Material som kan användas i undervisningen inför de allmänna valen

Material som kan användas i undervisningen inför de allmänna valen

Förord Det är snart val i Sverige. I olika delar av samhället diskuteras politik. Självklart även i skolan. Skolan har ett demokratiskt uppdrag som består av tre olika delar. Den första delen handlar om att eleverna utvecklar kunskaper om demokrati samt mänskliga fri- och rättigheter genom undervisningen. Eleverna ska bli förtrogna med det demokratiska systemet och den representativa ordningen. Den andra delen innebär att verka i demokratiska arbetsformer, där såväl elever som personal har reellt inflytande över och delaktighet i skolarbetet och lärmiljön. Med demokratisk ledning och utformning av verksamheten skapas en grogrund för eleverna att utveckla demokratisk kompetens och handlingsförmåga. Den tredje delen av uppdraget handlar om att skolor genom att gestalta och levandegöra skolans värdegrund fostrar demokratiska samhällsmedborgare. Detta sker när skolans anda, aktiviteter och lärmiljö genomsyras av grundläggande demokratiska värderingar och respekten för mänskliga rättigheter. Vår förhoppning är att skolan arbetar aktivt med demokratiuppdraget inför valet och bjuder in partier och arrangerar skolval. Ungdomsstyrelsen och Skolverket har tagit fram Valboxen för att underlätta för och inspirera dig som lärare i arbetet inför valet. Vi har samlat material från myndigheter och organisationer med förhoppningen att det i boxen ska finnas någonting för alla, oavsett nivå eller förkunskaper. Lycka till, önskar Per Nilsson generaldirektör Ungdomsstyrelsen Per Thullberg generaldirektör Skolverket

Materialet i boxen I Valboxen har vi samlat material från organisationer och myndigheter. Allt material finns på dvd-skivorna i boxen om inte något annat framkommer i texten. Vi tror att det är du som lärare som är bäst lämpad att bedöma vilket material som passar bäst att använda i din klass. Materialet är ordnat efter tre kategorier. 1. Demokrati och politik i undervisningen Här hittar du spel och texter som handlar om det svenska demokratiska systemet. Materialet kan användas direkt i undervisningen. De som bidragit med material är: Ungdomsstyrelsen Regeringskansliet Valmyndigheten Centrum för lättläst Sveriges riksdag Utbildningsradion (UR) Sveriges Kommuner och Landsting. 2. Engagemang och inflytande för elever och lärare Här är fokus på hur elever och lärare tillsammans kan skapa och behålla engagemang inför och efter valet. Materialet kan användas i undervisningen eller spridas till eleverna direkt. Här hittar du material från: Barnombudsmannen Arbetsmiljöverket Rädda Barnens Ungdomsförbund barnkonventionen (i två versioner). 3. Politisk information i skolan Här ges vägledning för lärare och rektorer hur de ska tänka kring politiska partiers närvaro på skolan. Som stöd finns material från: Skolverket Sveriges Kommuner och Landsting. Här finns också kontaktuppgifter till de politiska partierna och deras ungdomsförbund. 1

Beställ fler exemplar av Valboxen här: www.ungdomsstyrelsen.se De flesta övriga material kan beställas från respektive organisation. Vissa är gratis, andra kostar pengar. Varje organisation svarar själv för 2 innehållet i sitt material.

Valår 2010 I årets val ska ett rekordstort antal förstagångsväljare, 497 000 enligt SCB, gå till valurnorna. Många av förstagångsväljarna går fortfarande sista året på gymnasiet. En majoritet av eleverna i årskurs 7 9 och gymnasiet kommer att kunna rösta i nästa riksdags-, landstingsoch kommunval. Ungdomsstyrelsens utvärdering av Skolval 2006 visar tydligt att den avgörande faktorn för ungas politiska intresse och engagemang är i vilken utsträckning de haft tillfälle att diskutera politiska och samhällsrelaterade frågor. Denna faktor är mer avgörande än föräldrarnas utbildningsnivå eller elevens betyg i samhällsorienterade ämnen. De värderingar som vi bär med oss genom livet formas huvudsakligen just under barn- och ungdomsåren. Skolan kan göra mycket för att ge unga förutsättningar att forma sina värderingar utifrån saklig och mångsidig information. Men skolan kan också i stor utsträckning påverka huruvida elever väljer att fortsätta engagera sig i politik och samhällsfrågor och agera som aktiva samhällsmedborgare. Ungdomsstyrelsens utvärdering visar också att elever efterfrågade mer information och möjligheter till politiska diskussioner i skolan. Många fick mersmak efter att ha spelat politiska rollspel under samhällskunskapslektionen. Vidare var elever som deltagit i skolval i större utsträckning intresserade av politik och samhällsfrågor. Men är de unga verkligen intresserade? De undersökningar som Ungdomsstyrelsen genomför regelbundet visar att intresset för politik bland unga i åldern 13 25 år är ganska konstant. Omkring 50 procent sa 2009 att de är intresserade av samhällsfrågor. En siffra som ökar under ett valår. 3

Skolval 2010 Din skola kan anmäla sig till att delta i Skolval 2010. Valsedlar och instruktioner för valets genomförande skickas till skolan så att ett val kan arrangeras under september månad. Sista dag att anmäla att skolan vill delta i skolval är 1 september. Sveriges Elevråds Centralorganisation (Seco) och Sveriges Ungdomsråd driver projektet Skolval 2010 tillsammans med Ungdomsstyrelsen. Projektet Skolval 2010 samordnar de cirka 1 200 skolval som beräknas arrangeras av elever och lärare inför riksdagsvalet, distribuerar valsedlar och sammanställer valresultatet från de 360 000 elever som kommer att rösta i skolvalet. Resultatet från valet kommer att presenteras på valnatten 19 september på webbplatsen: www.skolval2010.se Ett skolval är ett val för elever som arrangeras på en skola av eleverna själva, eller av elever och lärare tillsammans. Oftast arrangeras någon typ av verksamhet före eller efter valet eller både före och efter. Det kan vara debatter, föreläsningar och temadagar eller särskild undervisning om politik. Det kan också vara att bjuda in de politiska partierna och de partipolitiska ungdomsförbunden. Ett skolval arrangeras på samma sätt som vanliga val, alltså med röstsedlar, valskärmar, röstlistor, valurnor och rösträknare. Efter att valet genomförts sammanställs resultaten och släpps till dem som varit med i valet och till allmänheten. Genom skolvalet blir elevernas åsikter synliggjorda, samtidigt som resultatet är ett ställningstagande från de elever som röstar. På det sättet kan skolvalet liknas vid andra aktiviteter som samlar många människor som tar ställning, som demonstrationer, namninsamlingar eller sak- och partipolitiska grupper på nätet. 4

Anmäl er på skolval2010.se Din roll som lärare i skolvalet Om skolval arrangeras på din skola är det utmärkt att planera undervisningen i politik och demokrati efter det. En handledning för lärare finns i Valboxen. Om du är en lärare som har kontakt med elevkåren, elevrådet, skolföreningar eller skoltidningen på skolan så får du gärna diskutera Skolval 2010 med dem. Kanske är de intresserade av att anordna ett skolval på skolan eller att vara med och arrangera de aktiviteter som ligger före och efter skolvalet. Samma sak gäller om du som lärare är intresserad av att hjälpa till med att arrangera ett skolval. Prata med eleverna och se om det finns fler som vill vara med i arbetet. Ett skolval bör arrangeras av eleverna själva, men på många grundskolor kan det finnas elever som vill ha hjälp från lärare i arbetet. Anmälan och handledningar Längst bak i den här foldern finns en anmälningsblankett för Skolval 2010. Anmäl er gärna så tidigt som möjligt så att ni hinner få allt material i god tid. Skolan kan också anmäla sig via webbplatsen: www.skolval2010.se I Valboxen finns: Handledning för arrangörer Handledning för kontrollanter Handledning för lärare Handledning för temadagar Instruktioner för valets genomförande. Resultatet redovisas på valnatten 19 september: www.skolval2010.se 5

Tips från två lärare Vi frågade två samhällskunskapslärare, en verksam i grundskolan och en i gymnasiet, om deras tips inför valet. Båda är aktiva i FLS Förening för Lärare i Samhällskunskap. Ingrid Talu åk 7 9 Brantingskolan i Uppsala Förberedelserna inför valet och uppföljningen är alltid lika spännande. Eleverna kan vara aktiva och möta många människor med olika uppfattningar om hur vi tillsammans skapar det goda samhället. Vi tar upp valet i alla årskurser men i olika omfattning beroende på årskurs och elevgrupp. Målet är att eleverna ska få kunskap om demokratins grunder och om hur ett val går till. Intervjuer, analyser och diskussioner är tacksamma moment i arbetet, och att eleverna funderar kring frågor som de själva tycker är viktiga. Valmyndighetens material är bra för att förstå hur valet går till. På webbplatsen kan eleverna också ta reda på hur man startar ett parti. Genom att spela något av rollspelen får eleverna större förståelse för hur demokratin fungerar och har samtidigt roligt. Ett annat tips är intervjuer med allmänhet och politiker. Eleverna bestämmer tillsammans vilka frågor de vill ställa. Till exempel: Vilka frågor är viktiga när du ska rösta? Kan du påverka samhället? Politiker kan få svara på frågor om varför han eller hon blev politiker eller berätta om ett ärende personen påverkat. Eleverna sammanställer sina svar, grupperar dem efter ålder och kön och diskuterar resultaten. Är det skillnad mellan män och kvinnor eller mellan unga och gamla? Debatter där eleverna bjuder in, förbereder och skriver frågor till representanter för de partipolitiska ungdomsförbunden är spännande inslag i undervisningen och ett bra sätt att värma upp inför ett skolval. 6

Joan Lindberg gymnasiet Katedralskolan i Uppsala Valet erbjuder obegränsade möjligheter att låta eleverna vara aktiva och arbeta utanför klassrummet. Här delar jag med mig av några metoder som jag brukar använda för att arbeta med val och politiska partier på gymnasiet. Intervjua politiker i små grupper. Kom överens i klassen om frågor som varje grupp ska ta reda på. Sök också information om partierna i lokaltidningen. Vilka ämnen tas upp till diskussion? Får partierna lika mycket utrymme? Redovisningen kan ske via en tvärgruppsredovisning i klassrummet, eller med en genomgång där grupperna bidrar med material till en tabell på tavlan. Rollspel är lyckat som inledning till eller avslutning på ett avsnitt. Avsluta till exempel med en debatt, där eleverna spelar en roll och företräder partiet de undersökt. Eller använd något av rollspelen som följer med Valboxen. Finns det några politiskt aktiva personer i klassen eller på skolan? Intervjua dem om varför de blev politiskt aktiva. Vad var det som avgjorde vilket parti de valde att engagera sig i? Hur kommer de delta i valrörelsen? Kan de tänka sig att bli folkvalda i kommunen, landstinget eller riksdagen? 7

Diskutera gärna i klassen 1. Hur fungerar demokratin på skolan? Vilken typ av frågor borde eleverna få vara med och besluta om? Hur kan demokratin på skolan utvecklas? 2. Ska en odemokratisk grupp få komma till tals i en demokrati? Borde det vara tillåtet att bära politiska eller religiösa symboler i skolan? I samhället? 3. Borde rösträttsåldern vara lägre än 18 år? Exempelvis flytande på grund av mognad eller uppvisad kunskap, eller kanske bara i folkomröstningar? Varför finns en gräns? Skolval är en bra aktivitet. Ett skolval kan till största delen ordnas av eleverna själva, via elevrådet eller kanske en klass. Om de får starta i god tid och har viss handledning kan de göra i princip allt: schemat, bemanna vallokalen, räkna och rapportera rösterna. 8

Demokrati och politik i undervisningen Aldrig är möjligheterna så goda att skapa engagemang och diskussion i klassrummet som inför ett val. Det finns fantastiska förutsättningar för att lämna klassrummet och låta eleverna lära sig om demokrati och politik genom att interagera med varandra och med samhället utanför skolan. I det här kapitlet har vi samlat material som kan användas av dig som lärare i undervisningen om demokrati och vårt politiska system. 9

Spela roll! Upplevels Här är fyra spel som är anpassade till att användas i undervisningen om demokrati och politik på grundskoleoch gymnasienivå. Två av dem har Ungdomsstyrelsen tagit fram särskilt till Valboxen, ett har tagits fram av Sveriges riksdag och ett av Sveriges Kommuner och Det nya landet Antal deltagare: 15 35 personer Tid: 100 120 min Spelet ökar elevernas kunskaper och intresse för demokratiska processer och hur man som ung kan påverka samhällsutvecklingen. Spelet riktar sig till elever på gymnasiet och grundskolans senare del. Eleverna kommer att besluta om och prova på demokratiska processer för att i efterhand diskutera jämförelser mellan spelet och verkligheten. Eleverna behöver ingen förkunskap för att spela och i handledningen finns det enkla steg-försteg-instruktioner och stöd för handledaren att genomföra spelet. När du får bestämma Antal deltagare: 15 35 personer Tid: 50 min/del Här får deltagarna möjlighet att delta i ett val för en kommun eller ett landsting. Målgruppen är elever på gymnasiet och grundskolans senare del. Deltagarna får i spelet bland annat testa att representera ett parti, rösta som medborgare och slutligen ta ställning till beslutsfattande och kompromisser som vald politiker. Spelet är uppdelat i tre separata delar men kan också spelas vid ett tillfälle. Varje del tar ungefär 50 minuter inklusive för- och efterarbete. Deltagarna bör ha vissa förkunskaper om demokrati och Sveriges politiska system, men det är inget krav. 10

ebaserat lärande Landsting. Välj det som passar din planering och smak. Spelen är anpassade för att kunna skrivas ut och användas direkt med undantag av Spelet om Valköping från Sveriges Kommuner och Landsting. Riksdagsrollspelet Antal deltagare: 15-30 personer Tid: 120 150 min Hur går det till när riksdagen stiftar lagar? Tusentals elever besöker varje år Demokrativerkstaden i Riksdagshuset. Där spelar eleverna ett rollspel som går ut på att de får pröva på att vara politiker. Uppdraget är att stifta två lagar. Eftersom alla skolor inte har möjlighet att besöka oss har vi tagit fram en pappersversion av Demokrativerkstaden som vi kallar för Riksdagsrollspelet. Som lärare får du en utförlig instruktion som beskriver hur ni kan spela rollspelet i klassrummet. Spelet om Valköping Antal deltagare: 6 spelare/spelplan Tid: 60-80 min Valköping en kombination av en kommun och ett landsting. Eleverna är ledamöter i fullmäktige och representerar var sitt parti. Som partirepresentanter prioriterar eleverna olika områden varav några ligger dem allra närmast hjärtat. Spelet går ut på att satsa och omfördela resurser utifrån egna prioriteringar och för Valköpings bästa. Spelet är ett bordsspel och kan beställas från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, på www.skl.se 11

Så arbetar riksdagen Kunskap öppnar dörrar. Det vet du som lärare. Riksdagen har ett stort utbud av material som vänder sig till skolan. I Valboxen hittar du en del av sortimentet. På riksdagens webbplats finns hela utbudet som du enkelt och gratis kan beställa eller ladda ner. Riksdagen en kort vägledning Studiehäftet beskriver kortfattat riksdagens roll och uppgifter. Passar bra när riksdagen ska introduceras i klassrummet. Språket och grafiken är enkel. Dessutom innehåller häftet övningsuppgifter. Från förslag till beslut En affisch som pedagogiskt beskriver hur riksdagen på förslag från regeringen stiftar lagar. Affischen är i A2-format och kan delas ut eller sättas upp i klassrummet. Eva & Adam Hur kan du påverka politiska beslut? Vem bestämmer hur statens pengar ska användas? I tre tidningar lotsar seriefigurerna Eva & Adam sina läsare genom den politiska beslutsprocessen och statens budgetarbete. Den humoristiska tonen i serietidningarna lockar till läsning. Vad gör riksdagen? Därför Demokrati Arbetet i kammare och utskott Sveriges fyra grundlagar Makten under kontroll Fyra studiehäften som handlar om demokratin, riksdagens roll och dess uppgifter. Häftena lämpar sig väl när eleverna vill fördjupa sina riksdagskunskaper. I materialet finns ett antal dilemman som eleverna kan diskutera. Gå in på riksdagens webbplats och beställ materialet som berättar, jämför och analyserar. På webbplatsen finns en särskild portal, Riksdagen på schemat, där du hittar fördjupningsmaterial till varje häfte. www.riksdagen.se 12

Så arbetar regeringen En regering som sitter vid makten under en mandatperiod fattar ungefär 30 000 beslut. Regeringsformen inleds med All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Men hur fungerar detta i praktiken? Hur kan medborgaren försäkra sig om att regeringen och ministrarna gör sitt jobb? Vad händer bakom kulisserna när journalisterna lämnat rummet? Regeringskansliets broschyr Så arbetar regeringen finns både i en lättläst och i en avancerad version i Valboxen. Broschyren kan användas av lärare eller elever som vill fördjupa sig i regeringens arbete. Mer information finns på regeringens webbplats: www.regeringen.se 13

Så går det till att rösta Val i Sverige Broschyren presenterar relativt detaljerat hur val och folkomröstningar i Sverige organiseras och genomförs. Broschyren presenterar hela processen för ett val, från det att valdistrikten fastställs nästan ett år innan valdagen, fram till att det slutliga valresultatet räknas fram och ledamöter och ersättare utses. Val i Sverige är tänkt som en lärarhandledning och uppslagsverk snarare än något som delas ut till alla elever. Mindre antal av broschyren kan beställas från Valmyndigheten. Valet i fickformat En broschyr som innehåller information om höstens val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Den beskriver hur valet går till och ger i första hand väljarna svar på de oftast förekommande frågorna om hur, var och när man kan rösta. Valmyndigheten kommer tillsammans med kommuner och partier att sprida denna broschyr och målsättningen är att den ska finnas i såväl val- och röstningslokaler som partiernas valstugor. Broschyren finns tryckt i A6-format. En film om att rösta Den bifogade filmen är drygt fem minuter och presenterar hur ett val går till. Filmen kan visas som introduktion till undervisning om hur ett svenskt val går till. Filmen finns i två versioner, en med svensk text och en otextad. www.val.se Beställ broschyrerna hos Valmyndigheten Skicka ett mejl till: valet@val.se Uppge vilken/vilka broschyrer du vill beställa, antal ex och till vilken adress materialet ska skickas. 14

Så tycker partierna Centrum för lättläst har tagit fram skriften Rösta på oss! som finns med i Valboxen. Denna berättar vad riksdagspartierna står för och vilka frågor de tycker är viktigast. Partierna har själva bestämt vad det ska stå, men materialet har arbetats om till lättläst svenska. Centrum för lättläst har också tagit fram webbplatsen Allaväljare som innehåller nyheter, fakta och information på lättläst svenska inför valen till riksdag, kommuner och landsting hösten 2010. Det finns också en partiblogg och i dagsläget bloggar nio riksdagsledamöter. För att få blogga måste politikerna ha gått en kurs i att skriva på lättläst svenska. Under Frågelådan kan läsare ställa frågor direkt till politikerna. På Allaväljare kan den som vill bli Månadens statsminister, skriva en regeringsförklaring och berätta hur Sverige skulle se ut om man själv fick bestämma. Det finns även en videofunktion och lyssnarfunktion på webbplatsen. Skriften kan beställas från: www.allavaljare.se Lärarhandledningar och lektioner om valet: www.lattlast.se/val 15

UR satsar stort inför valet 2010 Vi vet att elever som får chans att diskutera sakfrågor och värderingar i skolan blir mer intresserade av demokratifrågor. Med flera nya programserier och webbapplikationer vill vi ge dig som lärare viktiga verktyg för att ta in den politiska debatten i klassrummet. Valet är ditt UR:s valwebb ur.se/valet ger en överblick av allt som UR gör inför valet. Här kan du som lärare hitta allt från digitala lärarhandledningar till material om retorik och textanalys för dina elever. Materialet kan användas före, under och efter valet. Vilka frågor tycker dina elever är viktigast i valet? Genom en webbapplikation kan dina elever skapa sitt alldeles egna parti och sprida sin hjärtefråga via sociala medier. Valrörelsens sakfrågor speglas självklart här! En blogg ger dig möjlighet att kommentera och dela med dig till andra lärare om hur du och dina elever arbetar med valet. Dessutom får du tips om andra program och webbplatser som kan bidra till fördjupande kunskaper kring olika frågor som är viktiga i valet, till exempel främlingsfientlighet. 16

Victoria är en av de unga reportrarna i UR:s Personligt val. Foto: UR. Aktuella program PERSONLIGT VAL Högstadiet och gymnasiet 20 x 15 minuter Vad tycker ungdomar om Sverige av idag? Och hur många försöker ändra på det som de tycker är fel? Inför valet 2010 tar vi pulsen på olika platser runt om i Sverige. Vi träffar ungdomar och unga politiker som berättar personligt om sitt engagemang och om sitt liv. Tisdagar, P3, Våren 2010 VALTURNÉN Högstadiet och gymnasiet 4 x 30 minuter Programledarna och musikerna Max Landergård och Johan Romin bestämmer sig för att skriva poplåtar om de politiska partierna, allt för att lära sig mer om svensk politik. De reser runt Sverige för att möta människor som personifierar politiken och de tar hjälp av partiledare och statsvetare för att beskriva partierna genom de korta låttexterna. Tisdagar kl. 19.30, Kunskapskanalen, Start 17 augusti Klipp från programmen hittar du på dvd-skivan i Valboxen. Tips om hur du kan använda klippen i din undervisning finns på: ur.se/valet 17

Jennie Dielemans är programledare i UR:s Kära medborgare. Foto: Johan Bergmark. Natanael Derwinger är programledare i UR:s Skolfront. Foto: Johan Bergmark. KÄRA MEDBORGARE Gymnasiet och högskolan 7 x 30 minuter En serie från samhällets utkanter som handlar om samhällsengagemang utanför den traditionella partipolitiken. Vi möter engagerade medborgare som brinner för sin sak och som kan offra mycket för att uppnå sina mål. En kamp som kan vara både hård och skoningslös. Programledaren Jennie Dielemans reser genom landet och möter människor som sällan syns i vanliga medier. Onsdagar kl. 20.30, SVT2, Start i augusti SKOLFRONT För lärare och skolintresserad allmänhet 30 minuter Skolfront är programmet som avslöjar, debatterar och granskar den svenska skolan. Programserien direktsänder varje vecka och bjuder förutom nyheter på djuplodande reportage inifrån Sveriges största arbetsplats skolan. Just nu granskar vi skolan inför valet. Torsdagar kl. 19.30, SVT2 Programmen finns tillgängliga via UR Play i 6 månader efter sändning. Läs mer om hur du får tag på våra program på: ur.se/lanakop Du kan också kontakta UR:s kundtjänst: 020-58 58 00 eller kundtjanst@ur.se 18

Engagemang och inflytande för elever och lärare Vore det inte fantastiskt om den energikick som valet utgör kunde finnas i klassrummet för alltid? Hur kan du som lärare förvalta och skapa nytt engagemang när valet är över och rösterna i skolvalet räknats? Allt hänger förstås inte enbart på dig som lärare, utan på att eleverna själva väljer att organisera sig och låta sitt engagemang växa även utanför klassrummet. Men i arbetet inför valet har en massa engagemang väckts och med det här materialet ger vi dig några verktyg som du kan sprida direkt till eleverna eller arbeta vidare med i klassrummet. 19

Engagemangsguiden Engagemangsguiden är en handbok om ideellt engagemang och volontärarbete. Det är också en presentation av ideella organisationer och unga eldsjälar som är engagerade i dessa. Boken tar upp engagemang med olika teman och metoder, allt för att elever ska hitta den organisation och det engagemang som just de brinner för. Boken består av reportage med engagerade ungdomar från ett 50-tal ideella organisationer samt kortare beskrivningar av ytterligare organisationer. Bokens syfte är att informera och inspirera unga om hur de kan engagera sig i det som de är intresserade av: sport, natur, miljö, djur, barn, mänskliga rättigheter, skola, politik, hälsa etcetera. rbuf@rbuf.se Beställ boken genom att skicka ett mejl till: rbuf@rbuf.se. Ange titel (Engagemangsguiden), antal ex, namn, telefonnummer, fakturaadress och leveransadress. Jag vill säja något! Barnombudsmannen skickar med två material i Valboxen. Det ena är en tidning i serien Jag vill säja något! om barns och ungas rättigheter. Tidningen vänder sig till tonåringar mellan 13 och 16 år samt till vuxna som arbetar med barn. Det andra materialet är en handledning för vuxna i samma serie som förklarar innehållet i barnkonventionen och innehåller diskussionsfrågor, referenser till läroplanen och pedagogiska övningar. Materialet kan beställas i lärar- eller klassuppsättning via Barnombudsmannens webbplats. www.barnombudsmannen.se 20

Barnkonventionen Genom att i klassrummet diskutera stora och viktiga frågor som social rättvisa, miljö och klimat, konflikter och fattigdomsbekämpning bidrar du som lärare till en ökad medvetenhet bland barn och ungdomar. På lång sikt kan dessa insikter leda till positiva förändringar, på både lokal och global nivå. Du blir i högsta grad en del av det globala utvecklingsarbetet! Barn och unga har genom barnkonventionen rätt att delta i beslut som berör dem och deras samhälle. FN har kritiserat Sverige för att barn och unga inte får tillräckligt mycket inflytande och att de inte i tillräcklig utsträckning har kunskap om sina rättigheter. Du som lärare har en viktig roll att spela för att förändra detta. Det är viktigt att barn och unga känner till och utövar sina rättigheter och att de hittar sätt att engagera sig för alla barns rättigheter, samtidigt som de också tar ett personligt ansvar. Elever kan spela en viktig roll som opinionsbildare för barns rättigheter. I Valboxen hittar du barnkonventionen i sin helhet i en skrift från Unicef och i en lättläst version i en skrift från Utrikesdepartementet. www.unicef.se Arbetsmiljö i skolan Skolan är Sveriges största arbetsplats. I skriften Arbetsmiljön i skolan från Arbetsmiljöverket kan du läsa om arbetsmiljön i skolan och elevernas rättigheter. Materialet kan användas i undervisningen eller delas ut till eleverna. www.arbetsmiljöverket.se 21

Politisk information i skolan Om politiska partier ska släppas in på skolan eller inte är en ständigt återkommande fråga för lärare och rektorer att ta ställning till. Inför 2010 års val har Skolverket utrett vilka förutsättningar som gäller för en skola som väljer att bjuda in eller inte bjuda in politiska partier eller deras ungdomsförbund att delta i debatter, med bokbord, i klassrummet och så vidare. Även Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en skrift med svar på de vanligaste frågeställningarna och förslag på hur skolorna kan hantera olika situationer. Ungdomsstyrelsens och Skolverkets rekommendation är att alla partier som ställer upp i val till riksdag, kommun eller landsting också ska kunna delta i aktiviteter inför valet. Detta är en möjlighet som skolan bör ta tillvara. I informationsmaterialet Politisk information i skolan väver Skolverket samman de grundläggande fri- och rättigheterna i grundlagarna med skolans demokratiska upp- drag enligt skolförfattningarna. Utgångspunkten för materialet är de ställningstaganden som gjorts i Regeringsrätten, av Riksdagens ombudsmän (JO) och av Justitiekanslern (JK). Lärare och rektorer har god uppfattning om vilka värden skolan ska förmedla och förankra hos eleverna. Dessa värden ska skolan vara beredd att stå upp för och försvara. 22

Just av detta skäl händer det ibland att skolor utesluter ett parti på grund av dess åsikter eller budskap. Skolverket klargör att det är tillåtet att neka alla partier att komma till skolan. Det är dock svårt att förena med skolans demokratiska uppdrag och är därför en mindre lyckad lösning. Skyddet för yttrandefriheten, som finns i regeringsformen och som därigenom är grundlagsskyddat innebär att en skola inte har rätt att hindra någon att ge uttryck för sin uppfattning vare sig det handlar om muntliga eller skriftliga budskap, med hänvisning till det politiska budskapet. Rektorn har ansvar för vad som händer i skolans lokaler och eftersom skolan inte är en allmän plats kan utomstående heller inte kräva att få vistas där för att föra fram budskap. Tillstånd för att vistas i skolan för andra än skolans elever och personal måste lämnas av skolans rektor. Grundlagarna är överordnade andra lagar, vilket får till följd att skolorna inte kan hänvisa till skolförfattningarna eller diskrimineringslagen för att legitimera beslut som innebär att utestänga vissa partier. Grundlagarna måste alltid respekteras av skolorna. När skolorna ska hantera dessa frågor är det viktigt att de känner till innebörden i objektivitetsprincipen som innebär att skolorna måste ta hänsyn till allas likhet inför lagen samt vara sakliga och opartiska. En viktig slutsats i materialet är att ett parti inte får utestängas från skolan även om dess åsikter strider mot skolans värdegrund. För mer vägledning läs skrifterna nedan. Skriften Politisk information i skolan finns i Valboxen. Läs mer på Skolverkets webbplats: www.skolverket.se Skriften Politiska partier i skolan finns i Valboxen. Läs mer på Sveriges Kommuner och Landstings webbplats: www.skl.se För ytterligare frågor, kontakta Skolverkets upplysningstjänst tfn: 08-527 332 00 e-post: upplysningstjansten@skolverket.se webbplats: www.skolverket.se 23

Kontakter till partierna När du vill bjuda in ett parti eller dess ungdomsförbund är det en bra idé att först vända sig till den lokala partiorganisationen. Tänk på att partierna har begränsade resurser att delta i skolans aktiviteter, särskilt när valet närmar sig. Prata med partierna innan ni bestämmer datum, och fundera på om partierna kan ges utrymme på skolan även på dagar när inte alla finns på plats samtidigt. På partiernas webbplatser hittar du alltid den senaste politiken och fördjupande material. De partier vi listar nedan är de som fick mer än en procent av rösterna i Skolval 2006. Moderpartiet Arbetarepartiet-Socialdemokraterna webbplats: www.socialdemokraterna.se tfn: 08-700 26 00 e-post: info@socialdemokraterna.se Centerpartiet webbplats: www.centerpartiet.se tfn: 08-617 38 00 e-post: info@centerpartiet.se Folkpartiet liberalerna webbplats: www.folkpartiet.se tfn: 08-410 242 00 e-post: info@liberal.se Kristdemokraterna webbplats: www.kristdemokraterna.se tfn: 08-723 25 00 e-post: info@kristdemokraterna.se Miljöpartiet de gröna webbplats: www.mp.se tfn: 020-94 20 00 e-post: via webbplatsen Moderata Samlingspartiet webbplats: www.moderat.se tfn: 08-676 80 00 e-post: info@moderat.se Piratpartiet webbplats: www.piratpartiet.se tfn: 08-720 04 00 e-post: info@piratpartiet.se Ungdomsförbundet Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund webbplats: www.ssu.se tfn: 08-714 48 00 e-post: info@ssu.se Centerpartiets Ungdomsförbund webbplats: www.cuf.se tfn: 08-617 38 00 e-post: cuf@centerpartiet.se Liberala ungdomsförbundet webbplats: www.luf.se tfn: 08-410 242 00 e-post: luf@liberal.se Kristdemokratiska Ungdomsförbundet webbplats: www.kdu.se tfn: 08-723 25 30 e-post: info@kdu.se Grön Ungdom webbplats: www.gronungdom.se tfn: 08-588 329 02 e-post: gu@mp.se Moderata Ungdomsförbundet webbplats: www.muf.se tfn: 08-676 80 00 e-post: info@muf.se Ung Pirat webbplats: www.ungpirat.se tfn: 070-755 93 92 (förbundssekreterare) e-post: info@ungpirat.se Sverigedemokraterna webbplats: www.sverigedemokraterna.se tfn: 08-50 00 00 50 e-post: info@sverigedemokraterna.se Sverigedemokratisk Ungdom webbplats: www.sdungdom.se tfn: 08-500 000 50 e-post: info@sdungdom.se Vänsterpartiet webbplats: www.vansterpartiet.se tfn: 08-654 08 20 e-post: partikansliet@vansterpartiet.se Ung Vänster webbplats: www.ungvanster.se tfn: 08-654 31 00 e-post: info@ungvanster.se 24

ANMÄL ER GÄRNA DIREKT PÅ SKOLVAL2010.SE

VALBOXEN 2010 Ungdomsstyrelsen och Skolverket har tagit fram Valboxen för att underlätta för och inspirera dig som lärare i arbetet inför valet 2010. Vår förhoppning är att skolan arbetar aktivt med demokratiuppdraget inför valet och bjuder in partier och arrangerar skolval. I Valboxen har vi samlat material från organisationer och myndigheter. Materialet i Valboxen är anpassat för elever i årskurs 7 9 och gymnasiet. Vi tror att det är du som lärare som bäst kan bedöma vilket material som passar bäst att använda just i din klass. Ungdomsstyrelsen, Sveriges riksdag, Utbildningsradion och Valmyndigheten har finansierat Valboxen 2010.