Ortnamnsverksamhet och adressättning



Relevanta dokument
1(5) Policy för ortnamnsverksamhet och adressättning i Eda kommun. Styrdokument

Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun

Missiv till anvisningar för namnberedningen

Kundservicerapport Luleå kommun 2015

Socialstyrelsens författningssamling

266 Genomförandetiden gäller bara ändringen. Genomförandetiden är

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20)

Samhällsbygnadskontoret Laholm

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Yttrande på förslag till vägnamn och kvartersnamn i detaljplaneområdet Alsike Nord, etapp 1, BMN-2012/100 KS-2013/20

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: (SBSC dok )

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Svar på motion: Dela in bygglovsärenden i privata och företagsärenden.

Vissa sedlars och mynts upphörande som lagliga betalningsmedel

RP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m

Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Riktlinjer för namngivningsnämndens verksamhets- och ansvarsområde

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1

Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal

Riktlinjer för namngivningsnämndens verksamhets- och ansvarsområde

Regeringens proposition 2007/08:162

Anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning

Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden

ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben)

Betänkande Yrkeshögskola. För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29)

FREDA-farlighetsbedömning

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Krishantering i Västmanland

Tillämpningsföreskrifter för förskola i Malmö

Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 31 mars 2013

Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare. Sverige för nyanlända

Beslut för grundsärskola

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde Reviderad

Beslut för gymnasieskola

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Den nya inskrivningsmyndigheten

Framställning till riksdagen. Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Förslag: Protokollet framläggs till påseende i Bromarvs kyrka under tjänstetid

Riktlinjer för namnsättning

Svensk författningssamling

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

Riktlinjer för antagning till gymnasieskolan

Berga Vägsamfällighet och Gemensamhetsanläggning Lyse-Berga ga:5

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 30 juni 2012

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN STENSJÖ 1:95. Sotenäs kommun. Västra Götalands län

Likabehandlingsplan för läsåret

Informationsmeddelande IM2013:

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Rundvandring i bostadsområdet Annedal

Låt din berättelse bli en värdefull del av våra samlingar!

Svensk författningssamling

Riktlinjer för bidrag till lokala föreningar och organisationer

Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar

Systematiskt kvalitetsarbete

Revidering av riktlinjer för namngivningsnämndens verksamhets- och ansvarsområde

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Genomförandebeskrivning - antagandehandling

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Förslag till föreskrifterna bifogas i bilaga.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Preskription och information i försäkringssammanhang

Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA

BRUNN 1:473, Fagerbovägen 4: Bygglov för nybyggnad av enbostadshus

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst

Ansökan om bidrag för studier vid svensk skola i utlandet

Bilaga 1 till Förbundet Sveriges Dövblindas stadgar

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

Införande av boendeparkering i södra Kungsladugård

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Manual ÄBO Genomförandeplan IBIC Social dokumentation Omsorgspersonal

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Skriva B gammalt nationellt prov

Statens skolverks författningssamling

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för HTJ Östermalm (minst 7 svarande) Hemtjänst

Anmälan om svar på remiss Internationella skolor (U2014/5177/S) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 2 december 2014

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

FÖRÄNDRAD PBL Diskussionsdag förändrad PBL Söderhamn

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Svensk författningssamling

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Personnummer. Närmast anhörig Relation

DEL I KAPITEL 8 KOMMUNEN... 3 A. Allmänt... 3 B. Kommunens miljöförvaltning... 4 C. Kommunens räddningstjänst... 5

Utlåtande 1. Hur samrådet har bedrivits. Detaljplan för bostäder på Fursten Norra 3 Liljeholmen Jönköpings kommun

Ändrade regler om gallring av åtalsunderlåtelse för unga lagöverträdare

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) uppföljning av ärende om Moderaternas medlemsregister

Ansökan om godkännande som huvudman för gymnasieskola vid Stockholms Internationella Restaurangskola i Stockholms kommun

Kommundelsråd Tenhult

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

Utlåtande 2009: RII (Dnr /2008)

Transkript:

Riktlinjer Ortnamnsverksamhet och adressättning

LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (3) 2016/458 Riktlinjer för ortnamnsverksamhet och adressättning Ansvar Lantmäteriet, med stöd av Riksantikvarieämbetet, Institutet för språk och folkminnen och Ortnamnsrådet, utövar funktionen som nationell ortnamnsmyndighet i Sverige. Kommunerna beslutar om namn på kvarter. Kommunerna beslutar också om namn på vägar, gator och allmänna platser inom detaljplan samt på stadsdelar och på olika kommunala inrättningar. Enligt lagen om lägenhetsregister ska kommunerna fastställa belägenhetsadresser för bostadslägenheter. Kommunerna sätter även namn på vägar utanför detaljplanelagt område eftersom detta är att betrakta som ett allmänt intresse. Stadsbyggnadsnämnden är ansvarig för ortnamnsverksamheten och adressättningen i Luleå kommun. Syftet med riktlinjerna Stadsbyggnadsnämnden ska tillse att god ortnamnssed enligt Kulturmiljölagen iakttas. I arbetet med namngivning och i sin övriga befattning med ortnamnen ska stadsbyggnadsnämnden ta hänsyn till namnens kulturhistoriska värde, övriga kulturhistoriska intressen och göra språkliga överväganden. Vid namngivningen och adressättningen ska stadsbyggnadsnämnden se till att funktionella krav tillgodoses och att kraven på viktiga samhällsfunktioner som polis, ambulans, räddningstjänst och leveranser tillgodoses. Definition av ortnamn I professionella sammanhang och i lagens mening är termen ortnamn ett sammanfattande begrepp för alla geografiska namn. Ortnamn omfattar såväl namn på gårdar, byar, kommuner, län och landskap etc. som gator och kvarter, broar, parker, torg och trafikleder. Ortnamnen har inte bara en praktisk funktion, utan är också ovärderliga källor till vår egen historia, och berättar mycket om de ekonomiska, sociala och kulturella villkor som styrde samhället vid deras tillkomst. Beredning av namnärenden Namnärenden ska beredas av namnberedningskommittén, som består av tjänstepersoner från stadsbyggnadsförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, miljö och byggnadsförvaltningen, räddningstjänsten, kulturförvaltningen, posten samt ordförande i stadsbyggnadsnämnden. Namnberedningskommittén ska svara för kommunens kontakter med myndigheter och övriga instanser i namnfrågor. Namnförslag bör utarbetas i så tidigt skede av planeringsprocessen som möjligt. I dagsläget görs ingen uppföljning av namngivning på skogsvägar, dock bör stadsbyggnadsförvaltningen samordna namngivning med berörda markägare.

2 (3) Krav på namn Nybildade namn ska följa vedertagna språkriktighetsregler. Utländska namnelement, som t.ex. center och hill, ska inte används som efterled till ortnamn. Nybildade namn ska ansluta till det lokala eller regionala namnskicket och inte bildas med hjälp av element som är specifika för annan del av landet. Nybildade namn ska vara lätta att uppfatta, uttala och skriva samt inte vara för långa. Befintliga namn ska behållas så långt möjligt med oförändrad syftning. Nykonstruktioner utan hävd i bygden ska undvikas. Utanför tätorter bör namnen om möjligt anknyta till den by eller gård som vägen leder till. Gamla och befintliga namn ska så långt möjligt återanvändas vid nynamngivning. Namn som godkänts för offentlig kartproduktion ska även i andra sammanhang användas i sin godkända form. Vid användande av personnamn ska jämnställdhetsaspekten beaktas. Namn ska vara lätta att uttala, stava och uppfatta. Namn ska vara bärare av platsens och områdets natur och kulturhistoriska värden och historia. Hävdvunna namn ska inte ändras utan starka skäl. Namn bör vara lokaliserade, dvs man ska av namnet kunna ana sig till var i kommunen gatan eller vägen ligger. Kategorinamn underlättar orienteringen. Undvika namn som kan medföra förväxlingsrisk, både i tal och i skriftlig form. Undvika namn som kan väcka anstöt, som kan uppfattas som diskriminerande eller ge upphov till mindre behagliga associationer, t.ex. Galgbacksvägen, Hembudsvägen och Eidsvägen. Undvika långa namn som ger långa vägnamnskyltar. Undvik också så långt möjligt att dela upp vägnamn i norra och södra. Undvika namn som på dialekt uttalas på ett sätt men som i skriftlig form kan läsas på ett annat sätt. Undvika namn på växter och djurarter som inte finns i Norrbottens eller i Sveriges fauna eller natur. Undvika arbetsnamn och öknamn. Undvika att namnsätta vägar efter de företag som för tillfället finns på platsen.

3 (3) Beslut i namnärenden Namn på allmänna platser, såsom gator, vägar, torg och parker som kommunen är huvudman för, ska beslutas av Stadsbyggnadsnämnden. Beslut om gatunummer och eventuella littera är att hänföra till verkställighet och fattas av tjänsteperson. Ändring av namn Vid ändring av ortnamn bör berörda fastighetsägare, hyresgäster och bostadsrättsinnehavare underrättas om förslaget och om motiven för detta. Detsamma gäller annan uppgift som ingår i adresser som påverkas av en ändring. De som berörs av ändringsförslaget ska ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget innan beslut tas av Stadsbyggnadsnämnden. Tiden mellan beslutad ändring och ikraftträdande bör vara minst sex månader om inte särskilda skäl talar mot detta. Memorialnamn Ortnamnsrådets rekommendation vid bruk av memorialnamn tillämpas i enlighet med Förenta Nationerna (resolution V111/2). Memorialnamn ska inte baseras på ännu levande personers namn. En rimlig tid måste ha gått innan en avliden persons namn får användas i t.ex. namn på gator. Deras rekommendation är 3 5 år efter personens bortgång. I Luleå kommun skall 5 10 år tillämpas. Om man skall hedra en framstående person bör det göras på den plats/gata där vederbörande växt upp eller har stark anknytning till. Vid personnamn används både för och efternamn, t.ex. Martin Ljungs gata.