SÄKERHET TILL VARDAGS OCH VID KRIS Civilförsvarsförbundets självskyddskoncept VÅR SÅRBARHET augusti 2007
Vår sårbarhet (2 tim) Presentation av förbundet och instruktören Civilförsvarsförbundet är en frivilligorganisation inom samhällets krishanteringssystem. Vi arbetar med frågor om den enskilda människans säkerhet och trygghet. Vår viktigaste uppgift är att förmedla kunskaper inom säkerhet trygghet och överlevnad. Syftet är att bidra till ett hållbart och robust samhälle där människor kan ta ansvar för sig själv vid olyckor och kriser. Tips: Använd Chokladhjulet som hjälpmedel Dela in deltagarna i 5 grupper. Välj rubriker på hjulet. Låt deltagarna snurra och tilldelas en rubrik. Dela ut frågorna på A4. Diskutera rubrikerna i lilla gruppen. Sammanfatta diskussionen i stora gruppen. Ex på rubriker: Hur många medlemmar har förbundet? Hur många föreningar finns i Sverige? Vilka uppdragsgivare har Civilförsvarsförbundet? Vad betyder FRG? Vad är Hitta Vilse? Olycks- och skadestatistik Tips: Låt kursdeltagarna gissa vilken olyckstyp som är vanligast. Gör en sk hörnövning där du ger de 4 hörnen i lokalen varsitt alternativ ex "Trafikolycka", "Bränder", "Fallolycka" och en "valfri". Låt deltagarna ställa sig vid den olyckstyp de tror är vanligast, diskutera varför man står där man står, låt deltagarna också argumentera för "sin" olycka. Gå sedan igenom vad som blev rätt och ev fel. Visa OH över statistiken. Diskutera även varför vi tror som vi gör, ex medias roll. - ca 640 000 människor drabbas av personskador varje år till följd av olycka - 80% av dessa olyckor sker i hem- och fritidsmiljön - ca 3000 personer avlider som en följd av olycka och av dessa har 1400 personer råkat ut för någon form av fallolycka (att jämföra med ca 500 dödsfall i trafiken) Nästan alla olyckor sker alltså i hemmet eller närmiljön. Nästan hälften av alla olyckor är en fallolycka. Vårt uppdrag är att medvetandegöra detta hos allmänheten och att ge kunskap om hur man förebygger och avhjälper dessa olyckor. 2
Statistiken är hämtad från Räddningsverkets hemsida, www.srv.se. NCO (Nationellt Centrum för lärande av Olyckor) är en nationell resurs för tvärsektoriellt samarbete kring fakta och utveckling av metoder och system för att förebygga, utreda samt beskriva effekter av olyckor, tillbud, incidenter och säkerhetsarbete. Här produceras en massa statistik. www.srv.se/nco. Allmänhetens uppfattning om olycks- och skadestatistiken rimmar illa med verkligheten. Forskarna tror att detta delvis kan bero på medias rapportering; stora rubriker är vanligare vid trafikrelaterade olyckor än när någon snubblar på mattan! Eftersom så många människor drabbas varje år är det genom förebyggande av fallolyckor man kan spara allra mest lidande och förstås också pengar. En helt vanlig vecka Var sker de flesta olycksfallen? H e m o c h f r i t i d A r b e t e T r a f i k * 640 000 personer skadas varje år av olycksfall * 80% av dessa olyckor sker i hem- och fritidsmiljö * 1400 personer avlider varje år till följd av fallolycka. (Jmf 500 dödsfall i trafiken årligen.) Den här veckan omkommer 50 personer till följd av olyckor varav 2 personer i bränder, 10 i vägtrafiken och 25 till följd av fallolyckor Den här veckan kommer 350 personer in till våra akutmottagningar med höftledsfrakturer av dessa kommer nästan hälften aldrig att återfå ett normalt liv Den här veckan läggs nästan 2 000 människor in på våra sjukhus till följd av olyckor Den här veckan uppsöker 12 000 människor en akutmottagning efter att varit med om en olycka Den här veckan uppsöker nästan 20 000 människor primärvården efter att ha varit med om en olycka Den här veckan uppgår samhällets utbetalningar för olyckor till nästan 800 miljoner kronor. Källa: Räddningsverket OH-bild Olycks- och skadestatistik Faktaruta. Finns som OH på hemsidan. Tips: Nu när vi vet vilken olyckstyp som är vanligast, vilken är då den mest sårbara åldersgruppen? Låt deltagarna diskutera detta i "bikupa". De vanligast förekommande olyckstyperna är alltså de som inträffar i hemmet eller närmiljön. Men varför är vi så dåligt förberedda? Vårt förhållningssätt till risk beror på samspelet mellan dessa tre tankesfärer: - Påverkansfaktorer vad som påverkar hur man tänker och handlar (bestäms av miljö/sammanhang och erfarenheter) - Handlingssätt hur man agerar inför risker och osäkerhet (beror på vilken grundinställning man har till faror, vilka strategier man använder sig av samt de faktiska handlingar, vanor och beteenden man utför och har) - Uppled utsatthet syn på risker och sårbarhet (vad kan hända och vilken sårbarhet/ motståndskraft man har) Miljöer och sammanhang där man känner sig trygg utgör exempelvis en viktig grund i människors tänkande, men vilka dessa miljöer är kan variera avsevärt. För den som är mycket medveten om en viss risk kan den kända miljön upplevas som farlig, där vet man att det finns ett hot. Men betydligt vanligare torde det motsatta förhållandet vara, att man känner tryggheten i det välbekanta. Personlig erfarenhet har visat sig bidra till en starkare riskuppfattning och upplevelse av sårbarhet, men effekterna i termer av handling har även visat sig vara specifika för en viss risk eller situation samt relativt 3
kortlivade. Reflektioner hos deltagare i denna studie speglar också att individen med tiden många gånger återgår till att göra som tidigare och att det kan vara svårt att vidmakthålla nya beteenden. (Ur Man måste tänka sig för när man är hemma SRV Beställningsnummer R00-279/06. ISBN 91-7253-303-X) (Se även länk på hemsidan) Våra grundbehov Redogör för våra grundbehov; mat, vatten, värme, sömn och trygghet. Varför har grundbehoven så stor betydelse för säkerheten? Och för förebyggande av olyckor? Larma och signalera 112 Vårt nödnummer är 112, dit ringer man i akuta nödsituationer. Vad är då en akut nödsituation? kännetecknas den av att fara föreligger för liv, egendom eller miljö och där man behöver omedelbar hjälp från ambulans, räddningstjänst, polis, flyg-, sjö-, fjällräddning, jourhavande präst eller giftinformation. (från www.112.se) Nu har man också inrättat en försökstjänst där döva, tal- och hörselskadade ska kunna larma 112 via SMS. Den som är intresserad registrerar sig på SOS Alarms hemsida, www.sosalarm.se. I telefonkatalogen kan man även få information om hur man larmar och annan viktig samhällsinformation. Via mobiltelefon kan du alltid larma även om du saknar pengar på kontantkortet. Kan man ringa nödnumret 112 från en mobiltelefon även om denna inte har täckning? Både ja och nej. De tre teleoperatörer som finns på marknaden har varierande geografisk täckning. Därför finns det områden helt utan täckning samt områden där en eller två operatörer saknar täckning. I områden helt utan täckning kan man inte nå nödnumret 112, men om minst en operatör har täckning ska man kunna nå 112. Om det står "Endast nödsamtal" eller liknade på telefondisplayen saknar den egna teleoperatören täckning. Då kan man bara ringa 112. (från www.112.se ) Fungerar varken fasta eller mobila telenätet åk till närmaste brandstation. Det är kommunens ansvar att se till att det går att nå larmnumret 112 även vid elavbrott. (Studera och använd det undervisningsmateriel om 112 som finns på hemsidan, www.112.se ) Nödsignaler Genom ljud-, ljus eller andra visuella signaler kan man påkalla uppmärksamhet i nödsituationer. De skall vara tre till antalet och de visuella bör ha färgen röd eller orange. Ex. tre visselsignaler med visselpipa tre blinkningar med ficklampa tre eldar placerade i en trekant tre blinkningar med en signalspegel röd raket eller rött bloss tre markeringar upptrampade i snö en orangefärgad duk med en svart fyrkant eller cirkel, utlagd på marken 4
Samhällets varningssystem Viktigt Meddelande till Allmänheten VMA Med hjälp av VMA-systemet (Viktigt Meddelande till Allmänheten) kan stora grupper av människor bli varnade och få information i samband med olyckor eller händelser som riskerar att orsaka störningar i samhället. Det finns två typer av meddelanden; varnings- och informationsmeddelanden. Varningsmeddelande sänds omedelbart på begäran av behörig räddningsledare eller myndighet eller företag i situationer då omedelbar risk bedöms föreligga för skada på liv, egendom eller i miljön. Ett varningsmeddelande ska upprepas inom fem minuter. Varningsmeddelandet sänds alltid i samtliga medverkande radio- och TV-kanaler. Informationsmeddelande sänds, dock utan krav på omedelbarhet, på begäran av behörig räddningsledare eller myndighet och företag för att förebygga och begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön. Ett informationsmeddelande ska upprepas inom tio minuter. Informationsmeddelandet kan begäras bli sänt i alla medverkande radio- och TVkanaler. Möjligheterna att sända meddelanden enligt VMA är inte kopplade enbart till räddningstjänst. De ska gälla också i situationer, som tenderar att utvecklas till allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Lämpliga kontaktpersoner i dessa situationer är jourhavande befäl i kommunal räddningstjänst eller polischef i beredskap. Behöriga att begära att få meddelanden sända är i övrigt räddningschef, räddningsledare, polismästare och samtliga räddningstjänstansvariga myndigheter på central och regional nivå. De anläggningar som fått kommunens tillstånd att själva utlösa signalen Viktigt Meddelande har också rätt att begära att få ett viktigt meddelande uppläst. Meddelandets innehåll Den som begär ett VMA ansvarar för informationens innehåll och för att de uppgifter som lämnas är korrekta. Korta, precisa fakta lämnas till SOS-centralen, som förmedlar denna information till Sveriges Radios sändningsledning. Meddelandet bör innehålla kort och saklig information om: vad som hänt vad som utgör det akuta hotet mot liv, hälsa och miljö anvisningar om vad människor ska göra för att skydda sig vad allmänheten kan göra för att eventuellt underlätta räddningsarbetet (från www.srv.se ) Se även information om VMA i telefonkatalogen. 5
Hot och risker i samhället Vad är skillnaden mellan ett hot och en risk? Vad finns det för risker i din hemkommun? Har din kommun gjort risk- och sårbarhetsanalys? Kontakta samordnaren och be att få ta del av analysen. Enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap är kommunen skyldig att utföra risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska därefter värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Faktaruta. Från Rättsnätet, www.notisum.se. Tips: Vilka hot och risker finns i kommunen? Låt deltagarna i bikupa ge förslag på hot och risker globalt och i hemkommunen. Tips: Läs en dagstidning tillsammans Kursdeltagarna får läsa en dagstidning. Vilka hot och risker finns? (Både globalt och lokalt.) Tips: Samla tidningsartiklar Låt deltagarna studera tidningsartiklar och diskuterar de olika typerna av risk och hot. Kan de inträffa i vår hemkommun? Vilka skulle konsekvenserna bli? Tips: Fotografera riskobjekt i kommunen. Gör en OH med lokala riskobjekt. - Känner deltagarna igen objekten? - Vilken typ av verksamhet bedrivs på platsen? - Hur är verksamheten placerad? - Vilka risker finns med verksamheten? - Vilka säkerhetsrutiner har man? 6
Samhällets krishanteringssystem och den enskildes ansvar Samhällets krishanteringssystem bygger på tre viktiga principer: ansvarsprincipen likhetsprincipen närhetsprincipen Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en viss verksamhet under normala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar för verksamheten under en kris eller krigssituation. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt det är möjligt ska vara den samma såväl under fredstida förhållande som under kris eller krig. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Krishanteringssystemet bygger också på sektors- och områdesansvar. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället lokalt, regionalt och nationellt. På lokal nivå har kommunerna ett områdesansvar, på regional nivå har länsstyrelsen ett områdesansvar och på nationell nivå är det regeringen som är områdesansvarig. (Från www.krisberedskapsmyndigheten.se.) Tips: Den enskildes ansvar Låt deltagarna i bikupa diskutera hur de ser på individens roll i krishanteringssystemet. Vad bör vi själva kunna ordna och förebygga vid krissituationer? Bör vi själva utbilda oss? Bör vi skaffa information som rör vår egen säkerhet? Ett gemensamt ansvar Vi bär gemensamt ansvaret för vår säkerhet. Det offentliga har ett huvudansvar för Sveriges säkerhet. Enskilda individer och företag har även de ett ansvar och därmed en viktig roll i säkerhetsarbetet. Det offentliga har ett ansvar att tydliggöra, ta tillvara och att organisera detta på bästa sätt. Samtidigt måste individer och företag hålla sig själva informerade om risker och hot, och vilka krav det ställer. Från Regeringens hemsida www.sweden.go.se. 7
3 scenarier som omfattar: * Grundläggande åtgärder vid olycksfall och brand * Grundläggande åtgärder för att förebygga olyckor och brand hemma/närmiljön/fritiden * Grundläggande åtgärder för beredskap vid elavbrott Dela in deltagarna i grupper, låt de jobba med varsitt scenario. Sammanfatta och diskutera i stor grupp. Scenario 1: En helt vanlig middag Du är hemma med familjen/vännerna. Både vuxna och barn umgås. Tillsammans ska ni ordna med fredagsmiddag. Ni ska laga mat, duka bordet, äta, diska osv. Vad kan hända? - Vilka olyckor kan inträffa? - Finns det någon brandrisk? - Vad gör ni om olyckan inträffar? - Vad gör ni om det börjar brinna? - Hur kan man förebygga olycka och brand hemma? - Vad händer om strömmen försvinner? Diskutera i grupper utifrån frågeställningarna. Scenario 2: En helt vanlig utedag Det är en fin försommardag, du och familjen/vännerna tänker göra en skogsutflykt. Både stora och små ska följa med. Tillsammans ska ni ordna med packning, skogsvandring, tältning, matlagning utomhus. Vad kan hända? - Vilka olyckor kan inträffa? - Finns det någon brandrisk? - Vad gör ni om olyckan inträffar? - Vad gör ni om det börjar brinna? - Hur kan man förebygga olycka och brand utomhus? - Påverkas ni om strömmen försvinner? Diskutera i grupper utifrån frågeställningarna. 8
Scenario 3: En helt vanlig arbetsdag Det är en helt vanlig dag på jobbet. Du och dina arbetskamrater dricker förmiddagskaffe. Både gamla och unga arbetar här. Ni håller precis på att avsluta ett stort projekt, det rings, mejlas och pratas i telefon oavbrutet. Plötsligt slocknar alla lampor och all elektronisk utrustning. Det verkar som om det är ett omfattande strömavbrott. Hela stan är mörklagd. Vad kan hända? - Vilka olyckor kan inträffa? - Kan det börja brinna? - Vad gör ni om olyckan inträffar? - Vad gör ni om det börjar brinna? - Hur kan man förebygga olycka och brand på arbetet? - Hur påverkas ni om strömmen försvinner? Diskutera i grupper utifrån frågeställningarna. 9
Förslag på alternativa upplägg Tips: Använd Chokladhjulet för att aktivera deltagarna under hela avsnitten Vår Sårbarhet. Dela in deltagarna i 5 grupper. Välj rubriker på hjulet. Låt deltagarna snurra och tilldelas en rubrik. Dela ut frågorna på A4, gärna i olika färger. Diskutera rubrikerna i lilla gruppen. Sammanfatta diskussionen i stora gruppen. Förslag på rubriker och frågor: Presentation av förbundet o Antal medlemmar? o Hur många föreningar? o Uppdragsgivare? o Vad betyder FRG? o Vad är Hitta Vilse? Olycks- och skadestatistik o Var sker de flesta olycksfallen? o Vilken olyckstyp är vanligast? o Vilka åldersgrupper drabbas oftast? o Hur många dödsfall sker varje år pga en fallolycka? o Hur många dödas i trafiken? Våra grundbehov o Vilket är det viktigaste näringsämnet för hjärnan? o Hur länge klarar sig en vuxen människa utan vatten? o Nämn tre olika sätt att göra upp eld. o Vad innebär flerskiktsprincipen? o Hur ser det internationella stopptecknet ut? Att larma och signalera o Vårt larmnummer? o Vad betyder och innebär VMA? o Hur nödsignalerar man utomhus? o Vilka kommer man i kontakt med via larmnumret? o Vad är internationella nödfärgen? Hot och risker - krishanteringssystemet o Vad är skillnaden på hot och risk? o Vilka hot och risker finns i din kommun? o Vad är KBM? o Vem är beredskapssamordnare i din kommun? o Vad innebär närhetsprincipen? (Kanske svårt för den som inte känner till något om förbundet men perfekt kursmateriel för ex föreningsstyrelser.) Tips: Tipspromenad En tipspromenad kan vara en möjlighet att köra Vår sårbarhet utomhus. Rätta tipsraden tillsammans, här finns möjlighet till diskussioner, utveckling och frågor. Förslag på tipspromenad finns på hemsidan. 10
Tips: Efter tipspromenaden arbeta med Säkerhetskassar Dela in den stora gruppen i 4 mindre. Låt varje grupp få titta i varsin Säkerhetskasse. Undersök och fundera över innehållet. Låt den mindre gruppen presenterar innehållet för samtliga deltagare. Ex. Säkerhetskasse 1: Elavbrott ficklampor i olika modeller, heatpal Säkerhetskasse 2: Brand brandfilt, brandvarnare olika typer, timer Säkerhetskasse 3: Kvävning/förgiftning testcylinder, maskindiskmedel, medicinskt kol Säkerhetskasse 4: Utomhus/naturen signalduk, nödask, flytväst, reflexer Säkerhetskasse 5: Fall halkskydd, broddar Säkerhetskasse 6: Trafiken cykelhjälm, ägghjälm Tips: Tankeväckare för Risk i hemmet Visa ett antal likadana flaskor men med olika innehåll. Låt deltagarna gissa vad som kan drickas eller ej. Använd post-it-lappar Ja Nej. Flaska 1: vatten Flaska 2: lampolja Flaska 3: T-röd Flaska 4: saft Flaska 5: grön såpa Flaska 6: coca cola Visar på att farliga vätskor alltid skall förvaras i originalförpackning och på rätt plats. Poängterar också att det finns åldersrelaterade risker ex barn alt äldre med dålig syn. 11