprognos 4 eller 5. Medgivande av dispens från förbudet om eldning utomhus ges av räddningschef eller tjänstgörande insatsledare. (Förordningen om skydd mot olyckor, 2 kap.7 ) 13

Sammanfattning av riskanalys Kommunerna präglas till stor del av offentlig verksamhet, äldre träbebyggelse i de centrala delarna, publika lokaler, mindre och medelstora industrier. Även ett antal större industrier och lantbruk med större djurbesättningar finns. Vårdanläggningar, publika lokaler, olika typer av skolor och industrier ställer stora krav på räddningstjänsten både operativt och förebyggande. Bostadsbränder är dock den vanligaste insatsen för brand i byggnad. Av bränderna är det just bostadsbränder som även genererar den största ekonomiska risken och är en betydande risk för liv och hälsa. Information och utbildning till allmänheten för att hindra att bränder uppstår och att självständigt kunna agera rätt vid brandtillbud är viktiga uppgifter för räddningstjänsten. Kommunerna korsas av transportleder och trafikolyckor är den dominerande risken för människors liv och hälsa. Farligt godstransporter på vägar och järnvägar genom kommunerna medför risk för olyckor med katastrofala följder för människor och miljö. I kommunerna finns ett mindre antal sjöar och vattendrag samt ett antal badanläggningar där drunkning utgör en risk för liv och hälsa. En kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys har genomförts under 2011 för båda kommunerna. I vilken det redovisas möjliga olyckor och dess konsekvenser. Objektrelaterade riskanalyser genomförs kontinuerligt för att ge underlag för prioriteringar av förebyggande åtgärder. Analyserna bör i första hand genomföras på kommunala byggnader för boende med handikapp, koncentrerad trähusbebyggelse, transportleder såsom gator, vägar och plankorsningar med järnväg. 14

Mål för verksamheten Säkerhetsmål (S) och Prestationer (P) Riskanalys, olycksstatistik och arbetsformer mellan förvaltningarna har legat till grund för kommunens prioriteringar för arbetet med skydd mot olyckor. Kommunen har valt att prioritera följande områden. Brand S1 P1a P1b P1c P1d Brandsäkerheten för kommunernas träbebyggelse och kulturbyggnader skall förbättras. Inventering av träbebyggelse och kulturbyggnader skall genomföras. Åtgärdsförslag skall tas fram i samråd med fastighetsägare. Insatsförmågan skall förbättras genom översyn av metod och teknik. Insatsplaner skall tas fram. S2 P2a P2b Den enskildes förmåga skall stärkas. Stöd, information och utbildning skall kunna erbjudas till förvaltningar, företag, organisationer och enskilda. De säkerhetsronder som säkerhetsservice för äldre genomför skall utvecklas. S3 P3a P3b Brandsäkerheten och insatsförmågan på lantbruk skall förbättras. Insatsplanering skall genomföras för större lantbruk. Utbildningskoncept för lantbruken skall tas fram och genomföras. S4 P4a P4b Andelen anlagda bränder skall minska. De metoder som idag används tillsammans med skolan skall vidareutvecklas för att snabbare kunna möta unga brandanläggare. Nuvarande rutiner skall formaliseras. Särskild satsning ska göras genom fortsatt tillsyn i bostadsområden. 15

S5 P5a P5b Brandskyddet för grupper med särskilda behov skall förbättras. Översyn skall ske av det tekniska brandskyddet i olika boendeformer. Kompetensen hos personalen skall förbättras samt det organisatoriska brandskyddet på verksamheterna skall ses över. Räddning S6 För att ha möjlighet till ett snabbt uttag av fastklämd person vid trafikolycka skall metoden för lossdragning även införas på station Tidaholm. P6 Införskaffande av utrustning samt utbildning av personal skall genomföras. S7 P7 För att kunna undsätta person på hög höjd (> 80 meter) skall det utarbetas en organisation för räddning på hög höjd. Utveckla samarbetet vid höghöjdsräddning med Räddningstjänsten Skara/Götene och utbildning av personal. S8 P8 För att snabbare kunna hjälpa person med hjärtstopp skall projektet Saving More Lives in Sweden (SAMS) införas. Införskaffande av utrustning samt utbildning av personal skall genomföras. S9 P9 För att öka säkerheten för skadade och räddningspersonal vid olycka på väg skall det genomföras en enhetlig organisation för avspärrning och avstängning. Införskaffande av utrustning samt utbildning av personal skall genomföras. 16

Vatten S10 P10a P10b Tillgången till livräddningsutrustning vid badplatser och vattendrag skall förbättras, säkerheten skall finnas tillgänglig året runt anpassat till riskbilden. Utplacerandet och underhållet av livräddningsutrustning skall förbättras. Marknadsföringen kring uthyrning av flytvästar skall spridas ytterligare. Fall S11 P11a P11b Antalet äldre som nyttjar äldresäkerhetsservice skall öka till 500 personer/år. Marknadsföringen av säkerhetsservice skall öka. Säkerhetsservice informerar och hjälper till att åtgärda fallrisker hos äldre och hur man kan skydda sig mot fallolyckor. Övrigt S12 P12 Förmåga till snabb hjälp vid hot om suicid skall förbättras. Etablera samt utveckla metoder och rutiner tillsammans med samverkande organisationer. S13 P13a P13b Förmåga till snabb hjälp vid hjärtstopp skall utvecklas. Inköp och utplacering av hjärtstartare på allmänna platser skall genomföras i de båda kommunerna. Utbildningar i DHLR (Hjärtlungräddning med defibrillator) skall genomföras för anställda i kommunerna samt till allmänheten. 17

Ansvar och uppföljning av mål Räddningsnämnden har enligt beslut från respektive kommunfullmäktige att ansvara för uppgifter enligt Lagen om skydd mot olyckor samt om tillstånd och tillsyns frågor enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Räddningstjänsten har ansvaret att tillsammans med berörda förvaltningar i kommunerna att se till att uppställda mål i handlingsprogrammet genomförs och följs upp under mandatperioden. Målen kommer att brytas ner i räddningstjänstens årliga verksamhetsplaner. Uppföljning sker halv- och helårsvis och redovisas i den gemensamma räddningsnämnden. 18

Bilaga 1 Förklaringar LSO FSO SBA RUB RSK CSK SMO MSB SRV Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Systematiskt brandskyddsarbete enligt Räddningsverkets allmänna råd SRVFS 2004:3. Räddningstjänst utbildning för brandingenjörer Regional samverkans kurs Central samverkans kurs Skydd mot olyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statens räddningsverk 19

Bilaga 2, Operativ förmåga Insatsförmåga för räddningsstyrkorna i Falköping och Tidaholms kommuner Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm skall ha utrustning och kompetens för att med angivna styrkor och angivna insatstider egenhändigt, tillsammans eller gemensamt med annan kommun kunna utföra följande insatser. Styrkorna omfattar var för sig en styrkeledare + fyra brandmän och är var för sig endast dimensionerade att hantera ett uppdrag åt gången. Räddningsinsats skall påbörjas inom godtagbar tid. Med godtagbar insatstid avses för tätorterna Falköping, Tidaholm och Floby 5-10 min. För tätorternas närområden15 20 min och för övriga områden 20 30 min. Anspänningstiden för heltidsstyrkorna är 90 sekunder, deltidsstyrkan i Tidaholm 5 minuter, deltidsstyrkan i Floby 7 minuter. Den styrka som är snabbast till olycksplatsen skall rutinmässigt larmas ut först. Station 10 Falköping Station 12 Floby Station 15 Tidaholm S-Insatsen skall klaras självständigt av styrkan. F-Insatsen skall klaras efter förstärkning/samverkan mellan kommunernas egna styrkor. S/F-Omgående förstärkning enligt larmplan, alternativ på insatsledares begäran. A/K-Insats tillsammans med annan station och kommun. Le-Ledningsnivå, Nivå 1 Uppgiftsledning, Nivå 2 Insatsledning och Nivå 3 Systemledning. 20

Skadehändelse Stn.10 Stn.12 Stn.15 A/K Le Lägenhetsbrand S/F S/F S/F 2-3 Lägenhet < 8 vån. Som förutsätter livräddning via höjdfordon. Lägenhetsbrand eller villabrand S S/F S 2 Rökdykning/livräddning i normal riskmiljö Brand i skolbyggnad S/F S/F S/F 3 Avser brand i större skolbyggnad. Brand i industribyggnad S/F S/F S/F 3 Avser brand i större och medelstora industrier. Brand i publika lokaler S/F S/F S/F 3 Avser brand i lokal där många människor vistas. Brand i vårdanläggning S/F S/F S/F 3 Avser brand i sjukhus, äldreboende m.m. Brand i kulturbyggnad S/F S/F S/F 3 Avser brand i kulturbyggnader såsom kyrkor, museum, mm. 21

Skadehändelse Stn.10 Stn12 Stn.15 A/K Le Skogsbrand, mindre S S S 1 Avser skogsbrand som kan begränsas och släckas med en styrka på 1 + 4 man Skogsbrand, stor S/F S/F S/F A/K 3 Avser omfattande skogsbrand där insatsen pågår under långtid och kräver stora personella och materiella resurser. Här krävs samverkan med andra organisationer och myndigheter. Trafikolycka (Mindre) S S S 1 Avser trafikolyckor med ett fordon där ingen finns fastklämd. Trafikolycka (Större) S/F S/F S/F 2-3 Avser trafikolyckor med flera fordon eller där det finns personer fastklämda. Trafikolycka (Tungräddning) S/F F F 2-3 Avser trafikolyckor med tunga fordon, där losstagning och stabilisering kräver särskild utrustning och kompetens Vägtrafikolycka med farligt ämne S/F F F A/K 2-3 Avser trafikolycka med utsläpp av farligt gods på kommunikationsleder. Olycka med farligt ämne inom anläggning. S/F F F A/K 2-3 Avser olycka som inträffat inom industrin eller dess fasta anläggningar. 22

Skadehändelse Stn.10 Stn12 Stn.15 A/K Le Flygolycka utom bebyggelse F F F A/K 3 Avser haveri med militär eller civil luftfarkost. Flygolycka inom bebyggelse F F F A/K 3 Avser haveri med militär eller civil luftfarkost. Järnvägsolycka F F F A/K 3 Avser tågurspårning eller kollision mellan tåg. Järnvägsolycka S F A/K 2-3 Avser olycka mellan tåg och vägfordon eller person. Drunkningsolycka S F S 2 Avser drunkningsolycka i exempelvis sjö eller å. Utsläpp farligt ämne, mindre S F S 2 Avser olja eller kemikalieutsläpp i mindre omfattning på land eller i vatten. Utsläpp farligt ämne, större S/F F S/F A/K 2-3 Avser olja eller kemikalieutsläpp i större omfattning på land eller i vatten, som kräver insats enligt kemsamverkan med omfattande saneringsåtgärder. Höghöjdsräddning S F F 2-3 Avser räddning av person på hög höjd där särskild kompetens och utrustning krävs 23

Bilaga 3, Avtal Samverkan/samverkansavtal Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund Typ av avtal Avtal har slutits för att tillgodose så snabb räddningstjänsthjälp som möjligt i Falköpings kommuns södra del. Där utnyttjas Trädets deltidsbrandkår för Åsarp med omnejd. Tvåstationers utryckning utnyttjas. Räddningstjänsten Östra Skaraborg Två avtal har slutits för att tillgodose snabbast möjliga insats: 1. I Falköpings kommuns norra del inom ett område där räddningstjänsten i Skövde har kortare insatstid än räddningstjänsten i den egna kommunen. 2. Ömsesidigt avtal där Blixtorps räddningskår betjänar område i Tidaholms kommuns norra del, samt att Tidaholms räddningskår betjänar områden i Skövde kommuns södra del samt Hjo kommuns södra del som gränsar mot Tidaholm kommun Två stationers utryckning utnyttjas. Räddningstjänsten Västra Skaraborg Avtal har slutits där Floby räddningskår utnyttjas för förstahandslarm för att biträda inom område i Vara kommun i angränsande område öster om Vedum. Två stationers utryckning utnyttjas. Habo kommun Mullsjö kommun Avtal med Habo kommun om hjälp vid insats i angränsande områden på Hökensås. Insats kan ske snabbare från Tidaholms räddningstjänst. Avtal med Mullsjö kommun om hjälp vid insats angränsande områden i nordvästra delen av Mullsjö kommun. Räddningstjänsterna Västra Götaland Kem samverkan Ömsesidigt avtal med räddningstjänsterna i Västra Götalands region vid begäran om hjälp vid stor olycka. Samverkan mellan räddningstjänsterna i gamla Skaraborg med kem resurser vid en olycka med kemiska produkter. 24

Bilaga 4, Flödesschema insats- och olycksutredningar. Insats rapport Externt andra förvaltningar, och organisationer Myndigheter Fastighetsägare Verksamhetsutövar e ANALYS GRUPP Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Fördjupad Insatsutredning/ olycksundersökning Internt Egen organisation Händelsebaserad tillsyn Orsak o förlopps utredning 25

Bilaga 5, Insatstider 26