SÄLBLADET Nr 4 2009 Medlemstidning för Samfundet Äldre Läkare en intresseförening inom Sveriges Läkarförbund Norrköping arbetarstad med kultur I detta nummer bl.a.: Ledaren: Barbro Westerholm om ny läkarutbildning Tillbakablick från Ingemar Kjellmer - en pionjär inom neonatologin Att organisera SÄL-möten Reserapport från Nils Tryding med löften om nya spännande resor Om fortbildning av seniora läkare Rinder refererar Norrköpingsmötet Första inbjudan till Arvidsjaur i juni
Redaktören har ordet... Bästa läsare! Ur en tidningsredaktörs starkt begränsade betraktningsvinkel är självfallet den stora förändringen i det nummer av tidningen du nu håller i din hand själva namnet. Efter 40 år som Medlemsblad har detta organ nu ändrat sitt namn, och i vinjetten lyser nu ordet SÄLBLADET med undertexten Medlemstidning för Samfundet Äldre Läkare. Namnbytet har föregåtts av ett drygt år av funderande inom styrelsen (även med deltagande av partners och goda vänner) och med en rad alternativa namnförslag, som nu alla slutgiltigt lagts åt sidan för att glömmas. I vinjetten är hela namnet skrivet med versaler. I löpande text kommer redaktionen att skriva Sälbladet. SÄL med versaler betyder som alltid själva föreningen, Säl med stort S är en skämtsam benämning på en medlem i SÄL, och en säl (med gemener) är ett djur som vi Sälar nog kan känna ett visst släktskap med (se t ex EWK:s säl i detta nummer). I genitiv skrivs föreningens namn SÄLs. Inget kolon (:) som i EWK:s på raden ovan. Min källa är tidningen Språktidningen (en förträfflig tidskrift för alla språkintresserade) som anger att initialförkortningar som utläses bokstav för bokstav (TCO, SKTF, LO etc) ska ha ett kolon före s et (TCO:s medlemmar, EWK:s teckningar), medan IKEA och SÄL läses som ett ord och därför skrivs IKEAs och SÄLs. Tro t den som vill. Namnbytet får väl sägas vara slutet på den här redaktionens mera spektakulära färg- och formförändringsiver. Det började med försiktig insmygning av några färgsidor, fortsatte med färg överlag och ett bättre papper, sedan kom den första sidan som en bildsida med innehållsförteckning och nu det ändrade namnet. Vi har lagt örat mot marken för att uppfatta eventuellt muller men har mest noterat glada tillrop. Vi har kommit till slutsatsen att det nu är ungefär så här vi vill göra tidningen, dock med ett viktigt tillägg: Vi vill ta emot och publicera synpunkter och bidrag från er läsare i mycket större omfattning, och allra helst i en levande debatt. Vi skulle önska att Sälbladet blir än mer uppmärksammat utåt och kan påverka makthavare, politiker, vårdadministratörer och fack. Vi ska vara mer utåtblickande och kanske lite mindre inåtskådande, utan att för den skull ge upp våra trivsamma umgängesformer i form av vår- och höstmöten och SÄL-resor. Detta nummer borde kunna vara debattskapande i hög grad. Ordföranden sticker ut hakan i sin ledare och vill ha en helt ny läkarutbildning, principiellt inriktad mot primärvården. För detta krävs betydligt fler utbildningsplatser på nya universitet. De första mothuggen har redan kommit i andra media, och vi vill gärna hålla den debatten levande även här i Sälbladet. Vice ordföranden tar åter upp frågan om de krav som aktiva seniora läkare har rätt att ställa på sina arbetsgivare i form av fortbildning och på sina fackliga representanters stöd. Som motprestation kan vi som har orken och lusten kvar ställa ett långt arbetslivs professionella kunskaper och erfarenheter till arbetsgivarens och inte minst våra yngre kollegors förfogande. Vi har i styrelsen träffat företrädare för några specialiteter som kommit en bra bit på väg och vi kommer redan i nästa nummer av Sälbladet att redovisa diskussionerna med dessa föregångare. I detta nummer har vi också en spännande tillbakablick från en av neonatologins pionjärer Ingemar Kjellmer och en presentation av nästa årsmöte i Arvidsjaur 4-6 juni. Arrangörerna är mycket angelägna att redan nu få intresseanmälningar till detta unika vildmarksmöte med ett högklassigt program, till största delen presenterat redan nu. Vi har löfte om både nya och nygamla SÄL-resor i Trydings rapport och redogörelser för vad som redan hänt under 2009. Och förstås Lennart Rinders oefterhärmligt personliga sätt att bevaka och i detalj kunna beskriva det vetenskapliga programmet. Redan i förra numret ville han ha synpunkter från er läsare på sättet att referera. För mig är det härlig skönlitteratur och vida överlägset torra referat, men vi vill att andra, både ni som varit med på respektive möte och den majoritet Sälar som inte varit med, ska skriva till oss och tycka till. Vi presenterar också tecknaren och satirikern EWK, vars permanentutställning i Arbetets museum många besökte under Norrköpingsmötet. Redaktionen önskar sina läsare en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR. När vintern sedan börjar släppa sitt grepp har vi mycket att se fram emot. Ett marsnummer av Sälbladet, ett årsmöte i Arvidsjaur och kanske en och annan SÄL-resa med Nils Tryding, vars hemsida alltid står öppen, liksom vår egen www.lakarforbundet.se/sal. Ingvar Gustafson, redaktör ingvar.gustafson@comhem.se Storängsgatan 3 A, 352 36 Växjö 0470-295 70, 07060-295 70 Redaktion: Ingvar Gustafson, redaktör Lennart Rinder, rinder@brevet.nu Thorgny Ström, editor Tryck: Norrmalmstryckeriet, Sollentuna 2
Ledaren Läkarbristen idag: Vi behöver en ny utbildning med inriktning primärvård! När jag fick min läkarlegitimation 1959 var vi c:a 11 000 läkare. Då var läkarbristen uppenbar. Det fanns de som arbetade 70 timmar i veckan. Nu är vi tre gånger så många och vi har fortfarande läkarbrist. Varför? En orsak är naturligtvis att vi inte längre ska ha 70 timmars arbetsvecka i Sverige. En annan är att vi idag kan göra så mycket mer i sjukvården; nya behandlingsmetoder har revolutionerat vår verksamhet. Och sen har vi belastats med uppgifter som vi inte är utbildade för och som andra skulle kunna göra bättre. En kollega sa vid ett tillfälle: Jag är klinikens högst betalda sekreterare och den absolut sämsta. Sverige lider av akut läkarbrist med kraftigt ökade kostnader för vården, sämre bemötande av patienterna och ökad risk för medicinska felbedömningar. Och värre kan det bli eftersom många läkare nu kommer att gå i pension. Dessutom kommer andelen äldre, som är den grupp i samhället som behöver mest sjukvård, att öka kraftigt fram till mitten av 2000-talet. Det finns landsting som anlitar pensionerade läkare som vill och kan fortsätta i yrket, tyvärr i alltför ringa omfattning. Dessutom: över 60 procent av de läkare som fick sin läkarlegitimation 2008 var utbildade utanför Sverige. Så vi lever idag på andra länders läkarutbildningar dels genom den import vi har till Sverige av utländska läkare, dels på grund av att så många svenska studenter studerar till läkare utomlands. Visserligen bidrar dessa läkare till nytänkande och utveckling av läkaryrket, men situationen är varken långsiktigt hållbar eller solidarisk med andra länder, som i många fall är mycket fattigare än Sverige. Landstingen försöker kompensera för läkarbristen genom att anlita hyr- och stafettläkare. Det är läkare som funnit att arbetsförhållandena i landstingen är oacceptabla och därför väljer att arbeta för bemanningsföretag. Primärvården och psykiatrin är de specialister som oftast utnyttjar stafett- eller hyrläkare med de konsekvenser det för med sig för patienterna genom bristande kontinuitet i vården. För landstingen innebär det höga kostnader. År 2008 var landstingens kostnader för hyrläkare 1,8 miljarder. Så här kan vi inte fortsätta. Vi måste få en långsiktig lösning och det innebär att vi i Sverige måste utbilda fler läkare. Vi måste också öppna arbetsmarknaden för fler äldre läkare och se till att alla kan få adekvat fortbildning. Om detta skriver Gunnar Sandberg i en artikel i detta nummer av SÄLbladet. Jag koncentrerar mig därför på utbildningssidan. SCB, Högskoleverket, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting är alla överens om att vi måste skapa fler platser på läkarutbildningen. En prognos från Läkarförbundet visar att vi kommer att sakna 4 400 heltidsanställda läkare år 2015. De senaste två årens tillskott med 200 nybörjarplatser är otillräcklig. Högskoleverket anser att det behövs 300-400 nybörjarplatser. Att nämnvärt utöka antalet platser vid de befintliga läkarutbildningarna med bibehållen kvalitet är inte en lösning. Redan idag lider utbildningen av att kurserna är för stora. Medicine Studerandes Förbund är motståndare till en utbyggnad av läkarutbildningen på befintliga utbildningsorter. Man påpekar brister i praktiken, den personliga handledningen och uppföljningen av personliga insatser. Vi måste starta en ny läkarutbildning. Men det är inte bara antalet utbildningsplatser som måste utökas. Vi måste också förändra innehållet i utbildningen. Sverige behöver läkare, utbildade för de behov som dagens och morgondagens patienter har. Det största behovet finns inom primärvården. Läkarutbildningen i Skottland är här intressant som modell. Den har en tydlig målsättning om vad en läkare ska kunna för att klara sjukvårdens vardag. Man använder sig i mycket hög grad av allmänläkare, dels för att lära ut allmänläkarens yrke men även för att lära ut det som kan kallas professionell utveckling, d.v.s. ett professionellt förhållningssätt, etik och kommunikation med patienter och anhöriga. Den skotske läkaren får, utöver de rena faktakunskaperna om människokroppens funktion och sjukdomar, en mycket bred professionell utbildning där man betonar attityder, personlig utveckling och det livslånga lärandet. I Sverige finns försök att tillämpa dessa tankegångar, men man gör det inte fullt ut. Fortfarande präglas svensk läkarutbildning i stor utsträckning av att man ska bli superspecialist. Och det är svårt att förändra den. Utbildningstraditionerna sitter fast i väggarna. Primärvården lämnas därhän. Det är inte det upplägg som människorna ute i samhället behöver, i synnerhet som alltmer hälsooch sjukvård bedrivs utanför sjukhusen. Primärvården måste i framtiden vara hälso- och sjukvårdens bas och vi behöver utbilda nya läkare för den. Naturligtvis krävs specialistvård för de patienter som har särskilda behov som primärvården inte kan tillgodose. En utväg vore att starta en helt ny läkarutbildning utöver dem vi redan har men där utbildning för tjänstöring i primärvården intar den centrala platsen. Det är därför intressant att Örebro universitet nu ansökt hos Högskoleverket om läkarutbildning. Örebro kan ta emot 120 studenter per läsår och har god tillgång till praktikplatser i eget och närliggande landsting. Av ansökan framgår att man kommer att ha student- och lärarutbyte med läkarutbildningarna vid universiteten i Glasgow och Maastricht. I vår lär vi få veta hur Högskoleverket ställer sig till denna utbildning, och om det blir ja till ansökan så blir det regeringens sak att ta ställning i frågan. Med vänliga hälsningar Barbro Westerholm ordförande, SÄL 3
Aktuellt från Väst-SÄL Höstutflykten i september gick i Birgit Sparres fotspår runt Åsunden och dess vackra gårdar. Guiden hade varit personligt bekant med B. Sparre vilket gav en extra historisk touche och närhet. Ett par deltagare med skånskt påbrå reagerade dock när Torpa Stenhus sades vara äldre än Glimmingehus. Men det verkade som om man hade haft samma ritningar! Ätradalens dåvarande funktion, som nuvarande E6-an, det stora stråket till Nidaros, Arnriket och Stockholm blev uppenbarat. Höstmötet den 29:e oktober gick i kulturens tecken så till vida att den nytillträdda chefen för Göteborgs Konstmuseum, Isabella Nilsson, gav oss en introduktion till sig och till aktuella projekt. Detta skedde i vår vanliga lokal, Örgrytes församlingshem. Luciamötet den 10:e december hålls i gamla Ostindiska Compagniets lokaler. Då ser vi fram emot att få höra Prof. em. Mattias Aurell berätta om Mitt liv, mitt salt. Efteråt njuter vi av säsongens lilla julbord. Aktuellt från Skåne-SÄL Våra danska systerorganisationer inviterade oss till Roskilde den 27/8. Ett fåtal Skåne-SÄLar deltog och fick se den fina domkyrkan och vikingaskeppsutställningen. Under hösten har vi c:a 60 medlemmar den 29 september lyssnat till Bengt Forsberg som talade om: Sjukdom och död i konsten. Den 27/10 föreläste Torsten Landberg om Finsen och hans tid och redan den 5 november fick vi äta den stora gåsmiddagen. Då arrangerade Sydsvenska medicinhistoriska sällskapet och medlemmar i Skåne-SÄL var inbjudna. Bengt Lindskog föreläste om Den galne munken och den förrymda nunnan. Om Martin Luthers familjeliv och sjukdomar. Till årsmötet den 7/2 2010 är Bengt af Klintberg inbjuden att föreläsa och i slutet av mars, troligen den 24:e, bjuds det på ett Afrikasymposium då åtta SÄL-medlemmar informerar om sina olika projekt och biståndsarbeten i Afrika. Under hösten har vi bedrivit aktiv rekrytering både till Stora SÄL och Skåne-SÄL. Vi har fått ett flertal nya medlemmar och Skåne-SÄL har nu 362 medlemmar. Birgitta Castor sekreterare i Skåne-SÄL Influensatider Vårens program har börjat lämna planeringsstadiet: Årsmötet blir den 4:e februari och hålls på Röhsska Museet kl 11.30. Då vankas förutom sedvanliga mötesförhandlingar en närande soppa och ett kulturellt inslag. Marsmötet den 22:e sker i de nu aktuella virussjukdomarnas tecken då vi hoppas få lyssna på Erik Lyckes smittande föredrag med framåt- och tillbakablickar inom virologin. Vårutflykten den 20:e maj går åter österut. Denna gång till Borås, till Pinocchio och till det nyrenoverade museet. Detta var allt för året. Bli och förbli medlem inte endast i SÄL utan även i Väst-SÄL. Hjärtligt välkomna till våra aktiviteter och till Dina gamla vänner och yrkeskollegor. Det är stimulerande säger Väst-SÄLs ordförande Karl-Henrik Leissner. Legendariske OA:s extrema variant av skärpt handhygien 4
Det finns många skäl att delta i SÄL-möten. Ett är att man lär känna de olika dialekterna i Sverige, t.ex. det glåada och toevliga idiom som mötte oss i hotellreceptionerna vid säls höstmöte i Norrköping 25-27 september För äkta Sälar markeras övergången från sommar till höst av att vi äntligen får träffas igen. Och vädret slog precis om från förra helgens sensommarvärme till den lite kyligare och blåsigare höstkaraktären. Men vad annat i den svenska meteorologins vindöga (SMHI) s.a.s.? Så Norrköpings flanörer fick se ett stim av ca 200 Sälar som simmade uppför Motala ströms strida vatten (nåja, bil och tåg förekom väl också) och invaderade denna ganska storslagna stad, som mycket konkret skapat vår stormaktsera (musköter och kanoner för Gustav II Adolfs trupper!) och under dess senare del var rikets andra stad. Utöver genom vattenfallen, industrilandskapet, de präktiga stenhusen och de stiliga parkerna och Carl XIV Johan-statyn ( segersäll, fredsäll ) skapas stadens charm av spårvagnarna, som man förutseende nog aldrig avvecklat utan snarare utvecklat och med trevliga ändstationsnamn som Fridvalla och Vidablick; fast slutstation Ättetorp kanske inte lockar en Säl? Bättre än originalet Efter golfen och tennisen (och SÄL-styrelsens sammanträde) samlades vi på fredagskvällen till mingelafton i stadens magnifika kongressanläggning Louis De Geer konsert & kongress med smaklig och riklig sponsrad buffé och lysande underhållning: skådespelaren vid Östgötateatern Jörgen Mulligan, Skådespelaren Jerry Mulligan. Bättre än originalet. från barnsben vän med Zarah Leander, framförde mera ovanliga visor från hennes repertoar. Den som blundade trodde sig lyssna till denna stordiva när hennes röst var som bäst. Osannolikt bra. Varför har vi inte fått njuta av honom på de nationella arenorna? Lördagen inleddes förstås med att den sjuhövdade organisationskommitténs ordförande Lars Huldt välkomnade oss och apostroferade mötets många sponsorer. Kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande Gunnar Bredin ledde oss genom Norrköpings historia som sätter fart 1609 med hertig Johans vapensmedja som immigranten Louis De Geer utvecklade. Detta just i den lokal (Flygeln) där vi Sälar kongressade det kändes riktigt historiskt minsann. SÄLs ordförande, Barbro Westerholm, konstaterade att det senaste SÄL-mötet är alltid det bästa, det gäller nog också Norrköping och manade oss att rekrytera nya Sälar och redovisade sina delvis dystra erfarenheter som politiker av åldersdiskrimineringen i samhället, tyvärr också inom sjukvården. Här har SÄL en betydande roll att spela och nu ska vi gå på offensiven! Fetma och diabetes var teman för det första föredragspasset. Överläkare Hans Krook från Universitetssjukhuset i Linköping (US) lärde oss mycket om Fetmakirurgi varför, när och hur? BMI > 25 är ju övervikt och >30 är fetma det visste vi nog (referenten pendlar runt 28 ). Men BMI > 40 är morbid obesitas med stor comorbiditet och har eget diagnosnummer E66.8. I Sverige beräknas Hans Krook obesitas leda till 3,6 miljarder i sjukvårdskostnader och 12,4 miljarder i sjukförsäkringskostnader varje år. Att orsaken i grunden är fel kost och för lite motion (det blir ju en ond spiral ju fetare man blir) är nästan självklart och genetiken är nog inte boven. Kirurgi (frånsett estetiskt motiverad fettsugning av diverse utskjutande kroppsdelar) är knappast aktuellt förrän vid BMI> 40 och först måste kostbehandling och beteendeterapi m.m. ha dokumenterat prövats och patienten måste vara motiverad att anstränga sig för viktreduktion 5
SÄLs höstmöte forts... och adekvat kost/motion också efter kirurgi som ingalunda är komplikationsfri. Kirurgin bygger på kombination av minskat näringsupptag ( malabsorption ) och minskade hålrum för födan. Laparoskopisk teknik kan vara bra men det kan vara knepigt att sy den vägen; Hans har tränat upp sig på falukorvar hemmavid. Nutida teknik är gastric bypass och roux-en Y gastric bypass (se bild sid 5) är möjligen allra bäst. Den utmärkta SOS-studien i Göteborg visar att 50-75 % uppnår betydande viktreduktion efter sådan fetmakirurgi och man kan tappa upp till 1½ kilo/vecka. Fast 15 % drabbas av komplikationer. Det väsentligaste är kanske dock att comorbiditeten reduceras så att t.ex. hjärt-kärlrisker minskar drastiskt. Egentligen är ju fetmakirurgi onödig kirurgi i ett hälsoinriktat samhälle borde fetma kunna hållas borta på annat sätt. Men patienterna kan bli enormt tacksamma och uppleva en stor individuell vinst och man kan också räkna hem en vinst på det nationella planet. Dock är kapaciteten för kirurgi mycket låg i förhållande till behov/ efterfrågan (med hemska väntelistor) och träningstiden för kirurgen är ganska lång. Att barndiabetes ökat i västerländska samhällen och har samband med obesitas kände vi kanske till men Hur bekämpa barndiabetes fick vi veta en hel del om av professor Johnny Ludvigsson vid Johnny Ludvigsson Hälsouniversitetet (HU) i Linköping. (Johnny är Årets Linköpingsbo ). Det finns många hypoteser betr. ökningen av diabetes bland barn: ökad sockerkonsumtion, energitätare föda, ändrad tarmbakterieflora, sömnbrist, psykologisk stress? Och hygienhypotesen: polion fick sitt genombrott när jordgolven försvann och mödrarna inte längre överförde immunitet till spädbarnen; kanske är barndiabetes polio of our time? - Barndiabetes är en tung sjukdom, insulinbehandlingen kan vara urjobbig, komplikationer är vanliga och många tonåringar orkar inte bry sig i längden. Så behovet av enklare och effektivare behandling är solklart. I grunden handlar det om en insulinit och autoimmuna processer. Ludvigssons forskningslinje är att bevara betaceller och därmed egen insulinproduktion, gynnsamt för att undvika hypoglykemi m.m. C-peptid, numera ansett som ett hormon sui generis, kan bli en behandlingsidé. T-cellsystemet ( officersceller ) kan dämpa den autoimmuna processen och anticd3-antikroppar kan vara den effektivaste behandlingen, men med väsentliga biverkningar. Ludvigssons forskning är nu mycket inriktad på GAD; GAD-vaccination förebygger diabetes hos några djurarter och under varunamnet Diamyd görs nu fas II-studier som verkar mycket lovande och GAD har den stora fördelen att vara helt fritt från biverkningar. Låt oss hoppas att det blir slutliga genombrott i kampen mot barndiabetes, så att denna tunga sjukdom bland barn minimeras eller t.o.m. elimineras! Hornhinnor och vackra bilder var ämnena för föredragen efter kaffepausen, som avbröt de livliga samtalen mellan Sälarna, som gladdes åt att ånyo mötas; kindpussarna ransonerades dock denna gång p.g.a. det beramade svininfluensahotet.. Professor Per Fagerholms (HU/US) tema var Nya hornhinnor egna?/andras?, dvs utvecklingen av substitut för egentlig hornhinnetransplantation. Efter en historisk retrospekt första transplantationen gjordes i Tjeckien 1905 och i Sverige är Henrik Sjögren (som vi hörde mycket om vid Eksjömötet) en av pionjärerna - fick vi veta att biosyntetiska kombinat nu är på gång, som kan lösa problemet med brist på nativa corneatransplantat och eliminerar risken för avstötning och för smittöverföring (t.ex. prioner). I Sverige görs 500 hornhinnetransplantationer per år, traditionell teknik innebär upptill 1½ år för inläkning och besvärliga komplikationer är vanligt även om nyare lamellära tekniker förbättrat resultaten. Vanligaste indikationen är keratokonus, en del är ärftligt och så finns det något som heter Fuchs disease (visste någon det?). Graden av astigmatism är bra postoperativt kvalitetsmått. Men nu kommer alltså den nya tekniken som baseras på en kollagenstruktur som sätts in och där hornhinnecellerna efter hand växer in. Djurförsök har varit mycket framgångsrika, nu finns fas II-uppföljningar med bra resultat efter ett år. Framdeles räknar man med robustare grundmaterial än kollagen och inkorporering av antivirala och tillväxtmedel. Själva kirurgin anses inte jättesvår, det är biologin som är kruxet (som i många andra medicinska sammanhang ). För oss Sälar var det glädjande att ingen åldersdiskriminering är aktuell, 90-åringar är lika välkomna som 20-åringar. Och det var mycket intressant att få denna kontakt med en spännande forskningsfront. 3D-bilder ger svar på alla frågor hävdade docent Anders Persson vid CMIV HU/US. Anders visade de vackraste bilder man kan tänka sig, som inte kan ges rättvisa i text. Men han gav oss också en bred exposé över utvecklingen inom röntgenologin, dvs det som nu heter bild- och funktionsmedicin där Gösta Forsell (1876-1950) var den förste röntgenprofessorn i världen och Sverige fortfarande är i framkant av utvecklingen. En fantastisk resa från 2D och svåra strålskador hos pionjärerna till 3D+: färg, rörelse, tryck, ny apparatur vart tredje år, ständigt alltmer avancerad digitalisering, möjlighet till provoperation på virtuell patient - you name it Fast ett problem kan vara den enorma informationsmängd som de nya teknikerna ger, hur använda allt på ett kliniskt vettigt sätt? Men även en läkare från stenåldern (40-50-talsutbildad) kanske ändå kan vara rätt bekant med de många akronymerna: CT, MDCT, PET, SPECT, DSCT, MRI osv. Anders Persson 6
som florerar inom disciplinen bild- och funktionsmedicin. Framtiden som redan är här innebär att bilder kan skickas hur globalt som helst för t.ex. bedömning, simuleringar för klinisk träning och Virtual Reality Theatre (studenter får en mycket dynamisk undervisning i t.ex. anatomi med 3D-glasögon). Men det finns i vart fall ett problem: kunskapen växer exponentiellt, tekniken växer i vart fall linjärt men vår hjärna blir inte bättre än fordomdags. Läsaren rekommenderas att vid tillfälle ta chansen att se t.ex. de fantastiska djuranatomiska bilder som tagits fram vid Anders institution i samarbete med Kolmårdens djurpark, det är en estetisk upplevelse. Från kanonsmedja till papper och kartong Som upptakt till lunchen presenterade informationsdirektören vid Holmens bruk (en av sponsorerna), i år jämnt 400 år, highlights ur brukets historia, från vapensmedjan 1609 och den store entreprenören vallonen De Geer (från 1627) genom 1700-talets mässingsproduktion och 1800-talets textil- och pappersindustri; 1837 installerades den första pappersmaskinen i Sverige, denna grundbult för det fria ordet. I dag är Holmen ett pappers- och kartongföretag men i ständig förändring och bygger nu t.ex. ett helt nytt stort sågverk. Yrsel och Norrköpingskonst Docent Lars Ödkvist (ÖNH US) (tillika medlem i org. komm.) informerade oss på ett mycket pedagogiskt sätt om Yrsel i olika åldrar. Definitionen på yrsel är illusion av rörelse/attacker av svajning och båggångarna hanterar rotatorisk acceleration och sacculus rak dito (men det där med innerörats anatomi och fysiologi var redan på öronkursen en lite svår grej). Yrseldiagnostik baseras på precis anamnes och en prima stämgaffel så att man kan utföra Weber och Rinne och därtill hm-testet. Viktig diff.diagnos är balansrubbning orsakad av dålig proprioception vid t.ex. diabetesneuropati. Menières sjukdom kommer man väl ihåg, dock ej att man kräver mer än sju poäng i Gibsonskalan för diagnos och att det finns 14 behandlingsmetoder som i 95 % är lyckosamma, särskilt toxisk ablation med gentamycin eller vestibularisavskärning. - Men helt nytt kändes takfönstersjukan, dvs Superior Canal Dehiscence, som tydligen kan vara mycket obehaglig med utöver yrselattacker under minst 20 minuter besvärande autofoni (höra sin egen röst), så besvärande att man ibland accepterar nervavskärning och därmed dövhet. När Gibsonskalan ger < 7 poäng ska man tänka på migränrelaterad yrsel, en exklusionsdiagnos: Migränen har bytt överrock. Yrsel är sällsynt hos barn, men finns: migränrelaterad, benign paroxysmal vertigo och psykogen vertigo pg.a. omgivningsproblem. Så frågades det om kristallsjukan (som inte förekommer hos barn) som diagnostiseras med lägesprov-nystagmus. Om man snurrar patienten baklänges i motsatt riktning blir patienten bra på direkten. Tror jag att Lars sa. GAN: Hästtämjaren (Norrköping) Så var det dags för en kulturell vinkel: Bo Sylvan, f.d. chef för Norrköpings konstmuseum och Liljevalchs, roade oss på temat Konstverk som förändrat världen eller mig, en hyllning till några stora svenska kolorister från tidigt 1900-tal (futuristerna) och med fascinerande analys av deras bildspråk: Grünewald, Otte Sköld, Arvid Fougstedt, Otto G. Carlsund. Tekniken behagade krångla en del så bilden Hästtämjaren av Gösta Adrian-Nilsson (GAN) dök ofta upp på duken fast det var uppenbart att Sylvan har en särskild klockarkärlek till GAN. Till slut såg vi alla att det fanns en häst och en ryttare i bilden som är ett slående exempel på tidens trend: rörelse i bilden och mera avancerat: simultan succession. En mycket tjusig presentation. Efter kaffepausen var ämnet Stroke idag, inte som igår, som mycket engagerat belystes av överläkare Mats Andersson, numera vid Norrlands universitetssjukhus. Mats tillmätte oss Sälar stor betydelse som opinionsbildare för förbättrad strokevård. Kunskaperna har utvecklats snabbt, men implementeringen går trögt. Ge hjärnan lika bra akut behandling som hjärtat och Time is brain var centrala teser från Mats. Med utgångspunkt i en rad kliniska fall belystes den stora effekten av trombolys effektiv upp till 4½ timme efter symtomdebut men varje minut är betydelsefull liksom kateterintervention med borttagande av trombos/embolimaterialet. I vissa fall kan man göra en tidig dekompression med hemikraniotomi; det är evidensbaserad behandling. TIA föregår i 15-30 % hjärninfarkt och 10 % får stroke inom 10 timmar efter en TIA. Även i hög ålder är aktiv strokebehandling mycket meningsfull. - Att särskilda strokeenheter med neurologspecialist förbättrar resultaten är numera okontroversiellt. EXPRESS-studien visar att det vid TIA blir bättre resultat vid direktremiss till neurolog än via husläkare, bäst att utreda urakut och läggas in på strokeenhet. - Mats efterlyste TIA-kampanjer (i analogi med vissa hjärtkampanjer). Men det gäller att stoppa utrotningen av neurologer i Sverige och att ta bort kontraproduk- 7
tiva huvudmannagränser, då finns nog ekonomiska resurser för kvalitativ strokevård. Mats visade den gamla landstingsreklamen: Grufva dig icke öfver sjukdom. Landstinget hafver resurser! Kanske alltför förenklat budskap? Så fick vi åter en föreläsning om konstens betydelse för hälsa och vid sjukdom när Anders Lundquist arkitekt SAR Anders Lundquist underhöll oss i ämnet Planerad skönhet för sjukhus. AL har länge arbetat med sjukhusarkitektur och mindes hur läkarna förr i tiden gärna dikterade utformningen av ett sjukhus varvid arkitekten utbrast: Om herrarna löser det här (ritningarna för vissa lokaler) så går jag upp och opererar. Men det är viktigt att alla personalgrupper deltar i planeringen. Vi fick följa processen att skapa Vrinnevisjukhuset från tomtköp 1968 till invigningen 1988 och senare tillbyggnader. En bärande idé var levande småstad med låga byggnader av olika karaktär med egen identitet. Och byggnader, inredning mycket ljusinsläpp och genomtänkt belysning - och konst ska samverka till en läkande miljö. Vrinnevisjukhuset har många konstfulla inredningsdetaljer och fina konstverk i sjukhusparken, som AL visade för oss i vackra bilder. Att konst ger hälsa skriver vi nog alla under på, trots konstbegreppets inneboende obegriplighet. Så närmade vi oss slutet på programmet i kongressalen och Ingrid och Bengt Rönnbo berättade om det kommande vår/årsmötet i Arvidsjaur, se vidare sid 16-18. Häftigt att ha SÄL-möte i en så för många av oss annorlunda miljö, det är en unik chans för oss Sälar att få uppleva detta. Redaktören Ingvar Gustafson briserade det pinfärska styrelsebeslutet att vår tidning nu heter Sälbladet (se redaktörsrutan ) och vice ordföranden Gunnar Sandberg redo- gjorde för styrelsens åtgärder för att Sälars kompetens tas till vara i vården och underhålls (se Gunnars fackliga ruta sid 11). Barbro tackade alla mötesdeltagare och givetvis avtackades organisationskommittén med ordförande Lars Huldt i spetsen för det välkomponerade och förnämligt genomförda programmet. Kanon(!)bra helt enkelt Nu börjades det Det blev alltså en fullmatad föreläsningsdag, men Sälarnas krafter räckte ändå väl till för kvällens bankett - lax- och kycklingfri med välsmakande hälleflundra och mycket annat gott. Intensiv Säl(l)skaplig samvaro kring borden och härlig underhållning av dubbelkvartetten FRAM från Linköping, som i fräsiga arr nostalgitrippade oss till vår medelålders 60-70-talslåtar. Underbart och maximalt studentikost! Den orytmiskt lagde slapp dansen men i stället kunde vi glada och belåtna dra ut i den Kulturnatt som Norrköping vänligen ordnat, antagligen huvudsakligen för oss Sälar. Fast det var många andra ute på gatorna också och en allmänt härlig stämning. På söndagen erbjöds ett flertal intressanta turistaktiviteter i staden eller utflykt till Löfstad slott. Referenten hade valt I Moas (Martinson) fotspår (se bild 1:a sidan), en stadsvandring med utgångspunkt i Moas mors öde som ensamstående mor och textilarbeterska som slutade vid den kraftfulla statyn av Moa. Tack vare den förträffliga guiden höjdes hans bildningsnivå därmed drastiskt Som alltid: Det hittills bästa SÄL-mötet, där det ena aldrig är det andra likt. Största möjliga tack till kamraterna i arrangörsgruppen! Och så ses vi i Arvidsjaur i juni 2010! Vi får försöka överleva en höst, jul, vinter osv. fram till dess. Lennart Rinder sekreterare (Foto: Ingvar Gustafson) Dubbelkvartetten FRAM bjöd på härlig underhållning 8
Rapport om SÄL-resor hösten 2009 och våren 2010 från Nils Tryding 2009: Den 26-29 juli åkte vi Kristianstad- Baden-Baden tur och retur med buss för att njuta av rysk opera och konst. Det kan verka omdömeslöst att åka flera hundra mil för att under några timmar uppleva två små operor och en konstutställning.vi som gjorde det ångrar oss i alla fall inte. I Festspielhaus såg vi Aleko av Rachmaninoff och Jolantha av Tjaikovsky. Musiker, kör och dirigent (Valery Gergyjev) kom från Marinskijteatern i S:t Petersburg och sångarna var av världsklass med den gudabenådade Anna Netrebko i titelrollen. I tidningen Die Welt talade man om Totaler Triumph. I totalupplevelsen ingick också en utställning av Der blaue Reiter i Frieder Burdamuséet. Den 7-13 september gjorde vi en konstresa till Schweiz. Vi flög till och från Zürich och gjorde en rundtur i buss via Luzern till Martigny, där vi besökte Fondation Pierre Gianadda med en fantastisk skulpturpark och en enastående intressant utställning från Pushkinmuseet i Moskva. I Lausanne besökte vi Collection de l Art Brut med en märklig samling naiv konst. Ett extra inslag blev Fondation de l Heremitage som visade en exklusiv samling konst från schweiziska privatsamlingar. En höjdpunkt blev Zentrum Paul Klee i Bern med en komplett samling av Klees grafik. Kunstmuseum Basel har betydande samlingar av äldre konst, modern konst och samtidskonst, bland annat 2009 års mest omtalade utställning av van Goghs landskap. Museet som Ernst Beyeler låtit uppföra innehåller en av världens förnämsta privatsamlingar av konst. Specialutställningen innehöll verk av familjen Giacometti. Tinguely-museet gav som alltid glädjestunder. Vi besökte vidare Sidney och Jenny Browns privata konstsamling av impressionister: Stiftung Langmatt i Baden. I Zurich fann vi en utsökt konstsamling i Kunsthaus. Vår grupp hade också förmånen att få bli insläppta privat i Sammlung E.G. Bührle. Den innehåller en berömd samling fransk konst med 200 mästerverk. En kulinarisk upplevelse blev middagen i Kronenhalle. I Winterthur besökte vi Museum Oskar Reinhart am Stadtgarten som visar en samling av konstens stora mästare Im Dialog - die zwei Sammlungen Oskar Reinhart Följande resor kommer att avrapporteras i nästa nummer av Sälbladet: Den 16-22 oktober På spaning efter Rysslands själ, konst, estetik och kultur. Den 15-23 november Konst-och musikresa till Madrid- Merida och Lissabon. Planerade resor våren 2010: Den 8-16 mars gör vi en ny konst-och musikresa till Madrid-Merida-Lissabon. (Se ovan och Medlemsblad 2-3 2009) Kontaktperson: Ingemar Ringqvist, Svenska Kulturresor AB. Tel 040-10 35 70, fax 040-30 35 70, E-brev: info@kulturresor.se Brancusi: Galande tupp. (Fondation Pierre Gianadda) Den 22-28 mars: Belgiska Konst- och operaupplevelser i Bryssel, Antwerpen, Brügge och Gent. EU-staden Bryssel, där det stora konstmuséet Musées des Beaux-Arts, med de två muséikomplexen Musée d Art Ancien och Musée d Art Modern är huvudmålet. Vi ser också det nyöppnade Magritte-museet som kompletteras med det gamla René Magritte-museet i det hus där Magritte bodde och hade sin ateljé. Ett klassigt konstobjekt blir också Musée Horta, inrymt i arkitekten Victor Hortas restaurerade Jugendbostad. På operan i Bryssel ser vi Mozarts Idomeneo, re di Creta (kung av Kreta). Våra kulturupplevelser fortsätter i Antwerpen, där vi ser Koninklijk Museum voor Schone Kunsten, Antwerpens största konstsamling med flamländsk 1600-tals konst och med en modern avdelning fylld av en repre- 9
sentativ samling av belgiska konstnärer. Rubenshuis, Rubens bostad och ateljé och Katedralen med tre verk av Rubens kompletterar. En utflyktsdag ägnar vi åt Brygge med en helt oförstörd medeltida stadsbild och Groeninge Museum, Brygges främsta museum för de sköna konsterna. Dagen räcker också till för Gent och ett besök i Sint Baafskatedralen med Hubert och Jan van Eycks Gent-Altaret från 1432. Hemresedagen bjuder på ett besök i holländska hamnstaden Rotterdam, för ett besök på Museum Boijmans van Beuingen med konst från europeisk medeltid till modern tid. Resan till Belgien sker med SAS:s flyg från Stockholm, Göteborg och Köpenhamn till Bryssel ToR. Kultursightseeing med buss och lokala guider i Bryssel, Brygge och Antwerpen. Kontaktperson: Ingemar Ringqvist, Svenska Kulturresor AB. Tel 040 103570, fax 040 303570, E-brev: info@kulturresor.se Den 23 mars-2 april upprepar vi resan till Japan (se rapport i Medlemsblad 1 2009) med Anders Törnvall som sakkunnig organisatör och informatör. Naturupplevelser med blommande körsbärsträd och besök ibland annat The Hakone Open-Air Museum, Mihomuseet i Kyoto, The National Museum of Art i Osaka och Peace Memorial Museum i Hiroshima. Detaljer om resan och anmälningssätt finns på Winslow Travels hemsida Tel. +46-13-352230 eller via E-brev till info@winslowtravel.se Den 8-15 april upprepar vi På spaning efter Rysslands själ, konst, estetik och kultur. En resa där vi får en insikt i och kunskap om rysk historia, kulturhistoria och konst. Nutid och dåtid - en resa med Nina och Anders Törnvall till Muséer bl.a. Tretiakovoch Pushkinmuséet i Moskva och Erimitaget och Ryska muséet i S:t Petersburg. Se även Medlemsblad 2-3 2009. Detaljer om resan och anmälningssätt finns på Winslow Travels hemsida Tel. +46-13-352230 eller via E-brev till info@winslowtravel.se Nina och Anders Törnvall I juni 2010: Resor i samband med SÄL-mötet i Arvidsjaur den 4-6 juni Den 7-8 juni tilläggsresa till Bodö-Lofoten med fågelskådning. Uppdaterad information om SÄL-resorna finns på www. tryding.se/ Det är således möjligt att både före och efter resan besöka museer och andra sevärdheter via klickbara länkar. Synpunkter, intresseanmälningar och önskemål om SÄL-resor mottages tacksamt av Nils Tryding, Box 57, 296 21 Åhus eller via E-brev till nils@tryding.se Tillkännagivande från Föreningen Grupptalan mot SalusAnsvar Vid Föreningen Grupptalans årsmöte den 10 mars 2009 förutsågs att Sveriges Läkarförbund skulle stå fast vid sitt tidigare beslut att inte stödja Föreningen Grupptalan i processen mot DnB Nor, vilken idag äger SalusAnsvar. Då ytterligare tillkommande väsentligt ekonomiskt underlag bedömdes osannolikt, beslutade årsmötet att bemyndiga styrelsen att avveckla föreningen under 2009. Styrelsen tillkännager därför hur avvecklingen skall ske genom meddelanden på Grupptalans Hemsida samt i Dagens Medicin och i Samfundet Äldre Läkares (SÄL) medlemstidning Sälbladet. Hela summan på Föreningen Grupptalans konto överföres vid årets slut till SÄLs Kamratfond. Denna fond stödjer professionella och kamratliga verksamheter för äldre läkare, bland annat genom två nationella SÄL-möten årligen med medicinska och kulturella ämnen. Under år 2010 skall denna summa disponeras för Grupptalans räkning i Kamratfondens kassa. Medlemmar i Grupptalan kan under detta år ställa sina anspråk på återbetalning av sin andel från Kamratfonden. Denna andel är i dagsläget, sedan utgifter för att förbereda en eventuell process betalats, ca 190 kr. Då genom åren medlemsmatrikeln blivit inaktuell måste anspråk på återbetalning innehålla aktuell adress samt uppgift om till vilket konto summan skall förmedlas. Från den 1/1 2011 tillfaller resterande medel Kamratfonden. Från och med 1 januari t.o.m. 31 december 2010 kan alltså krav på återbetalning ställas till Skattmästaren i SÄL: Per Henrik Magnusson, Strandvägen 21, 652 17 Karlstad ph.m@bredband2.com 10
Facklig information om fortbildning Det blev ett lyckat höstmöte i Norrköping men också ett lyckat möte för SÄLs styrelse. Fortbildningsfrågan för seniora läkare var huvudtemat på styrelsemötet med inbjudna gäster från äldregrupperingar i Svensk reumatologisk förening, Svensk kirurgisk förening och IPULS. En ökad andel av oss äldre bedriver idag värdefull medicinsk verksamhet efter pensionen. Många hoppar in tillfälligt på sina gamla jobb, andra byter arbetsplats en eller flera gånger men håller sig till sin specialitet. Andra ytterligare hoppar in där det behövs även i angränsande specialiteter. En invärtesmedicinare kan exempelvis bli till god hjälp inom allmänmedicinen och ett bra alternativ till bemanningsföretagens läkare i bristområden och glesbygd. På samma sätt kan en kirurg, öronläkare, ögonläkare etc bidra med insatser inom primärvården. Seniora läkare är inte lika bundna geografiskt vilket är en stor fördel för vården. De gör också värdefulla insatser som handledare för yngre kollegor och blir ofta väldigt uppskattade som mentorer både inom patientvård och forskning.. Gemensamt för alla oss äldre läkare, vars antal kommer att öka kraftigt de närmaste åren, är vikten av att vi kan beredas goda möjligheter till fortbildning. Vi har stor klinisk erfarenhet, men kunskaper och kompetens vilar delvis i det förflutna, och nya vetenskapliga rön av betydelse och erfarenheter är av stor vikt för att vi ska kunna bedriva en säker vård med hög kvalitet. Många äldre läkare åtnjuter stort förtroende hos patienterna, något som vi måste kunna leva upp till. Det är dessutom kul att aktivt kunna följa den senaste medicinska utvecklingen. Fortbildningfrågan är åter högaktuell inom Läkarförbundet. I den senaste fortbildningsenkäten, som redovisas i en ledare i Läkartidningen, visas att det blivit svårare för läkare att delta i vetenskapliga möten, där nya behandlingsmetoder introduceras. Samtidigt visar det sig att de specialiteter som har stor brist på läkare också har minst fortbildning. Ett oroande resultat är ökningen av läkare som inte deltagit i internutbildning eller avsatt tid för egen fortbildning. Läkemedelsindustrins finansieringsgrad av läkarnas fortbildning har sjunkit, vilket hittills har kompenserats av arbetsgivaren enligt gällande avtal. I årets enkät syns emellertid en nedgång. Arbetsgivare måste därför avsätta mera resurser för fortbildning. Dessa resultat är oroande. Vilka möjligheter har då de äldre läkarna att få rimlig fortbildning och på vilka villkor skall det ske? Ja, det ska vi efter hand försöka att belysa. En god början var vårt styrelsemöte, där Ylva Lindroth, ordförande i Svensk reumatologisk förening och Bengt Frisk, ordförande i Svesek (Sveriges seniora kirurger) båda visade på de svårigheter som finns men också presenterade mycket kreativa lösningar. IPULS nye VD Björn Ove Ljung menade att äldre läkare sitter på en jätteresurs och beskrev vikten av att försöka behålla läkare längre i yrket. Men det innebär också att vi måste hjälpas åt att skapa goda möjligheter till utveckling och fortbildning. Vi kommer regelbundet att återkomma i fortbildningsfrågorna. Vi håller kontakt med Läkarförbundet och deras arbete med ett nytt fortbildningsprogram. Vi kommer att driva frågan gentemot arbetsgivare och berörda myndigheter. I kommande nummer av Sälbladet kommer vi tillsammans med våra gäster från styrelsemötet i Norrköping att presentera nya tankar om fortbildning för seniora läkare. Men det är också viktigt att du som SÄL-medlem gör din röst hörd i dessa frågor med diskussionsinlägg i Sälbladet. Gunnar Sandberg vice ordförande i SÄL In memoriam Lars Werkö, svensk medicins mångkunnigaste Professorn och kollegan Lars Werkö har gått bort vid 91 års ålder. Han fick förmånen att vara verksam genom att publicera böcker och artiklar ända fram till sin död. Mitt första möte med Lars Werkö ägde rum på ett läkemedelsbiverkningsmöte på 1960-talet om diuretika. Jag var då verkställande ledamot av Läkemedelsbiverkningsnämnden. Jag presenterade de rapporter som influtit, han lyfte fram svårigheten att bevisa orsakssamband eftersom det handlade om äldre som fick många läkemedel samtidigt. Det blev en lärorik diskussion om multisjuka äldre och vad vi utsätter dem för i vår ambition att ge dem bästa möjliga behandling. Frågan som restes var att man kanske inte ska behandla allt i alla lägen. Boten kan bli värre än soten. Sen har jag mött Lars Werkö som forskningschef inom läkemedelsindustrin, som ordförande för Sveriges Läkarförbund, som ordförande och chef för SBU och kanske allra viktigast som människa på Svenska Läkaresällskapets kvällar om Konst - Läkekonst. Då satt vi vid supébordet och diskuterade svensk sjukvård och allmänmänskliga frågor. Det var samtal som präglades av hans vishet och livserfarenhet, och hans förmåga att sätta in dagsfrågorna i ett samhällsperspektiv. Det var oförglömliga möten. Lars Werkö var en av de viktigaste medicinska personligheterna vi haft i Sverige. Och han var modig när det gällde att driva kontroversiella frågor. Det kan man vara när man som han bygger det man gör på kunskap och är den personlighet som han var. Vi skulle behöva fler som Lars Werkö i vår kår. Barbro Westerholm 11
Tillbakablick Började studier vid medicinsk fakultet i Göteborg 1954. Elva år senare läkarlegitimation. Samtidigt disputerad och docent i fysiologi. Förankringen vid fysiologiinstitutionen fortsatte fram till dags dato. Byggde upp en experimentell perinatalfysiologisk enhet parallellt med verksamhet vid Barnsjukhuset, sedermera Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Professor i pediatrik/neonatologi 1985. Doktorander från pediatrik, obstetrik, fysiologi och anestesiologi. Huvudinriktning: allmän neonatologi, hjärnans utvecking och patofysiologi hos foster och nyfödda vid näringsbrist och syrebrist. Nyföddhetsmedicinen i Göteborg under 50 år Ingemar Kjellmer Vården av nyfödda barn har genomgått en närmast ofattbar utveckling under det senaste halvseklet. Den nyföddhetsvård, som jag första gången kom i kontakt med för 50 år sedan har inte mycket gemensamt med dagens. Både medicinska framsteg och en förändrad inställning till de nyfödda barnens och deras föräldrars behov präglar utvecklingen. Neonatologin har traditionellt redovisat sina resultat i form av dödlighetssiffror. För 50 år sedan dog drygt 30 barn/1000 perinatalt, varav hälften neonatalt. Dessa siffror är idag 5 respektive 2/1000. För de mest omogna barnen kan överlevnadschanserna illustreras enligt vidstående figur, som visar hur chanserna för barnet att skrivas hem har förbättrats radikalt under de senaste decennierna. Barn födda efter 25-28 graviditetsveckor hade tidigare minimala utsikter att överleva medan chanserna idag är att 9 av 10 klarar sig. Vad ligger bakom dessa förbättringar både för de fullgångna och för de för tidigt födda barnen? Jag vill diskutera några olika anledningar: transporterna skedde med det insvepta barnet i en barnsköterskas varma famn intuberat och ventilerat med ren syrgas av den i ambulansen knästående neonatologen. Många små, lokala BB kunde inte leverera den medicinska säkerhet, som nya tider krävde. Under stor vånda och med intensiv moteld från lokala opinioner reducerades antalet förlossningskliniker samtidigt som samordning mellan förlossnings- och barnkliniker ägde rum. Det innebar också ett tätare samarbete mellan barnläkare och förlossningsläkare. 100 90 80 Survival discharge, Gothenburg 1970 2005 Strukturförändringar/samarbete Förlossningsvård bedrevs ofta utan närkontakt med nyföddhetsvård för 40-50 år sedan med resultat att sjuka nyfödda barn fick transporteras till resp. barnklinik. Transportkuvösen, som jag fick använda under mina första år som neonatolog, bestod av en plåtlåda med plexi glaslock och ett fack för varmvattensflaska. Att ventilera barnet i en sådan låda var inte praktiskt möjligt de mest kritiska Percent 70 60 50 40 30 20 10 0 2005 1990 1980 1970 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 Gestational age (weeks) 12
Vid större kliniker profilerade sig vissa gynekologer som särskilt intresserade av förlossningsvård och samtidigt blev neonatologi en erkänd specialitet bland barnläkarna. Samarbete mellan förlossningsläkare, barnmorskor och neonatologer blev en viktig framgångsfaktor. Behandlingen av nyfödda barn med akuta sjukdomar varierade mycket i landet. Återupplivning av asfyktiska barn skedde tidigare med mycket växlande metoder: från att växelbada (ömsom i varmt, ömsom i kallt vatten) till att injicera väldiga mängder bikarbonatlösning i navelvenen till att ventilera barnet med utrustning, som bäst var ägnad att behandla vuxna med. Olov Celander samlade 1972 några yngre, aktiva barnläkare, intresserade av neonatologi, och arbetade fram det första vårdprogrammet för barn med asfyxi vid förlossningen. Vid Riksstämman samma år lades programmet fram, blev direkt accepterat och kom därefter att användas i all undervisning i ständigt nya upplagor. Asfyxikompendiet blev också startpunkten för att en separat Neonatalsektion inom Barnläkarföreningen inrättades. När sedan intresserade obstetriker samlade sig i en arbetsgrupp kunde Svensk Förening för Perinatalmedicin bildas och ge oss ett forum för kontakt, vetenskapligt utbyte och många gemensamma studier. Utvecklingen av obstetriken med ultraljud och förbättrad fosterövervakning blev en av de viktigaste framgångsfaktorerna också för neonatologin. Ändrad inställning till förluster Under en tid, då risken att modern skulle dö i anslutning till förlossningen fortfarande var en realitet, kom fostrets/barnets intresse i andra hand. Provförlossning innebar att mamman fick föda vaginalt även om det var riskabelt för barnet. Dog barnet, planerade man kejsarsnitt nästa gång. För tidigt födda barn var inte levnadsdugliga, utan lades åt sidan. Om barnet kom sig togs det om hand och fick omvårdnad. I och med att överlevnadschanserna ökade med aktiv nyföddhetsvård ändrades denna avvaktande, passiva hållning successivt både bland barnläkare och förlossningspersonal. Fler händer inom vården När nyföddhetsvården ändrades från att ha varit mest inriktad på att ge värme och mat till måttligt sjuka barn till att domineras av andningsinsufficiens, infektioner, immaturitet och andra akuta tillstånd ökade också kraven på att särskilt utbildad personal skulle vara tillgänglig dygnet runt. Den nyföddhetsvård som i mitten av 60-talets Göteborg sysselsatte en underläkare och delar av tiden hos två överläkare är idag bemannad med tio gånger fler läkare. Sjuksköterskornas antal har ökat mer än fyrfalt medan barnsköterskorna endast blivit ungefär dubbelt så många. Förbättrade material/mikroelektronik Vården av sjuka, nyfödda barn sköts idag med hjälp av icke-invasiv, kontinuerlig registrering av syresättning, andning och hjärtverksamhet. Mycket små blodvolymer räcker för de vanligaste kemiska analyserna. Detta, som idag är en självklarhet, är resultatet av den sagolika tekniska utveckling av material och mikroelektronik som ägt rum. Tidigare behövdes flera milliliter blod för bilirubinanalys blod som vi erövrade genom punktion av v. jugularis interna i hängande huvud. När anestesiologen Göran Haglund, den store pionjären inom barnintensivvård, för första gången i Sverige och troligen i världen i mitten av 50-talet behandlade andningsinsufficienta nyfödda ( hyalina membraner ) med den egenkonstruerade övertrycksrespiratorn kunde han få blodgaser genom att ta 8-10 ml artärblod och skicka med kurir till Jörgen Lehman, som dagen därpå gav resultatet. I stället baserades behandlingen på att barnet överventilerades med syrgas/luftblandning med tillsats av 5% koldioxid och tillräckligt mycket syrgas för att patientens läppar skulle vara rosiga. Utveckling av engångsmaterial, nålar och katetrar särskilt avsedda för nyfödda hade en enorm betydelse. Ökad medicinsk kunskap När jag började arbeta med nyfödda barn var lärostoffet lätt att överblicka: ett fåtal läroböcker, ett enstaka kapitel i de stora pediatrikböckerna. Det som senare skulle bli mitt specialintresse den perinatala hjärnans utveckling, fysiologi och patofysiologi kunde jag följa genom att läsa en ny vetenskaplig artikel per månad. Idag behöver jag läsa en nypublicerad artikel per arbetsdag, året runt, om jag skall hålla mig up-to-date. Min egen situation i Göteborgs 60-tal var gynnsam: jag hade daglig tillgång till några av de aktiva pionjärerna, förutom de redan nämnda Göran Haglund och Olov Celander var det Petter Karlberg, som övertygade mig att neonatologin var rätt arbetsfält för en fysiolog, skolad i cirkulationsfysiologi hos Björn Folkow och i respirationsfysiologi hos Erik Berglund. Det var fr.a. Petters stora internationella nätverk, som kom mig tillgodo och som medförde att vi fick ett inflöde av nya idéer och kunskaper. Själv kunde jag bidra med kontakter med den oförliknelige Geoffrey Dawes och hans stora grupp av perinatalfysiologer i Oxford. Några av de stora genombrotten inom nyföddhetsmedicinen tog förbluffande lång tid mellan originalupptäckt och klinisk applikation: andningsinsufficiens hos för tidigt födda barn var en av de stora orsakerna till död och sjuklighet under 60- och 70-talen. Redan 1957 visades att tillståndet då kallat hyalina membraner - berodde på brist på surfactant i alveolarcellerna. Men först under 90-talet blev surfactantbehandling klinisk rutin, inte minst efter viktiga insatser av Bengt Robertson och medarbetare. Till skillnad från denna långsamma utveckling kan ett annat stort genombrott inom vården av andningssjuka nyfödda nämnas: 1970 rapporterade Gregory hur man lyckats åstadkomma ett förhöjt slutexspiratoriskt tryck (CPAP continuous positive airway pressure) och förbättra syresättningen hos andningssjuka barn. Man hade ställt sig frågan varför barnet gruntade, d.v.s. avslutade varje utandning med en minikrystning och dragit slutsatsen att det var för att hindra lungan att kollapsa. I början av 1972 behandlade vi vårt första barn med CPAP i en ganska otymplig men effektiv rymdhjälm och några år 13
Tillbakablick forts... senare kom den smidiga utrustningen för nasalt CPAP, som nu är standardbehandling världen över men har fått ett speciellt fäste inom skandinavisk neonatologi. Obstetrikerna bidrog till att minska risken för andningsinsufficiens hos de nyfödda genom att behandla kvinnor med hotande förtidsbörd med steroider före förlossningen Dessa olika procedurer, tillsammans med utvecklingen av respiratortekniken, har lett till att allvarlig andningssjukdom (IRDS, hyalina membraner, mekoniumaspiration) nu är ovanliga tillstånd hos barn födda senare än vecka 30-32. För de mycket omogna barnen är allvarlig andningssjukdom dock fortfarande ett stort problem. Flera andra tillstånd har försvunnit eller blivit mycket ovanliga: obstetrikens och ultraljudets framgångar har medfört att traumatiska förlossningar, traumatiska hjärnblödningar, frakturer och hematom praktiskt taget försvunnit, liksom oväntade tvilling- och trillingbörder. Allvarlig gulsot, som krävde utbytestransfusion (300/ år i Göteborg) har blivit en stor sällsynthet, pga anti- D behandling av Rh-negativa mödrar och profylaktisk ljusbehandling av för tidigt födda barn. Förbättring av nutrition, vätsketillförsel, temperaturkontroll och infektionsbehandling har lett till att gamla, fruktade tillstånd som sclerem/scleredem helt har försvunnit. Bättre förståelse för föräldrarnas behov Gamla tiders fasta rutiner innebar att de nyfödda barnen var sjukhusets totala ansvar, föräldrarna spelade en mycket underordnad roll bortsett från att mamman fick låna sitt barn var fjärde timma under 20-30 min för att amma. Barn på neonatalavdelning fick endast besökas av mamman för amning och under en timmas besökstid för pappa och ev. nära släktingar. Barnet fick då betraktas via minst en glasruta. Inga syskon tilläts. Med ett lysande undantag gällde dessa regler till början av 70-talet. Undantaget var Barnsjukhusets intensivvårdsavdelning, som också behandlade nyfödda. Göran Haglund hade en suverän förmåga att sätta sig över praxis och gällande rutiner, när han tyckte att dessa var felaktiga. Föräldrar var alltid välkomna att sitta hos sina respiratorbehandlade barn på hans avdelning. 1972 införde vi, efter en väckelsebetonad personalsamling, en radikal förändring på kvinnokliniken, Sahlgrenska, med samvård mor-barn på BB och helt öppna besöksmöjligheter för alla familjemedlemmar på neonatalavdelningen. Efter hand blev informationen och diskussionen med föräldrarna en av neonatologens viktigaste och mest tidskrävande uppgifter. Bättre förståelse för barnens behov De senaste decennierna har betytt ett gradvis uppvaknande för professionen i fråga om vilka behov de nyfödda barnen själva kunde ha. Från att ha betraktats som en väsentligen reflexstyrd, icke-medveten och icke smärtkänslig varelse har ökad kunskap i grunden förändrat vår syn på det nyfödda barnet. Idag ser vi det nyfödda barnet som en aktiv medspelare till sin omgivning med förmåga att uppfatta och minnas intryck från alla sinnen och med förmåga att med diskreta signaler styra både moderns och övrig omgivnings reaktioner ja, de diskreta signalerna övergår ju ofta i mycket tydliga akustiska besked från barnet. Smärtlindring, iakttagande av barnets sömnrytm, behov av stimulans och metoder för att ge barnet ro och tröst är nu rutin. Den interna miljön i kuvösen med ett litet barn i fosterställning täckt av något mjukt material i en ljusavskärmad miljö skiljer sig helt från gårdagens med ett naket barn på rygg, fastbundet i armar och ben och kraftigt belyst, en minnesbild som säkert många kollegor har från dåtidens (d.v.s. före 1990) kuvösvård. Hur går det i det långa loppet? Utvecklingen har medfört att flera tillstånd, som tidigare ledde till bestående skador hos överlevande barn, numera har försvunnit eller blivit mycket sällsynta. Fokus har förskjutits efter hand förskjutits till behandlingen av mycket för tidigt födda barn. De nya överlevarna barn födda mer än 3 månader för tidigt har varit föremål för mycken diskussion både inom kåren och i massmedia. Dels för att vården är kostsam, dels för att överlevande barns livskvalitet ifrågasatts. Nyligen redovisades en 1-års uppföljning av alla barn födda före 27 veckors ålder i Sverige (700 levandefödda barn). Överlevnaden är låg och skadefrekvensen hög hos de allra mest omogna, 22-23 veckor. Vid 24 veckor överlever 2 av 3 men endast var tredje överlevare är helt frisk vid ett års ålder. Problemen är de förväntade: ögon, lungor, hjärna. Barn som överlever till ett års ålder efter födsel vid 26 fulla fosterveckor har däremot två chanser av tre att klara sig utan allvarliga skador. Om man har som riktlinje att alla svårt sjuka nyfödda skall ha en chans till kvalificerad behandling behöver man också ha riktlinjer för när inledd, livsuppehållande behandling bör avbrytas. Den avgörande frågan är om patienten drar nytta av behandlingen eller om vi måste konstatera att det finns så svåra skador som regel i form av mycket omfattande hjärnskador att barnet, om det skulle överleva, inte har möjlighet till ett människovärdigt liv. Ett beslut att dra tillbaka livsuppehållande behandling fattas av ansvariga läkare efter noggrann diskussion inom staben och med vårdpersonal samt efter information och samtal med föräldrarna. Skulle föräldrarna känna att behandlingen skall fortsätta (vilket är mycket ovanligt) sker så. Beslutet att avsluta behandling och övergå till palliativ vård journalförs. 1985 skrev jag en översikt i Läkartidningen om prognosen för för tidigt födda barn. Då hävdade jag följande: det är svårt att förebringa några logiskt eller moraliskt godtagbara skäl varför vi skulle tillämpa andra kriterier för medicinskt handlande om vår patient är nyfödd än om han är tonåring eller medelålders eller pensionär. Om kravet på intakt överlevnad skulle upphöjas till allmän norm, finge en mycket stor del av medicinsk verksamhet upphöra. Dessa synpunkter är för mig fortfarande giltiga. 14
Att organisera SÄL-möten principer och regler fastställda av SÄLs styrelse 2009-09-25 1 Mötestiderna och mötesstrukturen bör i princip behållas, d.v.s. vårmöte/årsmöte 15-30 maj, höstmöte månadskiftet september/oktober. Senare vårmöte (juni) kan vara fördelaktigt i vissa fall ( tex i Norrland p.g.a. väderförhållanden) men försvårar utgivningen av Sälbladet under sommaren, eftersom vårmötet där ska refereras och tryckeriet har sommarstängt under delar av juli. Hänsyn bör också tas till helger som Kr. Himmelsfärdsdag, pingsten och skolavslutningsperioden. - Strukturen med tredagarsmöten: fredag (preludier och samling, ev. symposium och golf-/tennis), lördag (huvudaktiviteter och konferensmiddag) och söndag (utflykter) bör likaså behållas. 2 Rekryteringen av nya mötesorter är i första hand en uppgift för SÄL-styrelsen. Våra två regionavdelningar Skåne-SÄL och Väst-SÄL är också mycket livaktiga och är en naturlig plattform med ett delansvar för rekrytering av mötesorter i södra och västra Sverige. Regionföreningarnas ordförande/ersättare skall adjungeras till SÄLs styrelsemöten. 3 SÄL-styrelsens samverkan med regionföreningarna ska ske i en anda av att vi gemensamt arbetar för medlemmarnas glädje och nytta. Det är viktigt att region-säls möten och resor inte kolliderar med de arrangemang som SÄL centralt svarar för. 4 SÄLs styrelse skall på olika sätt stödja och underlätta arbetet för de lokala organsationskommittéerna genom praktiska skriftliga råd och tips (se nedan) och genom sammanträffanden med företrädare för kommittéerna. Grunden är ett lokalt kollegialt engagemang med stor handlingsfrihet i planeringen. 5 En bra geografisk spridning av mötesorterna är angeläget men entusiasmen hos intresserade lokala Sälar är än viktigare och bör ges företräde. 6 Inbjudan till mötena görs i omgångar i Sälbladet med färdigt program och anmälningsblankett i numret närmast före. Utdelning av broschyr vid föregående möte rekommenderas. 7 Rekrytering av mötesorter är en fast och viktig punkt på varje dagordning vid styrelsesammanträdena. och vem som är sammankallande och huvudansvarig. Denne ansvarar för upprättandet av en preliminär budget och senare för att insamla deltagaravgifter, sköta utbetalningar och efter mötet insända en summarisk ekonomisk redovisning till SÄLs styrelse (skattmästaren) 9 Till SÄLs styrelsemöten för punkten avstämning med mötesarrangörer inbjudes och adjungeras företrädare ( resersättning till en person) för organisationskommittén vid aktuellt och de närmast kommande mötena för diskussion av programupplägg och ekonomi. Styrelsen skall formellt godta program och preliminär budget. 10 SÄLs styrelse fattar beslut om utanordning av ett garantibelopp som organisationskommittén får rätt att disponera under planeringen av mötet, men som om möjligt bör återgå till SÄLs kassa. Överskott tillfaller SÄL (Kamratfonden).Efter styrelsens accept av budget står styrelsen som garant för ev. underskott. Organisationskommitténs medlemmar kan därför inte komma att hållas ansvariga för detta och löper därmed ingen personlig ekonomisk risk. 11 SÄLs styrelse förbehåller sig rätten att ha synpunkter på konferensavgift och maxbelopp för måltider etc. 12 Vid sena återbud bör om möjligt medlemmens eget avbeställningsskydd via reseförsäkring o. likn. användas för att reducera kostnaderna. 13 Program för mötet liksom anmälningsblankett införs i det nummer av Sälbladet som utkommer närmast före mötet. 14 Uppföljning av föregående möte ska också vara en fast punkt på dagordningen vid styrelsemötena. Appendix: Praktiska råd och tips till kommande arrangörer av SÄL-möten Tillställs mötesarrangörer vid efterfrågan/behov 8 När det förefaller klart att Sälar i X-stad är beredda att arrangera vår- eller höstmöte fattar styrelsen beslut om att med tacksamhet acceptera detta samt om datum för resp. möte, vilket muntligt och genom protokollsutdrag meddelas arrangören. I protokollet bör noteras organisationskommitténs medlemmar 15
Årsmöte i SÄL 4-6 juni 2010 Arvidsjaur, Lappland Arvidsjaur, mitt i Lappland, är platsen för nästa SÄLmöte. Här kommer du att få uppleva spännande dagar fyllda med små och stora upplevelser tillsammans med vänner och kollegor. Början av juni är en härlig tid när den lappländska naturen går på högvarv dygnet runt. Du tar dig enkelt till Arvidsjaur med bl.a. direktflyg, tåg eller bil. Preliminärt program Fredag 4 juni 2010 Golftävling (om snön försvunnit!?!) och tennisturnering Återblick - En minnesfilm om Ejnar Wallquist- Lappmarksdoktorn Porfyri i Lappmarken från dåtid till nutid Helikoptern i glesbygd - då och nu 35 år som överläkare i Arvidsjaur Tvilling-kutar från Arvidsjaur Norrländsk mingelbuffé med samisk underhållning Lördag 5 juni 2010 Ultraljud av hjärtat på distans Röntgen på distans Hudläkaren som konsult via telemedicin Gruvbrytning -arbetsmiljö då och nu Årsmötesförhandlingar Lappländsk festmiddag 16
Söndag 6 juni Sveriges Nationaldag. Utflyktsprogram: Samiskt tema: Silvermuseet i Arjeplog samt Båtsuoj skogssamecentrum Naturtema: Storforsen.- Europas högsta obundna fors ligger här i Piteälven. Lyssna till forsens brus! Lunch hos Skogsälva Rofyllt tema Vilsam vandring i Arvidsjaurs fina omgivningar, fyllda av kultur Post-congress Tours Ni som besöker Arvidsjaur - ta chansen och stanna några dagar extra. En resa till Lofoten under Nils Trydings ledning planeras 7-8 juni. (Se Nils Trydings hemsida nils@tryding.se). Du som kör bil rekommenderas olika resor på Nordkalotten. Exempelvis till Bodö för resa på Hurtigruten (ta bilen med) till Kirkenes och återfärd via Finland till Tornedalen och Sverige. Vad kostar det? Konferenspaket (logi 2 nätter på hotell Lapponia, del i dubbelrum, alla måltider, kaffe, mingelafton, festmiddag, underhållning): 2340 kr/person (enkelrumstillägg 300 kr/natt.) Konferens utan logi 1074 kr/person. Logi före el. efter konferens: dubbelrum 790 kr, enkelrum 690 kr. Resa Alla vägar bär till ARVIDSJAUR Här kommer några tips och prisexempel som gäller idag. Nya tider och priser kommer på våren. Håll utkik på datorn!!! Det lönar sig!! Om det inte står något annat är det ENKELRESOR priserna anger. Bilfärd: Avstånd Stockholm Arvidsjaur 90 mil Göteborg Arvidsjaur 125 mil Malmö Arvidsjaur 150 mil Flyg: Nextjet www.nextjet.se Pris enkelresa Arlanda Arvidsjaur: Seniorbiljett ombokningsbar 768 kr Vuxen EJ ombokningsbar 675 kr Norwegian www.norwegian.se Köpenhamn Luleå Stockholm - Luleå 879 kr. 499 599 kr 17
Årsmöte Arvidsjaur forts... SAS www.sas.se Stockholm Luleå 492 kr City Airline www.cityairline.com Göteborg Luleå 843 kr Om ni flyger till Luleå är avståndet till Arvidsjaur 17 mil. Blir det många som kommer ungefär samtidigt kan vi beställa en buss. Charterflyg: Nextjet plan med 68 pers. Arlanda - Arvidsjaur tor. 3500 kr/pers Malmö Aviation plan för 110 pers. Bromma - Arvidsjaur tor. 3700 kr/pers Nackdelen med charterplan är att alla måste resa samtidigt. Tågförbindelser: www.sj.se Tågavgång: Stockholm C avg. 20.42 ank. Arvidsjaur 11.05 följande dag Pris i 3-bädds sovvagnskupé ca. 1300 kr/pers enkel resa Göteborg C avg. 17.00 ank. Arvidsjaur 11.05 ca. 1500 kr/pers enkel resa Malmö C avg.15.14 ank. Arvidsjaur 11.05 ca. 1660 kr/pers enkel resa INTRESSEANMÄLAN Frågor 1 Vilken dag vill ni komma resp. lämna Arvidsjaur? 2 På vilket sätt vill ni ta er till Arvidsjaur? a: Bil? b: Flyg direkt till Arvidsjaur och buss 12 km till hotellet? c: Flyg till Luleå och vidare buss 17 mil till Arvidsjaur? d: Charterflyg från Bromma eller Arlanda? e: Tåg + buss till Arvidsjaur? f: Bussresa som utgårfrån Jönköping till Arvidsjaur? 3 Önskar ni följa Nils Tryding på 2-3 dagars tur till Lofoten? 4 Saknar ni någon viktig upplysning? Om vi skall kunna ordna bra med bussanslutningar m.m. behöver vi snarast veta hur många som gärna skulle vilja besöka vårt SÄL-möte juni 2010 Enklast är att skicka mail till: bengtronnbo@telia.com eller brev till Ingrid & Bengt Rönnbo. Box 58, 933 21 Arvidsjaur 18
Sälkryss nr 42 VAD DÅ DÅ? Så kallar man den spådomskonst, där man genom studier av en hemgjord pendel, en så kallad siderisk pendel - till exempel en guldring i ett silkessnöre - kunde avgöra könet på det väntade barnet. HÖLL WOW PÅ KON- SKÄRMEN TIKI UTAN FLYTANDE TÄCKNING ÖRING STJÄRN- SMÄLL I SUPER- KLASS URLJUD FARVÄL- PARTY LITE RESPEKT- LÖST BLIR VAR SCHE- HERAZADE TILL EN GÅNG STICKOR I HUSET DEN HELIGA ELDENS VÄKTERSKA BÄR FRUKT STOMEN BOR I SMÅLAND HALT VAR DET HÄR DÅ ANDAN STÅR STILL FÖR- SÄKRA LINIMEN- TETS DOKTOR FÅR DÅLIG KUND PÅ STUND- MOTTAG- OM SPÖ NINGEN FIL VAR THAIS HOS ALEXANDER BLEKA SOM PLÅSTRET ARTIKEL HON I HEIMERS HARPA MJUK EN FUL FISK PÅ LAND VEM DÅ DÅ? Han var läkaren i Alexandria som redan på 200-talet f. Kr. efterlyste mer forskning kring en sjukdom han kallade boulimos - oxhunger. Sjukdomen yttrade sig i en oresonlig längtan efter mat, och uppträdde oftast kalla dagar med dåligt väder. IMPOR- TERAT VIRKE HÅLLER TYST BETYD- LIGT KALLARE ÄN VARMT SYN- DENS NÄSTE STÄPP- VARGENS MÄSTARE SKÅL FÖR DOPET GUDS- DOM BAK JESUS BLAND APOKRY- FERNA INTE ALLTID NONSENS BONDE- JORD INTE VILKEN PANNA SOM HELST OPARTISKA SOM HÄNDER I KAR LARM VERSFOT OFTA NÅGOT ATT BITA I SPILLA EN DEL AV USA GLATT ENGELSK KONST LAGER- KVISTS ÅNGEST FÖR KYLD TILL STELHET KICKA LÄKT SPOTT- SATS GALEN FÖR SÖRJANDE LUCIDOR TAS MÅNGA UNDER GÅNG SÄLL- SYNT SÖTA LIVBÅT KAN FYLLA BLÅSA DÖDANDE KRAFT- LÖST PLATS FÖR ÄPPLE- KRIG KAN FATTAS SOM VRED EJA SÅ ATT SÄGA STJÄRN- TECKEN EN LÖGN I 3/4:S TAKT SPEL SOM GÅR UTAN HACKOR DOSTO- JEVSKIJS DUMBOM MEST PRAT EN URANOS SON Sälkryss nr 42 Lösningen insändes till: Ingvar Gustafson, Storängsgatan 3a, 352 36 Växjö senast 31 januari 2010 Insänt av: Namn:................................... Adress:....................................................................................................................... 19 Vi gratulerar följande vinnare: Catharina Holmin, Lund Bo Norberg, Umeå Bo Santell, Stockholm Rätt lösning för Sälkryss 41 KANSKE ETT VÅRT SKÖN- VERK AV SJUNGAN- VEM DÅ DÅ? COMPENIUS HEM PÅ DE DRILL O L SKÄR JORDEN MONSTER Han var 1700-talets EINE STYRA kanske mest berömde KLEINE finländare. Redan som NACHT- MUSIK D R E S S Y R 20-åring reste han utomlands för att försörja sig på att visa upp V A G G V I S A sig. Man betalade nämligen gärna för att GÖR INTE DET MAN få se den Långe finnen. 247 cm lång sa- STENMÅTT SÄGER N E G E R A T des han vara och hans RAFFI- NERAT 62 cm långa lårben hör M I L ZLATAN I till samlingarna vid R E N T FOLKMUN Leidens universitet. HON SOM Vad hette han? INTE ÄR OMSVEP NÅGON E L I N D A BLIVANDE TRANS- TÅRTA PÅ RUSKAR TAL- MODERS PORTA- TÅRTA BEL B I L L I G OM FÖR- MÅL STUNDOM MÄNGD E STILLÖS MÅGA FRANSKT TILLBAKA PÅ BIL- VITT B L A N C JETTEN R E T U R LED I FÖRBI SKYM- SAKNAS UNDAN B A K G A T A I VÄST U T E SAMLAT PÅ SNED VID- DÄR PÅ RÄKNING RIS I VOLTERNAS S V A J SAGANS SJÖN R Ä F S T MÄSTARE AKELA HATTYP RELATERADE OM EN BAR- TILL STRECK GEISHAS V A S E SKRA- A V E R S I O N STRÅLAN- PADE DE TID LIV TECKEN STIL- FRÅN FÖRR JÄTTE- BROTT? K INNERLIGT R U N A VÄXT M A K R O S O I MUSIKEN HOOD IN SLAG- THE WOOD F R A K T U R ORD A R T RARA R O B FRÖN TAS JORN I ORIGI- OFTA VID COBRA NAL REP O M BYXLYX A S G E R TAL S Ä R L I BASTANT MELLAN NAVARE MITT I D OCH B O R R VART DÅ? KRATER P R A T Utmed kusten sig E vägen slingrar. NUTID BIGGLES H A R E M Mellan grönska och A L T OCH GRABmörkblå sjö. I D BARNA HÄR Eos lyfter med PASSAR ODA- rosenfingrar. LISKER T O V A Töckenslöjan från T A O R M I MEST BLIR Etnas snö. LARVAR MAT TRAS- FÖR SIG SEL MILJONER S Ä D Så lyder första versen i MEST T R A M S en dikt av Carl Snoilsky. Men vart leder ISLANDS SETT KUNG EW SOM B O R E vägen? S SÄTT F A S MARTIN LUTHER FILIPPI- NERS Ö M I N D A N A O K I N G OFTA I EN RIKTIG HÄRVA G A R N
SISTA SIDAN EWK-utställningen i Arbetets Museum Söndagsutflykten på Norrköpingsmötet till Industrilandskapet och Arbetets museum hade flera höjdpunkter. En av dessa var besöket i den permanenta EWK-utställningen (Arbetets museum). Ewert Gustav Adolf Karlsson (EWK) (1918-2004) föddes på gården Rävbrinken i Mogata socken, numera i Söderköpings kommun. Han ägnade sig åt jordbruk och tecknade på fritiden tills han 1951 etablerade sig som professionell tecknare med bostad i Huddinge utanför Stockholm. EWK har illustrerat böcker och tecknat porträtt och illustrationer för särskilda ändamål, men han är mest känd för sina politiska teckningar i Aftonbladet och tidningen Land. Hans mästerliga förmåga att skildra människor och fenomen på ett för betraktaren tydligt och gripande sätt gjorde honom världsberömd och han har tre gånger begåvats med titeln världsmästare i sin genre. Urval av hans teckningar har visats på många utställningar i Sverige och han är också representerad på ett antal museer i skilda delar av världen. Jag kan aldrig sluta att bli upprörd över nyheter om övergrepp, och mina bilder har blivit ett sätt för mig att ge uttryck för mina känslor. Jag avreagerar mig helt enkelt. I de suraste vattnen simmar de smartaste sälarna Trädet när världens skogar har skövlats Global miljöförstöring