Barn som närstående/anhöriga



Relevanta dokument
Barn som är närstående

Barn som är närstående

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning kring samverkan

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Barn som är närstående

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL

Barn som anhöriga - pyramiden

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Barnperspektivet inom Beroendevården

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Arbete med närstående

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

1 januari (HSL 2 g )

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Projekt Barn som anhöriga

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

När någon i familjen fått cancer

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Barn som far illa & våld i nära relationer

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

När någon i familjen fått cancer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Bästa platsen att växa upp på

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Utredning om barn och unga

Barn som riskerar att fara illa

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Våld i nära relationer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vägledning för införande av anhörigperspektiv i Skåne

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Barnperspektivet inom Beroendevården

Barn som är närstående till vuxna patienter - vägledning, checklista och kunskapsunderlag

PSYKOSOCIALT STÖD TILL CANCERSJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA

Handlingsplan för Barn och Unga som Närstående på SSIH Strängnäs

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Nätverksträff barnombud. Eksjö Jönköping Värnamo

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

Samordnad individuell plan

Foto: Oleg Kozlov/Mostphotos. Manual för samverkansmöten SIP BARN OCH UNGA

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Riktlinjer för stöd till anhöriga

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

När en skada inträffat i vården

Information om patientsäkerhetslagen

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Transkript:

(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning ska barnet uppmärksammas. Det gäller även långvarig, icke-akut sjukdom där överlevnaden ej bedöms hotad. Barnet har rätt till information och stöd. Barnets trygghet och förståelse ökar genom att det blir uppmärksammat. Detta är uttalat i FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och reglerat i Hälso- och sjukvårdslagen och Patientsäkerhetslagen. Det är angeläget att underlätta för patienten och vårdpersonalen att möta barnets tankar och frågor utifrån olika perspektiv: För barnet är det viktigt att få förklarat vad som sker och varför. Barnet måste bemötas så att det inbjuds att visa sina känslor och ställa frågor. Barnets trygghet stärks om det känner att den närstående är väl omhändertagen. För patienten är det angeläget att få stöd i att möta barnets tankar och frågor samt avlastas genom att känna att barnet får stöd från andra vuxna. För att Vårdpersonalen ska kunna hantera närstående barn och det ansvar som lagstiftningen innebär och därmed kunna öka kvalitén i vården. Riktlinjen är en vägledning i det dagliga arbetet, som stöd finns även checklistan i Bilaga. Båda bygger på det material som Stockholms läns Landsting tagit fram och vars kunskapsunderlag biläggs i sin originalversion som Bilaga 2. Lagar och styrdokument Tillägget i Hälso- och sjukvårdslagen att särskilt beakta barn som närstående trädde i kraft den första januari 200 (HSL 2g). I Patientsäkerhetslagen(PSL kap 6 5), har en likalydande bestämmelse införts. Med barn avser lagen personer upp till 8 år. 203-05-28

2(5) Hälso och sjukvårdslagen 2 g och Patientsäkerhetslagen kap 6 5 Hälso- och sjukvården skall särskilt beakta ett barns behov av råd och stöd om barnets förälder eller någon annan som barnet varaktigt bor tillsammans med har En psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, En allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller Ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets föräldrar eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med plötsligt avlider Ansvar Ansvaret för att barn som är närstående får den information och de stöd de har rätt till enligt lagstiftning ligger på flera nivåer. För att det ska ske måste uppdraget göras tydligt genom att integreras i verksamhetens handlingsplaner, rutiner och uppföljning. Kvalitet i vården och i barnets rättigheter ska vara vägledande. Verksamhetschef ansvarar för att: Medarbetarna får kunskap om de lagar och riktlinjer som gäller Skapa förutsättningar så att riktlinjen integreras i vardagsarbetet Formulera rutiner för verksamheten, i de fall riktlinjen och checklista behöver kompletteras Verksamheten erbjuder en miljö som välkomnar barn Ge mandat och stöd för arbetet genom kunskapsspridning, utbildning och att informationsmaterial finns tillgängligt Öka all personals kunskap och beredskap vad gäller barnkompetens i mötet med närstående barn Verksamheten beaktar patienten/förälder/vårdnadshavare/närstående behov av stöd i sin relation till barnet All personal som möter barn som är närstående Ansvarar för att: Bemöta barn respektfullt och lyssnande Anmäla till socialtjänsten om barnet risker att fara illa. 203-05-28

3(5) Behandlingsansvarig vårdpersonal Ansvarar för att: Identifiera om patienten har närstående barn samt vilket behov barnet har av information, råd och stöd Informera sig och följa upp patientens behov i sin relation till barnet Dokumentera uppgifter i journalen om barn finns och vilken insats som gjorts för barnet Vid behov ta kontakt med verksamhetens kurator. Identifiera och dokumentera Dokumentation och rutiner för barn som är närstående ska finnas inom varje verksamhets ledningssystem. All personal ska uppmärksamma och beakta behovet av stöd hos närstående barn till patienten. Patienterna och deras barn ska erbjudas samtal med information om sjukdomen och även uppmärksamma eventuella behov av stöd i föräldrarollen. Ta reda på om patienten har barn och dokumentera Ansvarig behandlare tar reda på om det finns minderåriga barn som bor med patienten. Ansvarig behandlare dokumenterar i journalsystem TakeCare, under rubriker som minderårig, berörda minderåriga och information om berörda minderåriga. Identifiera barnets behov av information och råd Ta reda på om barnet fått information om patientens tillstånd och getts möjlighet att uttrycka sina egna tankar för att bearbeta och förhålla sig till situationen Erbjud alla barn och unga samtal, som om möjligt bör ske i samförstånd med barnets vårdnadshavare. Vid behov ta kontakt med sjukvårdens kuratorer som i sin tur kan ta kontakt med andra aktörer kring barnet, exempelvis skola, socialtjänst, stödgrupper för barn. Informera på ett enkelt tydligt och åldersanpassat sätt. Ge barnet tid att förstå. Identifiera barnets behov av stöd Identifiera stödbehov och dokumentera på ett strukturerat sätt att man tagit ställning till om stödbehov föreligger Barns behov kan var otydliga och behov av stöd förändras över tid. 203-05-28

4(5) Erbjud remiss/kontakt för vidare insatser om patienten vill ha stöd för sin egen, familjens eller barnets del, utifrån hur sjukdomen påverkar föräldraskapet. Inventera och utveckla samverkan med stödinsatser i det omgivande samhället (skola, socialtjänst, stödgrupper för barn etc.) En nära samverkan med den kommunala sektorn, efter vårdnadshavarens godkännande, är viktig för att ge barnet stöd i vardagen. Dokumentet bygger på Stockholms Läns Landstings material, som är framtaget av en expertgrupp, för namn och kontaktadresser se sista sidan i kunskapsunderlaget. Material består av 3 delar Kunskapsunderlag, Vägledning och Checklista och finns att hämta i sin helhet på http://www.folkhalsoguiden.se/kunskapsunderlagbsn Vägledning, har vi anpassat för Region Gotland och benämner Riktlinje Checklistan, har vi anpassat för Region Gotland (bilaga ) För den som vill veta mer rekommenderas Kunskapsunderlaget. 203-05-28

Checklista gällande barn som närstående Ta reda på om patienten har närstående barn Ge patienten eller vuxen anhörig information, återkommande Gör en bedömning av barnets situation Ge barnet information, återkommande Ge barnet råd och stöd Bilaga Dokumentera i patientens journal under rubrik minderårig Erbjud patienten stöd att förstå hur sjukdomen kan påverka barnet och barnets utveckling samt relationen till berörda närstående. Gäller även vid graviditet Identifiera risk och skyddsfaktorer i barnets vardagsmiljö Om det finns behov/önskemål om psykologiskt stöd, remittera till/boka tid med ansvarig behandlare, kurator eller psykolog Informera om det stöd som kan erbjudas familjen och barnet, t.ex. genom kuratorer, socialtjänst, BVC, förskola, skola. Lämna gärna skriftligt informationsmaterial Finns att hämta eller beställa på anhorig.nu Är barnets fysisk, psykiska och sociala behov tillgodosedda? Ta reda på vad barnet vet Finns det någon viktig person för barnet? Finns farhågor för att barnet riskerar att fara illa? Anmäl till socialtjänsten tel. 26 88 9 på dagtid samt 26945 andra tider. Blankett finns i TaceCare under Samtliga dokument, Gotland, Anmälan enligt 4: kap SOL Planera om möjligt samtalet med barnet tillsammans med patienten. Anpassa samtalet efter barnets ålder, mognad och situation. Vid behov erbjud barnet eget samtal. Barnet behöver få veta: Patientens sjukdom/tillstånd och vanliga symtom Vad som händer just nu och den närmaste tiden Att barnet inte orsakat situationen eller bär ansvar för patientens behandling Hur barnet kan vara delaktig och vara till hjälp utan att få vuxenansvar. Ge barnet kontaktuppgifter för ytterligare frågor Identifiera risk och skyddsfaktorer för barnets fortsatta utveckling, tänk på det långsiktiga behovet. Ta kontakt med andra aktörer som finns i barnets vardag vid behov. Efter samråd med patienten/föräldern. Ge barnet egen tid att uttrycka sina tankar, känslor och behov av hjälp för att bearbeta och förhålla sig till situationen. Om det finns behov/önskemål om psykologiskt stöd förmedla/boka tid med ansvarig behandlare, kurator, psykolog. Vid plötsligt dödsfall av förälder/närstående uppmärksamma särskilt om minderåriga barn finns och kontakta socialtjänsten i förekommande fall, tel 26 88 9 på dagtid samt 26945 kvällstid och helger