Studiebesök i! religionskunskapsundervisningen.



Relevanta dokument
Studiebesök i religionskunskapsundervisningen.

Att samtala om: Vad krävs för att vara muslim?

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic

Religionskunskap med ämnesdidaktik

Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Islam i världen den näst största religionen Ca 1,5 miljard är muslimer, nästan 25 % av jordens befolkning.

Likhetstecknets innebörd

Recension av Carina Holmqvist Lidhs licentiatuppsats Representera och bli representerad Av Hans Lödén

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Så sa läraren. Instruktion:

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Låt eleverna reflektera enskilt eller i grupp kring följande frågor. Samla sedan eleverna och diskutera frågorna.

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

Centralt innehåll årskurs 7-9

Muhammad föddes år 570(e.kr) i Mekka. Han var kameldrivare, karavanledare. Han var gift med den rika änkan Khadidja. År 610 möter Muhammad ängeln

Syfte Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Religionsvetenskap II, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

Världsreligioner i Sverige

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Stenhagenskolan

Judar och muslimer. bygger tro och tillit i Malmö. årsbok 2018 myndigheten för stöd till trossamfund

Lärardagarna Vad är det du inte har förstått? Erfarenheter från forskningscirkeln - Att möta elevers olikheter i matematikklassrummet

Likhetstecknets innebörd

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Höredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14

KRITISKA ASPEKTER

Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Normutmanande materialgranskning

Argumenterande tal. Denna presentation och dess exempel är till största del baserade på Erik Petterssons Youtube-klipp.

Till religionsprovet fredag vecka 50

ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Film. Islams framväxt

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Muhammad the last prophet

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Per-Gunnar Hallberg Lärarutbildare SO lärare (Hi, Re, Sh ) Utvecklingschef Fortbildning/skolutveckling. Forskningscentrum Företagsamt lärande och


Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

Grupp 3 Vad är ett ämesdidaktiskt examensarbete?

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Skolenkät årskurs 7-9, 2018

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Scouternas gemensamma program

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

Lidköpings kommun Lidköpings kommun - Föräldrar Åk 5. Lidköping Skolenkät svar, 66%

Kärleken till Dig. Känner du igen dig i något av nedanstående påstående?

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Målet med uppgifterna är att eleverna ska få kännedom om att information, oavsett kanal, inte alltid är sann.

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Entreprenöriellt lärande

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Skolenkät, elever 7-9

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

En introduktion till källkritik åk 1-3

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

LPP i religion ht. 2015

Observationsprotokoll för lektionsbesök

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

FERLINSKOLAN

Transkript:

Studiebesök i religionskunskapsundervisningen. Elevers tal om islam före, under och efter ett moskébesök Thérèse Halvarson Britton Licentiatuppsats på CSD, KAU (2014)

Syfte Att undersöka ett studiebesöks religionsdidaktiska möjligheter och utmaningar genom elevers yttranden om islam före, under och efter ett moskébesök Vilka muntliga och skriftliga yttranden om islam gör elever före, under och efter besöket? Vilka muntliga och skriftliga yttranden om moskébesöket och trosrepresentantens tal om islam gör elever? Vilka likheter, skillnader och spänningar i elevers yttranden om islam går att iaktta inom och mellan de olika kontexterna, dvs i klassrummet före besöket, i moskén under besöket och i klassrummet och skolkontexten efter besöket?

Metod och teoretiska utgångspunkter Urval Gymnasieelever i åk 2 24 elever från en klass Religionskunskap 1 Dataproduktion Elevloggar (skriftliga loggar i början av islam-momentet, direkt efter moskébesöket samt i slutet av momentet) Klassrumsobservationer under hela islam-momentet 13 uppföljande elevintervjuer i slutet av momentet Tolkning och analys Elevyttranden analyseras dels med hjälp av Michael Bachtins teori om talgenrer, dels utifrån innehållskategorier som framträder i empirin Religionsdidaktiska utmaningar och möjligheter diskuteras med utgångspunkt i Robert Jackson och en tolkande ansats

Efter besöket: Islam tolkas på olika sätt 1/3 av eleverna ger uttryck för att de efter besöket (och resten av undervisningen) förstår att det finns många islamer, dvs en inre variation. Några elever ger uttryck för att olika tolkningsmöjligheter hjälper dem att förstå islam medan andra ger uttryck för det motsatta: Jag fick en mycket bättre bild och förståelse om islam och muslimer. Jag har aldrig trott att alla är terrorister, jag hade en muslimsk kompis förut, men jag har ändå haft lite förutfattade meningar om andra saker. (Linnéa) Han upprepade samma svar på vissa av frågorna olika tolkningsmöjligheter. Det är inte tillräckligt utförligt för en troende som kanske vill säga mer om religionen. (Leah) Didaktiska utmaningar och möjligheter (1) att visa på inre variation (2) att hitta en balans mellan religion som konstruktion och som något som kan göra sanningsanspråk

Föreställningar om sann islam Elever ger generellt uttryck för att det finns något som är sann islam Elever speglar generellt sin uppfattning om sann islam i det som representanten ger uttryck för.

En spänning i elevers yttranden om sann islam, islam på riktigt, islam, islam Moskérepresentanten representerar sann islam Jag tycker det var kul att vara där just för att lära mig rätt, jag vill inte diskutera saker jag inte vet något om men nu kan jag det. (Filippa) Filippas representation baseras på moskérepresentantens representation av islam vilken under besöket främst framställs som islam som filosofi/den ideala läran Elevers egna erfarenheter av islam representerar sann islam Jag tyckte inte vi fick svar på alla frågor vi i klassen ställde. Det känns som om Erik bara svarade enligt sin syn på Islam och inte Islams svar. Han förenklade hur han uppfattade allt men jag tycker han borde berättat mer om islams syn på saker och ting. Jag har min egen syn på islam pga minnen och det skulle inte vara lätt att ändra sig. Mina föräldrar levde som kristna i ett muslimskt land och blev väldigt dåligt behandlade och det är därför jag inte vill ändra min syn på religionen. (Deniz) Deniz representation verkar vara baserad på bilder av (en) levd islam genom egna erfarenheter. Didaktiska utmaningar och möjligheter att hjälpa eleverna (1) att förena islam som lära/ filosofi med levda islamer, (2) att göra undervisningen trovärdig genom att lyfta fram olika representationer, (3) att utmana föreställningen om sann islam (4) att hjälpa eleverna att få syn på sina egna föreställningar

Olika sätt att adressera representanten Som expert Hur många länder styrs enligt sharia? Är det sant att Muhammed var gift med Aisha 6 år? Som representant för muslimer generellt Ofta i kombination med planerade Varför-frågor: Kvinnor föder upp män men är ändå så förtryckta. Varför? Lever ni strikt efter Koranen? Som individ Mer fokus på representantens åsikter och erfarenheter än på vad som driver representanten i sin religiösa praktik samt upplevelser: Vad tycker du om Muhammedfilmen? Har du varit i Mecka? Didaktiska utmaningar och möjligheter (1) att arbeta källkritiskt, (2) att utveckla elevers förmåga att formulera frågor (3) att hjälpa elever att få syn på och undersöka drivkrafter i religiös praktik och tro.

Elever relaterar till sig själva Besöket verkar trigga igång att elever relaterar till och jämför med sin egen uppfattning och livstolkning. Det förefaller vara svårt att utmana elevernas tidigare föreställningar av islam. Tre olika mönster: En tidigare positiv bild av islam förstärks En tidigare negativ bild av islam finns kvar Elever ger uttryck för förändrad inställning, från negativ till positiv, men sedan faller de tillbaka i en negativ inställning (endast tjejer) Något elevexempel förändrad inställning till att vistas i ett religiöst rum Didaktiska utmaningar och möjligheter att hjälpa eleverna (1) att få syn på den egna livstolkningen (2) att få syn på hur den egna uppfattningen påverkar oss i mötet med andra livstolkningar (3) att utmana/omvärdera den egna livstolkningen

Moskébesöket som en kontext där olika verksamheter möts att vara i skolan och i ett religiöst sammanhang. Skolsammanhang: Varför-frågor Förväntad neutralitet från representanten Kritiskt förhållningssätt Religiöst rum Väcker känslor ( mysigt, creepy, jobbigt, övertygande ) Egna livstolkningen triggas igång Elever tillämpar en artighetsgenre Bidrar till att elever lyssnar mer på varandra och representanten än de gör i klassrummet Ger tjejerna förhållandevis större tal-utrymme även om killar fortfarande dominerar. Hindrar elever att ställa alla frågor de vill, t ex frågor om genus Jag tror att man hade vågat ställa mer frågor i klassrummet för det är ändå en miljö där man känner sig ganska trygg men vi var ju gäster i moskén och då måste man ta hänsyn till vad man ställer för frågor, hur man pratar och så. / / Jag tror att det kan vara för att jag hade velat bli bemött med respekt ifall någon kom till en plats som var viktig för mig. (Amanda) Didaktiska utmaningar och möjligheter att hjälpa eleverna att våga ställa de frågor de har men fortfarande på ett respektfullt/artigt sätt

Sammanfattningsvis; några religionsdidaktiska utmaningar och möjligheter (1) att visa på inre variation (2) att hitta en balans mellan religion som konstruktion och som något som kan göra sanningsanspråk (3) att förena islam som lära/filosofi med levda islamer, (4) att göra undervisningen trovärdig genom att lyfta fram olika representationer, (5) att utmana föreställningen om sann islam (6) att hjälpa eleverna att få syn på sina egna föreställningar (7) att arbeta källkritiskt, (8) att hjälpa elever att få syn på och undersöka drivkrafter i religiös praktik och tro. (9) att hjälpa eleverna att våga ställa de frågor de har men fortfarande på ett respektfullt/artigt sätt