RondEllen Nykarleby stads personaltidning Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti 1 2010

RondEllen Nykarleby stads personaltidning Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti 1 2010

2 Små rosa moln Visst har jag hört att det är något stort, men ändå känslan av att sväva på små rosa moln kom som en överraskning för mig. Ofta kommer jag på mig själv med ett leende på läpparna, långt borta i mina egna tankar. Orsaken till detta är att jag har blivit mormor till världens sötaste trollunge, för visst är alla barnbarn de sötaste på jorden. Jag fånigt pladdrande, ett baby leende till svar då vet jag, jag kommer att stanna länge än på mina rosa moln. Känslan av att sväva tycker jag mig också se bland er som kommer in till mig för att ansöka om pension. Att fungera som pensionsombud är nog mitt mest givande uppdrag. Alla ni förväntansfulla blivande pensionärer, med ett långt arbetsliv bakom, det nya okända framför. Alla era drömmar om hur dagarna ska se ut - jag ser att ni svävar på moln. Allt ni nu ska hinna med, alla planer som nu ska förverkligas. Ofta är det just barnbarnen som ska få mera tid. Jag kommer ihåg mannen som sa: Nu är rätta tiden att bli pensionär, för jag är världens bästa farfar det har mitt barnbarn sagt! Så här inför semestrarna hoppas jag att ni alla hittar ett moln att sväva på i sommar, färgen är inte så viktig, bara det är ljust! Unna er att koppla bort jobbet under semestern det finns så mycket annat som också är viktigt i livet. Resor och äventyr, sol och lata dagar, vad vet jag. Gör allt det ni drömde om under den kalla vintern. Ha en skön sommar! Kristina Backlund, pers.sekr. och mormor Vaaleanpunaiset pilvet Olinhan kuullut sen olevan jotain suurta, mutta siltikin tunne leijua vaaleanpunaisilla pilvillä tuli yllätyksenä minulle. Usein löydän itseni humy huulilla, kaukana omisssa ajatuksissani. Syy tähän on että minusta on tullut mummo maailman suloisimmalle peikkovauvalle, sillä kaikki lapsenlapsethan ovat suloisimmat tämän maapallon päällä. Minä hupsuna lörpötellen ja vastauksena suloinen vauvan hymy silloin tiedän että tulen pysymään kauan vielä vaaleanpunaisilla pilvilläni. Leijumisen tunteen olen näkevinäni myös teissä jotka tulette luokseni hakemaan eläkettä. Eläkeasiamiehen tehtävä on antoisin työtehtäväni. Kaikki te toiveikkaat tulevat eläkeläiset, pitkä työelämä takana, uusi tuntematon edessä. Haaveilette tulevista päivistä näen että leijutte pilvillä. Nyt on aikaa toteuttaa kaikki suunnitelmat. Usein juuri lapsenlapset tulevat saamaan enemmän aikaa. Muistan miehen joka sanoi: Nyt on oikea aika jäädä eläkkeelle, koska olen maailman paras isoisä niin lapsenlapseni on sanonut! Näin kesälomien alkaessa toivon että te kaikki löydätte pilven millä leijua, värillä ei ole niin väliä kunhan se on vaalea! Älkää ajatelko työtehtäviä loman aikana, onhan elämässä niin paljon muutakin tärkeää. Matkat ja seikkailut, aurinko ja laiskat päivät. Tehkää kaikkea mistä haaveilitte kylmän talven aikana. Nauttikaa kesästä! Kristina Backlund, henk.siht ja mummo Redaktionen/toimitus Tfn 78 56 Mathias Backman 216, 044-7219021 Barbro Julin 401 Nina Myrskog 251 Gunilla Lillbacka 115, 044-7219002 Kristina Backlund 119 Chefredaktör och ansvarig utgivare / Päätoimittaja ja vastaava julkaisija: Gunilla Lillbacka Grafisk formgivning / Graafinen suunnittelu: Deform / Emil Wingren Tryck / paino: Oy Arkmedia Ab Upplaga / painos: 600 Pärmfoto / kansikuva: Ulla Linder Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta och ändra inlämnat redaktionellt material...jag hoppas att ni alla hitt

3 Vinnare i Fototävlingen Fotot är taget sommaren 2009 vid Andra sjön under Andra sjö-jazz kvällen. Det var en fin kväll med härligt sommarväder och njutbar musik. Alla faktorer inspirerade till att ta en vinnande bild. Så här säger Ulla Linder, fotografen bakom den vinnande bilden i RondEllens fototävling. Redaktionen tyckte att den dessutom passade yppligt som pärmbild för sommarnumret av RondEllen. Ulla har alltid fotat, hon fick sin första kamera som 8-10 åring och det började med massor av foton av grannens häst, som på många foton blev huvudlös. För Ulla är det ett naturligt sätt att se på världen genom kameralinsen, hon ser världen i bilder. Kameran är nästan alltid med var hon än rör sej, hon fotar framför allt för att dokumentera för minnenas skull. Att hon sen nu och då lyckas ta bilder som hon både tekniskt och konstnärligt är nöjd med är väldigt roligt och en bonus. Hon tycker själv att hon ännu kan förkovra sej i den teknik som en digital systemkamera erbjuder. Vinnaren har förärats med ett pris i form av Leif Sjöholms bok Upptäck Nykarleby i bild. muistoja Että hän silloin tällöin onnistuu ottamaan valokuvia joihin hän on tyytyväinen sekä teknisesti että taiteellisesti on oikein mukavaa ja bonusta. Hänellä on omasta mielestään vielä opittavaa digitaalisen järjestelmäkameran tarjoavassa tekniikassa. Voittaja on palkintona saanut Leif Sjöholmin kirja Upptäck Nykarleby i bild. Fototävlingen fortsätter, så skicka in dina bilder till någon i redaktionen. Valokuvauskilpailu jatkuu joten läheta kuvasi toimituksen jäsenille Barbro Julin Barbro Julin Valokuvauskilpailun voittaja Kuva on otettu Toisvedellä kesällä 2009 kun siellä järjestettiin jazz-ilta. Ilta oli hieno, mahtava kesäsää ja nautinnollinen musiikki inspiroi ottamaan voittavan valokuvan. Hedersomnämnande går till Linda Sundvik för en finländsk strålande vinterbild... Näin sanoo Ulla Linder, RondEllenin valokuvauskilpailun voittaneen valokuvan takana. Toimitus oli myös sitä mieltä että valokuva sopii erinomaisesti RondEllenin kesänumeron kansikuvaksi. Ulla on aina valokuvannut, hän sai ensimmäisen kameransa 8-10 vuotiaana ja hänellä oli monta kuvaa naapurin hevosesta, joka kuvissa jäi päättömäksi. Ulla väittää näkevänsä maailman kuvina ja kameralinssin läpi hän katsoo maailmaa luonnollisella tavalla. Kamera on melkein aina mukana missä hän ikinä liikkuukin ja hänelle valokuvaaminen on tapa dokumentoida...och till Gun-Viol Granér som hittat ett finländskt Hawaii. ar ett moln att sväva på...

4 Oljehamnen i Kanäs Oljehamnen i Kanäs, knappast har den undgått någon. I 40 år var den i statens ägo och fungerade som ett beredskaps- och reservlager av bränsle. Verksamheten var stillsam och informationen utåt om vad som pågick bakom stängslet var knapphändig. En och annan skröna om området började florera, den ena mera fantasieggande än den andra. Sommaren 2007 började det hända saker i den tidigare så stillsamma verksamheten. Staten sålde ut hela anläggningen sommaren 2007 och ett år senare, efter många om och men, stod Nykarleby stad som ägare till oljelagret och hamnen. Arto Syrjälä Ålder 63 Bor i Egnahemshus i Ylihärmä Familj Fru och tre barn + 3 barnbarn Favoritmat Egen renskav Motto Eteenpäin sanoi mummo lumessa. Kokemuksesta on aina hyötyä. Johan Österbacka Ålder 43 Bor i Egnahemshus i Sandsund Familj Fru och tre pojkar 18, 15 och 10 år Favoritmat Egenhändigt grillat kött Favoritdryck Kotikalja och sprite (blandas 50 50) Motto Stå på dig, annars står någon annan på dig! Fritidsintressen www.easthilltrading.fi Arto Syrjälä har varit anställd av Neste Oil i över 44 år och de senaste 25 åren har han varit stationerad vid oljehamnen i Kanäs som lagerchef. När jag intervjuar Arto märker jag snabbt att han har koll på det mesta gällande området, allt är väldokumenterat och anläggningarna är ypperligt omskötta. Bergslagren började byggas på 60-talet och hela området stod klart 1975. Den första oljeleveransen kom dock redan 19:e maj 1968. Det var oljefraktfartyget M/T Olav, som under kapten M.B. Holmströms befäl lade till vid Kanäs i tre dygn och lossade 5 000 m3 dieselolja. Det var den första oljan som pumpades in i de underjordiska bergslagren i Kanäs. Sedan dess har båtarna kommit och gått med ojämna mellanrum, totalt har det lossats eller lastats olja i hamnen 73 gånger. År 1993 var ett toppår när hamnen besöktes hela 18 gånger av lastfartyg. Enligt Arto har jobbet som platschef vid oljelagren och hamnen i Kanäs varit fritt men ansvarsfyllt och han har trivts bra. Några ubåtar har han inte sett till och inte har området eller verksamheten heller haft något att göra med forna Sovjetunionen, annat än att en del av fraktfartygen som lastat eller lossat olja i hamnen har gått under Sovjetisk flagg. På anläggningen har förutom Arto också Aimo Hakala, alias Jaska, varit stationerad, han gick i pension 2008. Arto Syrjälä gick i pension sista maj i år, men rycker in med sakkunskap och erfarenhet när det behövs åtminstone till det här årets slut. Staden ny ägare Nykarleby stad blev ny ägare till hela området med oljelager, hamn, byggnader och omgivande mark sommaren 2008. Efter att det tagits beslut om att området fortsättningsvis ska användas till sitt ursprungliga ändamål, dvs. lagring av bränsle påbörjades arbetet med att få alla nödvändiga tillstånd i skick omedelbart och i dag är anläggningarna igen i bruk. Skillnaden är att den nu är uthyrd åt Nordic Storage Ab, ett svenskt företag i oljelagringsbranschen, och tjänar inte längre som ett långtidslager och reserv för eventuella krissituationer i landet. Vaktbyte vid Kanäs Johan Österbacka heter den person som Nykarleby stad anställt som ny terminalchef vid Kanäs oljehamn. Österbacka har före han tillträdde i stadens tjänst arbetat som logistikchef vid Nautor och som lagerförman vid UPM. Vid UPM ansvarade han också för tjockoljehamnen där olja till industrin köptes in, men också såldes ut åt t.ex. isbrytare. Att tanka en isbrytare är inget som kan liknas vid att tanka en bil, berättar Johan, oljan pumpas genom tiotums rör och ändå kan det ta ett halvt dygn att fylla tanken. Positiv utmaning Johan Österbacka har upplevt den tid han hunnit arbeta som terminalchef som en mycket positiv utmaning. Man kunde kanske tro att det är lugnt och ensamt ute vid Kanäs, men så har det inte varit hittills. Arbetet..en del av fartygen har gå

5 går till stor del ut på att koordinera allt som skall göras på området och det mesta skall köpas in som tjänster utifrån. Stora krav ställs på säkerheten för både människor och miljö och det beaktas i alla tillstånd och certifikat samt i arbetsrutinerna på området. Country och vilda västern På fritiden har Johan Österbacka många järn i elden, mest känd är han för sitt brinnande intresse för allt som förknippas med Amerikansk nostalgi och cowboykultur. Han driver en näthandel där han säljer bl.a. cowboyhattar, bälten, spännen och vapenreplikor. Många har säkert sett honom på Juthbackamarknaden där han sålt sina cowboygrejer 16 år i rad på samma plats. Johan är också intresserad av countrymusik, teknik, bilar och husvagnsliv. Mathias Backman Den mäktiga entrén till grottorna är väl dold från både land, hav och luft. tt under Sovjetisk flagg...

6 Öljysatama Kanäsissa Arto Syrjälä Ikä 63 Asuu Omakotitalossa Ylihärmässä Perhe Vaimo ja 3 lasta + 3 lastenlasta Lempiruoka Itse tehty poronkäristys Motto Eteenpäin sanoi mummo lumessa. Kokemuksesta on aina hyötyä Öljysatama Kanäsissa, tuskinpa se on jäänyt keneltäkään huomioimatta. 40 vuoden ajan se oli valtion omistuksessa ja toimi polttoaineen valmius- ja varavarastona. Toiminta oli rauhallista ja informaatio raja-aidan ulkopuolelle oli erittäin vähäistä. Yksi jos toinenkin, toinen toistaan mielikuvituksellisempi juttu alueesta alkoi kukoistaa. Kesällä 2007 alkoi aikaisemmin niin rauhallisessa toiminnassa tapahtua. Silloin valtio möi koko alueen ja seuraavana vuonna, monen mutkan jälkeen tuli Uudenkaarlepyyn kaupungista öljyvaraston ja sataman uusi omistaja. Arto Syrjälä on ollut Neste Oil:n palveluksessa yli 44 vuotta ja viimeiset 25 vuotta hän on toiminut Kanäsin öljysataman varastopäällikkönä. Kun haastattelen Artoa huomaan pian että hänellä on hyvin hallinnassa kaikki mikä koskee aluetta, kaikki on hyvin dokumentoitu ja rakennuksia ja laitteita on hoidettu erittäin hyvin. Varastoja Kanäsin kallioon alettiin rakentamaan 60-luvulla ja koko alue oli valmis vuonna 1975. Ensimmäinen öljytoimitus saapui kuitenkin jo 19. toukokuuta 1968. Öljyä tuova alus oli nimeltään M/T Olav ja sen kapteenina toimi M.B. Holmström. Se oli Kanäsissa kolme vuorokautta ja purki yhteensä 5 000 m3 dieselöljyä. Se oli ensimmäinen öljy mikä pumpattiin maanalaisiin varastoihin Kanäsissa. Sen jälkeen laivat ovat tulleet ja menneet epätasaisin väliajoin, kaiken kaikkiaan satamassa on lastattu tai purettu öljyä yhteensä 73 kertaa. Huippuvuosi oli vuonna 1993 jolloin satamassa kävi yhteensä 18 alusta. Johan Österbacka Ikä 43 Asuu Omakotitalossa Sandsundissa Perhe Vaimo ja 3 poikaa (18, 15 ja 10 v.) Lempiruoka Itse grillattu liha Lempijuoma Kotikalja ja Sprite (sekoitetaan 50 50) Motto Stå på dig, annars står någon annan på dig! Vapaa-ajan harrastus www.easthilltrading.fi Arton mukaan työ Kanäsin öljysataman paikallisjohtajana on ollut vapaata mutta vastuunalaista ja hän on viihtynyt hyvin. Sukellusveneitä hän ei ole alueella nähnyt, eikä alue tai sen toiminta ole ollut missään tekemisissä entisen Neuvostoliiton kanssa, muuten kuin että muutamat satamassa lastanneet tai purkaneet laivat ovat seilanneet Neuvostoliiton lipun alla. Alueella on Arton lisäksi työskennellyt myös Aimo Hakala, alias Jaska, hän siirtyi eläkkeelle vuonna 2008. Arto Syrjälä sen sijaan siirtyy eläkkeelle tänä vuonna toukokuun viimeisenä päivänä, mutta tulee auttamaan tiedoillaan ja kokemuksellaan tarvittaessa ainakin vuoden loppuun asti. Kaupunki uutena omistajana Kesällä 2008 tuli Uudenkaarlepyyn kaupungista uusi omistaja Kanäsin öljyvarastolle, satamalle, rakennuksille sekä Kanäsia ympäröivälle metsämaalle. Sen jälkeen kun tehtiin päätös että aluetta jatkossakin tullaan käyttämään sen alkuperäiseen tarkoitukseen, eli polttoaineen varastointiin alkoi työt tarpeellisten lupien saamiseksi välittömästi ja tänään kaikki on taas käytössä. Erona aikaisempaan toimintaan on se että nyt Kanäsia vuokraa ruotsalainen öljynvarastointiyritys Nordic Storage Ab, eikä se enää toimi pitkäaikaisvaras-..laivat ovat seilanneet Ne

7 tona ja varavarastona maatamme mahdollisesti koskevissa kriisitilanteissa. Vahdinvaihto Kanäsissa Henkilö jonka Uudenkaarlepyyn kaupunki on palkannut uudeksi terminaalipäälliköksi Kanäsin öljysatamaan on nimeltään Johan Österbacka. Österbacka on aikaisemmin työskennellyt Nautorilla kuljetuspäällikkönä sekä UPM:llä varastoesimiehenä. UPM:llä hän oli myös vastuussa paksuöljysatamasta mistä teollisuudessa käytetty öljy ostettiin, mutta myös myytiin esim. jäänmurtajille. Jäänmurtajien tankkaamista ei voi verrata autojen tankkaamiseen, kertoo Johan, öljy pumpataan kymmenen tuuman putken läpi ja kuitenkin tankin täyttäminen voi kestää jopa puoli vuorokautta. Positiivinen haaste Sen ajan minkä Johan Österbacka on ehtinyt työskennellä terminaalipäällikkönä on ollut hänen mielestään erittäin positiivinen haaste. Voisi ehkä luulla että Kanäsissa on rauhallista ja yksinäistä, mutta sitä se ei ole ollut ainakaan tähän asti. Työ on suurimmaksi osaksi kaikkien alueen eri tehtävien suunnittelua ja suurin osa niistä palveluista ostetaan ulkopuolelta. Sekä ihmisten että ympäristön turvallisuuteen asetetaan suuria vaatimuksia ja se huomioidaan kaikissa luvissa ja sertifikaateissa kuin myös alueen työrutiineissa. Kantri ja villi länsi Vapaa-ajalla on Johan Österbackalla monta rautaa tulessa, parhaiten hänet tunnetaan hänen palavasta mielenkiinnosta kaikkeen mikä yhdistetään Amerikan nostalgiaan ja cowboy kulttuuriin. Hänellä on oma nettikauppa missä hän myy mm. cowboyhattuja, vöitä, merkkejä ja asejäljennöksiä. Monet ovat varmasti nähneet hänet Juthbacka markkinoilla missä hän on samassa paikassa jo 16 vuoden ajan myynyt tuotteitaan. Johan on myös kiinnostunut kantrimusiikista, tekniikasta, autoista ja asuntovaunuelämästä. Mathias Backman Käännös: Marianne Blomqvist Vahdinvaihto varastoportin edessä. uvostoliiton lipun alla...

8 Favoritrecept - Stadssekreterarens grisgott Stekt grisfilé gris innerfilé salt peppar sojasås lök vispgrädde Gör så här Ställ ugnen på 175 C. Ta en lämplig storlek omarinerad gris innerfilé (ca 500 gram). Salta och peppra griskorven på alla sidor. Krydda lite mer än du tror att det behövs. (obs, om du vill briljera, stek köttet på alla sidor i en stekpanna för att ge det en fin yta). Placera köttet i en ugnsform med lock. Hacka löken och strö över köttet. Häll över en stråle sojasås. Sätt in formen i ugnen och låt köttet stekas på 175 C i ca 1 ½ timme. Tryck ut massan i en form med löstagbar botten. Ställ den kallt. 2. Blötlägg gelatinbladen i kallt vatten. Smält chokladen, låt den svalna. 3. Ta upp gelatinbladen och smält dem med 2 msk vatten. Dela äggen i gulor och vitor. Mjukrör färskosten med äggulor och 3/4 dl socker, tillsätt gelatinlösningen, den smälta chokladen och den hackade mariannechokladen. Vispa grädden. Vispa äggvitorna till skum, tillsätt 3 msk socker, lite i taget under fortsatt vispning. 4. Vänd ner grädde och äggvitevispet i chokladsmeten. Häll massan i pajskalet, täck med folie och sätt in i kyl ca 2 h för att stelna. Lossa tårtan och lägg över på ett fat. Dekorera med hallon och riven choklad. 5. Ät så stor bit du vill. Eller egentligen rekommenderas lite mindre än vad du vill Tomas Knuts Rör ner 1,5 dl vispgrädde med köttet och skyn. Skär köttet i lämpliga bitar och servera med en fräsch grönsallad, lingonsylt och batat eller potatismos. Otroligt enkelt, otroligt gott. Chokladcheesecake Botten: 70 g smör ca 12 digestivekex 1 tsk snabbkaffepulver 3 msk socker Fyllning: 4 gelatinblad 200 g mörk choklad 2 ägg 200 g rumsvarm philadelphiaost 3/4 dl socker 50 g hackad mörk choklad (eller Marianne) 2 1/2 dl vispgrädde 3 msk socker Gör så här 1. Smält smöret och mixa med övriga ingredienser. Chokladcheesecaken smälter ljuvligt i munnen en varm sommardag...sulatettu suklaa ja M

9 Suosikkiresepti.. - Kaupunginsihteerin sikahyva ateria Paistettu sianfilee sian sisäfilee suolaa pippuria soijakastiketta sipuli vispikermaa Tee näin Lämmitä uuni 175 C. Ota sopiva pala sian sisäfileetä (noin 500 g.) Suolaa ja pippuroi sianpötköä joka puolelta. Mausta hieman enemmän kuin luulet sen tarvitsevan (huom. jos haluat loistaa taidoillasi, paista filee paistinpannussa niin se saa kauniin pinnan). Laita liha uunivuokaan ja silputtu sipuli ja loraus soijakastike päälle. Peitä kannella ja paista uunissa noin 1 ½ tuntia. Sekoita paistinliemeen 1,5 dl vispikermaa. Paloittele liha ja tarjoa raikkaan salaatin, puolukkahillon ja bataatti- tai perunamuusin kanssa. Uskomattoman yksinkertaista, uskomattoman hyvää. Suklaatuorejuustokakku Pohja 70 g voita noin 12 Digestive-keksiä 1 tlk pikakahvipulveria 3 rkl sokeria Täyte 4 liivatelehteä 200 g tummaa suklaata 2 kananmunaa 200 g huoneenlämpöistä tuorejuustoa 3/4 dl sokeria 50 g paloiteltua tummaa suklaata(tai Mariannea) 2 1/2 dl vispikermaa 3 rkl sokeria Tee näin 1.Sulata voi. Sekoita kaikki aineet keskenään tehosekoittimella. Painele massa irtopohjavuokaan. Laita jäähtymään. 2. Liota liivatelehdet kylmässä vedessä. Sulata suklaa, anna jäähtyä 3. Sulata liotetut liivatelehdet vesitilkkaan. Erota keltuaiset ja valkuaiset. Sekoita keltuaiset tuorejuuston ja sokerin kanssa. Lisää liivateliuos, sulatettu suklaa ja Mariannemurska. Vatkaa kerma. Vatkaa valkuaiset vaahdoksi, lisää 3 rkl sokeria vähän kerralla ja jatka vatkaamista. 4. Sekoita kerma ja valkuaisvaahto suklaamassaan. Kaada täyte keksipohjan päälle, peitä foliolla ja laita jääkaappiin noin 2 tunniksi. Irrota kakku ja siirrä se tarjoiluvadille. Korista vadelmilla ja suklaarouheella. 5. Syö niin suuren palan kuin haluat. Tai oikeastaan suositellaan että otat vähemmän... Tomas Knuts Käännös: Paula Bonäs ariannemurska...

10 Politikerprao Jag tror att alla beslutsfattare kan hålla med om att vi ibland gör beslut i sakfrågor och ärenden där vi inte är tillräckligt insatta. Med all respekt för tjänstemännens och stadsstyrelsens beredningar i olika ärenden vill jag ändå påstå att det inte alltid helt återspeglar den vardag och verklighet som berörd instans lever i. På basen av detta faktum tycker jag att Politikerprao är ett mycket bra projekt som både öppnar dörrar och skapar kontakter på ett helt annat sätt. Kursplats Arbis Hejsan! Vad roligt att du Ted skall vara med oss här på Arbis utropar rektor Anders Wingren när jag första gången ringer upp och anmäler mig som praoelev. Ett sånt bemötande får man bara här i Nykarleby var min första tanke. Efter en stunds diskussion hade jag tre alternativ för min prao, en föreläsningskväll, en kursplaneringsdag eller en helt vanlig dag på Arbis. Jag tyckte att kursplaneringsdagen med Anders, Barbro och Heidi verkade mest intressant eftersom jag då får möjlighet att se hur olika kursförslag behandlas för att sedan bli en av Arbis många kurser till hösten. Framgångssagan Arbis Det är tisdagsmorgon och vi söker oss till stadshusets hjärta nämligen bastuavdelningen på högsta våningen för att ostört planera höstens Arbis-kurser. Dagen börjar med en allmän diskussion om Arbis verksamhet och genast när jag får möjlighet ställer jag frågan: Hur är det möjligt att man i lilla Nykarleby år efter år kan ha så brett kursutbud och hur lyckas ni kväll efter kväll på torsdagar fylla Stjärnhallen till bristningsgränsen med åhörare till kända föreläsare? Tröskeln är låg att kontakta Arbis, Nykarlebyborna kommer varje år in med många kursförslag, det finns inga åldersgränser och man behöver inte bo i Nykarleby för att få delta i kurser eller föreläsningar, är några av framgångsfaktorerna som Arbis-personalen räknar upp. Hösten 2010 Förberedelserna inför höstens kurser pågår för fullt just nu på Arbis-borgen på skolområdet i Nykarleby, man är aktiv i hela kommunen via ett nätverk av byaombud och kontaktpersoner. I Arbis jobbar årligen ca 140 st lärare och utöver den traditionella kursverksamheten erbjuder man också fortbildningsverksamhet åt företag och föreningar. Ett nytt bokningsprogram på internet skräddarsys som bäst åt Arbis för att ytterligare förenkla anmälningsprocessen för deltagarna. Båtbyggarkurs i Monäs, teaterskola för barn, matlagningskurser, berättarkvällar, körsång, och otaliga jumppa-kurser bara för att nämna några av kurserna. Jag väljer att inte redogöra för nästa års storsatsningar i Arbis här i denna text men skvallrar ändå om att världskända idrottsprofiler kanske kommer att besöka Nykarleby ännu i år. Lådbilsrallyt är en gemensam satsning med Kultur & Fritid och det finns väl ingen här i trakten som missade årets upplaga som gick av stapeln den 18 maj. Teds kursförslag Jag informeras om att ALLA KURSFÖRSLAG oberoende av var och när de kommer in arkiveras och sparas i en databas. Unga män 18-35 år är den kategori som är minst av alla deltar i Arbis-kurser. Nu skall jag passa på att ge några kursförslag för de unga upptagna männen, Bygg din terrass kunde passa på våren och Sikfiske med nät på hösten fick bli mina vassaste idéer. I Nykarleby jobbar idag människor från flera olika länder, många bosätter sig och bildar familj här vilket är mycket glädjande. Borde vi ha information om Arbiskurserna på flera språk, exempelvis estniska, ryska och vietnamesiska? Kanske Arbis i framtiden bäst kan främja integrationen av invandrare i Nykarleby, tiden får utvisa. Tack Avslutningsvis vill jag tacka Anders, Barbro och Heidi för en mycket trevlig och givande planeringsdag och samtidigt vill jag passa på att önska hela Nykarleby stads personal en riktigt trevlig sommar! Ted Saari Anders Wingren, Barbro Snårbacka, Ted Saari och Heidi Kronqvist plane...världskända idrottspro

11 Poliitikkoharjoittelija Uskoisin että kaikki päättäjät voivat olla kanssani samaa mieltä siitä, että joskus päätämme asioista joihin emme ole paneutuneet tarpeeksi hyvin. Kaikella kunnioituksella virkamiesten ja kaupunginvaltuuston asioiden valmisteluille, väittäisin kuitenkin ettei niistä aina saa täysin oikeaa kuvaa kyseisen instanssin arkipäivästä ja todellisuudesta. Juuri tästä syystä poliitikkoharjoittelija on mielestäni erittäin hyvä projekti mikä sekä avaa ovia että luo uusia kontakteja täysin toisella tavalla. Kurssipaikka Arbis Hei! Kuinka hauskaa että sinä Ted tulet tänne meille Arbikseen, huudahtaa rehtori Anders Wingren kun soitan ensimmäistä kertaa ja ilmoittaudun harjoittelijaksi. Ensimmäinen ajatukseni oli että tällaisen vastaanoton voi saada vain täällä Uudessakaarlepyyssä. Lyhyen keskustelun jälkeen minulle tarjottiin kolmea eri harjoitteluvaihtoehtoa: luentoilta, kurssiensuunnittelupäivä tai ihan tavallinen päivä Arbiksessa. Minun mielestäni kurssien suunnittelupäivä Andersin, Barbron ja Heidin kanssa kuulosti mielenkiintoisimmalta, koska silloin saisin mahdollisuuden nähdä miten eri kurssivaihtoehtoja käsitellään tullakseen sitten lopulta yhdeksi Arbiksen syksyn kursseista. Menestystarina Arbis On tiistaiaamu ja hakeudumme kaupungintalon sydämeen eli virastotalon ylimmän kerroksen saunaosastolle, jotta voisimme rauhassa suunnitella syksyn Arbis kursseja. Päivä aloitetaan yleisellä keskustelulla Arbiksen toiminnasta ja heti kun saan mahdollisuuden esitän kysymykseni. Kuinka on mahdollista että pienessä Uudessakaarlepyyssä on vuosi vuoden jälkeen niin laaja kurssivalikoima ja kuinka te onnistutte täyttämään Tähtihallin torstaisin, ilta illan jälkeen kuuluisien luennoitsijoiden luennoille? Heidän mielestään tämä johtuu muun muassa siitä että kynnys Arbikseen on erittäin matala ja Uusikaarlepyyläiset ottavatkin yhteyttä vuosittain ehdottaen uusia kurssivaihtoehtoja. Meillä ei myöskään ole ikärajoja eikä tarvitse edes asua Uudessakaarlepyyssä voidakseen osallistua kursseille tai luennoille. Syksy 2010 Tulevan syksyn kurssien valmistelut ovat täydessä vauhdissa Arbiksessa kaupungin koulualueella, mutta myös koko kunnan alueella kylien edustajien ja yhteyshenkilöiden avustuksella. Arbiksessa työskentelee vuosittain noin 140 opettajaa ja perinteisen kurssitoiminnan lisäksi tarjotaan myös jatkokoulutustoimintaa yrityksille ja yhdistyksille. Parhaillaan on käynnissä uuden Arbikselle räätälöidyn varausohjelman suunnittelu jotta ilmoittautumisprosessista voisi tehdä vielä helpomman kursseille osallistuville. Veneenrakennuskurssi Monäsissä, teatterikoulu lapsille, ruoanlaittokursseja, kuorolaulua ja useita jumppakursseja vain mainitakseni muutamia tulevista kursseista. En aio paljastaa ensi vuoden suurpanostuksia, mutta sen verran kuitenkin juoruan että maailmakuulut urheiluhenkilöt voivat tulla Uuteenkaarlepyyhyn ehkä vielä tänä vuonna. Mäkiautokisa on Arbiksen ja kulttuuri & vapaa-ajan osaston kanssa tapahtuva yhteinen tapahtuma mitä kukaan tältä seudulta ei varmaan halunnut jättää väliin ja tänä vuonnahan se pidettiin 18 toukokuuta. Tedin kurssiehdotus Minulle kerrottiin että kaikki kurssiehdotukset arkistoidaan tiedostoon, tulivatpa ne sitten missä ja milloin tahansa. 18-35 vuotiaat nuoret miehet ovat vähiten kursseille osallistuva ryhmä, siksi minun kurssiehdotukseni onkin Rakenna oma terassi mikä sopisi kevätlukukaudelle kun taas syyslukukaudelle ehdottaisin Siian verkkokalastus kurssia. Uudessakaarlepyyssä työskentelee tänä päivänä useista eri maista lähtöisin olevia ihmisiä, monet heistä jäävät asumaan ja perustavat perheen tänne mikä on erittäin positiivista. Pitäisikö meidän informoida Arbis kursseista useammilla kielillä, esim. eestin, venäjän ja vietnamin kielillä? Ehkä juuri Arbis voisi tulevaisuudessa parhaiten edistää maahanmuuttajien integrointia Uuteenkaarlepyyhyn, aika näyttää. Kiitos Lopuksi haluaisin kiittää Andersia, Barbroa ja Heidiä erittäin mukavasta ja antoisasta suunnittelupäivästä ja samalla haluan toivottaa koko Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilökunnalle oikein hyvää kesää! rar höstens kurser. Ted Saari / käännös: Marianne Blomqvist filer kanske kommer...

12 Aukeama Jokaisen numeron Aukeamassa esittelemme yhden työntekijöistämme... Kuka olet? Olen Tarja Kettinen-Nyholm, 50v. Asun Kantlaxissa mieheni Mikaelin ja lastemme Markuksen ja Saran kanssa. Sara on kevään abiturientti ja Markus seuraa isänsä jalanjälkiä ja opiskelee Espoossa, Raja- ja Merivartiokoulussa. Olen syntynyt Vahdolla (sijaitsee lähellä Turkua; nykyisin Vahto on liitetty Ruskon kuntaan). Pohjanmaalla olen asunut 23-vuotta. Vuonna 1992 rakensimme talon Kantlaxiin, Mikaelin kotitalon viereen, joten Kantlaxissa on tullut asuttua 18-vuotta. Mieheni Mikael on innokas luontoihminen ja metsällä kävijä ja näillä retkillä hänellä on seuralaisenaan Suomen ajokoira Helaanmaan Jekku. Kuvaile itseäsi kolmella sanalla! Aamunvirkku, illantorkku, nopearytminen niin puheessa, liikkeissä kuin teoissa. Mitä teet työksesi? Toimin luokanopettajana Metsäkulman koulussa Miten kauan olet työskennellyt Uudenkaarlepyyn kaupungille? Metsäkulman koulussa alotin keväällä 2003 ja vakinaisen viran sain sitten kesällä 2003. Sitä ennen olen tehnyt lyhytaikaisia sijaisuuksia niin Metsäkulmalla kuin myös ruotsinkielisillä ala-asteilla. Mikä on parasta työssäsi? Työ lasten ja nuorten parissa vaatii opettajaa pysymään ajan tasalla kaikenpuolisen kehityksen mukana. On palkitsevaa nähdä miten lapset oppivat ja kehittyvät. Pienessä koulussa opettajalla on mahdollisuus läheltä seurata oppilaan kehitystä ja kasvua esikoulusta tuonne murrosiän kynnykselle (6v.- 13v.) Erityisen palkitsevaa on havaita miten oppilaat oppivat lukemaan ja sen myötä heidän suomen kielen taitonsa vahvistuuja laajenee. Tämän ihmeen saan kokea joka vuosi kun uusi I-luokka on oppinut lukemaan. Lisäksi kun opetan Kevätsiivous meneillään Metsäkulman koulupihalla kaikkia vuosikursseja koulussamme, niin usein isoimpien oppilaiden kanssa vietämme antoisia muisteluhetkiä siitä millaisia he olivat I-II-luokalla. Tämä antaa syvyyttä ja perspektiiviä oppilassuhdetyöhön. Mikä on huonointa työssäsi? Opetustyötä ajatellen niin tietynlainen kiire, asioiden paljous mitä oppilaiden tulisi omaksua, asettaa vaatimuksia opetustyölle. Ei ole tarpeeksi aikaa paneutua kaikkeen. Usein uusiutuvat opetussuunnitelmat eivät herätä myöskään innostusta. Aamunvirkku, illantork

13 opetan isompia luokkia (musiikki, käsityö ja kirjallisuus). Minulla on 24 opetustuntia viikossa, jonka lisäksi tulee erinäisiä kokouksia, palavereja ja vanhempaintapaamisia. Mitkä ovat vapaa-ajan harrastuksesi? Body-training, ulkoilu ja liikunta ja niiden vastapainoksi kirjallisuus. Usean vuoden ajan olen harrastanut myös aikuisopiskelua Kokkolan Chydenius-instituutissa, mutta tänä kuluneena talvena olen pitänyt siitä taukoa. Vihje Kertokaa kaikille sukulaisille, tuttaville, ystäville ja kissankumminkaimoille että Uudessakaarlepyyssä on suomenkielinen perusasteen koulu: METSÄKULMAN KOULU Kenet haluaisit nähdä aukeamalla seuraavassa numerossa? Palkanlaskijan Utviket I Utviket presenterar vi i varje tidning en av våra medarbetare... Kerro työpäivästäsi! Koulu alkaa joka aamu klo 8.30. Olen erikoistunut esi-ja alkuopetukseen, joten pääsääntöisesti opetan I-II-luokkalaisia. Heidän kanssaan vietän päivän 12.30 asti, jolloin he lähtevät kotiin. Lukujärjestys kertoo päiväohjelman, johon kuuluu milloin lukemista, laskemista, kirjoittamista, kuvataidetta, käsitöitä, musiikkia, liikuntaa, uskontoa ja luontoa. I-II-luokkalaisilla on 19 viikkotuntia, joista äidinkieli saa suurimman tuntikokonaisuuden, mikä sinänsä on aivan ymmärrettävää kun ollaan I-II-luokalla. Iltapäivätunnit 12.50-14.30 Vem är du? Jag heter Tarja Kettinen-Nyholm och jag är 50 år. Jag bor i Kantlax med min man Mikael och våra barn Markus och Sara. Sara är abiturient i vår och Markus följer i sin pappas fotspår och studerar vid Gräns- och sjöbevakningsskolan i Esbo. Jag är född i Vahto (som ligger nära Åbo; Vahto hör numera till Rusko kommun). Jag har bott i Österbotten i 23 år. 1992 byggde vi vårt hus i Kantlax, bredvid Mikaels hemgård så i Kantlax har jag alltså bott i 18 år. Min man Mikael är en hängiven naturmänniska och skogsmulle och på med på sina utfärder har han finska stövaren Helaanmaan Jekku. Beskriv dej själv med tre ord! Morgonpigg, kvällstrött och snabb i både tal, rörelser och handling. ku, nopearytminen...

14 Vad jobbar du med? Jag arbetar som klasslärare i Metsäkulman koulu. Hur länge har du jobbat för Nykarleby stad? Jag började våren 2003 i Metsäkulman koulu och tills vidare jobb fick jag sommaren 2003. Före det har jag haft kortare vikariat både i Metsäkulma och svenskspråkiga lågstadier Vad är det bästa med ditt jobb? Arbete med barn och unga kräver att läraren hänger med i utvecklingen inom alla områden. Det är givande att se hur barnen lär sig och utvecklas. I en liten skola har läraren möjlighet att på nära håll följa elevens utveckling ändå från förskolan tills de kommer i puberteten (6 13 år). Speciellt givande är det att följa med hur barnen lär sig att läsa och i och med det utvecklas och breddas och stärks deras modersmål. Det här undret får jag vara med om varje år då en ny årskurs 1 lär sig läsa. Tack vare att jag också undervisar i de högre klasserna får jag tillsammans med dem trevliga stunder då vi minns hur de var som elever på klass 1 och 2. Det här ger djup och perspektiv i arbetet med elevrelationen. Vad är det sämsta med jobbet? Då jag tänker på undervisningsarbetet så är det en viss brådska och mängden material eleverna borde hinna lära sej som sätter krav på undervisningsarbetet. Det finns inte tillräckligt med tid att sätta sig in i allt. Läroplaner som ofta förnyas väcker inte heller någon entusiasm. Berätta om en arbetsdag! Skolan börjar varje morgon kl. 8.30. Jag är specialiserad på nybörjarundervisning så huvudsakligen undervisar jag elever i klass 1 och 2. Jag är tillsammans med dem till kl. 12.30 då de far hem. Läsordningen ger dagsprogrammet och dit hör läsning, räkning, skrivning, bildkonst, handarbete, musik, gymnastik, religion och natur. Eleverna i årskurs 1 och 2 har 19 veckotimmar, därav får modersmål den största andelen av det totala timantalet, vilket ju är helt förståeligt då man är elev i årskurs 1 och 2. Eftermiddagstimmarna mellan 12.50 och 14.30 undervisar jag i de högre klasserna (musik, handarbete och litteratur) Jag har 24 undervisningstimmar i veckan och därtill kommer möten, palaver och träffar med föräldrar. Vad har du för fritidsintressen? Body-training, friluftsliv och motion och som motvikt till det litteratur. Under många år har jag också idkat vuxenstudier i Chydenius institutet i Karleby, men under den här vintern har jag haft paus från dem. Mitt tips! Berätta för alla släktingar, bekanta och vänner att det i Nykarleby finns en finskspråkig skola inom grundläggande utbildningen som heter METSÄKULMAN KOULU. Vem vill du se på utviket i nästa nummer? En löneräknare. Översättning: Barbro Julin Vem vet kanske du sover p

15 Kamreren tripsar: Att resa med liten budget hur gör man? Ett av mina största intressen är att besöka nya kulturer, träffa nya människor men framför allt att resa runt! För att kunna åka så ofta som möjligt vill jag alltid att det kostar så lite som möjligt. Vill du resa till lågpris i sommar då kan jag rekommendera några goda budgettips som jag själv använt mig av. Flyg Vill du flyga billigt så rekommenderar jag lågprisflygbolag, men det gäller att vara ute i god tid. Ryan Air är det bolag som jag själv åkt mest med och har bra erfarenheter av. Efter midsommar flyger Ryan Air till åtta destinationer från Tammerfors: Kaunas i Litauen Riga i Lettland Bremen och Frankfurt i Tyskland London och Edinburgh i Storbritannien Milano-Bergamo i Italien Malaga i Spanien Vill man ha de bästa priserna på Ryan Air gäller det att boka ca 4 månader på förhand och billigaste flygen hittar man tisdag-torsdag. Alternativet kan vara att hoppas på att det dyker upp ett erbjudande, bolaget har väldigt ofta erbjudanden till Riga och Kaunas, till de andra destinationerna ganska sällan. På Ryan Air tar de betalt för allt så det gäller att vara smart! Ta endast 1 gratis handbagage i storleken 55*40*20 som väger max 10 kg, klä på dig ifall du har en väska som väger för mycket! Ta en tom vattenflaska genom säkerhetskontrollen och fyll den före du går på planet och ta med egen mat på planet om du är hungrig. Ett välkommet alternativ till våra breddgrader är Air Baltic som nu flyger från Vasa till Umeå eller Riga. Där har jag sett resor till Umeå för 40 euro tur-retur. Boende Att bo hos gamla vänner och bekanta är naturligtvis alltid trevligt men de bor ju inte alltid på just din resdestination. Vill du sätta noll euro på boende och få nya vänner, då säger jag bara couchsurfing. Couchsurfing är ett underbart sätta att träffa nya människor och samtidigt bo gratis på deras soffa eller sova i deras gästsäng. Tillvägagångssättet är enkelt: Du registrerar dig på www.couchsurfing.org, fyller i din profil, bestämmer dig för om du vill bjuda ut din egen soffa eller bara bo på andras. Du söker efter och kontaktar själv folk som bor i det område du kommer att vistas och du vill bo hos och de svarar om de kan ta emot dig eller ej. Då man kommer hem till någon vet man aldrig vad som möter en i dörren men vi har haft turen att träffa helt underbara människor i hela Europa. Din värd förväntar sig ingen betalning, han eller hon vill bara höra om ditt liv, ditt land och dina erfarenheter. Vill du kan du fråga om du kan hjälpa till med något i gengäld. Vill man bo mera för sig själv men ändå för en rimlig slant så finns det ju mängder av bokningssidor man kan boka via. Jag skulle speciellt rekommendera www.booking.com, den är lätt att boka via, finns på mängder av språk och har mycket bra info om boendet och bra priser och inga bokningsavgifter. Söker man ett hostell så rekommenderar jag www.hostelworld.com, de har ett stort utbud till rimliga priser. Shopping Alla goda ting är tre, förutom Ryan Air kommer två av mina absoluta favoritkedjor från Irland. Penny s och Dunnes store. Penny s eller Primark som de heter i resten av Europa har sitt högsäte i Dublin och finns i så gott som varje stad i Irland och Storbritanninen. De har nu också öppnat butiker på franska Rivieran, i Madrid och Bremen. Penny s ger dig superbilliga kläder och heminredning för hela familjen i de flesta storlekar, de är bra att plocka allt du gillar, priset är inget hinder. Dunnes store är den andra stora kedjan som jag gillar, ungefär samma koncept som Penny s men lite mera klass men fortsättningsvis tokigt billigt. Dock bör man komma ihåg att pris och kvalitet går sällan hand i hand, så heller inte i de stora klädkedjornas eller lågprisbolagens värld. Men är kläderna snygga, flygplanen trygga och resan billig så jag kan nog känna mig som föst boskap ett par timmar, eller jaga billiga paltor i en trängsel värre än Juthbacka marknaden. Ha en resskön sommar allihop och vem vet kanske du sover på någons soffa i sommar? Har man verkligen inte råd eller tid att åka ut i världen, låt då världen komma och bo på din soffa! Tänk vilken upplevelse det skulle vara för både dig och italienaren som bor på din kökssoffa! Gunilla Lillbacka å någons soffa i sommar?

Foto: Susanna Syrjälä Vi utbildar ju framtiden 16 Studieresa till CERN Vi var en grupp på 30 elever och tre lärare från gymnasierna i Nykarleby, Jakobstad, Korsholm, Petalax och Närpes, som i början av december förra året åkte på studieresa till Genève. Huvudmålet för resan var CERN, en av världens största anläggningar för forskning inom kärn- och partikelfysik, som ligger en bit utanför Genève, på gränsen mellan Schweiz och Frankrike. Vid utforskningen av materiens minsta beståndsdelar använder sig CERN:s forskare av enorma partikelacceleratorer och detektorer. Den kanske mest kända acceleratorn, LHC, är en cirkelformad 27 km lång tunnel, belägen 100 m under marknivån och uppbyggd av bland annat magneter. Inuti LHC uppnår de accelererade partiklarna en hastighet som närmar sig ljusets, innan de kolliderar med varandra i någon av detektorerna. På det här sättet försöker forskarna få fram ny kunskap kring materiens uppbyggnad. Vid CERN finns, förutom laboratorier och forskningsanläggningar, också kontorsbyggnader, bostäder, butiker, postkontor, vetenskapsutställningar, samt en matsal som serverar rätter från världens alla hörn. Hela anläggningen breder ut sig över ett stort område och liknar mera en liten by än ett laboratorium i klassisk bemärkelse. CERN grundades redan år 1954 och har i dagsläget 20 medlemsländer, av vilka Finland är ett. Årligen deltar runt 6500 vetenskapsmän från över 500 universitet, i de experiment som utförs vid CERN. Dessutom har laboratoriet 3000 heltidsanställda, av vilka ett hundratal är finländare. Redan innan vi åkte iväg till CERN, hade vi förberett oss för besöket genom att bekanta oss med kärn- och partikelfysik på ett allmänt plan, samt genom att söka fram fakta kring forskningen vid CERN. Dessutom var ett krav för att alls få delta i studieresan, att vi skulle ha läst åtta fördjupade gymnasiekurser i fysik. Under vårt besök vid CERN fick vi bland annat bekanta oss med forskningen kring antimateria, samt delta i föreläsningar och guidade rundturer i kontrollrum och partikelacceleratorer. Dessutom fick vi ta del av

17 utställningar om CERN:s historia, samt om fysikaliska fenomen på kärn- och partikelnivå. Även om största delen av vår studieresa gick i partikelfysikens tecken, hann vi också med mycket annat under vårt besök i Genève. Bland annat besökte vi Röda Korsets museum och FN. Båda dessa organisationer har nämligen sina högkvarter i Genève. Vår resa till Schweiz skulle inte heller ha varit helt komplett, om vi inte haft en ordentlig mängd choklad och någon souvenir med oss hem i bagaget, så en av eftermiddagarna ägnades åt shopping. Under resans sista kväll hade hela gruppen en gemensam avslutningsmiddag, då vi åt schweizisk fondue och flamberad glass, till ackompanjemang av alphorn. Med på resan från Topeliusgymnasiet var följande abiturienter: Nadja Berglund, Jonathan Häggblom, Erika Julin, Minna Siekkinen, Anders Stubb, Matilda Ståhl, Susanna Syrjälä, Sandra Westman, Andreas Wikblad och lärare Kerstin Karlström. Avslutningsvis vill jag tacka vår fysiklärare Kerstin Karlström samt våra huvudsponsorer Utbildningsstyrelsen och Nykarleby stad, vilka alla tack vare sitt stöd och engagemang gjorde vårt CERN-besök möjligt. Sandra Westman Visu-Virtuell samarbetsundervisning förde lärare till London Under förra läsåret startade Jeppo och Socklot skola VISU-projektet. Det går ut på att elever ska kunna ta del av undervisningen i en annan skola via en interaktiv tavla och video/ljud utrustning. Eleverna ser alltså det andra klassrummet i den stora skärmen och kan prata i mikrofonen för att kommunicera med de personer som finns i andra ändan. Via en webkamera följer läraren med vad eleverna gör. Syftet med projektet är att förbättra förhållanden för små årskullar ute i byskolorna. De kan ta del av undervisningen med jämnåriga och behöver således inte alltid vara i sammansatt klass, vilket är det vanliga för tillfället. Projektet finansieras till största del av Utbildningsstyrelsen, inom ramen för utvecklande av nya lärmiljöer. I höstas väcktes tanken om att besöka BETT, mässan som har de nyaste trenderna inom pedagogisk teknologi. Med på resan var Susanne Sandin och John- Erik Semskar från Jeppo skola, Ulla-Stina Karlsson- Lassander och Patrik Hautanen från Socklot skola. Som sakkunnig expert var också Emil Sandin med, eftersom han varit med på VISU projektet och haft den tekniska delen som en del av sin praktik vid yrkeshögskolan Arcada. Mässan öppnade verkligen ögonen på oss, tekniken är här, datorn ska vara lika självklar som pennan för våra elever, skolböcker ska värderas mot elektroniska läromedel på ett likvärdigt sätt, inte enbart som komplement vilket är fallet idag. Stora smarta skärmar tar svarta tavlans plats, TV, DVD, Internet blir alla en naturlig del i undervisningen eftersom de alla finns lättillgängliga i samma stora skärm. Detta i kombina- s barn inte gårdagens! tion med en dokumentkamera och voila, vi har en ny undervisningsmiljö som motsvarar de ungas förväntningar och som redan är en del av deras vardag. Det är dags för Nykarleby att återigen gå i spetsen för den pedagogiska utvecklingen, för tillfället ligger vi långt efter de länder som hållit sig ajour med de pedagogiska hjälpmedel som redan finns ute på marknaden. Vi kan inte prata om att inte ha råd, utan konstatera att vi inte har råd att fortsätta i de fotspår som definitivt inte förbereder våra ungdomar för den verklighet som väntar på arbetsmarknaden. Vi utbildar ju framtidens barn inte gårdagens! Patrik Hautanen

18 Vattentornet Den 1 maj öppnades Vattentornets Cafè Panorama efter att ha varit stängt i tre år. Sommarcafé Panorama sköts i år av Matilda Sjöholm, Sabina Lindroos, Anna Lillkung, Noora Fleen och Lisa Palm. Trots det regniga vädret den 1 maj var det ändå en jämn ström av besökare. Många var glada över att Panorama äntligen öppnat igen och dagen till ära så fanns det kaffe, mjöd och munkar att avnjuta samtidigt som man beundrade den fina utsikten över Nykarleby. Vattentornet byggdes 1964 på källbacken. Nykarlebyborna i centrum fick då ett jämnt vattenflöde med ett jämnt tryck. Idag fungerar lågvattenbassängen och vattentornet som reserver för varandra. Ifall något händer så att den ena inte kan leverera vatten så klarar det andra systemet att hålla vattenflödet och trycket jämnt. För att säkerställa vattendistributionen i Nykarleby stad så beslöt man för två år sen att utföra en konditionsgranskning av vattentornet. På basen av konditionsgranskningen togs sen beslut om att renovera vattentornets fasad, rörsystem och bassänger. För att detta skulle vara möjligt måste även lågvattenbassängens pumpar och automatik saneras. När vattentornet var driftstekniskt sanerat beslutade man även att ge Café Panorama en uppfräschning med ny färg på både väggar och tak. Golvet har fått klinkers och köksinredningen är helt ny. Caféet har nya fräscha möbler med inspiration från 60 talet. Livslängden på betongkonstruktionen är minst 100 år och rörsystemet håller nu i 50 år efter saneringen. Vattentornet är ett landmärke för Nykarleby och drar många besökare även längre ifrån. Ett besök hit upp är uppskattat av både stora och små, t.o.m. hissen är en upplevelse för sig med Finlands högsta väggmålning. Panorma kommer att vara öppet under hela sommaren. Serveringen kommer att bestå av både smörgåsar och hembakade bakverk och givetvis glass. En kikare finns också att låna för att beundra utsikten. Så tag med en vän eller två och kom upp på ett besök till café Panorama i sommar! Nina Myrskog Nora, Sabina och Matilda serverar dej gärna en kopp kaffe...en upplevelse med Finla

19 Vesitorni Kolmen vuoden kiinniolon jälkeen Café Panorama avattiin 1 toukokuuta. Tänä kesänä kahvilaa hoitavat Matilda Sjöholm, Sabina Lindroos, Anna Lillkung, Noora Fleen ja Lisa Palm. Sateisesta vapunsäästä huolimatta kävijöitä riitti tasaisena virtana kahvilaan. Monet olivat tyytyväisiä, että Panorama oli jälleen avattu. Päivää juhlistettiin kahvilla, simalla ja munkeilla sekä loistavalla näköalalla. Vesitorni rakennettiin vuonna 1964, josta alkaen kaupunkilaisille on taattu tasainen vesivirta ja tasainen paine putkistoissa. Tänä päivänä matalavesiallas ja vesitorni ovat toistensa varajärjstelmiä. Mikäli jotain sattuisi, niin toinen järjestelmä takaa tasaisen virtauksen ja paineen kaupunkilaisten putkistoissa. Vesijakelun takaamiseksi päätettiin kaksi vuotta sitten suorittaa vesitornin kuntotarkastus, jonka seurauksena päätettiin kunnostaa vesitornin julkisivu, putkisto sekä altaat. Samanaikaisesti saneerattiin myöskin matalavesialtaan pumput ja automatiikka. Kun vesitornin käyttötekniikka oli saneerattu päätettiin jatkaa Panoraman kunnostamisella. Seinät ja katto on maalattu, lattia on laatoitettu ja keittiökalusteet ja koneet on uusittu. Myöskin kalusteet on uusittu. Betonirakennelmien arvioitu taloudellinen elinikä on noin 100 vuotta ja putkiston tulisi kestää ainakin 50 vuotta eteenpäin. Vesitorni on tunnettu Uusikaarlepyyläinen maamerkki, joka vetää kävijöitä kauempaakin. Sekä pienet että isot kävijät arvostavat vesitornikäyntiä, jopa hissimatka on oma elämyksensä, ja hissikuilussa voit nauttia Suomen pisimmästä/korkeammasta seinämaalauksesta. Panorama tulee olemaan auki koko kesän. Kahvilasta löytyy monenlaista syötävää, ja voit myöskin lainata kiikarin näköalan ihailemiseen, joten ota kaveri tai kaksi mukaan ja tulkaa käymään Panoramassa tänä kesänä. Nina Myrskog Käännös: Pekka Siekkinen Vattentornet / Vesitorni Byggår/Rekennusvuosi: 1964 Volym/Tilavuus: 600 m 3 Höjd över havet/korkeus merenpinnasta: 69 m Café Panorama Öppethållningstider/Aukioloajat: Juni alla dagar/kesäkuu joka päivä kl. 11 18 Juli alla dagar/heinäkuu joka päivä kl. 11 19 nds högsta väggmålning.

20 Vad är IP-telefoni eller VoIP? Stadens har till hösten planer på att förnya telefonväxeln som betjänat oss sedan 1995. Telefonin har utvecklats mycket sedan 1990-talet och idag är det VoIP som gäller. Men vad är egentligen VoIP och hur berör det våra anställda? Rondellen försöker reda ut begreppen. Voice over Internet Protocol (VoIP) = IP-telefoni I en snabbsökning på ordet IP-telefoni så får vi svaret: IP-telefoni är överföring av röstsamtal och dylikt via datornätverk baserade på internetprotokollet (IP). Till skillnad från traditionell telefoni sker överföringen uppdelad i datapaket. IP-telefoni kallas ibland webbtelefoni eller bredbandstelefoni. I praktiken Dagens vanliga telefoner är anslutna till väggen med egna kablar, i skilda telefonuttag. En IP-telefon behöver inget eget telefonuttag, inga egna kablar. En IP-telefon kopplas till samma kablage och nätverk som våra datorer. Datorerna trafikerar med internetprotokollet (IP). Din datatrafik och dina röstsamtal går parallelt på samma kablar. Detta sätter högre krav på nätverksutrustningen de grå burkarna i olika skrubbar röstsamtal måste ges företräde framför annan datatrafik. Olika telefonapparater Bordstelefon: liknar vanlig telefon, kanske modernare formgivning. Ansluten till datanätet samt en strömkabel. Softphone: du har din dator och i din dator har du ett program som fungerar som telefon. Ingen apparat på bordet utan en apparat i skärmen i stället. Krävs att datorn är på och att du har ett headset. Mobile client: ett tilläggsprogram till din smarta GSMtelefon som gör att den fungerar även som en vanlig lokal telefon, samma funktioner. Kräver WLAN både i GSM-apparaten och i de områden där du ska prata. Vanligen inom husen och lite utanför. Ifall du är rörlig så är detta ett smart alternativ: du kan ringa interna samtal gratis via WLAN, vanliga samtal från din fasta nummer externt eller vanliga GSM-samtal om du går utanför WLAN:ens täckningsområde. IP-telefoni i Nykarleby stad Varför är det bättre med IP-telefoni än nuvarande klassiska växelsystem? billigare i längden då vi slipper telefonkabelhyror, grundavgifter och telefonaktier även enheterna i periferin betjänas av samma växel och service möjlighet till automatisk koppling mellan GroupWise-kalendern och statusvisning växeln kan ge exaktare och snabbare service stort urval av telefontyper sökning av nummer eller namn direkt i apparaten alla kan söka i telefonnummerkatalogen i datorn, där du samtidigt ser ev. frånvarostatus Knut Häggman Mitä on IP-puheluviestintä tai VoIP Kaupunki on suunnitellut uudistavansa syksyllä jo vuodesta 1995 meitä palvelleen puhelinvaihteen. Puheluviestintä on kehittynyt valtavasti sitten 1990 luvun ja tänään pitäisi olla VoIP. Mutta mikä VoIP oikeastaan on ja miten se vaikuttaa meidän toimintaamme? Rondellen yrittää selvittää tätä. Voice over Internet Protocol(VoIP)=IP-puheluviestintä Sanan IP-puhelinviestintä pikaetsinnässä saamme vastauksen: IP-puheviestintä on äänen siirtäminen internetin kautta. Erona perinteiseen puhelinviestintään siirto tapahtuu jaettuna tietopaketteihin. IP-puheluja kutsutaan joskus nettipuheluiksi tai laajakaistapuheluiksi. Käytännössä Nykyiset tavalliset puhelimet ovat kytketty seinään En IP-telefon behöver in