KOMPETENS- FÖRSÖRJNING INOM SMARTA ELNÄT GAP-ANALYS

Avsedd för Nationella Samordningsrådet för Smarta Elnät Dokumenttyp Rapport Datum Februari 2014 KOMPETENS- FÖRSÖRJNING INOM SMARTA ELNÄT GAP-ANALYS

gap-analys Smarta Elnät Datum 2014/02/14 Utfört av Ramböll Management Consulting AB

gap-analys Smarta Elnät INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 1. Inledning 1 2. Genomförande 1 3. Efterfrågan företag 3 3.1 Energi och kraftförsörjning 3 3.2 IT och kommunikation 4 3.3 Leverantör av elkraftutrustning 4 3.4 Tjänstedesign och affärsmodeller 5 3.5 Sammanfattning 5 4. Utbud universitet och högskola 6 4.1 Lunds Universitet 6 4.2 Linköpings Universitet 8 4.3 Kungliga Tekniska Högskolan 9 4.4 Luleå Tekniska Universitet 11 4.5 Chalmers Tekniska Högskola 12 4.6 Uppsala Universitet 14 4.7 Övriga lärosäten 15 5. Utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser 17 Bilaga 1: Sammanställning program och kurser 21 Bilaga 2: Respondenter 27

gap-analys Smarta Elnät SAMMANFATTNING Ramböll Management Consulting (hädanefter RMC) har på uppdrag av Samordningsrådet för Smarta Elnät genomfört en gap-analys kopplat till kompetensförsörjning inom området Smarta Elnät. Uppdraget innefattar att identifiera nutida och framtida kompetensbehov bland företag verksamma inom utvalda områden/branscher med koppling till Smarta Elnät, identifiera motsvarande utbildningar vid svenska universitet och högskolor samt genomföra en gapanalys kring industrins kompetensefterfrågan och relevanta utbildningars innehåll. Smarta Elnät är samtidigt ett brett fält som involverar kompetenser från flera olika områden. En analys av kompetensförsörjningen inom området har därmed inriktat sig på områden/branscher som kan förväntas ha kompetensbehov kopplat till Smarta Elnät. Sammanlagt har cirka 35 intervjuer genomförts inom ramen för studien med såväl VD, HR och affärsområdeschefer vid utvalda bolag samt utbildningsansvariga vid ett antal universitet och högskolor. En sammanställning av studiens resultat presenteras i följande avsnitt. Vilka kompetenser efterfrågas av företagen? Efterfrågan baseras i analysen på ett uppskattat behov från företagens sida kring arbetet med att utveckla Smarta Elnät. RMC har för detta syfte intervjuat drygt 20 företag verksamma inom: energi och kraftförsörjning IT och kommunikation leverantör av elkraftsutrustning tjänstedesign och affärsmodeller Området Smarta Elnät upplevs bland respondenterna som svårdefinierat. Inom stora delar av området, framförallt de delar som riktar sig mot slutkunder, råder en brist på attraktiva affärsmodeller vilket även spiller över på rekryteringsbehovet. De intervjuade bolagen ser mycket små behov av specialister på Smarta Elnät sett till antal. Området kräver istället en bred uppsättning andra kompetenser, vilka somliga upplevs som svåra att rekrytera. Seniora ingenjörer inom kraftteknik och kompetens inom IKT framhålls särskilt. Genomgående gäller att bolagen har avsevärt svårare att rekrytera erfaren personal än nyutexaminerad. För energi och kraftförsörjning specifikt lyfter bolagen att huvuddelen av arbetet med Smarta Elnät ligger nära traditionellt arbete med att utveckla elnät. Inom detta område upplever energi och kraftbolagen en bristsituation. Det finns enligt bolagen för få ingenjörer med en djup teknisk kunskap om kraftteknik, framförallt gällande senior personal. Bristen på ingenjörer inom kraftteknik, särskilt de med erfarenhet, beskrivs som en generell brist snarare än att den är kopplad specifikt till Smarta Elnät. IT lyfts dock fram som ett nyckelområde i utvecklingen av Smarta Elnät. Här upplever Energi/kraftbolagen vissa svårigheter med att rekrytera kompetent personal med önskemål om att rekrytera personer med kompetens inom både elkraft och IT. Det optimala är en profil med tyngd inom elkraft men också förståelse för kommunikation, ekonomi och IT. Experter inom datakommunikation kommer också behövas. För bolagen verksamma inom IT och kommunikation är verksamheten inom området Smarta Elnät idag mycket begränsad och de större bolagen beskriver sin roll som en del i infrastrukturen runt Smarta Elnät. Generella kunskaper inom exempelvis IKT och big-data efterfrågas men hänförs inte specifikt till Smarta Elnät. Eventuella kompetensbehov inom området Smarta Elnät begränsar sig till ett fåtal, relativt seniora, affärsutvecklande roller. Leverantörer av elkraftsutrustning beskriver att man har ett generellt behov av ingenjörer. Inom området Smarta Elnät söker man främst kompetens inom el- och kraftteknik. Verksamheten i företagen är bred och kräver såväl nyutexaminerade som erfarna ingenjörer. Det är brist på elkraftingenjörer, vi har haft många rekryteringar som har varit svåra, för få i förhållande till efterfrågan, finns inte tillräckligt många som har erfarenhet, vi vill alltid ha personer som har erfarenhet.

gap-analys Smarta Elnät Intervjuer med företagsrepresentanter pekar således tydligt på att det främst är bredare teknisk kompetens som efterfrågas, snarare än utbildningar som inriktar sig på Smarta Elnät specifikt. Dock efterfrågas, vilket även understryks i forsknings- och innovationsagendan för smarta elektroniksystem (2013), ett närmre samarbete mellan industri och akademi i termer av att besätta examensarbeten och skapa praktikplatser samt för utveckling av mentorskap för högskolestudenter inom området Smarta Elnät. Just samverkan är en viktig punkt att här särskilt belysa. Exempelvis pekar undersökningar som genomförts av Sveriges Ingenjörer bland medlemmar med civil- och högskoleingenjörsexamen och några års yrkeserfarenhet att utbildningarna i långt större utsträckning måste kopplas till yrkeslivet. 1 Utbud av utbildningar vid universitet och högskola Utifrån intervjuer med företagsrepresentanter verksamma i branscher med anknytning till utvecklingen av Smarta Elnät står det klart att fokus ur ett kompetensförsörjningsperspektiv främst ligger på tekniska och IT-relaterade utbildningar. RMC genomförde utifrån denna insikt en initial skanning av relevanta utbildningar vid svenska universitet och högskolor samt följde upp med intervjuer med utbildningsansvariga vid respektive lärosäte. En lista på relevanta utbildningar för området Smarta Elnät togs fram vilken vidimerades av utbildningsansvariga i ytterligare ett steg (se bilaga 1 för fullständig sammanställning). De utbildningar som identifierades utgörs delvis av traditionella utbildningar som exempelvis civil- och högskoleingenjörer med inriktning teknisk fysik och elektroteknik, datateknik, elektronik och automationsteknik samt ingenjörsprogram med inriktning energisystem. Utöver de traditionella utbildningarna identifierades ett mindre antal program och kurser som uttryckligen riktar sig till Smarta Elnät, såsom Masterprogrammet smarta elektriska nätverk och system (KTH) eller kursen Avancerad energihushållning Smarta nät och energihushållning (LU). En sådan inriktning har inte sällan att göra med direkta önskemål från studenter. Ett begränsat behov av utbildningar inom Smarta Elnät Ett antal reflektioner kan göras utifrån de intervjuer som genomförts med kurs- och programansvariga vid de lärosäten som studien fokuserat på och vilka examinerar en majoritet av ingenjörsstudenterna i Sverige. De utbildningar som erbjuds med koppling till Smarta Elnät är framförallt traditionella ingenjörsutbildningar som funnits en längre tid och är väletablerade vid lärosätena. Respondenterna menar att det utbud av utbildningar som erbjuds är tillfredsställande sett till industrins kompetensförsörjning kopplat till Smarta Elnät, även om Smarta Elnät inte explicit uttrycks i kurs- eller programbeskrivningen. Att studenterna exempelvis behärskar elkraftteknik och har en systembild medför att personen i fråga även tänka sig in i vad smarta komponenter kan tillföra, är en återkommande reflektion. Respondenterna anser vidare överlag inte att det i dagsläget finns ett behov av specifika utbildningar riktat mot Smarta Elnät, då nischade utbildningar i regel inte erbjuder samma förutsättningar som en bredare utbildning erbjuder samt komplicerar för industrin att sätta sig in i dess innehåll. Ett problem upplevs samtidigt med att det idag finns många definitioner av just Smarta Elnät, vilket försvårar hur en sådan utbildning i teorin skulle porträtteras och sättas samman. Smarta Elnät är ett begrepp snarare än ny kunskap. Det är en vision fortfarande. Det krävs samma kunskaper för att sköta nuvarande elnät som kommande. Det som behövs är att det måste integreras och styras på ett annat sätt. Kopplat till ovan är dock att det enligt flera respondenter måste finnas en inneboende tröghet i utbildningssystemet för de traditionella utbildningarna relaterat till nya trender som Smarta Elnät. Trots det uppfattar somliga respondenten att verkligheten utvecklas mer än kursutbudet men att studenternas efterfrågan och önskemål inte sällan är förutsättningen bakom att nya utbildningar startas. Utifrån den logik som råder startas nya universitetsutbildningar snarare som en effekt av studenters önskemål än industrins kompetensbehov. Samtidigt innebär att ta sig an ett ämne för att det är modernt att utbildningen riskerar förlora utrymme och tappa i 1 Sveriges Ingenjörer (2009). Nya ingenjörer om utbildning och arbete.

gap-analys Smarta Elnät kvalitetskontroll. Det måste med andra ord finnas en tröghet i systemet som säkerställer att man ger studenterna de kunskaper som kommer att krävas på sikt från industrins sida. Det finns (ännu) inga Smarta Elnät, medan bilden på vad ett smart elnät är ändras hela tiden, så risken är stort att kursen blir gammaldags inom bara en eller två år. Samtidigt samverkar utbildningarna med industrin i olika utsträckning och säkerställer att utbildningarna levererar de kompetenser som industrin efterfrågar. Detta sker genom examensarbeten och projektkurser där idéer plockas upp från företag som studenter får arbeta med. Dock ser flera av respondenterna att det finns ett behov av ett ökat samarbete och att lärosätena själva blir bättre på att kommunicera vad utbildningarna innehåller gentemot industrin. Identifierade utbildningars attraktivitet och överlevnad på sikt En viktig parameter för kompetensförsörjningsdiskussionen är kopplat till utbildningarnas attraktivitet och hur begreppet Smarta Elnät spelar in här, inte minst för att säkerställa en fortsatt produktion av relevant utbildad arbetskraft på sikt. Det finns exempel från specifika projektkurser med inriktning Smarta Elnät (LU), där ansökningstrycket varit dubbelt så högt jämfört med projektkurser inom andra ämnesområden. Detta indikerar att begreppet bär med sig en viss attraktionskraft. Respondenterna upplever vidare att intresset för energifrågan har bidragit till att efterfrågan av dessa utbildningar har ökat, vilket har styrt utbudet av kurser på universitetet. Respondenterna ser även stora möjligheter med att koppla de utbildningar som ges till Smarta Elnät, om än inte innehållsmässigt så hur de presenteras. Vi marknadsför inte tekniken i sig utan vad kan man ha tekniken till för att komma åt även andra kategorier av studenter. En majoritet av utbildningarna som identifieras som särskilt relevanta ur ett kompetensförsörjningsperspektiv kopplat till Smarta Elnät domineras även av manliga sökande och antagna, med ett fåtal undantag. Enligt SCB:s Trender och Prognoser 2011 förväntas denna trend hålla i sig, inte minst för högskoleingenjörer med inriktning elektronik, teknisk fysik och data. Respondenterna menar att samtidigt som efterfrågan på till exempel elkraftingenjörer ökat, har intresset hos studenter att läsa elektroteknik minskat. Detta syns inte minst för de internationella masterprogrammen där antalet sökande och antagna helt domineras av utländska studenter, vilket säkerställer att programmen överhuvudtaget kan erbjudas. I figur 1 nedan presenteras skillnaden i genomsnittligt meritvärde för identifierade utbildningar jämfört med samtliga utbildningar för HT2013. Rödmarkerade staplar indikerar att utbildningen i fråga ej har några reserver, vilket kan tydas som att utbildningen har problem med att fylla erbjudna platser. Figur 1: Skillnad i lägsta meritvärde (BI*) jämfört med genomsnitt för samtliga utbildningar Civ.ing. i ekosystemteknik (LU) Civ.ing. i energi och miljö (KTH) Civ.ing. i elektroteknik (KTH) Civ.ing. i teknisk fysik och elektroteknik (LiU) Civ.ing. i energisystem (UU) Civ.ing. i elektroteknik (CTH) Civ.ing. i elektroteknik (LU) Civ.ing. i elektroteknik (UU) Hög.ing. i elektroteknik (UU) Hög.ing. i elektronik och datorteknik (KTH) Hög.ing i elektronik (LiU) Civ.ing i elektronikdesign (LiU) Hög.ing Elkraftteknik (LtU) Hög.ing i elektroteknik, Haninge (KTH) Civ.ing Teknisk fysik och elektroteknik (LtU) Civ.ing Hållbar energiteknik (LtU) Hög.ing. Energiteknik (LtU) 12,5 17,5 22,5 Meritpoäng

gap-analys Smarta Elnät Figuren ovan visar på att flera av de identifierade utbildningarna med relevans för Smarta Elnät kräver högre betyg än genomsnittet för samtliga utbildningar. Detta innebär att utbildningarna attraherar relativt kvalificerade studenter 2. Förutom kvalitén på de studenter som söker sig till relevanta utbildningsprogram sett utifrån genomsnittligt avgångsbetyg är vi intresserade av antal förstahandssökande till listade utbildningar. Detta utgör i sig en grov indikation på utbildningarnas attraktivitet för studenter som söker sig till vidare universitetsstudier. I figur 2 nedan kan vi utläsa att i princip samtliga identifierade utbildningar har ett lägre antal förstahandssökande per plats jämfört med genomsnittet för samtliga utbildningar. Detta är i sig inte särskilt förvånande, men visar kombinerat med ovanstående figur att ansökningarna till listade programmen utgörs av relativt kvalificerade studenter, men att de jämfört med övriga ämnesprogram är färre till antalet. Detta medför i sig en risk på sikt för industrins kompetensförsörjning kopplat till Smarta Elnät. Figur 2: Skillnad i antal förstahandssökande per plats jämfört med genomsnitt för samtliga utbildningar Civ.ing i energi och miljö (KTH) Civ.ing. i ekosystemteknik (LU) Civ.ing. Elektroteknik (CTH) Hög.ing. i elektroteknik med automationsteknik (LU) Civ.ing. i elektroteknik (KTH) Civ.ing. i energisystem (UU) Hög.ing. i elektronik och datorteknik (KTH) Hög.ing. i elektroteknik (UU) Civ.ing. i teknisk fysik och elektroteknik (LiU) Civ.ing. i elektroteknik (LU) Civ.ing. i elektroteknik (UU) Hög.ing. elektroingenjör (CTH) Hög.ing. i elektronik (LiU) Civ.ing. Hållbar energiteknik (LtU) Hög.ing. i elektroteknik, Haninge (KTH) Hög.ing. Elkraftteknik (LtU) Civ.ing. Teknisk fysik och elektroteknik (LtU) Civ.ing. i elektronikdesign (LiU) Hög.ing. Energiteknik (LtU) 0 1 2 Antal förstahandssökande per plats Framtida prognoser för identifierade yrkes- och utbildningsgrupper Redogörelsen ovan ger oss en isolerad nulägesbild över de kompetenser som specifikt efterfrågas av industrin och huruvida befintliga utbildningar ligger i linje med identifierad efterfrågan sett till innehåll. Samtidigt är vi intresserade kompetensförsörjningen kopplat till Smarta Elnät på sikt inom identifierade utbildnings- och yrkesgrupper. Prognosinstitutets beräkningar för gymnasie- och högskoleingenjörer visar att det troligen blir en betydande brist på sikt, i storleksordningen 50 000 personer år 2030. 3 Behovet av teknisk kompetens kan dock till viss del även tillgodoses av andra utbildningsgrupper, såsom Yrkeshögskolan vilken utbildar ett betydande antal personer inom teknik och tillverkning. Bland inriktningarna finns exempelvis för Smarta Elnät relevanta inriktningar som elektronikingenjör, driftingenjör, elingenjör och installationsingenjör. Om försöket med ett fjärde tekniskt år på gymnasiet faller ut kan även det komma att bidra med ett nettotillskott av teknisk kompetens. 4 Forsknings- och innovationsagendan för smarta elektroniksystem föreslår i sammanhanget att organisationen Teknikcollege.se utvecklar och tillgängliggör konceptet teknikcollege med elektronikinriktning på en bredare front än i dag. Detta kan till viss del säkra att ansökningstrycket till högskole- och civilingenjörsutbildningarna ökar samt att kompetens motsvarande den betydande grupp gymnasieingenjörer som snart går i pension kan ersättas. 2 Masterprogrammen ingår ej i tabellen då antagningsförfarandet för dessa även grundar sig på andra parametrar än betyg. Lägsta poäng på högskoleprov redovisas ej. 3 SCB (2012). Trender och prognoser 2011 4 Sveriges ingenjörer (2013). Om behovet av ingenjörer. Arbetslivsanknytning, utbud och efterfrågan samt genomströmningar för högskolans ingenjörsutbildningar. PM 2013-02-18

gap-analys Smarta Elnät Samtidigt kan vi observera en tydlig trend att utbildningsnivån i svenska teknikföretag ökat markant sedan i början av 1990-talet, varför betydelsen av civilingenjörsutbildad kompetens kan förväntas öka på sikt. Utöver de generella ingenjörsgrupperna finns ett antal utbildningar som uppges vara särskilt relevanta för kompetensförsörjning kopplat till Smarta Elnät. Detta gäller framförallt: Civilingenjörer inom teknisk fysik, elektroteknik Civilingenjörer med inriktning Energi- och elektroteknik Högskoleingenjörer inom el, elektroteknik och datateknik Civilingenjörer inom elektronik, datateknik och automation Styr- och reglerteknisk utbildning/tele- och elektronikutbildad arbetskraft IT-utbildad kompetens (systemvetare och programmerare) I figur 3 nedan kan vi utläsa att i prognosen för 2030 förväntas ett balanserat läge på arbetsmarknaden för Civilingenjörsutbildade med inriktning teknisk fysik, elektro- och datateknik. De långsiktiga bedömningarna indikerar därmed att en eventuell framtida brist i första hand gäller ingenjörer med kortare utbildning (gymnasie- och högskoleingenjörer). Dock kommer efterfrågan på yrkeserfaren arbetskraft inom listade områden fortsatt att vara hög. Figur 3: Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2030 för Civilingenjörsutbildade med inriktning Teknisk fysik, elektro- och datateknik (SCB, 2012) Ovanstående tabell bör dock även ses ur en regional kontext. Efterfrågan på civilingenjörer med inriktning mot teknisk fysik, elektro- och datateknik väntas exempelvis öka kraftigt i Skåne under prognosperioden (år 2020 i detta fall) och behovet beräknas då vara 40 procent större än år 2009. En rekryteringsgrupp som lyfts bland företagen kopplat till Smarta Elnät är olika former av ITutbildad kompetens. De vanligaste yrkena, vilka även är de utbildningsgrupper som nämns av företagen, innefattar här systemerare och programmerare, övriga dataspecialister samt datatekniker. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 2013 (avser riket) uppger 74 procent att det råder brist på yrkeserfarna arbetssökande med programmerar- eller systemvetarutbildning. För systemvetare och programmerare specifikt väntas det till 2030 uppstå ett större rekryteringsbehov än vad utbildningarna producerar, vilket redovisas i figur 4. Figur 4: Beräknat rekryteringsbehov och beräknad examination till 2030 för systemvetare/programmerare (Högskoleverket, 2012)

gap-analys Smarta Elnät Syfte och slutsatser RMC har på uppdrag av Samordningsrådet för Smarta Elnät identifierat kompetensbehovet hos ett antal utvalda företag med koppling till området Smarta Elnät samt kartlagt vilka postgymnasiala utbildningar som sammanfaller med detta behov utifrån en gap-analys. Kopplat till detta har utbud och efterfrågan av identifierade utbildningar på sikt analyserats övergripande. Utifrån genomförd gapanalys är det möjligt att med fog hävda att utbud och efterfrågan vad gäller företagens rekryteringsbehov idag kopplat till Smarta Elnät och innehållet i utbildningarna är tämligen samstämmiga. Vid rekryteringar efterfrågar företagen generalister med en teknisk bakgrund, främst civilingenjörer med någon form av elkraftsutbildning. Företagen anser att inom ramen för de utbildningar som idag ges är möjligt att applicera erhållen kunskap på området Smarta Elnät. Kompetensgapet relaterar i detta fall snarare till arbetskraft med längre yrkeserfarenhet eller forskarutbildad personal, för vilka det inom somliga kategorier förväntas uppstå en brist på sikt. Vikande söktryck till relevanta utbildningar utgör dock en risk för framtida kompetensförsörjning för industrin verksam inom Smarta Elnät, inte minst vad gäller att attrahera de mest kvalificerade studenterna och därmed stå sig i den internationella konkurrensen. I dagsläget attraherar för Smarta Elnät relevanta utbildningar relativt kvalificerade studenter, men få till antalet. Den kompetens som idag efterfrågas tillgodoses i stort av traditionella ingenjörsutbildningar även om såväl lärosätena som industrin ser möjligheter att inkludera element av Smarta Elnät i befintliga utbildningar, inte minst för att skapa ett intresse för dessa. Detta är dock beroende av utvecklingen av området och begreppet Smarta Elnät. Samtidigt kan ett visst samarbete mellan identifierade utbildningar och industrin observeras som säkerställer sådan utveckling, även ifall en förbättringspotential inom detta område lyfts av ett antal respondenter vad gäller exempelvis examensarbeten. En gapanalys måste väga in de skilda logiker som påverkar utbud och efterfrågeförhållandet med koppling till utbildningar inom Smarta Elnät. De svenska företag som intervjuats inom ramen för aktuell studie upplever idag ingen kompetensförsörjningsbrist kopplat till Smarta Elnät, dock kan vi förvänta oss en större konkurrens om bredare kompetens i form av högskole- och civilingenjörer inom relevanta områden på sikt. Samtidigt styrs utbudet av utbildningar och dess innehåll delvis av vad studenterna efterfrågar. För det senare har det visat sig att konceptet Smarta Elnät liksom hållbara städer och ekosystemteknik bär en viss attraktionskraft för gruppen studenter. Kopplat till redovisade slutsatser ovan kan nämnas att resultatet från aktuell rapport med fokus Smarta Elnät ligger väl i linje med tidigare genomförda rapporter kopplat till industrins syn på ingenjörsutbildningar och kompetensförsörjning, inte minst Teknikföretagens Vilka ingenjörer behövs? Storföretagens syn på svenska ingenjörsutbildningar (2012). Detta gäller framförallt bristen på erfaren arbetskraft, ett mer aktivt deltagande från företagen själva i utbildningarna samt att företagen föredrar bredare ingenjörsutbildningar som erbjuder grundläggande teknisk utbildning framför en specialisering redan på grundutbildningsnivå. Givet det begränsade antalet förstahandssökande till ingenjörsutbildningarna ligger företagens största utmaning i att överhuvudtaget kunna rekrytera ingenjörskompetens i tillräcklig omfattning, varför ungdomars intresse för teknik och ingenjörsutbildningar måste stärkas, inte minst vad gäller kvinnliga studenter.

1. INLEDNING Samordningsrådet för smarta elnät tillsattes 30 maj 2012. Rådet ska motivera, informera och planera för utveckling av smarta elnät som bidrar till en effektivare och mer hållbar energianvändning och har som övergripande mål att bidra till ökad samverkan mellan berörda aktörer inom området, såväl från offentlig som privat sektor, och till ökade kunskaper om möjligheterna med smarta elnät i samhället. Samordningsrådet har 15 medlemmar från myndigheter, organisationer, näringsliv och olika forskningsmiljöer. För att arbeta effektivt har rådet identifierat särskilda fokusområden som är särskilt betydelsefulla för utvecklingen av smarta elnät. Rådet har en huvudansvarig utredare och ett sekretariat. Dessutom finns sex olika referensgrupper som ska bistå i arbetet. En av dessa referensgrupper behandlar frågor relaterat till forskning, utveckling och kompetensförsörjning, inom vilken aktuell rapport faller. Senast 1 december 2014 ska rådet lämna förslag på en nationell handlingsplan för Smarta Elnät. Samordningsrådet skall medverka till att smarta elnät blir en svensk tillväxtbransch och att det finns gynnsamma förutsättningar för utvecklingen av Smarta Elnät i Sverige. Kopplat till det senare är att Smarta Elnät bedöms ha stora utvecklingsmöjligheter och kunna bidra till ett mer effektivt resursutnyttjande inom kraftsystemet som helhet. Även relaterade produkter, tjänster och systemlösningar kan utvecklas till en svensk tillväxtbransch och bidra till sysselsättning och exportintäkter. Utvecklingen av Smarta Elnät berör därmed ett flertal branscher och nya konstellationer vilket potentiellt medför att nya typer av kompetenser kan komma att efterfrågas för att säkerställa såväl fortsatt utveckling av Smarta Elnät i Sverige liksom bibehållen konkurrenskraft, inte minst sett till de policyinsatser som sker internationellt på området. 5 Ramböll Management Consulting (hädanefter RMC) har på uppdrag av Samordningsrådet identifierat kompetensbehovet hos ett antal utvalda företag med koppling till området Smarta Elnät samt kartlagt vilka postgymnasiala utbildningar på universitetsnivå som sammanfaller med detta behov utifrån en gap-analys. Fokus har enbart legat på grundutbildning och ej inkluderat doktorandutbildning eller forskningsinsatser, för vilket vi hänvisar till av RMC tidigare framtagen rapport Smart Grid Forskningsprojekt i Sverige (juni, 2013). Datainsamling och analys har skett mellan december 2013 och februari 2014. 2. GENOMFÖRANDE Uppdraget har genomförts i ett antal efterföljande steg i syfte att identifiera potentiella gap mellan erbjudna utbildningar vid svenska lärosäten med koppling till området Smarta Elnät (utbud) samt företagens kompetensbehov (efterfrågan) inom samma område. Smarta Elnät är ett brett fält som involverar kompetenser från flera olika områden. En analys av kompetensförsörjningen inom området bör därmed inrikta sig på områden/branscher som kan förväntas ha kompetensbehov kopplat till Smarta Elnät. Urvalet av dessa branscher i aktuell studie har bestått av bolag verksamma inom: energi och kraftförsörjning IT och kommunikation leverantör av elkraftsutrustning tjänstedesign och affärsmodeller Ett drygt 20-tal företag inom nämnda segment har intervjuats inom ramen för studien, framförallt bestående av VD, affärsområdeschefer och HR-chefer. Utifrån genomförda intervjuer identifierades ett antal efterfrågade kärnkompetenser och utbildningsbakgrunder som företagen uppgav sig prioritera för framtida rekrytering kopplat till arbetet med Smarta Elnät. 5 Tillväxtanalys (2013). Smartare elnät för förnybar energi och ökad konsumentmakt 1

Parallellt genomförde RMC en skanning av relevanta utbildningar vid svenska universitet- och högskolor utifrån fakultetshemsidor och Universitets- och högskolerådets databas över kurser och program. I arbetet utgick vi även från den av RMC tidigare framtagna databasen över lärosäten som bedriver relevant forskning inom området Smarta Elnät för att identifiera program- och kursansvariga med insyn i relevanta utbildningar utifrån företagens efterfrågan. Cirka 10 utbildningsansvariga vid framförallt Chalmers, Lunds universitet, Linköpings universitet, KTH, Luleå tekniska högskola och Uppsala universitet intervjuades och ombads lista utbildningar de ansåg falla inom ramen för Smarta Elnät, samt ge input kring huruvida de kompetensprofiler som industrin listat i tidigare steg faller inom ramen för erbjudna utbildningar. Utifrån den initiala skanningen och uppföljande intervjuer producerade RMC en long-list av program och kurser som utbildningsansvariga vid respektive lärosäte gavs möjlighet att vidimera i syfte att säkerställa att kartläggningen fångat upp mest relevanta utbildningarna Utifrån framtagen longlist av relevanta utbildningar sammanställdes statistik över ansökningstryck till listade utbildningar. I nästa steg sammanställdes yrkes- och arbetsmarknadsprognoser för aktuella utbildningsgrupper. Avslutningsvis analyserades insamlat material utifrån de riktlinjer som överrenskommits med Samordningsrådet. Genomförandet kan sammanfattas som i figur 2.1 nedan. Figur 2.1: Övergripande genomförande 2

3. EFTERFRÅGAN FÖRETAG Smarta Elnät är ett mycket brett fält som involverar kompetenser från flera olika områden. En analys av kompetensförsörjningen inom området Smarta Elnät behöver därför inledas med att identifiera vilken typ av kunskaper som efterfrågas av industrin inom området. RMC har därför intervjuat företag inom olika branscher som rimligen kan förväntas ha kompetensbehov kopplat till Smarta Elnät och vilka en merpart arbetar med utveckling av Smarta Elnät idag. Dessa områden/branscher har i studier bestått av: Energi och kraftförsörjning IT och kommunikation Leverantör av elkraftsutrustning Tjänstedesign och affärsmodeller I följande avsnitt redovisas för företagens syn på sitt framtida rekryterings- och kompetensbehov kopplat till Smarta Elnät. 3.1 Energi och kraftförsörjning RMC har intervjuat åtta bolag inom ramen för energi och kraftförsörjning. Detta inkluderar såväl större som mindre bolag, bolag med olika inriktning/strategi och bolag med olika ägarförhållanden. Bolagen arbetar med att tillhandahålla, distribuera och sälja energi/el. Flera av energi/kraftbolagen som RMC intervjuat lyfter att de anser området Smarta Elnät vara svårdefinierat. Mycket av det som ibland läggs inom området Smarta Elnät ses av vissa som ganska traditionell utveckling av elnätet. Ett exempel är att flera energi/kraftbolag idag arbetar aktivt med, och pekar på ytterligare potential i, att använda smarta elmätare som en del i sitt drift och underhållsarbete. Detta ses av flera som ett traditionellt utvecklingsarbete snarare än som en del i området Smarta Elnät. Den delen av arbetet som kräver djupare insikter i Smarta Elnät beskrivs som begränsad. Ett fåtal, ofta relativt seniora personer, arbetar med dessa frågor. Huvuddelen av arbetet ligger nära traditionellt arbete med att utveckla elnät. Inom detta område upplever energi och kraftbolagen en bristsituation. Det finns enligt bolagen för få ingenjörer med en djup teknisk kunskap om kraftteknik. Bristsituationen rör främst senior personal. Vissa större bolag menar att de endast söker personer med mycket hög utbildningsnivå, minst civilingenjörsexamen, och med viss erfarenhet. Bristen på ingenjörer inom kraftteknik, särskilt de med erfarenhet, beskrivs som en generell brist snarare än att den är kopplad specifikt till Smarta Elnät. Flera beskriver IT som ett nyckelområde i utvecklingen av Smarta Elnät. Energi/kraftbolagen upplever vissa svårigheter med att rekrytera kompetent personal inom detta område. Vissa önskemål framförs om att rekrytera personer med kompetens inom både elkraft och IT. Ett företag lyfter även att industriella ekonomer är en viktig del i att utveckla den mer kundnära delen av de Smarta Elnäten. Företagen menar att kraven på ingenjörer i framtiden är delvis nya. Det kommer behövas grundläggande kunskaper inom områden såsom kommunikation, IT och ekonomi. Även önskemål om en större förståelse för hur man tänker i processer lyfts fram. Det optimala är en profil med tyngd inom elkraft men också förståelse för kommunikation, ekonomi och IT. Experter inom datakommunikation kommer också behövas. Ja jag tror att när utvecklingen tar fart så kommer det behövas folk inom områden som styrning, övervakning, reglering, kontroller, online-övervakning av utrustning, data kommunikation, tillräcklig styrka på nätet, hantera den datamängden det kommer innebära. Vad 3

kan vi göra med data? Kan vi använda den för att styra komponenter? Det är en kombination av kommunikations- och elkraftskompetens. Sammanfattningsvis ger energi/kraftbolag uttryck för ett begränsat behov av kompetens specifikt kopplat till Smarta Elnät. Däremot finns en brist på, särskilt senior, personal inom kraftteknik. Ett mindre behov av IT-kompetens lyfts också. 3.2 IT och kommunikation RMC har intervjuat tre bolag som arbetar inom IT och kommunikation. Bolagen är dels stora globala bolag med nyckelroller i sina respektive delar av branschen, exempelvis i förhållande till nätverk av underleverantörer, och dels ett mindre bolag med fokus på kommunikation mellan maskiner. Ytterligare tre bolag, främst större, inom området har kontaktats men dessa har avböjt att delta baserat på att de inte har eller förväntar sig rekrytera kopplat till Smarta Elnät. De större bolagen beskriver sin roll som en del i infrastrukturen runt Smarta Elnät. Verksamheten inom området Smarta Elnät är idag mycket begränsad. Företagen menar att de för att kunna ge ett attraktivt erbjudande till en rimlig kostnad behöver tillämpa lösningar som har ett bredare användningsområde än enbart Smarta Elnät. Detta gäller även för företagens kompetensbehov. Generella kunskaper inom exempelvis ICT och big-data efterfrågas men hänförs inte specifikt till Smarta Elnät. Eventuella kompetensbehov inom området Smarta Elnät begränsar sig till ett fåtal, relativt seniora, affärsutvecklande roller. Det mindre bolaget med fokus på kommunikationslösningar mellan maskiner beskriver en mycket bred kompetensportfölj av tekniker och ingenjörer med utbildning från gymnasienivå till civilingenjörsnivå. Man söker inte personal med specifik kompetens inom Smarta Elnät, trots att man arbetar mycket med tjänster kopplat till fältet, utan snarare generell kompetens. Bland nyexaminerade finns ofta ett relativt gott utbud av sökande till tjänster, däremot upplever man brist på personal med erfarenhet. En förklaring som lyfts är att dessa ofta fastnar på de större bolagen. Kandidater med erfarenhet är det väldigt dåligt utbud av, hamnar man på ett av de stora elbolagen fastnar man, de växer inte på träd, spritt område men så stort omfång, svårt att hantera och svårt att veta vart man ska söka kompeten. RMC har även intervjuat ett forskningsinstitut inom IT-infrastruktur som engagerat sig i Smarta Elnät kopplat till ett stadsutvecklingsprojekt. Institutet har inte genomfört rekryteringar som specifikt fokuserar på Smarta Elnät. De ser inte heller något framtida behov av att rekrytera specifikt mot Smarta Elnät utan den kompetensen tas utifrån vid behov. Sammanfattningsvis upplever företag inom IT och kommunikation inga eller små kompetensbehov kopplat specifikt till Smarta Elnät. Generella brister finns på teknisk kompetens inom andra områden, särskilt när erfarenhet krävs. 3.3 Leverantör av elkraftutrustning RMC har pratat med två stora globala leverantörer av elkraftsutrustning. Leverantörerna har en mycket bred uppsättning av produkter och tjänster inom elkraftområdet. Företagen beskriver att man har ett generellt behov av ingenjörer. Inom området Smarta Elnät söker man främst kompetens inom el- och kraftteknik. Verksamheten i företagen är bred och kräver såväl nyutexaminerade som erfarna ingenjörer. Rekrytering av dessa, särskilt de med erfarenhet, kan ofta vara utmanande och i vissa fall tvingas man plocka in kompetens utifrån, något som är problematiskt eftersom de svenska kunderna är vana att arbeta på svenska. Man beskriver även hur man får in ansökningar från kringliggande kompetensområden, exempelvis maskinteknik, men att detta inte är tillräckligt för många av de tjänster man önskar tillsätta. 4

Det är brist på elkraftingenjörer, vi har haft många rekryteringar som har varit svåra, för få i förhållande till efterfrågan, finns inte tillräckligt många som har erfarenhet, vi vill alltid ha personer som har erfarenhet. Sammanfattningsvis finns ett generellt behov av ingenjörer inom el- och kraftteknik. Man upplever svårigheter att rekrytera, främst när det gäller erfaren personal. 3.4 Tjänstedesign och affärsmodeller Flera bolag lyfter att den stora utmaningen ligger i att det ännu inte finns tillräckligt väl utvecklade tjänster och affärsmodeller. RMC har därför intervjuat ett bolag och ett forskningsinstitut som arbetar med att utveckla och designa tjänster och affärsmodeller kopplat till Smarta Elnät. Företaget inom tjänstedesignområdet, med mångårig erfarenhet av att arbeta inom utilitysektorn, menar att man kan använda generell kompetens inom tjänstedesign även inom området Smarta Elnät. Det krävs ingen särskild utbildning för att arbeta inom området. Bolaget beskriver att man har utmaningar kopplat till att hitta rätt personal men att detta främst beror på att tjänstedesign som arbetsfält är nytt och snabbväxande. Problemet med affärsmodellerna beror på att man arbetar från ett teknikperspektiv. Det är lite Oppfinnar-jocke varning på det ibland. När vi kommer in och börjar tänka ur ett kund och multikanalsperspektiv kan man skapa erbjudanden. Det finns ju massor av behov som inte är lösta.. RMC har även intervjuat ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut där kompetens inom exempelvis teknik, beteendevetenskap och antropologi samlats. För att ge den brett sammansatta arbetsgruppen förutsättningar att samarbeta väl har man strävat efter en gemensam grund i områden såsom människans roll i elnätet, ekonomi och prismodeller, konsumentvetenskap, miljö och energikällor samt ett samhällsperspektiv på Smarta Elnät. Institutet menar att det idag saknas utbildningar inom hållbar interaktionsdesign. Institutet drar en parallell till området människa-dator-interaktion (MDI), som också är en del av att utveckla Smarta Elnät, där företagen inte såg något behov av särskild kompetens inom MDI innan det kom ut studenter och skapade en efterfrågan. Här drev alltså utbildningen efterfrågan snarare än tvärtom. Sammanfattningsvis är detta ett ännu förhållandevis oetablerat område i tydlig utveckling. Kopplingen till Smarta Elnät består främst i att det finns ett stort behov av denna typ av tjänster inom Smarta Elnät. Inget särskilt behov av kompetens inom Smarta Elnät lyfts nu. 3.5 Sammanfattning Området Smarta Elnät upplevs som odefinierat. Olika aktörer menar olika saker när de pratar om Smarta Elnät. Inom stora delar av området, framförallt de delar som riktar sig mot slutkunder, råder en brist på attraktiva affärsmodeller. Smarta Elnät, undantaget det energi och kraftbolag betraktar som traditionell utveckling av elnätet, är därför ett litet område. De intervjuade bolagen ser inga eller mycket små behov av specialister på Smarta Elnät. Området kräver istället en bred uppsättning andra kompetenser. Flera av dessa kompetenser upplever man är svåra att rekrytera. Seniora ingenjörer inom kraftteknik och kompetens inom ICT framhålls särskilt. Genomgående gäller att bolagen har avsevärt svårare att rekrytera erfaren personal än nyutexaminerad. 5

4. UTBUD UNIVERSITET OCH HÖGSKOLA I aktuellt kapitel redovisar RMC det utbud av utbildningar (program och kurser) som identifierats vid svenska universitet och högskolor. Utifrån tidigare genomförd kartläggning av forskningsaktiviteter inom området Smarta Elnät och utifrån Nationella Samordningsrådets input har fokus medvetet lagts på följande sex lärosäten: Lunds universitet Linköpings universitet Kungliga Tekniska Högskolan Luleå tekniska universitet Chalmers tekniska högskola Uppsala universitet En genomgång av övriga lärosäten har genomförts utifrån skrivbordsundersökning och uppföljande intervjuer i de fall relevanta utbildningar identifierats. Datainsamlingen har fokuserat på att gå igenom utbildningar på respektive universitet eller högskolas hemsida samt genomföra en eller flera telefonintervjuer med programansvariga alternativt kursansvariga för de program och kurser som blivit identifierade. Utgångspunkt i kartläggningen har även innefattat utbildningsgrupper som företagen lyft fram som relevanta. RMC har därefter ställt samman en lista över identifierade program och kurser och stämt av med utbildningsansvariga för att säkerställa att framtagen lista över utbildningar omfattar de mest centrala utbildningarna kopplat till Smarta Elnät. I syfte att få en djupare förståelse kring framtida kompetensförsörjning inom identifierade utbildningar har antagningsstatistik för respektive utbildning tagits fram utifrån Universitets- och högskolerådets databas över antagningsstatistik för främst HT 2013. För de utbildningar där antagningsstatistik ej identifierats har samtal förts med ansvarig för databasen. I somliga fall har det ej varit möjlig att ta fram aktuell statistik. Viktigt att notera är att statistiken redovisar totalt antal sökande, vilket i regel är betydligt högre än antal förstahandssökande. Tabellerna bör således främst ge en indikation över intresse, könsfördelning men framförallt antal antagna. För antal förstahandsökande och meritvärde hänvisas till figurerna i sammanfattningen av rapporten. I följande delkapitel redovisas för respektive universitet och högskola vilka utbildningar och kurser som identifierats, antagningsstatistiken för dessa samt vad som framkommit i intervjuerna med utbildningsansvarig. 4.1 Lunds Universitet 4.1.1 Utbud av utbildningar Följande utbildningar och kurser har identifierats kopplat till området Smarta Elnät utifrån en initial skanning genomförd av RMC, uppföljande intervju med utbildningsansvarig samt slutgiltig vidimering av framtagen lista. Redovisning för utbildningar vid Lund universitet innefattar utbildningar som ges vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Somliga av kurserna ingår som del av redovisade program, men kan sökas som fristående kurser. I övriga fall består listade program av en rad kurser som ej kan sökas som fristående kurser utan enbart ges inom programmet. Civilingenjörsutbildning i elektroteknik 300 hp Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik med automationsteknik 180 hp Civilingenjörsutbildning i ekosystemteknik 300 hp Elenergiteknik, 7,5 hp Elektroteknikens grunder 9 hp Solel - grundkurs i solcellsteknik 7,5 hp Elkraftssystem 7,5 hp 6

Antal sökande Antal förstahandssökande per plats Vindkraftssystem 7,5 hp Avancerad energihushållning 7,5 hp Smarta nät och energihushållning Automation, 7,5 hp Hybrida Fordonsdrivsystem, 7,5 hp Ovanstående program och kurser beskrivs närmre i bilaga 4. Utifrån listade utbildningar har tre program identifieras bestående av två civilingenjörsutbildningar och en högskoleingenjörsutbildning. Sju fristående kurser innehåller ett visst fokus på Smarta Elnät. Kursernas målgrupp är teknologer som studerar civilingenjörsutbildningarna. Kursen Avancerad energihushållning Smarta nät och energihushållning (7,5hp) är en projektkurs där universitet varje år väljer ett aktuellt ämne att arbeta med. 2013 valdes således inriktningen Smarta nät och energihushållning. Resultatet av kursen kommer att ges ut i bokform under april-maj 2014 under titeln Smart om Smarta Elnät. Anledningen till varför ämnet valdes var för att det enligt kursansvarige kändes aktuellt och viktigt. Det inkom även relativt tidigare projektkurser många ansökningar, cirka 40 stycken som sedan blev 26 kurdeltagare. Tidigare år har det totalt varit 10-16 stycken sökande på kursen. Detta utgör i sig en indikation på den attraktionskraft som Smarta Elnät har på traditionella ingenjörsutbildningar. 4.1.2 Antagningsstatistik RMC har tittat på hur antagningsstatistiken ser ut för hösten 2013 för de program som identifierats ovan. Dessa redovisas nedan utifrån totalt antal sökande uppdelat på kvinnor och män, antal förstahandssökande per plats samt antal antagna. Intressant att notera är att en majoritet av sökande och antagna till civilingenjörsutbildningen i ekosystemteknik (HT2013) utgjordes av kvinnor, vilket ej är fallet för en majoritet ingenjörsutbildningar. Ansökningstrycket sett till antal förstahandssökande för identifierade utbildningar ligger runt 1-1,5, vilket får anses vara lågt, medan antal sökande totalt sett för framförallt civilingenjörsutbildningen i elektroteknik är högt med 775 sökande. 1000 2,0 750 500 1,0 250 0 Civ.ing. i elektroteknik 300 hp Hög.ing. i elektroteknik med automationsteknik 180 hp Civ.ing i ekosystemteknik 300 hp 0,0 K - Totalt K - Förstahand M - Totalt M - Förstahand Antal platser (inkl. överintag) Förstahand per plats (sekundär axel) 4.1.3 Reflektioner Utifrån genomförda intervjuer med utbildningsansvariga kan ett antal reflektioner göras. Utbudet av de utbildningar som finns på Lunds universitet med koppling Smarta Elnät är traditionellt tekniska utbildningar som inriktar sig mot teknologer som studerar civilingenjörsutbildningarna. Enligt respondenten är det svårt att fånga hur utbildningarna förändrats över tid, dock har det på grund av efterfrågan från studenterna startats nya kurser. Trots det uppfattar respondenten att verkligheten utvecklas mer än kursutbudet: Kan tycka att verkligheten har utvecklats snabbare än kurserna, glädjande nog har studenterna med intresse följt med verkligheten. 7

Antal sökande Antal förstahandssökande per plats Respondenten anser vidare att det finns ett behov gentemot industrin av att anordna specifika utbildningar eller kurser som har fokus på Smarta Elnät. Dock är ett sådant upplägg inte helt oproblematiskt. Respondenten menar att det finns en problematik med att arrangera kurser som har specifika inriktningar utan att integrera dessa i befintliga utbildningsprogram. Att enbart ta sig an ett ämne för att det är modernt riskerar att förlora utrymme och förlora kvalitetskontrollen. Det måste med andra ord finnas en tröghet i systemet som säkerställer att man ger studenterna de kunskaper som kommer att krävas på sikt, inte bara vad som är i ropet för tillfället. 4.2 Linköpings Universitet 4.2.1 Utbud av utbildningar Följande utbildningar och kurser har identifierats kopplat till området Smarta Elnät utifrån en initial skanning genomförd av RMC, uppföljande intervju med utbildningsansvariga samt slutgiltig vidimering av framtagen lista: Civilingenjör i elektronikdesign 300 hp Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik 300 hp Högskoleingenjör i elektronik 180 hp Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik, internationella inriktningar, 300hp Inom ovanstående program ingår kurser/moment inom elektronik, datorteknik, matematik, programmering, mätteknik, reglerteknik, kretsteori, analog/digitalt elektronik, mikrodatorer och radioelektronik. Vid Linköpings universitet har inga fristående kurser med direkt koppling till Smarta Elnät identifierats. 4.2.2 Antagningsstatistik RMC har tittat på hur antagningsstatistiken ser ut för hösten 2013 för de program som identifierats ovan. Dessa redovisas nedan utifrån totalt antal sökande uppdelat på kvinnor och män, antal förstahandssökande per plats samt antal antagna Tydligt är att ingenjörsprogrammen lockar få kvinnliga förstahandssökande samt att ansökningstrycket är lågt med mellan 0,5-1,0 förstahandssökande per plats. Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik och elektroteknik har störst antal sökande och antagna totalt sett. 1000 2,0 750 500 1,0 250 0 Civ.ing. i elektronikdesign 300 hp Civ.ing. i teknisk fysik och elektroteknik 300 hp Hög.ing i elektronik 180 hp 0,0 K - Totalt K - Förstahand M - Totalt M - Förstahand Antal platser (inkl. överintag) Förstahand per plats (sekundär axel) 4.2.3 Reflektioner De utbildningar som erbjuds vid Linköpings universitet med koppling till Smarta Elnät är, likt andra universitet och högskolor, traditionella ingenjörsutbildningar som funnits en längre tid och är väletablerade på universitetet. Utbildningarna erbjuder en teoretisk grund med matematik som bas och elektrotekniska ämnen av relevans för att i framtiden arbeta inom områden kopplade till Smarta Elnät. 8

Utbildningarna har samtidigt förändrats över tid. Respondenterna beskriver detta som en naturlig utveckling där efterfrågan från industrin i mångt och mycket styr, men även aktualiteten i ämnet. I början var det mycket inriktning mot elektroteknikproduktion. Ericsson hade tillverkning här i Norrköping, sen la det ner och då försvann den inriktningen. Det finns vissa metoder inom utbildningen som har ökat, exempelvis genom ett ökat inslag av projektarbeten som en effekt av att industrin efterfrågat detta. Samverkan med industrin Linköpings universitet samarbetar inom ramen för listade utbildningsprogram ovan en hel del med industrin. Framförallt sker detta genom examensarbeten, men även projektkurser där idéer plockas upp från företag som studenter får arbeta med. Även gästföreläsningar från industrin förekommer. Dock ser en av respondenterna att det finns ett behov av ett ökat samarbete. Det finns samtidigt en rad hinder kopplat till detta. Ett är att universiteten själva är mindre bra på att kommunicera ut vad utbildningarna innehåller gentemot industrin. Ett annat hinder anses vara tidsfaktorn. Ett närmre samarbete kräver kontinuerlig kontakt och handledning vilket det är problematiskt att finna resurser för både från industrins och universitetens sida. Det finns inte ett behov av specifika utbildningar Respondenterna anser inte att det finns ett behov av att ha specifika utbildningar riktat mot Smarta Elnät. Detta beror främst på att specifika utbildningar i regel inte ger de förutsättningar som en bredare utbildning erbjuder. Dock anser respondenterna att det finns ett behov av att ha utbildningar som innehåller verktyg som gör det möjligt att ta sig an de utmaningar som finns. En av respondenterna säger: En viss vinkling kan passa en viss utbildning bättre och sämre. Det finns dock möjligheter för utbildningarna att utvecklas. En respondent framhåller att detta måste ses ur akademins perspektiv: Nu är det så vi jobbar i ett system som är lite trögt, vi kan inte hur enkelt som helst vända kappan efter vinden, vi har många studenter i systemet och när det går in i ett program ska det se ut som det sas i den information som gick ut. Detta betyder att när vi ändrar ett program och utvecklar det måste vi göra det försiktigt, så vi inte ändrar för dem som är redan inne. Vi kan inte enkelt följa trender som de uppstår. 4.3 Kungliga Tekniska Högskolan 4.3.1 Utbud av utbildningar Följande utbildningar och kurser har identifierats med relevans kopplat till området Smarta Elnät utifrån en initial skanning genomförd av RMC, uppföljande intervjuer med utbildningsansvariga vid KTH samt slutgiltig vidimering av framtagen lista. Liksom för övriga lärosäten ges en längre beskrivning av respektive program/kurs i bilaga 4 samt att programmen innefattar kurser som ej ges som fristående kurser. Civilingenjör Energi och Miljö 300 hp Civilingenjör Elektroteknik 300 hp Högskoleingenjör Elektronik och datorteknik 180 hp Högskoleingenjör Elektroteknik 180 hp Vindkraftsystem 7,5 hp Tillförlitlighetsanalys för elkraftssystem 7,5 hp IT-tillämpningar i elkraftssystemet, grundkurs 7,5 hp Masterprogram smarta elektriska nätverk och system, 120 hp Masterprogram elkraftteknik, 120 hp Masterprogram innovativ energiteknik, 120 hp 9

Antal sökande Antal förstahandssökande per plats På KTH finns som listas ovan fyra program, tre masterprogram och kurser som faller inom ramen för Smarta Elnät. Två av programmen är civilingenjörsutbildningar med inriktning på elektroteknik och energi och miljö. Två av programmen är högskoleingenjörer med inriktning på elektronik och datateknik samt elektroteknik. Bland masterprogrammen behandlar ett Smarta Elnät specifikt; Masterprogrammet smarta elektriska nätverk och system, vilket drivs av åtta europeiska universitet med obligatoriskt utbyte vid ett av de deltagande lärosätena. 4.3.2 Antagningsstatistik RMC har tittat på hur antagningsstatistiken såg ut HT2013 för de program som identifierats ovan. Statistiken redovisas nedan utifrån totalt antal sökande uppdelat på kvinnor och män, antal förstahandssökande per plats samt antal antagna. Ur antagningsstatistiken kan vi utläsa att Civilingenjörsprogrammet i Energi och Miljö har högst antal förstahandssökande per plats (1,8), samt är det program som attraherar störst andel kvinnor. Antal förstahandssökande till övriga program får anses vara lågt, inte minst sett till de stora ålderskullar som vid statistiktillfället sökte sig till högre utbildning. 1000 2 750 500 1 250 0 Civ.ing. Energi och Miljö 300 hp Civ.ing. Elektroteknik 300 hp Hög.ing. Elektronik och datorteknik 180 hp 0 K - Totalt K - Förstahand M - Totalt M - Förstahand Antal platser (inkl. överintag) Förstahand per plats (sekundär axel) För de internationella masterprogrammen vid KTH dominerar utländska studenter (studenter utan svenskt personnummer) helt sett till antalet förstahandssökande och antagna. Detta behöver i sig inte vara något negativt, men sett utifrån kompetensförsörjningen till svensk industri verksamma inom Smarta Elnät vore analyser över dessa studenters karriärsvägar intressanta att genomföra. Samtidigt bör understrykas att somliga av programmen nedan, likt Masterprogrammet smarta elektriska nätverk och system, ges i samarbete med ett flertal europeiska universitet vilket reflekteras i ansöknings- och antagningsstatistiken. 4.3.3 Reflektioner Arbetet med Smarta Elnät ryms inom de traditionella utbildningarna De utbildningar vid KTH som listas ovan är traditionella tekniska utbildningar vilka i sig inbegriper kompetenser som krävs för utveckling av Smarta Elnät, även om det explicit inte uttrycks i samtliga kursbeskrivningar. Den bakomliggande förklaringen är att kunskapsbasen inför en utveckling av Smarta Elnät grundar sig på samma kompetensbas som företagen idag rekryterar. 10

Smarta Elnät är ett begrepp snarare än ny kunskap. Det är en vision fortfarande. Det krävs samma kunskaper för att sköta nuvarande elnät som kommande. Det som behövs är att det måste integreras och styras på ett annat sätt. KTH tagit fasta på detta och istället för att ersätta befintliga utbildningarna genomfört förändringar i dessa, inte bara utifrån området Smarta Elnät utan även inom området Innoenergy som syftar till att implementera innovationer. Ett exempel på detta är masterprogrammet Smarta elektriska nätverk och system som givits sedan ett år tillbaka och vilket implementerar förändringar i en traditionell teknisk utbildning. Framtagna program styrs till viss del av studenternas och industrins intresse Två av de program som nämns i kartläggningen ovan är framtagna på grund av att det har uttryckts ett behov från industrin. Masterprogrammet Smarta elektriska nätverk och system togs fram 2012 utifrån industrins behov av kunskap kring området. Civilingenjörsprogrammet Energi och Miljö togs fram för att svara upp mot studenternas önskemål. Studenter tog kontakt med KTH om energi och miljö, vi fick handlar därefter. Samverkan med industrin På KTH samarbetar programmen och kurserna nära tillsammans med industrin, exempelvis genom gästföreläsningar och studiebesök. Detta är inte specifikt riktat mot att öka fokus mot Smarta Elnät utan att öka industrins närvaro generellt. Vidare anser respondenten att de utbildningar som erbjuds på KTH stämmer överens med det behov som företagen efterfrågar kopplat till området Smarta Elnät. Man framställer det som någon nytt, det är inte det det handlar om, kanske kan bli men i mångt och mycket handlar det om att applicera de kunskaper som finns. Det finns stora möjligheter med utbildningar med fokus på Smarta Elnät Respondenterna ser dock stora möjligheter med de utbildningar som finns kopplat till Smarta Elnät. Jag tror att Smarta Elnät är väldigt viktigt för branschen, att visa på att det finns ett stort intresse att förändra nätet på sikt. Studenterna ser nog också möjligheterna, intresserade av vad de läser och att de upplever ett behov på arbetsmarknaden. En annan respondent lyfter den intressanta möjligheten att erbjuda utbildningar med fokus på Smarta Elnät till en annan målgrupp. Att man skulle skapa utbildningar som knöt in dem, att erbjuda nån slags elkompetens till datatekniker och samhällsvetare så att de kan komma in i det utan att måste gå en omväg. 4.4 Luleå Tekniska Universitet 4.4.1 Utbud av utbildningar Följande utbildningar och kurser har identifierats med koppling till området Smarta Elnät utifrån en initial skanning genomförd av RMC, uppföljande intervju med utbildningsansvarig (via mail). RMC har dock ej för LTU kunnat säkerhetsställa att detta är en komplett lista av program och kurser som kopplar an området Smarta Elnät med utbildningsansvariga. Civilingenjör Hållbar Energiteknik 300 hp Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik 300 hp Högskoleingenjör Elkraftteknik 180 hp (distans) Högskoleingenjör Energiteknik 180 hp Stor och småskalig generering av elenergi, transmission och distribution 7,5 hp 11

Antal sökande Antal förstahandssökande per plats Som listan visar finns det fyra program som kopplar an området Smarta Elnät. Två av de identifierade programmen är civilingenjörsprogram med inriktning på både hållbar energiteknik och teknisk fysik och elektroteknik. De två identifierade högskoleingenjörsutbildningarna har inriktning på elkraftteknik samt energiteknik. Kursen Stor och småskalig generering av elenergi, transmission och distribution innefattar åtta olika kursmoment, varav Smarta Elnät är ett. 4.4.2 Antagningsstatistik Nedan presenteras antagningsstatistiken för ovan listade program för HT2013. Statistiken redovisas nedan utifrån totalt antal sökande uppdelat på kvinnor och män, antal förstahandssökande per plats samt antal antagna. För samtliga civil- och högskoleingenjörsprogram är antalet förstahandssökande lägre än antal erbjudna platser, samtidigt som antal sökande totalt sett är betydligt högre. Detta reflekterar möjligtvis att upptagningsområdet är mindre än för jämförbara lärosäten, varför Luleå anges som sekundärt alternativ om möjligheten att bli antagen till motsvarande program ej ges vid hemorten. Manliga sökande dominerar för samtliga utbildningsprogram, med visst ansökningstryck bland kvinnliga studenter för civilingenjörsprogrammet i Hållbar energiteknik. 1000 2,0 750 500 1,0 250 0 Civ.ing Hållbar Energiteknik 300 hp Civ.ing Teknisk fysik och elektroteknik 300 hp Hög.ing. Elkraftteknik 180 hp (distans) Hög.ing. Energiteknik 180 hp 0,0 K - Totalt K - Förstahand M - Totalt M - Förstahand Antal platser (inkl. överintag) Förstahand per plats (sekundär axel) 4.4.3 Reflektioner Respondenten ser inte att det finns ett direkt behov från företagen av kompetens inom området Smarta Elnät. Kursen som ges via LTU ger dock en bra bas för att kunna hjälpa till i övergången till det Smarta Elnätet. Det finns (ännu) inga Smarta Elnät, medan bilden på vad ett smart elnät är ändras hela tiden, så risken är stort att kursen blir gammaldags inom bara en eller två år. 4.5 Chalmers Tekniska Högskola 4.5.1 Utbud av utbildningar Följande utbildningar och kurser har identifierats med relevans kopplat till området Smarta Elnät utifrån en initial skanning genomförd av RMC, uppföljande intervju med utbildningsansvarig samt slutgiltig vidimering av framtagen lista. Elektroteknik 300 hp (civilingenjör) Elektroteknik 180 hp (högskoleingenjör) Masterprogram Electric Power Engineering, 120 hp Masterprogram Sustainable energy systems, 120 hp Masterprogram Communication Engineering, 120 hp 12

Antal sökande Antal förstahandssökande per plats Chalmers erbjuder i första hand utbildningsprogram och ger för närvarande inte kurser inom program som fristående kurs med undantag för vidareutbildning för yrkesverksamma. Som listas ovan finns det två program som faller inom ramen för området Smarta Elnät, en civilingenjörsutbildning elektroteknik och en högskoleingenjörsutbildning elektroteknik. Högskoleingenjörsprogrammet har en elkraftsspecialisering under termin tre. Dessa två program leder fram till respektive yrkesexamina. De två sista åren på civilingenjörsprogrammet utgörs av ett masterprogram och där har studenterna en rad att välja mellan. De internationella studenterna antas direkt till de två åriga masterprogrammen. Ett masterprogram med tydlig anknytning till Smarta Elnät är Electric Power Engineering. Detta program har ungefär hälften av studenterna vid civilingenjörsprogrammet valt de senaste åren. Masterprogrammet Communication Engineering är i sammanhanget särskilt intressant då det sammankopplar IKT-området med Smarta Elnät. 4.5.2 Antagningsstatistik RMC har tittat på hur antagningsstatistiken såg ut HT2013 för de program som identifierats ovan för Chalmers. Statistiken redovisas nedan för civil- och högskoleingenjörsprogrammen utifrån totalt antal sökande uppdelat på kvinnor och män, antal förstahandssökande per plats samt antal antagna. Civilingenjörsprogrammet upplever ett något högre söktryck sett till antal förstagångssökande, tydligt dominerat av manliga sökande. Antal sökande totalt sett får anses vara högt medan 1-1,5 förstahandssökande per plats får anses vara lågt. 1000 2 750 500 1 250 0 Civ.ing. Elektroteknik 300 hp Hög.ing. Elektroteknik 180 hp 0 K - Totalt M - Totalt Antal platser (inkl. överintag) K - Förstahand M - Förstahand Förstahand per plats (sekundär axel) De tre engelskspråkiga masterprogrammen karaktäriseras av ett högt söktryck och en stor andel antagna i statistiken med icke-svenskt personnummer, vilket är att förvänta då de två sista åren på civilingenjörsprogrammet utgörs av dessa program. Fortfarande utgör svenska studenter från andra lärosäten en högst begränsad del av sökande och antagna. 4.5.3 Reflektion De utbildningar som erbjuds på Chalmers är traditionella tekniska utbildningar med inriktning på elektroteknik. På masternivå erbjuder Chalmers kurser som är tillämpbara mot området Smarta Elnät. Det finns en koppling mellan det utbud av utbildningar som erbjuds samt det behov som 13

företagen efterfrågar. Dock menar respondenterna att samtidigt som efterfrågan på till exempel elkraftingenjörer ökat, minskar samtidigt intresset hos studenter att läsa elektroteknik. Respondenten säger: Det är ett stort problem att få gymnasister att söka sig till en elektroteknikutbildning. Dock ser respondenten en ökad efterfrågan bland studenterna att läsa elkrafttekniska utbildningar, vilket respondenten menar beror på trycket från arbetsmarknaden. Chalmers har även ändrat sin marknadsföring av programmen utifrån att studenter idag är mer medvetna och intresserade av specifika ämnen. Respondenten säger: Vi marknadsför inte tekniken i sig utan vad kan man ha tekniken till för att komma åt även andra kategorier av studenter. En av möjligheterna att ha utbildningar som identifierats på Chalmers är att masterprogrammen går på engelska vilket lockar till sig internationella studenter och att detta väger upp mot att svenska gymnasister inte i så stor utsträckning intresserar sig för programmen. Respondenterna menar att det utbud av utbildningar som finns på Chalmers är tillfredsställande sett till industrins kompetensförsörjning kopplat till Smarta Elnät. Dock handlar det främst om vad studenterna ska få med sig ut i arbetslivet och mycket av det de får har bäring mot Smarta Elnät. Det finns idag många definitioner av just Smarta Elnät vilket försvårar detta arbete. 4.6 Uppsala Universitet 4.6.1 Utbud av utbildningar Följande utbildningar och kurser har identifierats kopplat till området Smarta Elnät vid Uppsala universitet utifrån en initial skanning genomförd av RMC, uppföljande intervju med utbildningsansvarig samt slutgiltig vidimering av framtagen lista. Listade program består av en rad kurser som ej kan sökas som fristående kurser utan enbart ges inom ramen för programmen. Civilingenjörsprogrammet i elektroteknik 300 hp Civilingenjörsprogrammet i energisystem 300 hp Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik 180 hp Masterprogram i förnybar elgenerering 120 hp Elkraftteknik 5 hp Förutom de traditionella ingenjörsprogrammen är Masterprogrammet i förnybar elgenerering (120hp) särskilt intressant inte minst på grund av dess ingenjörsvetenskapliga prägel med en stark näringslivsanknytning och koppling till förnybara metoder för elgenerering. Detta säkerställs genom att masterprogrammet utvecklats i nära samarbete med representanter från elkraftbranschen. 4.6.2 Antagningsstatistik RMC har tittat på hur antagningsstatistiken såg ut HT2013 för de program som listas ovan. Statistiken redovisas nedan utifrån totalt antal sökande uppdelat på kvinnor och män, antal förstahandssökande per plats samt antal antagna. Fördelningen mellan kvinnor och män för civilingenjörsutbildningarna i elektroteknik respektive energisystem skiljer sig kraftigt med ett högt söktryck för det senare. Samtliga ingenjörsutbildningar har ett söktryck med drygt en förstahandssökande per plats, medan totalt antal sökande får ses som högt givet tillgängliga utbildningsplatser. 14

Antal sökande Antal förstahandssökande per plats 1000 2 750 500 1 250 0 Civ.ing. i elektroteknik 300 hp Civ.ing. i energisystem 300 hp Hög.ing. i elektroteknik 180 hp 0 K - Totalt M - Totalt Antal platser (inkl. överintag) K - Förstahand M - Förstahand Förstahand per plats (sekundär axel) 4.6.3 Reflektioner Vid Uppsala universitet finns likt vid övriga lärosäten traditionella ingenjörsutbildningar som kan kopplas till området Smarta Elnät. Respondenterna ser inget behov av utbildningar som profileras mot Smarta Elnät specifikt. Respondenterna upplever dock att intresset för energifrågan har bidragit till att efterfrågan av dessa utbildningar har ökat, vilket har styrt utbudet av kurser på universitetet. Om studenterna behärskar elkraftteknik och har en systembild kan personen i fråga även tänka sig in i vad smarta komponenter kan tillföra. Väldigt mycket av Smarta Elnät har sin storhet i att de har samma kommunikationsprotokoll, du kan i ditt ställverk använda olika sorters prylar av olika märken. Respondenten menar också att det är viktigt att se vad akademin kan bidra med och vad industrin kan bidra med och att det är kopplingen däremellan som skapar dynamik: Högskolan ska ju ge grunderna och generella kunskapen, specialiseringen det fixar man lätt sen när man kommer ut och har med sig en bra kund. 4.7 Övriga lärosäten RMC har även scannat av en rad andra universitet och högskolor för att se hur utbudet av utbildningar som kan kopplas till området Smarta Elnät ser ut. Viss uppföljning per telefon med utbildningsansvariga har skett. Resultatet av kartläggningen ges i tabellen nedan. Lärosäte Blekinge tekniska högskola Blekinge tekniska högskola Högskolan Dalarna Högskolan Dalarna Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Gävle Högskolan i Gävle Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad Högskolan Väst Karlstads universitet Karlstads universitet Karlstads universitet Linnéuniversitetet Utbildning Högskoleingenjör i energisystem för hållbar utveckling, 180 hp Elektroteknik med inriktning mot telekommunikation, program Energiteknikerprogrammet, 120 hp Magisterprogram i solenergiteknik, 60 hp Masterprogram i solenergiteknik, 120 hp Högskoletekniker i energi- och processteknik, 120 hp Master Programme in Energy Engineering Online 60 cr, 60 hp Master Programme in Energy Engineering Online 60 cr, 60 hp Master Programme in Energy System 120 cr, 120 hp Master Programme in Energy Systems 60 cr, 60 hp Energiekonomprogrammet 180 hp Energiingenjör - förnybar energi 180 hp Magisterprogram i energiteknik - förnybar energi 60 hp Högskoletekniker, elkraft, 120 hp Högskoleingenjörsprogrammet i Elektroteknik, 180 hp Högskoleingenjörsprogrammet i energi- och miljöteknik, 180 hp Påbyggnadsprogram i Energi- och miljöteknik mot civilingenjörsexamen, 120 hp Bioenergiteknik, masterprogram, 120 hp 15

Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet Mittuniversitetet Mittuniversitetet Mälardalens högskola Mälardalens högskola Umeå universitet Umeå universitet Drift- och underhållsteknik, 180 hp Energi och miljö, högskoleingenjörsutbildning, 180 hp Elkraftingenjör, 180 hp Energiingenjör, 180 hp Energiingenjörsprogrammet, 180 hp Masterprogram i hållbara energisystem, 120 hp Högskoleingenjörsprogrammet i Elkraftteknik, 180 hp Högskoleingenjörsprogrammet i Energiteknik, 180 hp 16

5. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOSER Utifrån genomförda intervjuer med drygt 20 företag representerande olika branscher och delsegment inom Smarta Elnät står det tydligt att industrin i dagsläget inte i någon nämnvärd utsträckning efterfrågar specifika utbildningar inom Smarta Elnät. En utav de främsta anledningarna till detta, utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv, ligger i att den framtida rekryteringsbasen för arbetet kring Smarta Elnät utgörs av traditionella och bredare kompetenser i form av elkraftsingenjörer, elektroteknikingenjörer samt IT-utbildad arbetskraft. Till viss del kan utbildningsgrupper som beteendevetare komma att bära viss relevans, vars forskning lyfter beteendemässiga aspekter på energianvändning och vilka utgör en grundförutsättning för centrala delar inom ett fungerande smart elnät. 6 Dessa kompetensprofiler lyfts dock inte av företagen i aktuell studie fram som en prioriterad rekryteringsgrupp. Värt att notera är att urvalet företag och representanter för dessa ej utgör ett representativt urval av industrin som helhet eller för det potentiella rekryteringsbehovet på sikt. Samtidigt kan vi utifrån aktuella prognoser för identifierade yrkes- och utbildningsgrupper göra ett antal antaganden kring hur det framtida kompetensförsörjningsbehovet på sikt kan komma att se ut på regional och nationell nivå. Här kan exempelvis nämnas att efterfrågan på eftergymnasialt utbildade inom naturvetenskap, matematik och data, vilka kommer att vara centrala kompetenser för utveckling av Smarta Elnät för industrin, väntas öka i samtliga storstadsregioner i Sverige fram till 2020. 7 I följande tre avsnitt presenteras utbud och efterfrågan för 1) allmänna ingenjörsutbildningar, 2) enligt företagen särskilt relevanta utbildningar med koppling Smarta Elnät, samt för 3) övriga periferera utbildningsgrupper (beteendevetare). Civil-, gymnasie- och högskoleingenjörer Utbildningen till civilingenjör (5 år) ges vid elva lärosäten i Sverige. Störst utbud finns vid Chalmers tekniska högskola, Kungl. Tekniska högskolan och universiteten i Lund och Linköping, vilka står för cirka åtta av tio nybörjare. Enligt Prognosinstitutet möter civilingenjörerna en expansiv arbetsmarknad där både tillgången och efterfrågan väntas öka kraftigt i framtiden och ett relativt balanserat läge på arbetsmarknaden är att vänta till år 2030. Utöver civilingenjörsyrken arbetar utbildade civilingenjörer ofta som dataspecialister, ingenjörer eller tekniker. Prognosinstitutets beräkningar för gymnasie- och högskoleingenjörer visar att det troligen blir en betydande brist på sikt, i storleksordningen 50 000 personer år 2030. 8 Tillgången på högskoleoch gymnasieingenjörer väntas minska främst till följd av stora pensionsavgångar bland gymnasieingenjörerna. Samtidigt beräknas efterfrågan på högskole- och gymnasieingenjörer vara ungefär oförändrad under prognosperioden. En del av den brist som uppkommer kan eventuellt komma att täckas av andra grupper av tekniskt utbildade, till exempel personer som har högskolepoäng inom tekniska ämnen men som saknar en examen eller personer med ospecificerad teknisk eftergymnasial utbildning, där personer från andra länder utgör en stor del. Införandet av ett nytt tekniskt program och ett fjärde tekniskt år på gymnasieskolan kan eventuellt innebära att den totala tillgången på ingenjörer blir större än beräknat. 9 6 Swedish ICT och KTH, Människan i det Smarta Elnätet. Litteraturstudie på uppdrag av Samordningsrådet för Smarta Elnät 7 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser för respektive Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Framtaget på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län (2011), Västra Götalandsregionen (2011) Region Skåne (2012) 8 SCB (2012). Trender och prognoser 2011 9 Högskoleverket (2012). Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden. Ett planeringsunderlag inför läsåret 2013/14. Rapport 2012:22 R 17

Figur 5.1: Prognos över tillgång och efterfrågan till 2030 för gymnasie- och högskoleingenjörer (HSV, 2013) De långsiktiga bedömningarna indikerar att en eventuell framtida brist i första hand gäller ingenjörer med kortare utbildning. Behovet av teknisk kompetens kan dock till viss del även tillgodoses av andra utbildningsgrupper, vilka ej ingår i underlaget för SCBs beräkningar. Yrkeshögskolan utbildar för detta ett betydande antal personer inom teknik och tillverkning. Bland inriktningarna finns exempelvis för Smarta Elnät relevanta inriktningar som elektronikingenjör, driftingenjör, elingenjör och installationsingenjör. 10 Forsknings- och innovationsagendan för smarta elektroniksystem föreslår i sammanhanget att organisationen Teknikcollege.se utvecklar och tillgängliggör konceptet teknikcollege med elektronikinriktning på en bredare front än i dag. Detta kan till viss del säkra att ansökningstrycket till högskole- och civilingenjörsutbildningarna ökar samt att kompetens motsvarande den betydande grupp gymnasieingenjörer som snart går i pension kan ersättas. Samtidigt kan vi observera en tydlig trend att utbildningsnivån i svenska teknikföretag ökat markant sedan i början av 1990-talet, varför betydelsen av civilingenjörsutbildad kompetens kan förväntas öka på sikt. För Smarta Elnät särskilt relevanta utbildningsgrupper En viktig utbildningsgrupp kopplat till Smarta Elnät, och vilken återkommande lyfts fram av de företag som intervjuats inom ramen för studien, är civilingenjörsutbildade inom Teknisk fysik, elektro- och datateknik. Enligt SCB:s Trender och Prognoser 2011 är arbetsmarknaden för civilingenjörer inom teknisk fysik, elektroteknik och data både bred och global. Civilingenjörsutbildade med inriktning mot teknisk fysik arbetar ofta på utvecklings- eller forskningsavdelningar på stora tekniska företag, inom forskningsintensiva företag eller på högskolor. Nio av tio arbetar dock inom den privata sektorn och utbildningsgruppen är och väntas även i framtiden vara starkt mansdominerad. 11 SCB:s Trender och Prognoser visar på att år 2009 var totalt 11 procent av de utbildade högskole- och gymnasieingenjörerna kvinnor. År 2030 väntas andelen kvinnor ha ökat till 20 procent. Inom inriktningen elektronik, teknisk fysik och data är dock andelen kvinnor som lägst, varför potentialen för framtida kompetensförsörjning torde vara som störst inom denna grupp. Figur 5.2: Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2030 för Civilingenjörsutbildade med inriktning Teknisk fysik, elektro- och datateknik (SCB, 2012) 10 Sveriges ingenjörer (2013). Om behovet av ingenjörer. Arbetslivsanknytning, utbud och efterfrågan samt genomströmningar för högskolans ingenjörsutbildningar. PM 2013-02-18 11 SCB (2013). Arbetskraftsbarometern 13. Utsikterna på arbetsmarknaden för 71 utbildningar. 18

Ovanstående tabell bör dock även ses ur en regional kontext. Efterfrågan på civilingenjörer med inriktning mot teknisk fysik, elektro- och datateknik väntas exempelvis öka kraftigt i Skåne under prognosperioden (år 2020 i detta fall) och behovet beräknas då vara 40 procent större än år 2009. Civilingenjörer med inriktning Energi- och elektroteknik För Civilingenjörer med inriktning Energi- och elektroteknik går att utläsa i SCB:s Arbetskraftsbarometer (2013) att lite mindre än hälften av arbetsgivarna har sökt civilingenjörsutbildade i energi- och elektroteknik under det gångna året. Av dessa anser en knapp majoritet att det råder brist på arbetssökande med yrkeserfarenhet. Till 2030 förväntas både tillgången och efterfrågan växa i samma omfattning, vilket på sikt innebär ett balanserat läge på arbetsmarknaden. 12 Högskoleingenjörer inom el, elektroteknik och datateknik På kort sikt (närmsta tre år) uppger hela 68 procent av företagen i SCB:s Arbetskraftsbarometer att de har sökt civilingenjörsutbildade inom gruppen elektronik, datateknik och automation. Enligt samma undersökning kan vi för gruppen Högskoleingenjörer inom el, elektroteknik och datateknik utläsa att det på tre års sikt råder en brist på yrkeserfarna medan tillgången på nyutexaminerade högskoleingenjörer inom el, elektroteknik och datateknik uppges vara balanserad. Styr- och reglerteknisk utbildning/tele- och elektronikutbildning För styr- och reglerteknisk utbildning samt tele- och elektronikutbildning uppges i SCB:s Arbetskraftsbarometer för 2013 att rekryteringsläget för framförallt yrkeserfarna arbetssökande är stort. Antalet anställda med utbildning i styr- och reglerteknik bedöms exempelvis öka på tre års sikt enligt 51 procent av arbetsgivarna. IT-utbildad kompetens En rekryteringsgrupp som lyfts bland företagen kopplat till Smarta Elnät är olika former av ITutbildad kompetens. IT-området innefattar dock en stor bredd utbildningar med flera olika inriktningar. De vanligaste yrkena, vilka även är de utbildningsgrupper som nämns av företagen, innefattar här systemerare och programmerare, övriga dataspecialister samt datatekniker. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 2013 (avser riket) uppger drygt hälften av arbetsgivarna har sökt arbetskraft med programmerar- eller systemvetarutbildning under det senaste året. Av dessa anser 47 procent att tillgången på nyutexaminerade är god. Däremot uppger 74 procent att det råder brist på yrkeserfarna arbetssökande. Antalet anställda med programmerar-och systemvetarutbildning bedöms öka framförallt på tre års sikt. Figur 5.3. Rekryteringsläge programmerar- och systemvetarutbildning (SCB, 2013) SCB:s Trender och prognoser pekar även åt att pensionsavgångarna beräknas bli förhållandevis små det närmsta decenniet för IT-utbildningarna. Därför fortsätter tillgången på utbildade att stiga fram till början av 2020-talet för att därefter plana ut. Samtidigt understryks att den snabba utvecklingen inom IT och data kan göra att rekryteringsbehovet kan komma att ändras och att området visat sig känsligt för konjunktursvängningar, samt att beräkningarna är osäkra då systemvetare och till exempel civilingenjörer med datainriktning till viss del konkurrerar om samma jobb. För systemvetare och programmerare specifikt väntas det till 2013 uppstå ett större rekryteringsbehov än utbud. 12 SCB (2012). Trender och prognoser 2011 19