Skydd mot olyckor Handlingsprogram Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Falköping- Tidaholm

Transkript

1 Skydd mot olyckor Handlingsprogram Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Falköping- Tidaholm Antagen av Kommunfullmäktige i Falköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige i Tidaholms kommun

2 Innehåll Inledning... 4 Övergripande mål... 5 Nationella mål... 5 Kommunernas övergripande mål... 5 Hur arbetet med skydd mot olyckor är ordnat... 6 Operativ förmåga... 6 Allmänt... 6 Brandvatten... 7 Samverkan... 7 Insatsförmåga vid stora olyckor och katastrofer... 7 Insatsförmåga under höjdberedskap... 7 Varning till allmänheten... 8 Avtal finns med etermedia om sändning av varningsmeddelanden Insatsutvärdering och olycksundersökning... 8 Verksamhet vid extraordinär händelse... 8 Räddningstjänstens förebyggande organisation... 9 Kompetens... 9 Tillsynsverksamhet... 9 Tillstånd brandfarliga och explosiva varor Delegationer Samverkan i förebyggande syfte Skriftlig redogörelse Rengöring och kontroll av brandskyddet Eldning utomhus Enheten för stöd och utveckling Sammanfattning av riskanalys Mål för verksamheten Prioriterade områden Antalet byggnadsbränder ska minska och de skador som de medför ska minska Den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor ska stärkas Räddningstjänsten ska vara en stark aktör i kommunernas säkerhetsarbete Räddningstjänstens förmåga att hantera olyckor ska stärkas Säkerhetsmål Uppföljning av mål Bilaga 1 Förklaringar Bilaga 2, Operativ förmåga Resurser Kompetens Larmning Ledning

3 Bilaga 3, Avtal Bilaga 4, Flödesschema insats- och olycksutredningar Bilaga 5, Insatstider Bilaga 6 Riskanalys Inledning Syfte Mål Avgränsningar Bakgrunds faktorer Insatsstatistik under 10 år Sammanfattning av insatsstatistik Risker i kommunerna Större industrier Kommunikationsolyckor Brand Naturolyckor Kulturhistoriska byggnader Sociala risker Vårdanläggningar Logistik center Skaraborg Insatsanalys Slutsatser

4 Inledning Sedan den 1 januari 2004 gäller Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Lagen ställer ett tydligt krav på den enskilde och dennes ansvar att skydda sig mot olyckor. Med enskild avses bland annat privatpersoner, företag och organisationer. En kommun är både myndighet och enskild. Myndighet, i egenskap av tillsynsutövare och enskild i egenskap av fastighetsägare och verksamhetsutövare. Kommunen skall se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. Kommunen skall också verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Detta utan att andras ansvar inskränks. En kommun skall också ha handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Det finns två paragrafer i lagstiftningen (LSO) som anger att handlingsprogram skall upprättas: 3 kap 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. 3 kap 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst Detta handlingsprogram beskriver delar av det systematiska säkerhetsarbetet som bedrivs i kommunerna Falköping och Tidaholm. För den gemensamma organisationen har Falköpings kommun utsetts att vara värdkommun. 4

5 Enligt beslut från kommunstyrelserna har räddningstjänsten i uppdrag att samordna arbetet i områdena. Skydd mot olyckor Extraordinära händelser Räddningstjänst under höjd beredskap Internt skydd Försäkringsfrågor LSO anger att handlingsprogrammet skall omfatta minst olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Detta gäller både den operativa som den förebyggande verksamheten. Kommunerna skall verka för skydd mot andra olyckor än bränder det finns därför inget som hindrar att handlingsprogrammet omfattar hela olycksspektrat. De flesta olyckor som inträffar föranleder ingen räddningsinsats. Handlingsprogrammet omfattar också andra områden än de som föranleder räddningsinsats. Övergripande mål Nationella mål I lagen om skydd mot olyckor finns två nationella mål. 1 kap 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 1 kap 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kommunernas övergripande mål I Falköping och Tidaholm skall alla människor ha en säker och trygg miljö. Antalet döda och skadade till följd av olyckor skall minska. Konsekvenserna efter olyckor eller oönskade händelser på människor, egendom och miljön skall minimeras. Kommunerna skall stödja den enskildes förmåga att skydda sig mot olyckor. 5

6 Hur arbetet med skydd mot olyckor är ordnat Figur Räddningstjänstens organisation Operativ förmåga Allmänt Inriktningen av operativa förmågan är att snabbt komma till olycksplatsen med personal för att bryta skadeutvecklingen i den tidiga delen av olycksförloppet och samtidigt skicka enheter för att hantera olyckan i senare och eventuellt mer omfattande skede. Den mängd resurser som bedöms gå åt vid varje olyckstyp uttrycks i räddningsstyrkor och består av en eller flera taktiska enheter. Exempel på taktiska enheter är: släck/räddningsenhet, vattenenhet, höjdenhet, förstainsatsperson, specialenhet, ledningsenhet. Räddningstjänstens insatsförmåga hos räddningsstyrkorna i Falköping och Tidaholms kommuner är att ha utrustning och kompetens för att med angivna styrkor och angivna anspänningstider (tid från larm till fordon lämnar stationen) egenhändigt eller tillsammans hantera de mest frekvent förekommande olyckor som t.ex. lägenhetsbrand, villabrand, industribrand samt trafikolyckor. För mer komplexa olyckor t.ex. stor tågolycka, omfattande industribrand eller olycka med omfattande utsläpp av farligt ämne krävs även samverkan med andra räddningstjänster. *Se även bilaga 2, operativ förmåga.*anspänningstid=maximal tid från larm till att fordon/resurs påbörjar insats. 6

7 Station 10 Falköping Station 12 Floby Station 15 Tidaholm (anspänningstid 90 sek) (anspänningstid 7 min) (anspänningstid 5 min) Brandvatten Samhällsbyggnadsförvaltningen i Falköping och Tekniska förvaltningen i Tidaholm ansvarar för att vatten för brandsläckning finns tillgängligt i brandpost system och pumpplatser. I kommunerna tillämpas det så kallade alternativsystemet för brandvattenförsörjning vilket innebär att brandpostsystemet kan glesas ut i vissa områden samtidigt som räddningstjänsten har tillgång till bemannade tankbilar. Samverkan Kommunen och de statliga verksamheter som har ett ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor ska samordna verksamheten och samarbeta med varandra och andra som berörs. Räddningstjänsten i Falköping/Tidaholm är organiserad för att klara flera samtidiga räddningsinsatser i kommunerna samt för att klara omfattande insatser genom samverkan med andra räddningstjänster. Ett brett samarbete med personella samt operativa resurser finns tillsammans med Räddningstjänsten Skara/Götene. Räddningstjänsten har slutit ett flertal avtal med angränsande kommuners räddningstjänster och andra samverkande organisationer för att hjälpa eller få hjälp med insatser. Bland annat finns avtal med Räddningstjänsten Östra Skaraborg (RÖS) samt Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) om direkt hjälp i vissa zoner. Därutöver finns ett avtal med räddningstjänster i Västra Götalands län om att bistå med hjälp efter förfrågan. Dessutom finns en utvecklad samverkan med landstinget, polismyndigheten och andra myndigheter och aktörer. *Se även bilaga 2 operativ förmåga samt bilaga 3 avtal. Insatsförmåga vid stora olyckor och katastrofer Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar också kommunerna i sin helhet och kräver samverkan med många myndigheter och organisationer. I Västra Götalands län finns en samlad förmåga att etablera ledning och stöd till ledning samt räddningsresurser för att klara stora olyckor. Olyckor med katastrofala följder inträffar mycket sällan men har så stora konsekvenser att samhället ändå måste ha en viss förmåga att klara främst livräddning. Vid denna typ av olyckor krävs stora räddningsresurser från hela Sverige och även en eventuell hjälp från utlandet. Insatsförmåga under höjdberedskap Organisationen skall, då regeringen anbefallt om höjd beredskap i landet, förutom sina ordinarie uppgifter kunna anpassas till den hotbild som utifrån direktiv från Länsstyrelsen eller av regeringen utsedd myndighet kan förväntas för kommunerna. Beredskapen skall bygga på den grund som finns i planen för extraordinära händelser. KSC i Falköping kommer att utgöra räddningstjänstens ledningsplats för räddningsledning vid höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället exempelvis vid stora olyckor, bränder, katastrofer mm. Vid behov skall KSC utgöra ledningsplats för samverkanspersonal från t.ex. polis, sjukvård och lokal militär chef. Kommunverkstaden har under höjd beredskap ett utökat ansvar att underhålla och säkerställa funktionen på den i krigsorganisationen ingående materielen. 7

8 Varning till allmänheten Information till allmänheten om hur varning sker vid olyckor sprids bland annat i samband med utbildning. Inom Falköpings och Tidaholms tätorter finns ett system för utomhusvarning bestående av sirener som kan ge signalen Viktigt meddelande. Signalen skall kunna utlösas från räddningstjänstens KSC i Falköping och Tidaholm. Larmaggregaten underhålls av räddningstjänsten. Avtal finns med etermedia om sändning av varningsmeddelanden. Insatsutvärdering och olycksundersökning Analys av insatser görs av utsedd analysgrupp veckovis för erfarenhetsåterföring. Till grund för analyserna är dokumentation samt foton från insatsrapporten. Analysgruppens resultat från utvärdering av insats informeras vidare internt/externt till berörda parter. Olycks- och insats utredningarna skall vara ett underlag för såväl planeringen av kommunernas förebyggande arbete som för planeringen av räddningsinsatser. I stort kan utredningarna delas in i tre huvudbeståndsdelar. Orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutredning. Resultatet av utredningarna kommuniceras till berörda förvaltningar, organisationer och myndigheter som statistik eller rapporter. Resultatet återförs i den egna organisationen i syfte att vara en lärande organisation. *Se även bilaga 4,flödesschema. Verksamhet vid extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting (1 kap. 2006:544). Kommunstyrelsens ordförande eller dennes ersättare beslutar om när en händelse är att betrakta som en extraordinär händelse och därigenom aktiverar krisledningsnämnden. En extraordinär händelse föreligger då flertalet av följande kriterier är uppfyllda; Ordinarie rutiner för ledning inte svarar mot situationens krav Flera verksamhetsområden berörs och behovet av samordning är stort Stort informationsbehov Stort behov av samverkan med andra organisationer Under en extraordinär händelse nyttjas förvaltningens personal till understöd av den verksamhet som räddningsstyrkorna bedriver eller förbereder, samt till att upprätthålla vitala tekniska funktioner inom räddningstjänsten. För att nå uthållighet kan ordinarie arbetssystem övergå i som mest ett tvåskiftsystem. Förutom ordinarie uppgifter har räddningsnämndens vid extraordinär händelse ansvar för: Förmåga att köra ut mobila elverk i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen, som genomför inkoppling. Hålla minst 3 mobila elverk tillgängliga och funktionsdugliga för drift. 8

9 Tillse att reservplats för kommunens krisledningsstab finns utrustad och förberedd. Vid extraordinär händelse eller annat behov tillse att kommunens krisledning kallas. Krisledningsnämnden avgör när en extraordinär händelse ska anses som avslutad och kommunen återgår till ordinarie organisation och verksamhet. Kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige kan också avgöra när extraordinär händelse ska anses som avslutad. Räddningstjänstens förebyggande organisation Den förebyggande verksamheten leds av chef förebyggande avdelning. På avdelningen ingår två tjänster som brandinspektörer som utför den största delen av tillsynerna enligt LSO och LBE. Personal från enheten för stöd och utveckling samt personal från utryckningsstyrkan medverkar aktivt i det förebyggande arbetet. Kompetens Chef för förebyggande verksamhet skall inneha brandingenjörsutbildning. Tillsynsförrättare: Den som skall utöva tillsyn enligt SFS 2003: 378 kap. 5 skall ha genomgått lägst MSB eller SRV utbildning i tillsyn och olycksförebyggande kurs A alt. kurs A och B. Tidigare utbildning i förebyggande 1 och 2 vid SRV Räddningsskolor. I vissa fall kan personer utan ovan nämnda kompetens, efter genomförd internutbildning, genomföra tillsyn (får dock inte meddela förelägganden eller förbud). I sådana fall är tillsynen riktad mot en specifik objekts typ och ett visst tema. Undantag från ovan kan också ske i enstaka fall utifrån en bedömning av tillsynsobjektets komplexitet och personens kompetens. Prövning i det enskilda fallet görs av räddningschef. Tillsynsverksamhet Tillsyn av brandskyddet görs enligt 5 kap 1 lagen om skydd mot olyckor. Tillsynen ska innefatta kontroll av att brandskyddet håller en skälig nivå enligt 2 kap 2 och 4 lagen om skydd mot olyckor. För den årliga planeringen av tillsynsverksamheten enligt lagen om skydd mot olyckor, 2 kap 2 och 4 skall en verksamhetsplan utarbetas. I verksamhetsplanen skall framgå vilka objekt som skall omfattas av tillsyn enligt 5 kap Lag om skydd mot olyckor och tillsyn enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor. I planen skall också tillsyn över utrustning för livräddning vid annan olycka än brand beskrivas samt övriga förebyggande aktiviteter såsom utbildning, information, rådgivning m.m. anges. Länsstyrelsen beslutar efter samråd med räddningstjänsten och miljömyndigheterna vilka objekt som skall omfattas av bestämmelserna i 2 kap 4. Förteckning över objekt som omfattas av tillsyn finns i verksamhetsprogrammet Core. 9

10 Tillstånd brandfarliga och explosiva varor Räddningstjänsten är utsedd att vara tillståndsmyndighet enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE (SFS 2010:1011) och motsvarande förordning, (SFS 2010:1075) Delegationer Räddningsnämnden har till räddningschef och tjänstemän för den förebyggande verksamheten delegerat följande uppgifter: Utfärda föreläggande och förbud i tillsynsärenden enligt 5 kap. 2 andra stycket, LSO. Besluta om kontroll från brandskyddssynpunkt i särskilda fall. FSO 3 kap. 1 Utfärda föreläggande och förbud enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Meddela dispens och tillstånd till egensotning enligt LSO 3 kap. 4. Meddela undantag från beslut om eldningsförbud utomhus. Samverkan i förebyggande syfte Samverkan sker mellan räddningstjänsten och andra förvaltningar i kommunerna avseende bland annat: plan och byggfrågor trafiksäkerhet äldresäkerhet Samverkan sker mellan räddningstjänsten och miljöförvaltningar avseende skydd av miljön i förebyggande syfte och vid räddningsinsats. Räddningstjänsten är remissinstans för tillstånd till alkoholservering. Räddningstjänsten är remissinstans till Polismyndigheten för: tillstånd till allmänna sammankomster tillstånd till att bedriva hotellverksamhet. Samverkan sker genom gemensam myndighetstillsyn. Samverkan sker via nätverksträffar med räddningstjänsterna i gamla Skaraborg, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Räddningstjänsten är även representerad i olika grupper i kommunerna bland annat folkhälsorådet, brottsförebyggande rådet och trafiksäkerhetsgrupp i Falköping. Skriftlig redogörelse En skriftlig redogörelse för brandskyddet ska enligt LSO 2 kap. 3 lämnas till räddningstjänsten för vissa objekt. Vilka objekt som omfattas av kravet för skriftlig redogörelse för brandskyddet framgår av Statens Räddningsverks författningssamling, SRVFS 2003:10 I tillämpning för urval av räddningstjänsten tillämpas även Räddningsverkets allmänna råd om skriftlig redogörelse, SRVFS 2004:4 Den skriftliga redogörelsen för brandskyddet ska inlämnas till räddningstjänsten enligt de frister/intervaller som nämnden beslutar. Den skriftliga redogörelsen skall lämnas in av ägare/nyttjanderättshavare. 10

11 Rengöring och kontroll av brandskyddet Enligt 3 kap 4 i lagen om skydd mot olyckor ska kommunen i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker. Kommunen ska även ansvara för att brandskyddskontroll utförs. Falköping-Tidaholms räddningsnämnd har avtal med två entreprenörer. I avtalen och i särskild arbetsordning regleras bland annat hur rengöring och brandskyddskontroll skall utföras samt vilken kompetens på personalen som krävs. Entreprenörerna utför rengöring och brandskyddskontroll inom respektive kommun enligt gällande föreskrifter i lag och förordning om skydd mot olyckor och andra av myndigheter utfärdade bestämmelser som har tillämpning på sotningsverksamheten. Räddningsnämnden är den beslutande myndigheten i kommunen för fastställande av sotningsfrister. Beslut om frister följer i stort Räddningsverkets allmänna råd (SRVFS 2004:5) Taxa för sotning och brandskyddskontroll fastställs genom beslut i kommunfullmäktige. Brandskyddskontrollen följer Räddningsverkets föreskrifter allmänna råd (SRVFS 2005:9). Dispens för egenrengöring medges efter prövning till den enskilda fastighetsägaren eller någon i dennes familj som är bosatt på fastigheten. Medgivande för egenrengöring beviljas enligt särskild delegation. Eldning utomhus Räddningsnämnden har beslutat att eldningsförbud råder vid brandriskprognos 4 eller 5. Medgivande av dispens från förbudet om eldning utomhus ges av räddningschef, räddningschef i beredskap eller inre befäl. (Förordningen om skydd mot olyckor, 2 kap.7 ) Enheten för stöd och utveckling Enhetens har till huvuduppgift att arbeta med det breda uppdraget inom samhällsskydd som inte är klart reglerat i LSO detta innebär bl.a. Utbildning av skolungdomar, personal från de olika förvaltningarna och externa kunder. Uppdraget att genomföra säkerhetsservice hos äldre. Arbete med suicidprevention. Uppdrag för att motverka social oro och främja ett hållbart samhälle. Tillsyn på mindre objekt. En viktig del är även att kunna förstärka upp vid räddningstjänst som framskjuten enhet. Enheten disponerar för ändamålet ett eget räddningsfordon. Gruppen utgör en personalresurs för den operativa verksamheten. 11

12 Sammanfattning av riskanalys Kommunerna präglas till stor del av offentlig verksamhet, äldre träbebyggelse i de centrala delarna, publika lokaler, mindre och medelstora industrier. Även ett antal större industrier och lantbruk med större djurbesättningar finns. Vårdanläggningar, publika lokaler, olika typer av skolor och industrier ställer stora krav på räddningstjänsten både operativt och förebyggande. Brand i bostad är dock den vanligaste insatsen för brand i byggnad. Av bränderna är det just bostadsbränder som även genererar den största ekonomiska risken och är en betydande risk för liv och hälsa. Information och utbildning till allmänheten för att hindra att bränder uppstår och att självständigt kunna agera rätt vid brandtillbud är viktiga uppgifter för räddningstjänsten. Kommunerna korsas av transportleder och trafikolyckor är den dominerande risken för människors liv och hälsa. Farligt godstransporter på vägar och järnvägar genom kommunerna medför risk för olyckor med katastrofala följder för människor och miljö. I kommunerna finns ett mindre antal sjöar och vattendrag samt ett antal badanläggningar där drunkning utgör en risk för liv och hälsa. Utöver de olyckor som inträffar mer eller mindre frekvent finns de storskaliga olyckorna och kriserna. Dessa inträffar dock sällan men kan få omfattande konsekvenser för samhället när det sker. Vi har identifierat fyra situationer som bedöms kunna medföra allvarliga konsekvenser: -Väderrelaterade händelser. -Olyckor och andra händelser orsakade av sociala faktorer. -Olyckor på farliga verksamheter. -Olyckor med farligt gods-transporter. En kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys har genomförts under 2015 för båda kommunerna. I vilken det redovisas möjliga olyckor och dess konsekvenser. Objektrelaterade riskanalyser genomförs kontinuerligt för att ge underlag för prioriteringar av förebyggande åtgärder. Analyserna bör i första hand genomföras på kommunala byggnader för boende med handikapp, koncentrerad trähusbebyggelse, transportleder såsom gator, vägar och plankorsningar med järnväg. Se bilaga 6, Riskanalys. 12

13 Mål för verksamheten Med utgångspunkt från riskanalys, olycksstatistik och arbetsförmåner mellan förvaltning har legat till grund för arbetet med skydd mot olyckor. Kommunerna har val att prioritera följande områden. Prioriterade områden Följande prioriterade områden har vi ansett som särskilt viktiga att arbeta med Antalet byggnadsbränder ska minska och de skador som de medför ska minska. De flesta bränder i byggnad sker i bostäder, där också flest människor skadas eller omkommer. Att förebygga och hantera bränder är en viktig del av vårt uppdrag och vi strävar att utveckla våra tekniker och metoder. Kommunerna har en åldrande befolkning där fler och fler bor kvar i sina egna bostäder. Denna grupp kommer att bli allt viktigare stödja i det förebyggande arbetet. Den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor ska stärkas Alla som bor, verkar eller vistas i kommunerna har ett ansvar att förebygga eller kunna hantera olyckor. Räddningstjänsten har ett ansvar att stötta den enskilde på olika sätt för att se till denna är rustad att hantera och förebygga bränder och andra olyckor. Det är särskilt viktigt att ha bra egen förmåga ju längre tid det tar innan insats kan påbörjas. Att stärka den enskildes förmåga kommer att främja ett ökat likvärdigt skydd mot olyckor. Den enskildes medvetenhet om olycksrisker och förmåga att hantera olyckor ska stärkas genom bland annat rådgivning, information, utbildning och tillsyn. Räddningstjänsten ska vara en stark aktör i kommunernas säkerhetsarbete Samverkan mellan räddningstjänsten, andra förvaltningar i kommunerna, myndigheter, näringsliv och olika föreningar är en mycket viktig del i det förebyggande arbetet. Kommunsamordningscentralen ska utvecklas till ett stöd och servicefunktion för kommunerna Falköping, Tidaholm, Skara och Götene dygnet runt utmed hela hotskalan. Fallolyckor, suicid och trafikolyckor är de olyckor som årligen orsakar flest dödsfall och allvarliga skador. Detta är områden som räddningstjänsten inte är tydligt utpekad att förebygga. Dessa olyckor är likväl mycket viktiga att förebygga, räddningstjänsten är ofta inblandad när olyckan har inträffat och har stor erfarenhet och kunskap som är viktig del i det förebyggande arbetet. Samverkan vid anlagda bränder, skolbränder, bränder och andra händelser i socialt utsatta områden är viktigt för att lyckas i det förebyggande arbetet. Vi tror och vill att räddningstjänsten är och ska uppfattas som en stark och viktig aktör i våra kommuners trygghets- och säkerhetsarbete. 13

14 Räddningstjänstens förmåga att hantera olyckor ska stärkas. Detta ska ske genom dynamisk resurshantering*, utbildning, övning, utveckling av ledningsstöd och effektivare utrustning och arbetsmetoder. Genom att optimera våra räddningsinsatser kan olycksförlopp brytas snabbare och därigenom kommer konsekvenserna och kostnaderna för olyckorna att bli mindre. Säkerhetsmål Utifrån prioriterade områden har följande säkerhetsmål satts upp för perioden Andel hushåll med fungerande brandvarnare och släckutrustning ska öka. Brandskyddet för grupper med särskilda behov ska stärkas. Tiden att nå de hjälpsökande ska minska. Den enskildes kunskaper och färdigheter för att förhindra och hantera olyckor ska stärkas genom bland annat rådgivning, information, utbildning och tillsyn. Antalet döda och skadade i bränder ska minska. Kommunsamordningscentralen ska utvecklas för att kunna ge ett stöd och vara en servicefunktion dygnet runt utmed hela hotskalan för de fyra kommunerna. Uppföljning av mål Räddningstjänsten har ansvaret att tillsammans med berörda förvaltningar i kommunerna att se till att uppställda mål i handlingsprogrammet genomförs och följs upp under mandatperioden. Målen kommer att brytas ner i räddningstjänstens årliga verksamhetsplaner. Uppföljning sker halv- och helårsvis och redovisas i den gemensamma räddningsnämnden. * Se bilaga 1 14

15 Bilaga 1 Förklaringar Dynamisk Resurshantering: DRH, moderniserar utalarmeringen med ny teknik och ett nytt arbetssätt för att säkerställa att de optimala och snabbast möjliga räddningsresurserna larmas. Dynamisk resurshantering innebär att larmoperatör kan larma den räddningsresurs som kan vara snabbast på plats eller att larma en specifik kompetens till en händelse. Via positioneringssystem ser larmoperatören var alla befinner sig och genom att kryssa i eller ur rutorna i de förslag på räddningsenheter som kommer upp på skärmen skickas larmet ut till önskade resurser. Andra räddningsresurser kan exempelvis vara en hemtjänstpatrull eller väktare som kan dirigeras till brandplatsen för att göra en första insats. Tidigare har man till stor del arbetat på detta sätt med ambulansdirigering, men med DRH omfattas även räddningstjänsten och i ett nästa steg även andra i räddningskedjan som väktare, viss kommunpersonal som nattpatruller och fastighetsskötare, SMS-livräddare och andra frivilliga. Den nya tekniken bygger på GPS-information där de inblandades position sänds till SOS Alarm via mobil, sin dataförbindelse eller via Rakel och alla typer av positioneringssystem fungerar i systemet. LSO FSO SBA RUB RSK CSK SMO MSB SRV KSC Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Systematiskt brandskyddsarbete enligt Räddningsverkets allmänna råd SRVFS 2004:3. Räddningstjänst utbildning för brandingenjörer Regional samverkans kurs Central samverkans kurs Skydd mot olyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statens räddningsverk Kommunsamordningscentral 15

16 Bilaga 2, Operativ förmåga Resurser Åskådliggörs enligt figuren nedan Station Vaktstyrka Funktion Räddningschef i beredskap Insatsledare Falköping Falköping Floby Styrkeledare + brandmän Styrkeledare + brandmän Tidaholm Styrkeledare + brandmän dagtid vardagar Tidaholm Styrkeledare + brandmän övrig tid. Kompetens Befattning Räddningschef Räddningschef i beredskap Insatsledare Styrkeledare heltid ordinarie Styrkeledare Kompetenskrav Brandingenjör med RUB Brandingenjör med RUB eller Räddningsledare kurs C eller motsvarande äldre utbildning. Samt genomfört RSK eller CSK och tillhöra ledningsgruppen. Räddningsledare B eller motsvarande äldre utbildning. Samt genomfört RSK Räddningsledare A samt Tillsyn A eller motsvarande äldre utbildning. Räddningsledare A, eller motsvarande 16

17 deltid/vikarierande Brandman äldre utbildning. Räddningsinsats/SMO eller motsvarande äldre utbildning. * se även bilaga 1, förkortningar. Larmning SOS Alarm AB (SOS) utför utalarmering av räddningstjänstens styrkor enligt avtal. Efter mottagning av inkommande 112-samtal eller automatiskt brandlarm verkställer SOS ett förberedande larm. Vid ett förberedande larm larmas personalen på den närmaste liggande stationen som då kan förbereda sig för utryckning. Under pågående intervju med den drabbade väljer SOS-operatören utifrån larmplan vad som skall gälla och verkställer utalarmeringen. Ledning Räddningstjänsten Falköping/Tidaholm har sedan avtal med Räddningstjänsten Skara/Götene om gemensam Räddningschef i Beredskap (RCB) med möjlighet att kunna utnyttja varandras befäl i de olika ledningsnivåerna. Därmed kan organisationen hantera de nedan angivna ledningsfunktionerna under alla tider på dygnet. Från införs ytterligare samarbete med en ledningscentral med gemensam personal placerad i Falköping för de fyra kommunerna. Syftet är att även stödja andra förvaltningar inom de fyra kommunerna som har behov stöd och hjälp med t.ex. trygghetslarm, övervakning, mm. Vid pågående räddningsinsatser ansvarar en räddningschef i beredskap för att räddningstjänsterna kan hantera dessa samt upprätthålla en beredskap för nya olyckor. Vid varje enskild räddningsinsats finns en utsedd räddningsledare som ansvarar för insatsen och den räddningspersonal som deltar i insatsen. Beroende på räddningsinsatsens storlek och komplexitet samt beredskapsläget kan en styrkeledare, insatschef, stabsbrandmästare i KSC eller räddningschef i beredskap inneha rollen som räddningsledare. Antalet ledningsnivåer vid en insats beror på skadeplatsorganisationens storlek. Parallellt med arbetet på en skadeplats skall KSC som alltid är bemannad med en stabschef som har till uppgift att stödja räddningsledaren med bland annat kommunikation, samverkan och dokumentation. Stabschefen hanterar även beredskapssituationen och eventuellt omfördelning av kommunernas operativa resurser. Systemledning - Ser till så att hjälpbehovet tillgodoses totalt, samt väger riskbilden. Balanserar pågående insatser mot beredskapsproduktion. KSC är stödjande funktion i system och-eller i insatsledning. Insatsledning Tilldelar uppgifter till organisatoriska delar samt ser till att hjälpbehovet tillgodoses vid den enskilda insatsen. Uppgiftsledning Genomför tilldelade uppgifter genom att vidta åtgärder så att delar av hjälpbehovet tillgodoses. 17

18 Figur ledning Räddningschef Systemledning Insatsledning Räddningschef i beredskap Uppgiftsledning KSC/stabsbrandmästare Insatschef Stn. Tidaholm styrkeledare 4-5 brandmän Stn. Falköping styrkeledare Stn. Floby styrkeledare 18

19 Insatsförmåga för räddningsstyrkorna i Falköping och Tidaholms kommuner Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm skall ha utrustning och kompetens för att med angivna styrkor och angivna insatstider egenhändigt, tillsammans eller gemensamt med annan kommun kunna utföra följande insatser. Styrkorna omfattar var för sig en styrkeledare och fyra brandmän och är var för sig endast dimensionerade att hantera ett uppdrag åt gången. Räddningsinsats skall påbörjas inom godtagbar tid. Med godtagbar insatstid avses för tätorterna Falköping, Tidaholm och Floby 5-10 min. För tätorternas närområden15 20 min och för övriga områden min. Anspänningstiden för heltidsstyrkorna är 90 sekunder, deltidsstyrkan i Tidaholm 5 minuter, deltidsstyrkan i Floby 7 minuter. Den styrka som är snabbast till olycksplatsen skall rutinmässigt larmas ut först. Den operativa förmågan förstärks med fordon som är utrustat med klipputrustning, skärsläckarsystem och bemannas av två personer dagtid vardagar genom enheten för stöd och utveckling. Resursen kallad för offensiv enhet skall operera i de fyra kommunerna Falköping- Tidaholm och Skara-Götene. Enheten skall kunna utföra insats de första minuter innan annan enhet hunnit fram eller som stödresurs. Station 10 Falköping Station 12 Floby Station 15 Tidaholm S-Insatsen skall klaras självständigt av styrkan. F-Insatsen skall klaras efter förstärkning/samverkan mellan kommunernas egna styrkor. S/F-Omgående förstärkning enligt larmplan, alternativ på stabsbrandmästarens begäran. A/K-Insats tillsammans med annan station och kommun. Le-Ledningsnivå, Nivå 1 Uppgiftsledning, Nivå 2 Insatsledning och Nivå 3 Systemledning. 19

20 Skadehändelse Stn.10 Stn.12 Stn.15 A/K Le Lägenhetsbrand S/F S/F S/F 2-3 Lägenhet < 8 vån. Som förutsätter livräddning via höjdfordon. Lägenhetsbrand eller villabrand S S/F S 2 Rökdykning/livräddning i normal riskmiljö Brand i skolbyggnad S/F S/F S/F 3 Avser brand i större skolbyggnad. Brand i industribyggnad S/F S/F S/F 3 Avser brand i större och medelstora industrier. Brand i publika lokaler S/F S/F S/F 3 Avser brand i lokal där många människor vistas. Brand i vårdanläggning S/F S/F S/F 3 Avser brand i sjukhus, äldreboende m.m. Brand i kulturbyggnad S/F S/F S/F 3 Avser brand i kulturbyggnader såsom kyrkor, museum, mm. 20

21 Skadehändelse Stn.10 Stn12 Stn.15 A/K Le Skogsbrand, mindre S S S 1 Avser skogsbrand som kan begränsas och släckas med en styrka på man Skogsbrand, stor S/F S/F S/F A/K 3 Avser omfattande skogsbrand där insatsen pågår under långtid och kräver stora personella och materiella resurser. Här krävs samverkan med andra organisationer och myndigheter. Trafikolycka (Mindre) S S S 1 Avser trafikolyckor med ett fordon där ingen finns fastklämd. Trafikolycka (Större) S/F S/F S/F 2-3 Avser trafikolyckor med flera fordon eller där det finns personer fastklämda. Trafikolycka (Tungräddning) S/F F F 2-3 Avser trafikolyckor med tunga fordon, där losstagning och stabilisering kräver särskild utrustning och kompetens Vägtrafikolycka med farligt ämne S/F F F A/K 2-3 Avser trafikolycka med utsläpp av farligt gods på kommunikationsleder. Olycka med farligt ämne inom anläggning. S/F F F A/K 2-3 Avser olycka som inträffat inom industrin eller dess fasta anläggningar. 21

22 Skadehändelse Stn.10 Stn12 Stn.15 A/K Le Flygolycka utom bebyggelse F F F A/K 3 Avser haveri med militär eller civil luftfarkost. Flygolycka inom bebyggelse F F F A/K 3 Avser haveri med militär eller civil luftfarkost. Järnvägsolycka F F F A/K 3 Avser tågurspårning eller kollision mellan tåg. Järnvägsolycka S F A/K 2-3 Avser olycka mellan tåg och vägfordon eller person. Drunkningsolycka S F S 2 Avser drunkningsolycka i exempelvis sjö eller å. Utsläpp farligt ämne, mindre S F S 2 Avser olja eller kemikalieutsläpp i mindre omfattning på land eller i vatten. Utsläpp farligt ämne, större S/F F S/F A/K 2-3 Avser olja eller kemikalieutsläpp i större omfattning på land eller i vatten, som kräver insats enligt kemsamverkan med omfattande saneringsåtgärder. Höghöjdsräddning S F F 2-3 Avser räddning av person på hög höjd där särskild kompetens och utrustning krävs Samverkan/samverkansavtal Typ av avtal 22

23 Räddningstjänsten Skara-Götene Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund Räddningstjänsten Östra Skaraborg Räddningstjänsten Västra Skaraborg Två avtal finns. 1.RCB-funktionen delas mellan parterna. 2. RC/KSC och dess personal som tjänstgör i ledningscentralen delas mellan parterna. Avtal har slutits för att tillgodose så snabb räddningstjänsthjälp som möjligt i Falköpings kommuns södra del. Där utnyttjas Trädets deltidsbrandkår för Åsarp med omnejd. Tvåstationers utryckning utnyttjas. Två avtal har slutits för att tillgodose snabbast möjliga insats: 1. I Falköpings kommuns norra del inom ett område där räddningstjänsten i Skövde har kortare insatstid än räddningstjänsten i den egna kommunen. 2. Ömsesidigt avtal där räddningsvärnet i Blixtorp betjänar område i Tidaholms kommuns norra del, samt att Tidaholms räddningskår betjänar områden i Skövde kommuns södra del samt Hjo kommuns södra del som gränsar mot Tidaholm kommun Två stationers utryckning utnyttjas. Avtal har slutits där Floby räddningskår utnyttjas för förstahandslarm för att biträda inom område i Vara kommun i angränsande område öster om Vedum. Två stationers utryckning utnyttjas. Habo kommun Mullsjö kommun Avtal med Habo kommun om hjälp vid insats i angränsande områden på Hökensås. Insats kan ske snabbare från Tidaholms räddningstjänst. Avtal med Mullsjö kommun om hjälp vid insats angränsande områden i nordvästra delen av Mullsjö kommun. Räddningstjänsterna Västra Götaland Kem samverkan Herrljunga kommun Ömsesidigt avtal med räddningstjänsterna i Västra Götalands region vid begäran om hjälp vid stor olycka. Samverkan mellan räddningstjänsterna i gamla Skaraborg med kem resurser vid en olycka med kemiska produkter. Avtal att biträda med Floby-styrkan. Bilaga 3, Avtal Bilaga 4, Flödesschema insats- och olycksutredningar. 23

24 Figur flödesschema Insats rapport Externt andra förvaltningar, och organisationer Myndigheter Fastighetsägare Verksamhetsutövare Fördjupad Insatsutredning/ olycksundersökning Internt Egen organisation ANALYS GRUPP Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Händelsebaserad tillsyn Orsak o förlopps utredning 24

25 Bilaga 5, Insatstider 25

26 Bilaga 6 Riskanalys 26

27 Analys av bakgrundsfaktorer, olyckor och risker i Falköping och Tidaholms kommuner Underlag för handlingsprogram

28 1. Inledning Syfte Mål Avgränsningar Bakgrunds faktorer Insatsstatistik under 10 år Sammanfattning av insatsstatistik Risker i kommunerna Större industrier Kommunikationsolyckor Brand Naturolyckor Kulturhistoriska byggnader Sociala riskfaktorer Vårdanläggningar Logistik center Skaraborg Insatsanalys Slutsatser

29 1. Inledning 1.1 Syfte I lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) anges bland annat att en kommun ska ha handlingsprogram för den förebyggande och operativa verksamheten samt att man ska ange de risker som finns kommunen. En riskinventering med påföljande riskanalys är förutsättning för att kommunen ska kunna planera för hur säkerhetsarbetet ska ordnas. Nulägesbeskrivning och riskanalysen är framtagen för att ge ett underlag för det kommunala handlingsprogrammet enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) för perioden Mål Underlaget ska ligga till grund för de mål och prioriteringar för räddningstjänstens operativa och förebyggande verksamhet under kommande fyra års period. 1.3 Avgränsningar Nulägesbeskrivningen och riskanalysen behandlar inte räddningstjänsten organisation och förmåga, denna beskrivs i det kommunala handlingsprogrammet enligt LSO. Riskanalysen fokuseras på konsekvenser för liv, hälsa och egendom. Riskanalysmetoden är endast översiktlig och bygger inte på några djupanalyser utan är bedömningar med hjälp av insatsstatistik, statistik från MSB och SCB. 2. Bakgrunds faktorer I kommunerna bor (2013) personer varav personer i Falköping och i Tidaholm. Den totala ytan är 1 588,71 km 2 varav knappt 2 procent täcks av sjöar och vattendrag. Falköping har 10 tätorter och Tidaholm har 3 tätorter med mer fler än 200 personer. Cirka 73 procent av befolkning bor i någon av dessa tätorter. Genomsnittsåldern ökar i kommunerna liksom i övriga landet dock har båda kommunerna en större andel personer över 65 år än i riket som helhet. I Falköping är 21,8 procent av befolkning äldre än 65 år varav 6,6 procent är över 80 år i Tidaholm är motsvarande åldersfördelning 16,4 procent respektive 6,3 procent. Jämförelse i riket är 14,5 procent respektive 5,1 procent. En åldrande befolkning medför en ökad risk för olika olyckor. Falköping är en jordbruksbyggd med många lantbruk med några större djurbesättningar. I kommunen finns två av Sveriges största kisttillverkare Fredahls och Fonus dessa tillsammans står för mer än 70 % av tillverkningen av kistor i Sverige. I kommunen finns två stora möbeltillverkare Kinnarps och Gyllensvaans möbler samt ett stort mejeri. Amtek (tidigare Volvo) har tillverkning i Floby. För övrigt är näringslivet varierat med medelstora och mindre 4

30 företag. Det finns även en mindre flygplats som idag nästan enbart används av privatflyg och segelflyg. På Ålleberg finns även en mindre gräsbana och där ligger ett segelflygscenter. Falköping är en rekreationsstad. Hornborgasjön ligger i kommunen, ett antal fågelskådare kommer varje år. På Mösseberg finns ett alpintcenter, samt längdskidspår på vintern, dessa används som motionsspår under övriga året. I kommun finns ett antal kulturhistoriska byggnader, bland annat ett stort antal kyrkor, Mössebergs kurort, Rantens järnvägshotell och gammal träbebyggelse i centrum. Västra stambanan korsar kommunen och Jönköpingsbanan ansluter till västra stambanan i Falköpings tätort. Kommunen korsas av flera riksvägar. Dessa kommunikationsleder medför risker av olika slag. Tidaholm är en gammal bruksort med en typisk landsbygd med jord- och skogsbruk. I kommunen finns Europas enda tillverkare av tändstickor Swedish Match, företaget har på senare år i väsentlig grad minskat sin användning av farliga kemikalier. Nobia tidigare Marbodal har tillverkning i Tidaholm i övrigt är det främst mindre och medelstora företag. I utkanten av tätorten är Tidaholm anstalten belägen som är en av de högst säkerhetsklassade anstalterna i Sverige. Hökenås skogområde sträcker sig över flera kommuner är ett känt rekreationsområde. I området finns ett flertal mindre sjöar som är populära för sportfiske. Ett stort antal sommarstugor finns i området samt två campingplatser. I Tidaholm finns ett antal kulturhistoriskt viktiga byggnader, träbebyggelse i centrum samt ett antal gamla kyrkor bland annat Kungslena och Vättak. Riksväg 26 är den enda större transportleden som korsar kommunen. Genom kommunen och tätorten rinner ån Tidan samt den mindre ån Vamman som vid höga flöden kan innebära betydande översvämningsrisker i tätorten. 5

31 3. Insatsstatistik under 10 år Det totala antalet insatser har ökat något under en 10 år period, automatlarm ej brand står för den största ökningen vilket kan förklaras med att antalet objekt också har ökat under perioden. Insatsstatistik Falköping - Tidaholms Räddningstjänst Brand i byggnad Övriga bränder Förmodad brand Förmodad räddning Automatlarm ej brand Trafikolycka Djurräddning Utsläpp av farligt ämne Sanering vägbana Vattenskada Länspumpning Hisslarm MRI-larm Inbrottslarm Övriga uppdrag Hjälp till annan kommun Antalet brand i byggnad för båda kommunerna har varit konstant under den senaste 10 års perioden, det har varit en svagt nedåtgående trend i Falköping medan i Tidaholm har det varit en svagt uppåtgående trend. Under perioden har det inträffat 5 dödsbränder i Falköpings kommun, i Tidaholms kommun har 7 personer omkommit. Den höga siffran kan förklaras med en tragisk brand på Hökenås då 6 personer omkom vid ett tillfälle. 6

32 Brand i byggnad Tidaholm Brand i byggnad; 2005; 10 Brand i byggnad; 2006; 18 Brand i byggnad; 2007; 8 Brand i byggnad; 2008; 29 Brand i byggnad; 2009; 20 Brand i byggnad; 2010; 12 y = 0,5091x Brand + 14,2 i byggnad; Brand i R² byggnad; = 2013; 23 Brand 0,0611 i byggnad; 2011; 18 Brand 2012; i byggnad; ; 15 Brand i byggnad Falköping Brand i byggnad; 2005; 38 Brand i byggnad; 2006; 33 Brand i byggnad; 2007; 41 Brand i byggnad; 2008; 33 Brand i byggnad; 2009; 26 Brand i byggnad; Brand i byggnad; Brand y i = byggnad; -0,6909x 2012; ; ; R² 33 = Brand i byggnad; Brand 0,235 i byggnad; 2013; ; 29 7

33 Antalet trafikolyckor som räddningstjänsten larmats till har under perioden visat på en ökad trend med något större ökning för Tidaholms kommun, en del av ökningen kan förklaras med att räddningstjänsten larmas till fler olyckor än tidigare även sådana som är rena bärgningsuppdrag Trafikolyckor i Falköpings kommun Trafikolyckor i Tidaholms kommun Trafikolyckor under 10 år

34 3.1 Sammanfattning av insatsstatistik Kommunernas statistik är tagen från egen insatsstatistik och analysverktyget (IDA). Räddningstjänsten gör i snitt mellan 800 till 900 uppdrag per år, det vanligaste uppdraget är inbrottslarm till kommunala objekt i Falköpings tätort. Den vanligaste olyckstypen som räddningstjänsten larmas till är trafikolycka, brand ej byggnad och brand i byggnad. Det största antalet insatser är automatlarm ej brand och MRI (medicinsk räddningsinsats). 4. Risker i kommunerna Ingen av kommunerna har någon anläggning som är klassad som farlig verksamhet enligt 2 kap 4 LSO 2003: Större industrier Det finns ett antal större trävaruindustrier i kommunerna med de problem som en större brand skulle innebära, med höglager, stora rumsvolymer, spånlager och stora mängder trävaror. Som exempel kan nämnas Kinnarps, Gyllensvaans, Nobia (Marbodal), Fonus och Fredahls. I övrigt kan nämnas Swedish match och Amtek (Volvo). Swedish Match har främst stora volymer färdiga tändstickor, mängden farliga kemikalier har minskat de senaste åren och lagras numera endast i begränsade mängder. Samtliga dessa industrier bedriver att bra systematiskt brandskyddsarbete. Räddningstjänsten har också ett bra samarbete med de större industrierna och har gjort insatsplanering på dessa. 4.2 Kommunikationsolyckor Genom kommunerna går ett antal större riksvägar det är där största antalet trafikolyckor sker. På dessa vägar transporteras även stora mängder farligt gods. Hur stora volymer och vilken typ av farliga ämnen som transporteras finns ingen aktuell statistik på. Genom Falköpings kommun går västra stambanan som passerar genom Falköpings, Stenstorps och Flobys tätorter. Jönköpingsbanan ansluter i Falköping till västra stambanan. En olycka på någon av dessa järnvägar skulle innebära stora problem oavsett om det är persontransport eller godstransport. Inte heller på järnväg finns någon aktuell statistik hur stora mängder farligt god som transporteras. Den senaste statistiken togs fram 2006 av dåvarande Räddningsverket gällande väg och järnväg, vi vet inte om denna statistik längre är relevant. I utkanten av Falköpings tätort ligger en mindre flygplats som idag främst trafikeras av mindre privatflyg. Bedömningen är att risken för en större flygolycka är mycket liten. 9

35 4.3 Brand De flesta bränder i byggnader sker i bostäder och det är främst i dessa byggnader som personer omkommer. De vanligaste brandorsakerna är soteld, glömd spis, värmeöverföring och anlagd med uppsåt. Vi har varit förskonade från någon större skolbrand, det har förekommit ett antal anlagda bränder på våra skolor. Samtliga skolor har automatiskt brandlarm som är direkt kopplat till räddningstjänsten. Brand ej i byggnad sker ofta i containrar eller i bilar, vid dessa bränder finns ofta risk för spridning av branden. 4.4 Naturolyckor Genom Tidaholms kommun och tätorten passerar ån Tidan därmed finns en risk för översvämning i tätorten om Tidan stiger, i tätorten ligger att antal fastigheter samt Swedish Match längs Tidans strand som kan hotas vid höga flöden. Ån Vamman som rinner genom tätorten kan också hota ett antal fastigheter om den stiger. I Falköpings kommun rinner ett antal åar risken för översvämning är dock mindre än i Tidaholm, Pösan kan hota delar av Stenstorp. Lidan rinner i de västra delarna och kan översvämma vid Trävattna. Falköpings tätort kan få problem vid kraftiga skyfall då stora mängder vatten rinner ner från Mösseberg. Vanliga bränder på vårkanten är gräsbränder som oftast är begränsade i omfattning. Brand i skogsmark med större omfattning är ovanliga. I kommunerna finns flera skogsområden, den senaste större skogsbranden inträffade Även stormar kan orsaka stora problem med nedfallna träd eller att tak eller liknande blåser ner. Främst i Tidaholm har man drabbats av stora mängder snö från en så kallade snökanon, dessa bildas vid speciell väderomständighet. 4.5 Kulturhistoriska byggnader I båda kommunerna finns ett flertal kulturhistoriskt intressanta byggnader t.ex. äldre kyrkor såsom Kungslena kyrka, Mössebergs kurort och träbebyggelse i centrum. Mössebergs kurort härjades för några år sedan av en brand orsakad av hantverkare, byggnaden kunde räddas mycket tack vare sprinkler och att räddningstjänsten hade möjlighet att sätta in tillräckligt stora resurser i ett tidigt skede. 4.6 Sociala risker Det finns tydliga kopplingar mellan delaktighet, inflytande och hälsa. När individer och grupper får möjlighet att påverka sina egna livsvillkor och utvecklingen av samhället i stort, uppstår en känsla av medskapande som bidrar till meningsfullhet. Meningsfullhet är avgörande för att skapa det goda livet och ett socialt hållbart Falköping. För Falköpings 10