Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet
Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest odlade foderväxter är en mycket effektiv kväveproducent ( t.o.m. över 200 kg N/ha och år) och strukturförbättrare. På väldränerade och kalkade fält kan den producera rikligt med proteinrikt foder till ett billigt pris ( t.o.m. dryga 8000 kg ts/ha och år utan ett enda kg köp-gödsel)
Exempelgården i Bjärnå År 2010 var ett extremt torrt år också i Sydvästra Finland, då tog man med nöd och näppe en vallskörd från de konventionellt gödslade vallarna 3280 kg ts/ha(inneh. Rörsvingel, ängssvingel och timotei) Då man däremot kunde bärga 3 st fullgoda skördar sammanlagt ca 8000 kg ts/ha från lusernvallarna! Produktionskostnaden för vall-skörden i år blir då ca 15 cent / kg ts
Lusernens förfruktsvärde Lusernen är en bra mellan-växt för både sockerbeta och spannmål Den binder luftens kväve från 80-250 kg/ha Den har en djup pålrot som når i bästa fall under täckdikes djup(120 cm) Vid en dikningsreparation på gården hittade man lusernrötter på 2 m djup! Roten orkar luckra upp även hårt packad jord efter t.ex. sockerbetsodling Den hämtar upp näringsämnen (P, K och spårämnen)från djupare jordlager och näringsreserver för efterföljande grunt rotade grödor t.ex. för vårsäd
Biologisk kvävefixering fleråriga växter klöverns kväveinnehåll imed. = 3,3 variation 2,8-3,6 % kvävefixering av tot. N = 70 variation 50-90 % (mullljord 50 %) tot. växt / skördad växt = koeff. 1,7 klöverhalt % 20 40 50 60 70 80 90 100 Skörd kg ts 1500 12 24 29 35 41 47 53 59 2000 16 31 39 47 55 63 71 79 2500 20 39 49 59 69 79 88 98 3000 24 47 59 71 82 94 106 118 3500 27 55 69 82 96 110 124 137 4000 31 63 79 94 110 126 141 157 4500 35 71 88 106 124 141 159 177 5000 39 79 98 118 137 157 177 196 5500 43 86 108 130 151 173 194 216 6000 47 94 118 141 165 188 212 236 6500 51 102 128 153 179 204 230 255 7000 55 110 137 165 192 220 247 275
Ett äldre bestånds kvävehalt sjunker: då väljer man den lägre klassen i tabellen Krossning och effektiv inmyllning påskyndar växtmassans nedbrytning och därmed frigöring av kväve > hela gröngödslingseffekten räknas till det första året förluster inverkar avsevärt på följande års gödslingsinverkan Gröngödslingseffekt Växtbeståndets kvävehalt vid nedbrukning växtbeståndets baljväxter 20-25 % baljväxter 50% baljväxter 75-80% rent baljväxtbestånd kvävehalt 20 N kg/ton 24 N kg/ton 27 N kg/ton 32 N kg/ton Kväve frigörs % 25 15 30 15 37 10 50 10 Skörd kg ts År 1 År 2 År 1 År 2 År 1 År 2 År 1 År 2 1500 8 5 11 5 15 4 24 5 2000 10 6 14 7 20 5 32 6 2500 13 8 18 9 25 7 40 8 3000 15 9 22 11 30 8 48 10 3500 18 11 25 13 35 9 56 11 4000 20 12 29 14 40 11 64 13 4500 23 14 32 16 45 12 72 14 5000 25 15 36 18 50 14 80 16 5500 28 17 40 20 55 15 88 18 6000 30 18 43 22 60 16 96 19 6500 33 20 47 23 65 18 104 21 7000 35 21 50 25 70 19 112 22
Förfruktsvärde koeff. Förfruktsvärde (rötter och växtrester) Rotmassans mängd av skörden: vall 1 0,6 koeff. 1,6 vall 2 1,15 3. årig klövervall vall 3 1,6 växtbeståndets baljväxter 20-25 % baljväxter 50% baljväxter 75-80% rent baljväxtbestånd kvävehalt 20 N kg/ton 24 N kg/ton 27 N kg/ton 32 N kg/ton kväve frigörs % 10 15 30 15 37 10 50 10 Skörd kg ts År 1 År 2 År 1 År 2 År 1 År 2 År 1 År 2 1500 5 7 17 9 24 6 38 8 2000 6 10 23 12 32 9 51 10 2500 8 12 29 14 40 11 64 13 3000 10 14 35 17 48 13 77 15 3500 11 17 40 20 56 15 90 18 4000 13 19 46 23 64 17 102 20 4500 14 22 52 26 72 19 115 23 5000 16 24 58 29 80 22 128 26 5500 18 26 63 32 88 24 141 28 6000 19 29 69 35 96 26 154 31 6500 21 31 75 37 104 28 166 33 7000 22 34 81 40 112 30 179 36
Lusernens förfruktsvärde Man kan kalla odlingen för rovdrift då man genom skörden 2010 tagit bort 250 kg kväve, 50 kg fosfor och 224 kg kalium Årets ensilageskörd på 8500 kg ts/ha från 44,5 ha ger en totalskörd på 378 250 kg ts totalt vilket skulle motsvara enligt beräkning minst 12 500 kg rent kväve och i form av gödsel exempelvis finlandssalpeter 46,3 ton Och vad är det värt i pengar jo ganska exakt 16 529 Då måste jag sälja 91,82 ton brödvete för att betala gödselräkningen!
Lusernens förfruktsvärde För att uppnå bästa möjliga förfruktseffekt förutsätter det slåtterkrossning gärna en par gånger under växtperioden för att stimulera återväxten och sedan möjligast sen bearbetning för att minimera näringsförlusterna! En treårig vall skulle vara bäst för då hinner den väl etablera sig och förbättra jordstrukturen utan risk för möjlig tilltäppning av täckdiken Då förutsätter systemet med gröngödslingsvall att man etablerar den i skyddssäd
Lusernens förfruktsvärde Effekten syns vid gränsen till lusernvallen!
Blålusernen är inte torkkänslig! Lusernen trivs i varmt och torrt! Den är känslig för tramp synnerhet i våta förhållanden Säkrast etableras vallen utan skyddssäd, då inte den sena skörden(tramprisk) äventyrar övervintringen Med skyddssäd etablerad är bästa sättet att skörda skyddssäden som helsädensilage i goda förhållanden
Etablering av lusernvall En passlig utsädesblandning för lusernvall är: Blålusern 12 kg/ha + Ängssvingel 5 kg/ha + Rörsvingel 5 kg/ha + Raisvingel 5 kg/ha Gräsväxterna i blandningen kompletterar och stimulerar lusernen att producera N. För enbart gröngödsling kunde lämpligen enbart Lusern användas 12-15 kg/ha Utsädet får man tillsvidare förmånligast från Estland -> http://oldergrupp.ee/index.php/page,51
Klövern växer fortfarande fast gräsväxterna börjat avmogna
Effektivaste sättet att bekämpa ogräs är att slå det, gärna med krossande redskap före ogräsen fröar av sig
Efter den första slåttern exploderar lusernen
Här skulle vara en god skörd att ta tillvara men!
Beståndet sprutades med glyfosat varefter man spred stallgödsel före bearbetning
Och därpå sås det sockerbetor våren 2012! Efter gröngödslingsvallen lönar det sig att utnyttja tillfället att så höstgrödor, med fördel Höstraps (hybrider), Höstråg(hybrider) eller höstvete. Höstrapsen i synnerhet nyttjar och behöver kväve (mer än det är tillåtet att ge) redan på hösten för att bli tillräckligt kraftig inför vintern.( så även Rågen)