Planering Befolkningsprognos för Umeå kommun 213 222 1 (16) Utredningar och rapporter från Planering, nr 3, april 213
INNEHÅLL sida Inledning 3 Osäkerhet 3 Metod 3 Prognos för hela kommunen 4 Prognos för kommundelarna och Umeå exklusive kommundelarna 7 Umeå exklusive kommundelarna 7 Holmsund/Obbola 9 Hörnefors 1 Sävar 11 Prognosantaganden 11 Inrikes flyttningar 11 Utrikes flyttningar 11 Flyttning totalt 11 Barnafödandet 12 Dödsriskernas utveckling 13 Födda och döda 13 Bostadsbyggande 14 Sammanfattning av de demografiska komponenterna 14 Jämförelse med tidigare års prognos 15 Besök också vår hemsida: www.umea.se/statistik Foto: Ann-Margrethe Iseklint Grafer och layout: Gunilla Guldbrand, Guldbrand & Guldbrand Kontaktpersoner Daniel Levisson, utvecklingsavdelningen, tel. 9-16 12 57, daniel.levisson@umea.se Annalena Löfgren, utvecklingsavdelningen, tel. 9-16 12 42, annalena.lofgren@umea.se 2 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 213
Inledning Den aktuella befolkningsprognosen "Prognos 13" utgår från den faktiska befolkningen i Umeå 212 och sträcker sig fram till prognosens slutår 222. Folkmängden avser den 31 december respektive år och åldern är den som är uppnådd vid årets slut. Den genomsnittliga befolkningsökningen är omkring 86 personer årligen med en högre ökningstakt i början av prognosperioden. Enligt prognosen kommer Umeå kommun att passera 12 invånare under år 215. Befolkningsutvecklingen ligger i stort sett i linje med föregående års prognos. Prognosen är skapad i samverkan med SWECO. Osäkerhet I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. En befolkningsprognos har högst träffsäkerhet under de första två åren, men efter ytterligare några år kan det vara svårare att bedöma hur stor befolkningsökningen blir och i vilka områden den sker. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Därför är osäkerheten störst för 2 44-åringar då omflyttningen är stor i dessa åldrar. En prognosavvikelse i dessa åldrar får även genomslag på barnafödandet. Metod Årets prognos följer samma metod som de fyra tidigare årens prognoser. En övergripande befolkningsprognos genomförs för Umeå kommun som helhet utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker och migration. När detta steg är genomfört tas prognoser fram för kommundelarna Sävar, Holmsund/Obbola, Hörnefors och Umeå exklusive kommundelarna. Dessa prognoser stäms sedan av mot den övergripande kommunprognosen. Det tredje steget behandlar delområden med separata prognoser för över 2 områden i kommunen. Dessa delområdesprognoser justeras sedan mot den kommundelsprognos som respektive delområde tillhör. Delområdesprognosen delas upp i två delar, en del som endast tar hänsyn till befolkning i befintligt bostadsbestånd och en som bara tar hänsyn till befolkningsförändring i nybyggnationen. Utredningar och rapporter nr 3, april 213 3 (16)
Prognos för hela kommunen Totalt sett prognostiseras befolkningen i Umeå kommun att växa med drygt 8 6 personer under perioden 212 222, från 117 294 till nästan 126 invånare. Diagram 1 visar dels den årliga procentuella befolkningsförändringen sedan mitten av 197-talet i kommunen och i riket, dels den faktiska folkmängdens utveckling i Umeå kommun. Diagrammet visar att Umeå är en kommun som haft positiv befolkningstillväxt under hela den studerade perioden och även att utvecklingen till stor del hänger samman med utvecklingen i riket. Undantaget är början av 2-talet som är en period då antalet platser vid Umeå universitet utökades kraftigt, vilket gjorde att kommunens befolkning ökade snabbare tack vare ökat antal studenter. I diagrammet framgår också att den största ökningen prognostiseras ske de första fem prognosåren då den årliga folkökningen beräknas ligga på mellan 9 och 94 personer. Ökningstakten avtar något under efterkommande år till drygt 8 personer per år. Den största inflyttningen till Umeå kommun sker av unga i åldrarna 19 24 år. Gruppen utgör nära 45 procent av den totala inflyttningen till kommunen. När den här gruppen minskar, minskar även underlaget för inflyttning till kommunen. Personer i åldern 19 24 år minskar i hela riket, vilket ligger bakom den avtagande befolkningstillväxten i årets befolkningsprognos. Diagram 1. Umeå folkmängd samt årlig procentuell folkökning i Umeå och riket 1975 212 samt prognos för 213 222. 3, 14 Umeå ökning Riket ökning Folkmängd Prognos 2,5 12 1 2, 8 1,5 6 1, 4,5 2, 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 4 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 213
Diagram 2. Befolkningsstrukturen 212 och 222 samt förändringen i olika åldrar. 3 25 2 15 1 5 år 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1-5 -1 212 222 Förändring Diagram 2 visar befolkningsstrukturen 212 och 222 samt förändringen i olika åldrar. Stapelsegmentet i diagrammet beskriver ökningar och minskningar i respektive ålder under prognosperioden. Diagrammet visar att de största folkökningarna väntas dels i grundskoleåldrarna till följd av 2-talets ökande antal födda barn dels i de yngre pensionsåldrarna. Till skillnad från övriga åldrar väntas 18 24-åringar tillsammans med 6 69-åringar att minska. Tabell 1. Umeå kommuns befolkningsutveckling i olika åldersklasser. 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 213 216 217 222 213 222 år 1458 1468 1472 1466 1471 1474 1474 1473 147 1468 1463,9 % -,5%,3 % 1 5 717 7299 7293 7299 733 7276 729 7293 7289 7289 7282 1,9% -,3% 1,6 % 6 9 574 5136 5338 5511 557 5736 5724 5726 5734 574 5712 9,8 % 2,5 % 12,6 % 1 12 334 3437 3542 3665 38 3852 421 481 424 4227 422 15, % 11,1 % 27,7 % 13 15 3245 3179 3278 3331 346 356 3676 384 3853 413 469 6,6 % 17,6 % 25,4 % 16 18 3919 3677 3443 3354 3292 3385 3432 3552 3644 3752 3872-16,% 17,6 % -1,2% 19 24 14 498 14431 1424 13982 1376 13369 1316 12954 12836 12772 1285-5,5% -6,6% -11,7% 25 34 18 927 1994 19272 19363 19464 19471 19453 19414 1931 19197 1998 2,8 % -1,9%,9 % 35 44 15 133 15241 15384 15593 15851 1625 16156 16254 16368 16515 16569 4,7 % 4,5 % 9,5 % 45 64 26 77 26697 26591 26633 26759 26944 2759 27326 2754 27673 27891,2 % 4,2 % 4,4 % 65 79 13 371 13955 14582 152 15348 15677 1638 16267 16523 16794 16933 14,8 % 1,3 % 26,6 % 8 84 231 2327 2368 2443 2529 2616 271 2831 2912 298 3145 9,5 % 24,4 % 36,1 % 85 2178 2245 2312 2383 2428 2493 2532 2591 2679 2758 2852 11,5 % 17,5 % 3,9 % Totalt 117 294 118185 119117 1242 12983 121 878 122 724 123 565 124 355 125 142 125 911 3,1 % 4,1 % 7,3 % I Tabell 1 redovisas befolkningens utveckling i olika åldersklasser. Tabellen är indelad i fyra delar. Den första delen beskriver befolkningen idag, nästkommande del beskriver kommande budgetperiod till år 216 och därefter den mera osäkra perioden fram till 222. Den fjärde delen av tabellen beskriver förändringen i procent i de olika åldersklasserna för första och andra perioden, samt för prognosen i dess helhet. I tabellen ser man tydligt att det under de kommande fyra åren, fram till år 216, framför allt är gruppen äldre (+65 år) samt barn i grundskoleåldrar som ökar kraftigt. I tabellen ser man även den minskningen av gruppen gymnasieelever när de stora barnkullarna från 1989 1993 byts ut mot de betydligt mindre barnkullarna från 1994 1999. Den här minskningen återhämtas dock under senare delen av prognosen. Utredningar och rapporter nr 3, april 213 5 (16)
Även om befolkningsutvecklingen i Umeå kommun som helhet inte antas hänga direkt ihop med antal färdigställda bostäder får antagandet om nybyggnation konsekvenser för hur tätheten antas utvecklas i de bostäder som finns idag och framförallt för hur befolkningsförändringarna antas ske i olika delar av kommunden. I diagrammet nedan visas beräknad befolkningsutveckling i befintliga bostäder respektive planerade nya bostäder i kommunen. I de omkring 5 3 planerade bostäderna prognostiseras drygt 1 personer att bo vid prognosperiodens slut. Om byg- gandet sker enligt planerna och volymerna på in- och utflyttning sker enligt den utveckling som prognostiseras så kan man vänta sig en viss utglesning i befintliga bostäder. Detta till följd av att nyproducerade bostäder antas dra till sig barnfamiljer eller par som är på väg att bilda familj. En övervägande andel av de planerade bostäderna är lägenheter i flerbostadshus i Umeå tätort. Endast ett litet antal bostäder, cirka 2, planeras i kommundelarna. Diagram 3. Befolkningsutveckling i befintliga bostäder och i tillkommande perioden 213 222. 16 14 Befolkning i nyproduktion Befolkning i befintlig bebyggelse 12 1 8 6 4 2 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 6 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 213
Prognos för kommundelarna och Umeå exklusive kommundelarna Umeå kommun har tre kommundelar, Sävar 1, Holmsund/Obbola, och Hörnefors. Umeå exklusive kommun delarna är resterande delar av kommunen när befolkningen i kommundelarna utelämnats. Umeå exklusive kommundelarna Den största tillväxten i befolkning både i tal och i procent ser vi i Umeå exklusive kommundelarna. Det förklaras av att nybyggnationen till största del är koncentrerad till just de centrala delarna av Umeå tätort. Detta ligger även i linje med nationella observationer om att personer väljer att flytta till stadscentra samt att universitetet attraherar unga att flytta till Umeå stad. Totalt ökar befolkningen med nära 7 8 invånare (8, procent) under den progno s ticerade perioden fram till år 222. Umeå exklusive kommundelarna förväntas passera 1 invånare under 216. Diagram 4. Umeå exklusive kommundelarna, befolkningen 212 och förändringar till och med 216. 14 12 1 8 6 4 2-2 212 Förändring till 216 Ny graf in här 1 5 år 6 15 16 18 19 24 65 79 8 Diagram 4 visar förändringarna i reella tal mellan den sista december 212 och 216 i de olika planeringsåldrarna. De två mest betydelsefulla förändringarna under prognosperioden finner vi för ungdomar (16 18 år) samt för gruppen unga pensionärer (65 79 år). Ungdomarnas minskning förklaras av att barnkullarna födda mellan 1989 och 1994 var betydligt större än de efterföljande barnkullarna födda mellan 1995 och 1999. I slutet av 216 har hela den stora 4-talistgruppen kommit in i 65 79 årsgruppen, vilket förklarar den relativt kraftiga ökningen (över 15 procent) i denna åldersklass. Tabell 2. Umeå exklusive kommundelarna. 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 213 216 217 222 213 222 år 1228 1216 1219 1214 122 1224 1225 1224 1221 1218 1215 -,7 % -,4% -1,1% 1 5 5688 5815 5823 5851 5861 5828 5824 5824 5821 5818 5812 3, % -,8% 2,2 % 6 9 3962 411 4185 429 4342 4487 452 4523 4535 4498 449 9,6 % 3,4 % 13,3 % 1 12 2571 2686 2743 286 2954 317 3135 3174 3266 334 3331 14,9 % 12,8 % 29,6 % 13 15 257 2519 2586 269 2719 2777 2888 298 34 3154 3192 5,8 % 17,4 % 24,2 % 16 18 385 293 2744 2685 2635 272 2725 283 2887 2992 382-14,6% 17, % -,1% 19 24 13171 1379 1289 12654 12393 1211 11927 11729 11622 11549 11569-5,9% -6,6% -12,2% 25 34 173 17185 1736 17426 17496 17499 17465 17432 17323 17217 17119 2,7 % -2,2%,5 % 35 44 12234 12322 12421 12647 1293 1399 13238 13354 1349 13631 1372 5,5 % 6,2 % 12, % 45 64 21429 21489 21474 21572 21724 21913 2246 22267 22475 22631 22833 1,4 % 5,1 % 6,6 % 65 79 1447 1895 11417 11778 1256 1234 12672 12925 13194 13458 13642 15,4 % 13,2 % 3,6 % 8 84 191 1899 1941 1998 272 214 2217 236 237 2423 2551 9, % 23,1 % 34,2 % 85 1744 188 1857 1912 1955 222 249 299 2168 2239 2323 12,1 % 18,8 % 33,2 % Totalt 976 97 826 98 66 99 496 1 331 11 16 11 914 12 666 13 413 14 131 14 86 3,4 % 4,5 % 8, % Tabell 2 redovisar den procentuella folkökningen för olika åldersgrupper. Folkökningen väntas bli stor i gruppen 8-år eller äldre, som är en viktig grupp ur ett resursperspektiv. I stort sett hela befolkningen över 8 år får någon form av stöd från kommunens verksamhet. Den här gruppen ökar. enligt prognosen med över tio procent under åren 213 216 och nära 34 procent för hela tioårsperioden. Ur ett annat verksamhetsperspektiv ser man att befolkningen i grundskoleålder (6 15 år) ökar med drygt 9 barn fram till och med år 216, vilket motsvarar 1 procent. Av skolbarnen är det antalet mellanstadieelever som antas öka mest, nära 15 procents ökning. Under senare delen av prognosperioden är det elever i högstadiet och gymnasiet som förväntas öka mest, båda med en ökning kring 17 procent. 1) I Sävar kommundel ingår även Holmöns befolkning. Utredningar och rapporter nr 3, april 213 7 (16)
Holmsund/Obbola Diagram 5. Holmsund/Obbola, befolkningen 212 och förändringar till och med 216. 16 14 12 1 8 6 4 2 212 Förändring till 216-2 1 5 år 6 15 16 18 19 24 65 79 8 Under prognosperioden ökar kommundelen sin befolkning med drygt 3 personer. Detta motsvarar nära fyra procent. et -åringar antas öka i början av prognosperioden, en ökning som största del kan förklaras av att barnafödandet i Holmsund/Obbola var ovanligt lågt under basåret 212. Därför ger det till synes ökade antalet -åringar ingen större effekt i åldersgruppen 1 5 år. Kommundelen förväntas få en stor ökning i gruppen äldre. Fram till och med år 216 är ökningen av personer som är 8 år eller äldre drygt fem procent, men totalt under hela prognosperioden beräknas gruppen öka med 24 procent. Ser man till grundskoleåldrarna 6 15 år förväntas barnen i dessa att öka under prognosperioden. Fram till år 216 ökar gruppen med drygt 14 barn vilket motsvarar 13 procent. Under hela prognosperioden ökar andelen barn i åldrarna 6 15 år med drygt 24 barn motsvarande 23 procent. Gruppen gymnasiebarn (16 18 år) väntas minska på kort sikt men öka kraftigt under senare delen av prognosen. Tabell 3. Holmsund/Obbola. 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 213 216 217 222 213 222 år 96 112 113 113 112 112 111 111 111 111 11 16,7 % -1,8% 14,6 % 1 5 637 631 638 632 624 622 635 637 635 636 634-2,% 1,6 % -,5% 6 9 469 497 56 533 532 546 539 535 527 526 537 13,4 %,9 % 14,5 % 1 12 293 294 317 322 37 372 386 382 4 47 391 26,3 % 5,7 % 33,4 % 13 15 286 258 268 283 284 34 38 35 351 364 36 -,7% 26,8 % 25,9 % 16 18 356 342 31 284 26 268 281 282 298 31 336-27,% 29,2 % -5,6% 19 24 664 679 679 682 687 661 643 631 621 628 625 3,5 % -9,% -5,9% 25 34 859 864 867 884 897 899 98 95 899 9 897 4,4 %, % 4,4 % 35 44 1287 1278 131 1284 1279 1266 1258 1262 1257 1262 1256 -,6% -1,8% -2,4% 45 64 233 2298 2242 2223 2213 224 228 221 2213 2196 2 211-5,% -,1% -5,1% 65 79 129 1359 144 1443 1459 1489 1488 1478 1462 147 1 443 13,1 % -1,1% 11,9 % 8 84 164 179 179 187 2 24 29 227 24 24 252 22, % 26, % 53,7 % 85 216 29 211 27 21 21 25 27 29 214 218-6,9% 8,5 %,9 % Totalt 8947 8999 945 977 912 9148 918 9215 9222 9255 927 1,9 % 1,6 % 3,6 % 8 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 213
Hörnefors Diagram 6. Hörnefors, befolkningen 212 och förändringar till och med 216. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 212 Förändring till 216-1 1 5 år 6 15 16 18 19 24 65 79 8 Fram till år 222 förväntas befolkningen i Hörnefors kommundel att öka med nära 16 personer motsvarande 3,5 procent. Av diagram 6 framgår det att Hörnefors har relativt små förändringar att vänta i förskoleåldrar och grundskoleåldrar. Men i tabell 4 framgår det att antalet elever i låg- och mellanstadiet antas ha en svag utveckling i början av prognosperioden för att därefter öka mot slutet, medan antalet elever i högstadiet väntas öka i början av prognosperioden för att därefter minska. Den största förändringen i Hörnefors kommun del finner vi i gruppen yngre pensionärer (65 79 år). Under den kommande budgetperioden bedöms gruppen öka med 122 personer vilket motsvarar 16 procent. Gruppen äldre (8-w år) ökar med 26 personer under samma period för att därefter öka med ytterligare 44 personer under andra delen av prognosperioden. Tabell 4. Hörnefors. 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 213 216 217 222 213 222 år 44 46 46 46 47 47 46 47 47 47 47 6,8 %, % 6,8 % 1 5 25 254 261 259 26 26 262 264 265 266 267 4, % 2,7 % 6,8 % 6 9 25 182 177 188 199 25 21 29 29 29 211-2,9% 6, % 2,9 % 1 12 145 171 169 164 138 135 136 147 153 16 157-4,8% 13,8 % 8,3 % 13 15 16 152 153 154 178 176 171 147 144 145 156 11,3 % -12,4% -2,5% 16 18 2 186 174 164 157 158 159 179 176 17 152-21,5% -3,2% -24,% 19 24 313 315 311 311 33 294 289 281 278 276 287-3,2% -5,3% -8,3% 25 34 36 369 375 38 393 399 43 46 47 48 48 9,2 % 3,8 % 13,3 % 35 44 562 567 572 569 566 562 558 552 544 552 552,7 % -2,5% -1,8% 45 64 1272 1247 1238 1228 1214 1219 1211 1231 123 1217 1 211-4,6% -,2% -4,8% 65 79 758 87 828 853 88 892 96 96 97 91 98 16,1 % 3,2 % 19,8 % 8 84 123 117 12 114 12 124 128 126 132 142 156-2,4% 3, % 26,8 % 85 118 127 133 149 147 144 144 149 155 155 155 24,6 % 5,4 % 31,4 % Totalt 451 4539 4558 4579 462 4615 4625 4644 4647 4656 4666 2, % 1,4 % 3,5 % Utredningar och rapporter nr 3, april 213 9 (16)
Sävar Diagram 7. Sävar, befolkningen 212 och förändringar till och med 216. 12 1 8 212 Förändring till 216 6 4 2-2 1 5 år 6 15 16 18 19 24 65 79 8 I Sävar förväntas en relativt stor ökning i gruppen unga. Ser man till grundskoleåldrarna (6 15 år) prognosticeras en ökning på nära 22 barn, motsvarande 22 procent för hela prognosperioden. Ökningen är som starkast i den första delen av prognosen. Ser man till budgetperioden redovisas en folkökning på nära 16 barn i åldern 6 15 år. Gruppen över 8 år ökar med 121 personer motsvarande 55 procent under hela prognosperioden, där den stora ökningen sker i den andra delen av prognosperioden. För budgetperioden är motsvarande ökning 41 personer motsvarande nära tolv procent. Tabell 5. Sävar. 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 213 216 217 222 213 222 år 9 94 94 93 92 91 91 91 91 92 91 2,2 % -1,1% 1,1 % 1 5 592 599 572 556 559 566 569 568 569 57 57-5,6% 2, % -3,7% 6 9 437 446 471 5 498 498 473 46 463 472 474 14, % -4,8% 8,5 % 1 12 293 286 313 319 338 328 364 377 385 357 342 15,4 % 1,2 % 16,7 % 13 15 229 25 272 285 279 33 39 326 317 35 361 21,8 % 29,4 % 57,6 % 16 18 278 246 215 221 24 256 267 261 283 288 32-13,7% 25,8 % 8,6 % 19 24 35 358 359 335 323 34 31 314 314 319 323-7,7%, % -7,7% 25 34 675 676 67 674 677 674 676 671 673 672 675,3 % -,3%, % 35 44 147 174 181 193 113 198 112 186 177 17 16 5,3 % -3,9% 1,2 % 45 64 1671 1664 1636 1611 167 167 1594 1618 1622 163 1636-3,8% 1,8 % -2,1% 65 79 877 895 933 946 953 955 971 958 96 956 939 8,7 % -1,5% 7,1 % 8 84 121 132 128 143 136 148 155 173 17 175 187 12,4 % 37,5 % 54,5 % 85 1 11 111 114 126 126 134 136 148 149 156 26, % 23,8 % 56, % Totalt 676 682 6854 689 6931 6955 75 739 772 799 7116 2,5 % 2,7 % 5,3 % 1 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 213
Prognosantaganden Befolkningsprognosen bygger på en rad antaganden om befolkningens utveckling vad gäller flyttningar, barnafödande och dödlighet. För flyttningar och barna födande har antaganden gjorts både om hur nivåerna kommer att utvecklas och i vilka åldrar som flyttningarna respektive barnafödandet kommer att ske. Inrikes flyttningar I början av 2-talet hade Umeå kommun ett positivt nettotal för inrikes flyttningar. De senaste åren har kommunen haft svagt positiva tal eller relativt stora förluster mot övriga landet. Umeå är en universitetsstad och detta återspeglar sig i åldersfördelningen bland inflyttarna till kommunen. Nära hälften av inflyttarna till kommunen är unga vuxna i åldern 19 24 år. Denna åldersgrupp kommer att vara fortsatt hög i hela Sverige några år ytter ligare till följd av de stora barnkullarna som föddes 1989 1994. Denna ökning antas ge en något högre inflyttning de första prognosåren. Mot slutet av prognosperioden minskar antalet unga vuxna i norrlandslänen och övriga riket, vilket förväntas ge en minskad inflyttning till Umeå kommun. Samtidigt antas utflyttningen vara relativt hög då de stora barnkullarna från slutet av 198-talet och början av 199- talet avslutar sina studier. Detta ger åter ett nettotal nära noll för inrikes flyttningar. Utrikes flyttningar I flyttningsutbytet med utlandet har Umeå kommun under en lång tid haft ett relativt stort positivt nettotal, men detta netto har minskat det senaste året. Det beror till stor del på att de utländska studenter som kom i allt större skaror fram till ändringen av studielagen nu utvandrar efter avslutade studier. Även om inte alla utländska studenter lämnar landet är benägenheten att utvandra många gånger högre bland studenter än för asyl- eller anhöriginvandrare 2. De närmaste åren antas utvandringen fortsätta på en hög nivå som avtar i takt med att de utländska studenterna lämnar universitetet. Flyttning totalt Diagram 9 visar hur den totala inflyttning och utflyttningen sett ut under perioden 197 212 samt prognos Diagram 8. Inrikes och utrikes flyttningar 197 212 och antaganden 213 222. 8 7 Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Invandrare Utvandrare Prognos 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 2) Återutvandring efter tid i Sverige, Statistiska centralbyrån, Bakgrundsmaterial om demografi, barn och familj 211:1 Utredningar och rapporter nr 3, april 213 11 (16)
över utvecklingen 213 222. Under den observerade perioden har inflyttningen varit större än utflyttningen för samtliga år utom tre. Framöver antas flyttnettot ha en relativt jämn utveckling totalt sett, där första perioden med stor inrikes inflyttning dämpas av en stor utvandring. I slutet av prognosperioden sker det omvända där ett minskande inrikes netto vägs upp av ett svagt ökande netto mot utlandet. Barnafödandet Inom demografiska prognoser använder man termen fruktsamhetstal som en beskrivning av sannolikheten för kvinnor i en viss ålder att föda ett barn. Dessa åldersspecifika fruktsamhetstall utgör tillsammans den summerade fruktsamheten, som skattar antalet barn dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. et barn blir sedan beroende av ett områdes fruktsamhetstal tillsammans med antalet kvinnor i fertil ålder. I Diagram 9 visas den summerade fruktsamheten i Umeå och i Riket, både historiskt och antaganden till grund för föreliggande prognos. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i senaste befolkningsprognosen för riket 3. Under 212 var den summerade fruktsamheten 1,68 barn per kvinna i Umeå kommun och 1,91 i riket som helhet. I Diagram 1 framgår det att Umeå har genomgått ett skifte från att före år 1992 haft en fruktsamhet som legat väldigt nära riksgenomsnittet, har man därefter haft en lägre fruktsamhet. Detta skifte kan förklaras av utökat antal platser vid Umeå universitet då personer oftast väljer att inte skaffa barn under pågående studier. Det ökade antalet studenter har alltså lett till en selektiv inflyttning och samma mönster återfinns även i andra orter där högskolan har växt kraftigt. Kommunens genomsnittliga avstånd till rikets summerade fruktsamhet ökade under år 212. Under prognosperioden 3) Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning 212 26, Demografiska rapporter 212:2 Diagram 9. In- och utflyttning 197 212 och antaganden 213 222. 8 7 Inflyttade Utflyttade Prognos 6 5 4 3 2 1 Diagram 1. Summerad fruktsamhet (TFR) 197 212 och antaganden för åren 213 222. 2,5 2, 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 Umeå Riket Glidande medelvärde Prognos 1,5 1,,5, 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 12 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 213
antas fruktsamheten i kommunen fortsätta sjunka något i jämförelse med SCB:s antaganden för riket, för att sedan följa rikets utveckling, men på en något lägre nivå. Dödsriskernas utveckling Dödsriskerna som används är de som observerats för riket per 1-årsklass och kön. Detta då de slumpmässiga variationerna blir stora när beräkningarna baseras på observerad dödlighet i kommunen. I stort ligger medellivslängden för Umeå väldigt nära den för riket. Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram 11. Födda och döda et födda förväntas öka i Umeås kommun. Det beror främst på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka. De stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199- talet når snart åldrar där barnafödandet är högt. Antagandet om en ökad inflyttning till kommunen bidrar också till viss del till det ökade barnafödandet. et döda förväntas öka trots att prognosen följer SCB:s antaganden om reducerade åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas Diagram 11. SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling. Kvinnor Män döda per 1/inv Ålder döda per 1/inv Ålder 1 1 1 1 1 1 1 1,1,1 1 1 95 95 9 9 1 1 85 85 8 8 75 75 7 7 65 65 6 6 55 55 5 5 45 45 4 4 35 35 3 3 25 25 2 2 15 15 5 5 1 1 1 1 1 1,1,1,1,1,1,1 196 196 198 1982 222 22 24 2426 26 196 196 198 1982 222 2224 2426 26 Logaritmisk skala Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 212 26. 4) Statistiska Centralbyrån, Livslängden i Sverige 21 21, Demografiska rapporter 211:2 1 1 1 1 95 95 9 9 85 85 8 8 75 75 7 7 65 65 6 6 55 55 5 5 45 45 4 4 25, 25, 35 35 3 3 2 2 15 15 5 5 1 1 Diagram 12. födda och döda, observerat åren 197 212 och prognos för åren 213 222. 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Födda Döda Prognos 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 Utredningar och rapporter nr 3, april 213 13 (16)
öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 194-talet når åldrar där dödsriskerna är höga. Bostadsbyggande De antaganden som görs om byggnation påverkar både var i kommunen den inflyttade befolkning förväntas bosätta sig och hur de inomkommunala flyttningarna utvecklas. Generellt kan man säga att befolkningen ökar i områden där det byggs bostäder, medan folkmängden står stilla eller minskar i områden där det inte tillkommer nya bostäder. Det finns vissa undantag från detta, till exempel kan äldre småhusområden uppleva en stor befolkningsökning när det sker föryngring i området. Det är då resultatet av ett generationsskifte som sker i småhusområden där en äldre befolkning med utflugna barn flyttar och ersätts av inflyttning av en yngre befolkning i familjebildande ålder. Det finns flera sådana exempel i Umeå kommun. Årets prognos har ett något högre bostadsbyggande än förra årets prognos. Under hela prognosperioden förväntas det byggas cirka 5 5 lägenheter i småhus och flerbostadshus. Vilka som väljer att flytta in i nybyggda bostäder är betydligt svårare att beräkna än befolkningen hur befolkningen utvecklas i de bostäder som finns idag. Vidare är det svårt att förutse exakt när ett område blir klart för inflyttning eller om de nya bostäderna blir försenade eller av någon anledning inte kommer till stånd. Liksom för befolkning i befintliga bostäder ökar osäkerheten i prognosen ju längre prognoshorisonten är. Samtidigt är andelen nybyggda lägenheter en relativt liten andel av det totala antalet lägenheter i kommunen och bostadsbyggandet har en liten påverkan på kommunens befolkningsförändring totalt sett. Däremot kan stora differenser mellan prognos och utfall uppstå för små områden med stor nyproduktion av lägenheter. Därför finns det en nybyggnationsprognos samtidigt som det finns en prognos för befolkningen i det befintliga bostadsbeståndet. Tillsammans skapar dessa två prognoser totalprognosen för Umeå kommun. Sammanfattning av de demografiska komponenterna I tabell 6 framgår det att det främst är födelseöverskottet, det vill säga födda minus döda, som ligger bakom Umeå kommuns folkökning. I början av prognosperioden antas vinsten i flyttningsutbytet med övriga riket bidra ungefär lika mycket som vinsten i flyttningsutbytet med utlandet. Mot slutet av prognosperioden antas minskat antal personer i åldern 2 24 bidra till att nettot mot övriga riket avtar medan en sjunkande utvandring antas bidra till ett ökat netto mot övriga riket. Diagram 13. Antagande om bostadsbyggande perioden 213 222. 6 5 Flerbostadshus Småhus Specialbostäder 4 3 2 1 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 14 (16) Utredningar och rapporter nr 3, april 213
Jämförelse med tidigare års prognos För åren 213 221 antas en årlig genomsnittlig folkökning på cirka 87 personer jämfört med förra årets prognos som hade en genomsnittlig åldrig ökning på kring 8 personer. År 221 beräknas folkmängden i Umeå kommun uppgå till 125 1 invånare enligt årets prognos jämfört med 124 7 personer i förra prognosen. I tabell 7 visas skillnader mellan föregående års prognos och årets prognos. För år 212 jämförs utfallet med prognostiserat värde. Totalt var utfallet 26 personer färre än vad som skattades i förra prognosen. I förra årets prognos hänger detta prognosfel med under efterföljande år. I tabellen går det att utläsa att antalet -åringar väntas bli fler i årets prognos än i förra årets, vilket med tiden medför att även åldersgruppen 1 5-åringar antas bli större. Förra årets prognos överskattade inflyttningen totalt sett för år 212, vilket gav störst effekt i åldersgruppen 19 24 år där inflyttningen är stor. I årets prognos har antagandena om inflyttningen justerats ner för de första prognosåren vilket förklarar den svagare utvecklingen i samma åldersgrupp. Nytt för årets prognos är att separata utvandringsrisker används för den inrikes utflyttningen respektive utvand- Tabell 6. År 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 Folkmängd 117 277 118185 119 117 1242 12983 121878 122724 123565 124355 125142 125911 Folkökning 829 98 932 925 941 895 846 841 789 787 77 Födda 1464 1471 1475 1468 1473 1476 1477 1476 1473 147 1466 Döda 871 834 848 862 876 89 92 915 928 941 954 Födelseöverskott 593 637 627 66 597 587 574 561 545 53 512 Inflyttning 6672 6829 6821 6811 6796 6717 6598 6574 6511 6471 6454 Inrikes inflyttning 5691 5996 61 615 5998 5948 5848 5 824 5761 5721 574 Invandring 981 832 811 796 797 769 75 75 75 75 75 Utflyttning 6438 6558 6516 6491 6451 648 6326 6294 6267 6213 6196 Inrikes utflyttning 5587 5854 5861 5861 5846 5829 58 5769 5742 5714 5698 Utvandring 851 74 655 631 65 579 526 526 525 499 498 Flyttnetto 234 271 35 32 344 38 272 28 244 258 258 Inrikes netto 14 142 149 154 152 118 48 56 19 7 6 Utrikes netto 13 129 157 166 192 19 224 224 225 251 252 Tabell 7. Ålder 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221-32 -2 23 29 35 39 4 39 36 31 1 5 17-32 -32 19 56 84 146 182 193 19 6 12 37 22-35 -58-58 -83-86 -74-5 13 15-19 -28-27 -37-34 -43-48 -59-58 -61 16 18-2 -57-86 -98-13 -98-15 -11-19 -118 19 24-15 -188-22 -177-119 -67-12 14 15-67 25 34-26 2 19-21 -5-118 -23-27 -355-456 35 44-44 -19 45 137 25 294 375 47 544 617 45 64 9-22 -49-71 -62-6 -7-62 -49-55 65 79 33 82 11 147 177 24 234 265 283 8 84 2-9 -1-11 -13-3 -5 3 85 w -23-5 15 33 46 54 61 65 73 78 Totalt -26-278 -22-12 53 192 32 427 476 395 6-åringar 1 11 1-26 -4 8-24 2 22 27 2-1 -111-47 -62-38 -12 13 51 62 33 21 64-85 -195-261 -192-91 -15 27 78 8-2 ringen. Detta gör att nettot i prognosperiodens slut i flyttningsutbytet mot övriga riket är litet samtidigt som nettot mot utlandet är stort. Nettotillskottet blir mer utspritt över åldrarna och inte lika koncentrerat till de unga vuxna. Det förklarar till stor del varför åldersgruppen 25 34-åringar har en något svagare utveckling i årets prognos samtidigt som ökningen är större i gruppen 35 44 år. Det ökade antalet äldre förklaras av att SCB i sin senaste befolkningsprognos för riket antar att de åldersspecifika dödsriskerna minskar något snabbare än vad som antogs i den SCB-prognos som låg till grund för förra årets prognos. Utredningar och rapporter nr 3, april 213 15 (16)
Umeå kommun, Planering Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 A Postadress SE-91 84 Umeå Telefon 9-16 1 E-post umea.kommun@umea.se www.umea.se