årsredovisning 2008 OBS denna ruta skall stansas ut 1 mm utanför markeringslinjen!



Relevanta dokument
PostNord Försäkringsförening Org nr

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Delårsrapport januari augusti Innehållsförteckning

Premieinkomsten för första halvåret uppgick till 331 (299) miljoner kronor

Första halvåret 2014 i sammandrag

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Delårsrapport januari augusti Innehållsförteckning

Delårsrapport. januari till juni 2016

Postens försäkringsförening. Org nr Delårsrapport

Delårsrapport januari juni 2016

SFS 1995:1560. Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. 1 kap. Inledande bestämmelser

PRI Pensionstjänst AB och Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) FPG/PRI ETT FINANSIERINGSALTERNATIV INOM ITP-PLANEN

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Delårsrapport januari augusti Innehållsförteckning

Delårsrapport januari till juni 2017

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa

Första halvår 2010 i sammandrag

Delårsrapport januari till juni 2018

Finansinspektionens författningssamling

Halvårsrapport. Januari-Juni Lite mer att leva för

Januari juni DELÅRSRAPPORT FÖR STATLIGT ANSTÄLLDA

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent.

Januari juni DELÅRSRAPPORT FÖR STATLIGT ANSTÄLLDA

De/årsrapport januari - juni 2011

Delårsrapport januari-juni 2002

Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring

ARKITEKTERNAS PENSIONSKASSA Halvårsrapport januari - juni 2008

DELÅRSRAPPORT Aktiebolaget SCA Finans (publ)

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI FÖR STATLIGT ANSTÄLLDA

Aktiebolaget SCA Finans (publ)

Delårsrapport januari-juni 2003

Försäkringsbranschens Pensionskassa

Finansiell presentation Länsförsäkringar Liv. December 2014

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

Länsförsäkringar AB (publ) Organisationsnummer

Delårsrapport. januari juni 2008

RESULTATRÄKNING (kkr) BALANSRÄKNING (kkr) 30/6 2014

Försäkringsbranschens Pensionskassa. DELÅRSRAPPORT Januari - juni FPK - Försäkringsbranschens Pensionskassa Säte: Stockholm Org nr:

SKANSKA FINANCIAL SERVICES AB (publ) Org nr

årsredo visning 2010

Dina Försäkringar Sydöstra Norrland org nr Årsredovisning 2018

SKANSKA FINANCIAL SERVICES AB (publ) Org nr

Delårsrapport januari juni 2012

Årsredovisning för räkenskapsåret

Styrelsen för. ÅKE WIBERGS STIFTELSE Org nr får härmed avge. Årsredovisning. för räkenskapsåret 2016

Aktiebolaget SCA Finans (publ)

UFR 11. Uppdaterad januari 2018 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR)

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

VALDEMARSVIKS SPARBANK

Halvårsrapport januari juni 2015

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalsområde ITP 1 och ITPK

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Årsredovisning. Pingst Förvaltning AB

1 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI FÖR STATLIGT ANSTÄLLDA

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

Delårsrapport för perioden

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Första halvåret 2012 l semmendreq

Delårsrapport januari juni 2014

Årsredovisning för räkenskapsåret

DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2010.

FÖRETAGSÄGD KAPITALSPAR DEPÅ. Företagsägd Kapitalspar Depå mer än bara sparande

Delårsrapport KPA Pensionsförsäkring AB(publ) org nr

Förvaltningsberättelse

Delårsrapport 2018 januari - juni

Sparbanken Gotland. Org.nr Delårsrapport Januari juni 2015

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Handelsbanken Hypotek

ÅRSREDOVISNING. Effnet AB

Delårsrapport Januari juni SPP Fondförsäkring AB (publ) Org.nr

Delårsrapport. Januari juni 2010

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2010

VALDEMARSVIKS SPARBANK

FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS PENSIONSKASSA DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

Delårsrapport för perioden

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport Sid 3. tkr jan-juni jan-juni Förändring i %

1. Inledning. 2. Sparande och avkastning

Delårsrapport Januari Juni 2012

Styrelsen och verkställande direktören för Sivers Urban Fonder AB får härmed avge redovisning för bolagets verksamhet under år 2011.

förbättring, vi har fått utdelning på vårt stora innehav av Swedbanks aktier och kreditförlusterna visar positiva siffror tack vare återvinningar.

Delårsrapport januari-juni 2017 PP Pension Fondförsäkring AB

SKANSKA FINANCIAL SERVICES AB (publ) Org nr

Provisionsintäkterna har ökat med 12 % till 10,4 Mkr (9,3 Mkr). Ökning har främst skett av intäkter från Swedbank Robur och Swedbank Försäkring.

Delårsrapport. Januari juni. för statligt anställda

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

Delårsrapport för januari-mars 2015

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalsområde ITP 1 och ITPK

Delårsrapport 2011 J A N U A R I - J U N I

En patientförsäkring för alla DELÅRS- RAPPORT JAN-AUG 2018

Sparbankens räntenetto uppgick till 91,9 Mkr (87,4), vilket är 5 % högre än föregående år.

Delårsrapport Januari - juni 2016

Årsredovisning för TYRESÖ NÄRINGSLIVSAKTIEBOLAG. Org.nr

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

Delårsrapport. Januari Juni 2015

KA Löpande KA. RR Intäkter 985 RR. BR Anläggnings- 49. #1 #2 #3 Lån, Rta #3 Hyra #4. Investering. Finansiering -29

Årsredovisning. Objekt Teknik Stockholm AB

Finansinspektionens författningssamling

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, Allmänt om verksamheten

Delårsrapport org.nr

Transkript:

årsredovisning 2008 OBS denna ruta skall stansas ut 1 mm utanför markeringslinjen!

Bolagsstämma hålls fredagen den 29 maj 2009 kl 11.30 i Solen, Näringslivets Hus, Storgatan 19, Stockholm. Röstberättigade vid stämman får separat kallelse. I anslutning till stämman redogör verkställande direktören för aktuella frågor.

Konsolideringskapital 15 200 000 000 kronor

Innehåll 2008 i sammandrag... 5 Om Pensionsgaranti... 6 VD-kommentar... 8 Omvärld och marknad...11 Förvaltningsberättelse...18 Försäkringsrörelsen...18 Försäkringsfall... 20 Finansrörelsen...21 Totalavkastningstabell... 23 Resultat före bokslutsdispositioner och årets resultat... 24 Vinstdisposition... 24 Risker i verksamheten... 24 Utsikter för 2009... 25 Samgående med PRI... 25 Händelser efter räkenskapsårets utgång... 25 5 år i sammandrag... 26 Resultaträkning... 27 Balansräkning... 28 Förändringar i eget kapital... 30 Kassaflödesanalys... 30 Noter... 32 Revisionsberättelse... 47 Definitioner... 48 Bolagsstyrningsrapport... 50 Styrelse... 54 Revisorer...55 Företagsledning... 56 Fullmäktige... 57 Produktion: Fortunatus Skribent: Fredrik Lilieblad Art & design: Dick Nilson Original: Art-O-Matic Foto: Ulf Blomberg, Tony Landberg Tryck: Växjö Offset 2009

2008 i sammandrag 5 Låga kreditförluster. Kostnaderna för kreditförluster uppgick 2008 till 20 Mkr. Sammanlagt uppgår de redovisade nettokostnaderna för kreditförluster under de senaste fem åren till 114 Mkr. Kapitalavkastning -3,0 %. Kapitalavkastningen uppgick till -3,0 %. Den svenska aktieportföljen utvecklades 7,9 % bättre än index. Den genomsnittliga totalavkastningen under de senaste fem åren uppgår till 6,0 %. Ingen återbäring. För 2008 lämnas ingen återbäring på grund av det negativa resultatet. Under de senaste fem åren har Pensionsgaranti lämnat återbäring med sammanlagt 1,6 miljarder kronor. Under samma period har företagen betalat drygt 1,2 miljarder kronor i premier. Fortsatt god konsolidering. Konsolideringskapitalet minskade till 15 173 Mkr. Beloppet motsvarar 14,2 % av det riskjusterade försäkringsansvaret. Målintervallet för konsolideringen är 13 15 %. Oförändrade premier. Premierna för 2009 är oförändrade. Normalpremien är 0,3 % och premien för den del som tryggas i pensionsstiftelse eller täcks av kvalificerad säkerhet är 0,1 %. ITP 1 i egen regi. Under året har tre större företag fått sina egen regilösningar för ITP 1 godkända. Lösningarna är avgiftsbestämda men arbetsgivaren garanterar en viss avkastning vilket innebär ökad trygghet för de anställda.

6 Om PENSIONSGARANTI Pensionsgaranti är ett ömsesidigt försäkringsbolag som kreditförsäkrar kundföretagens pensionsutfästelser. Affärsidén är att företagen ska behålla sitt pensionskapital i verksamheten och själva avgöra hur det används. I stället för att betala premier till ett livförsäkringsbolag tar företaget upp sitt pensionsåtagande som en skuld i balansräkningen. Pengarna börjar betalas ut den dag en anställd pensioneras. Kreditförsäkringen hos Pensionsgaranti garanterar att de anställda får sina pensioner även om företaget kommer på obestånd. Pensionsgaranti bildades 1961 i samband med att ITP-planen kom till och har idag drygt 1 400 delägare. De flesta större svenska företag är försäkringstagare och därmed ägare i Pensionsgaranti. Totalt uppgår de försäkrade pensionsskulderna till omkring 136 miljarder kronor. Cirka 85 % av beloppet avser ITP-planen. Resterande del utgörs av individuella pensionsutfästelser och andra kollektivavtal än ITP. Pensionsgarantis konsolideringskapital uppgår till drygt 15 miljarder kronor. Överskott som inte behövs i verksamheten går tillbaka till delägarna

som återbäring. Under de senaste fem åren har åter bäringen uppgått till drygt 1,6 miljarder kronor. Åter bäringen baseras på de premier som betalats in under de senaste tio åren. Under samma period har delägarna betalat premier på 1,2 miljarder kronor. Den höga åter bäringen har varit möjlig tack vare att avkastningen på kapitalet varit god och att kreditförlusterna under lång tid varit mycket låga. Pensionsgaranti gör en kreditbedömning av före tagen och begär i vissa fall säkerhet för kreditförsäkringen. Premien för 2009 är 0,3 % av pensions skulden. För den del av skulden som tryggas av pensionsstiftelse är premien 0,1 %. Bolaget har 29 anställda. För ytterligare information se www.fpg.se. 7 Mkr 150000 Brutto Riskjusterat Mkr 20000 Konsolideringskapital, Mkr Kvot, % 20 % 120000 15000 15 % 90000 10000 10 % 60000 30000 5000 5 % 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Försäkringsansvar, 1999 2008 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Konsolideringskapital, 1999 2008 Premier Kapitalavkastning Mkr 1000 Premieintäkt Återbäring Mkr 10000 Drift Återförsäkring Skador Återbäring Överskott 800 8000 600 6000 400 4000 200 2000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Premier och återbäring, 1999 2008 0 Intäkter och kostnader, 1999 2008

8 VD-kommentar Hur vill du sammanfatta utvecklingen under året? 2008 blev ett mycket händelserikt år. Det som präglat året är givetvis finanskrisen och försämringen av världskonjunkturen under hösten. Nedgången på Stockholmsbörsen var den största under ett enskilt år i modern tid. Kapitalavkastningen för 2008 blev negativ, minus 3 %. Detta har bara hänt tre gånger sedan Pensionsgaranti startade sin verksamhet 1961. Vår svenska aktieportfölj utvecklades betydligt bättre än index. Även för de övriga tillgångsslagen blev avkastningen bättre än respektive jäm förelseindex. Totalavkastningen i vår finansrörelse måste därför anses som jämförelsevis bra. Antalet varsel inom industrin ökade under hösten. Industrin drabbades av en nedgång i orderingången som saknar motstycke. Allt fler företag har fått svårigheter att finansiera verksamheten och antalet konkurser i Sverige har ökat snabbt. Glädjande nog kan vi för 2008 ändå redovisa ett i stort sett skadefritt år i försäkringsrörelsen. Hur har Pensionsgaranti konkret påverkats av finanskrisen? Börsnedgången innebär naturligtvis att värdet på våra tillgångar minskat. Inklusive ut delningar är nedgången för aktieportföljen över 1,6 miljarder kronor. Räntenedgången har däremot påverkat resultatet positivt. Avkastningen på de räntebärande placeringarna uppgick till över 1,1 miljarder kronor. Sedan lång tid tillbaka har vi haft en inriktning i vår aktieförvaltning mot stabila bolag med goda finanser. Vi har också konsekvent begränsat placeringarna till likvida, marknadsnoterade finansiella instrument som är lätta att förstå. Det gör att vi inte haft några kreditförluster i finansrörelsen. Sett över en längre period har denna strategi varit framgångsrik vår totalavkastning under de senaste fem åren uppgår till 6,0 %. Vad beror de låga kreditförlusterna på? På senare år har utvecklingen i den svenska ekonomin varit positiv och företagens lönsamhet mycket god. Erfarenheten från tidigare lågkonjunkturer visar att det tar en tid innan fallande vinster får genomslag i form av ökat antal konkurser bland större företag. Dessutom gör vi alltid en noggrann kredit bedömning av företagen. Om vi bedömer att kreditrisken ökat har vi möjlighet att minska vår exponering genom att begära säkerheter eller kräva amortering på pensionsskulderna i dessa företag. Den kraftiga konjunkturnedgång som nu inletts innebär dock att vi får ett betydligt sämre utfall för 2009.

Vad gör ni för att hantera effekterna av krisen? I finansförvaltningen ligger vår policy fast. Svängningar i avkastningen är något vi får räkna med om vi långsiktigt vill uppnå en god kapitalavkastning. Policyn innebär att normalportföljen till 35 % består av aktier. Vid årsskiftet var andelen lägre och uppgick då till 26 %. Vår goda konsolidering ger oss möjlighet att arbeta med en betydligt högre aktieandel. Vi kan således utan problem öka andelen aktier när vi bedömer det som fördelaktigt. Konjunkturnedgången gör naturligtvis att företagens kreditvärde försämras. Det leder till ökade risker i försäkringsverksamheten och att vi tvingas skärpa villkoren för vissa företag antingen genom att begära ytterligare säkerheter eller amortering på skulderna. I ett kärvt ekonomiskt läge blir detta en belastning för företagen. För oss gäller det att hitta rätt balans mellan vår strävan att minska riskerna och företagens likviditetsbehov. Vilka effekter får finanskrisen på pensionsmarknaden? Under senare år har trenden mot avgiftsbestämda pensionslösningar varit mycket stark. Allt fler anställda har nu anledning att fråga sig om de valda pensionslösningarna verkligen kommer att ge den förväntade pensionsnivån. Allt annat lika innebär detta att egen regi-lösningar med någon form av garanterad avkastning framstår som ännu mer attraktiva för de anställda. För förmånsbestämda pensionslösningar innebär lägre avkastning på pensionskapitalet högre pensionskostnader för företagen. För de företag som har sin ITP försäkrad i Alecta märks effekten direkt. Den premiesänkning på 40 % som Alecta genomförde 2008 kommer inte att tillämpas 2009. Därför ökar företagens pensionskostnader kraftigt 2009. FPG/PRI-företagen får inte motsvarande direkta kostnadshöjningar. På lång sikt innebär dock lägre räntor att företagens pensionskostnader stiger. De FPG/PRI-företag som gjort avsättning till pensionsstiftelse drabbas naturligtvis av börsnedgången, dvs i den utsträckning stiftelsen valt att placera i aktier. Men en nedgång i värdet på stiftelsens tillgångar Syftet med sam gåendet är att kunna erbjuda en heltäckande tjänst för pension i egen regi leder inte automatiskt till krav på ytterligare avsättningar och behöver därför inte påverka företagens likviditet. I dåliga tider som dessa blir fördelarna med FPG/PRI extra tydliga. I en stram kreditmarknad är det särskilt värdefullt för företagen att kunna behålla pensionskapitalet i rörelsen. Vad är du mest nöjd med under året? Det ekonomiska utfallet trots allt! Vi tvingas visserligen redovisa en förlust på nästan 400 Mkr och lämnar i år ingen återbäring. Med tanke på marknadsförutsättningarna har vi ändå all anledning att vara nöjda. Vår konsolidering ligger väl inom det intervall styrelsen satt upp och vi har beslutat om oförändrade premier för 2009. Jämfört med de riskpremier företagen idag tvingas betala för långfristig upplåning framstår priset för vår kreditförsäkring som mycket lågt. Glädjande är också att några storföretag nu startat egen regi-lösningar för ITP 1. Det bekräftar intresset för pensionslösningar som kombinerar fördelarna med avgiftsoch förmånsbestämda pensioner. På lite sikt tror vi att denna typ av lösningar kan få stort genomslag. Samgående med PRI vad händer och vilka är motiven? Till bolagsstämman i maj läggs ett förslag om samgående mellan Pensionsgaranti och PRI. Förslaget innebär att Pensionsgaranti köper verksamheten i PRI Pensionstjänst AB. Syftet med samgåendet är att kunna erbjuda företagen en heltäckande tjänst för pension i egen regi, dvs med rådgivning, pensions administration, utbetalning av pensioner och kreditförsäkring. Idag kräver en egen regi-lösning att företagen har kontakt med olika aktörer. För att konkurrera framgångsrikt med andra tryggandeformer måste vi erbjuda en tjänst som företagen tycker är lika enkel som en försäkringslösning. Hittills har PRIs verksamhet främst inriktats på administration av förmånsbestämd ITP för FPG/PRIföretag. Vi ser framförallt två expansionsområden. Det första är avgiftsbestämd direktpension, alltså en avgiftsbestämd pension där arbetsgivaren 9

10 Vi måste räkna med en kraftig ökning av skadekostnaderna 2009 garanterar en viss avkastning. Företaget kan då skapa en egen pensionslösning för alla kategorier anställda. I en sådan lösning förenas ökad trygghet för de anställda med minskad risk och bättre kostnadskontroll för arbetsgivaren. Det andra området är chefspensioner som oftast tryggas genom kapitalförsäkringar. Skuldföring med kreditförsäkring är en enkel och kostnadseffektiv lösning. Genom att erbjuda en rationell administration har vi goda möjligheter att öka vår andel av denna marknad. Vilka är era viktigaste mål för 2009? Det absolut viktigaste blir att begränsa kreditförlusterna. Konjunkturnedgången är en mycket kraftig påfrestning för den svenska ekonomin. Vi får gå tillbaka till början av 1990-talet för att hitta en liknande situation. En stor skillnad för oss är att de flesta storföretagen idag har tryggat sina pensionsskulder med pensionsstiftelser. Utvecklingen under de första månaderna visar att vi 2009 måste räkna med en kraftig ökning av skadekostnaderna. Under vår snart femtioåriga historia har Pensionsgaranti upplevt ett antal kriser i näringslivet. Vi är idag bättre rustade än någonsin för att möta finansiella påfrestningar. Vår strävan är att också nu bevisa att vår modell för att trygga pensioner på en och samma gång ger trygghet för de anställda och fördelaktig finansiering för företagen. Stockholm i mars 2009 Peter Lindblad Verkställande direktör

OMVÄRLD OCH MARKNAD 11 Förutom den lagstadgade pensionen har nästan alla anställda i Sverige en tjänstepension som betalas av arbetsgivaren. Det fonderade pensionskapita let i försäkringsbolag och pensionsstiftelser och som avsatts i företagens balansräkningar uppgår till mer än 1 500 miljarder kronor. Dessutom har staten, landstingen och kommunerna åtaganden på 400 miljarder kronor som inte är fonderade. Den senaste tioårsperioden har, såväl i Sverige som i andra länder, präglats av en tydlig trend från förmånsbestämda till avgiftsbestämda pensioner. Arbetsgivarna har strävat efter att överföra så stor del av risken till de anställda som möjligt. Detta gäller både livslängden och avkastningen på kapitalet. I många länder har förmånsbestämda planer stängts för nya anställda eller avvecklats. I Sverige har de flesta nya pensionsavtal inneburit ökat inslag av avgiftsbestämd pension. I en avgiftsbestämd pensionsplan bärs hela risken av den anställde. Arbetsgivarens enda skyldighet är att betala premien och något behov av kredit försäkring finns därför inte. För privatanställda tjänstemän gäller ITP-planen, som fram till 2007 i huvudsak varit en för månsbestämd pensionsplan. ITP bygger på ett kollek tivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. En ny ITP-plan trädde i kraft den 1 juli 2007. ITP-planen. Enligt ITP-avtalet omfattas alla som är födda 1979 eller senare av en helt avgiftsbestämd pensions - plan ITP 1. De anställda kan placera de pensions premier som arbetsgivaren betalar i något av de försäkringsbolag som Collectum valt ut. Minst halva premien måste dock placeras i en traditionell pensionsförsäkring. Ar betsgivaren har även möjlighet att erbjuda sina anställda ett eget pensionsalternativ med någon form av avkastningsgaranti. Företagets åtagande måste då kredit försäkras. De som är födda 1978 eller tidigare omfattas av en förmånsbestämd plan ITP 2. Denna är mer flexibel än tidigare. De anställda kan välja bort efter levandepensionen och istället öka den egna ålderspensionen. Det är också möjligt att ta ut hela eller del av pensionen under en kortare period. Ur de anställdas perspektiv är ITP 2 därmed en mycket attraktiv pen sionslösning. Individuellt pensionssparande Tjänstepension t ex ITP Lagstadgad pension Pensionen består av flera delar, som läggs samman och bildar den totala pensionen. Dessa delar är lagstadgad allmän pension (inkomst- och premie pension), tjänstepension (t ex ITP) samt individuellt pensionssparande.

12 Ålderspensionen i ITP 2 kan finansieras på två sätt antingen svarar före taget självt för ålderspensionen genom FPG/PRI eller också betalar man premier till Alecta. Företag som väljer FPG/PRI måste teckna kreditförsäk ring hos Pensionsgaranti. PRI Pensionstjänst AB sköter administrationen av pensionsåtagandet. Det sammanlagda värdet av de anställdas ålderspensioner i ITP 2 överstiger 300 miljarder kronor över 200 miljarder kronor i Alecta och 100 mil jarder kronor inom FPG/PRI. Cirka 1 400 företag har valt FPG/PRI och i dessa företag arbetar unge fär 35 % av de anställda som omfattas av ITP-planen. Bland stor företagen är FPG/PRI det klart dominerande alternativet. Företagens pensionsåtaganden för ITP 2 kommer att fortsätta att växa under många år, men tillväxttakten kommer successivt att avta. För mycket lång tid framåt kommer ITP 2 att utgöra den dominerande delen av Pensions garantis åtagande. I tider av finansiell oro framstår för delar na med FPG/PRI tydligt Alternativ ITP. Anställda med en lön över 10 inkomstbasbelopp så kallade 10-taggare kan sedan början av 1990-talet komma överens med arbetsgivaren om en alternativ ITP-lösning. Pensionsförmånerna kan utformas på ett annorlunda sätt och den anställde kan välja hur pensionskapitalet ska förvaltas. Premier för alternativ ITP står för cirka 25 % av företagens årliga ITP-kostnader. Två modeller för alternativ ITP dominerar frilagd premie eller premie trappa. Frilagd premie innebär att arbetsgivaren betalar en premie som mot svarar vad det skulle kostat om den anställde varit kvar i den förmåns bestämda planen. Premietrappa innebär att premien bestäms av i förväg fast ställda procenttal för olika ålders- och löneintervall. Ändringarna i ITP 2 gör att betydligt färre anställda än tidigare har anled ning att välja en alternativ lösning. Många företag strävar idag efter att avveckla de alternativa lösningarna för att få bättre kontroll över kostna derna och istället förmå de högavlönade att byta till ITP 1. Försäkrings lösningarna i ITP 1 har betydligt lägre omkostnader än vad som varit vanligt i de alternativa lösningarna. Därför kan även de anställda vara intresserade av ett sådant byte. I samband med detta kan det vara särskilt intressant för arbetsgivaren att kunna erbjuda en egen regi-lösning. Den negativa utvecklingen på aktiemarknaden har medfört att avkastningen på pensionssparan det blivit låg. Många tjänste män, som lämnat den förmånsbestämda ITP-planen till förmån för en avgiftsbestämd lös ning, riskerar att få en sämre pension än förväntat. Effekter av finanskrisen. Alecta sänkte under 2008 premien för ålders pensionen i ITP 2 med 40 %. Motivet till rabatten var att konsolideringen låg nära taket för det målinter vall som Alecta fastställt. Premie sänkningen gällde endast de företag som betalade premier till Alecta i december 2007 och medförde därför inte att företag lämnade FPG/PRI för att gå över till försäkring i Alecta. Till följd av den negativa utvecklingen på finansmarknaderna under 2008 har Alecta beslutat att höja premierna till den tidigare nivån för 2009. Vidare har Alecta beslutat att endast utgående pensioner ska värdesäkras per 1 januari 2009. Upp räkningen blev 4,37 %. Däremot värdesäkras inte fribrev och intjänad pensionsrätt. Svenskt Näringsliv och PTK har beslutat att värdesäkringen av utgående pensioner får finansieras med särskilda vär de säkrings medel. Dessa är en extra buffert som endast får an vändas efter beslut av parterna. Motsvarande beslut har fattats av PRI för FPG/PRI-företagen. För FPG/PRI-företagen blir effekten att pensionsskulderna ökar mindre än vad som tidigare beräknats. Hela ökningen till följd av uppräkningen av utgående pensioner motsvaras för de allra flesta företag av en motsvarande minskning av posten särskilda värdesäkringsmedel. I tider av finansiell oro framstår fördelarna med FPG/PRI tydligt. Företagen är inte lika exponerade för svängningar i värdet på finansiella tillgångar som ett försäkringsbolag och möjligheten att använda pensionskapitalet i rörel sen är särskilt värdefull.

SKULDFÖRING FPG/PRI 13 Pensionsgaranti Gör kreditbedömning Garanterar pensionerna vid obestånd Företag Pension Kreditförsäkring Anställd Administration PRI Pensionstjänst Registrerar pensionsrätt Beräknar pensionsskuld Sköter utbetalning av pensioner TIllhandahåller ekonomisk information Företaget har en pensionsskuld till sina anställda. För att behålla kapitalet i företaget tecknas en kreditförsäkring hos Pensionsgaranti. Pensionerna är därmed tryggade. PRI Pensionstjänst sköter administrationen. ÅTERLÅN PENSIONSSTIFTELSE Kreditförsäkring Pensionsgaranti Gör kreditbedömning Garanterar pensionerna vid obestånd Företag Pension Kreditförsäkring Anställd Säkerhet Administration Avsättning Återlån Stiftelse PRI Pensionstjänst Registrerar pensionsrätt Beräknar pensionsskuld Sköter utbetalning av pensioner TIllhandahåller ekonomisk information Företaget har en pensionsskuld till sina anställda som tryggas med en pensionsstiftelse. Kreditförsäkringen hos Pensionsgaranti utgör en extra säkerhet och täcker eventuell brist i stiftelsen. För att kunna använda kapitalet kan företaget återlåna medel ur stiftelsen. Lånet säkerställs med en garanti från Pensionsgaranti.

14 Avgiftsbestämd direktpension i egen regi. Ett alternativ till renodlade förmåns- respektive avgiftsbestämda pensioner är avtal där risken delas mellan arbetsgivare och anställd. Internationellt är sådana hybridplaner vanliga. En avgifts bestämd direktpension där arbetsgivaren garanterar avkastningen på pensions kapitalet är en lösning som på ett enkelt sätt kombinerar för delarna hos förmånsbestämda respektive avgiftsbestämda pensioner. Den anställde bär då risken gällande livslängd och löneutveckling medan arbets givaren bär den risk som hänger samman med kapitalavkastningen. För arbetsgivaren blir pensions kostnaden enkel att beräkna samtidigt som den anställde vet hur stor pensionen blir. Genom kreditförsäkringen är den anställde garanterad att få pensionen även om arbetsgivaren skulle komma på obestånd. Företagen omfattas inte av tjänstepensionsdirektivet. Därför kan de erbjuda en garanterad avkastning utan att drabbas av de långtgående krav på match ning av tillgångar och skulder som gäller för försäkringsbolag. Pensionerna tryggas av kreditförsäkringen hos Pensionsgaranti. Pensionsgaranti arbetar tillsammans med PRI Pensionstjänst och ett antal storföretag för att ta fram egen regi-lösningar som passar för ITP 1. Om ett En avgiftsbestämd direktpension kombinerar fördelarna hos förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensioner företag bestämmer sig för att erbjuda sina anställda en sådan lösning kan den utan problem tillämpas för samtliga anställda. Hittills har tre större företag fått egen regi-lösningar godkända för ITP 1. Företagen har valt att utforma avkastningsgarantin på olika sätt. Ett alterna tiv är att garantera att gjorda avsättningar lägst räknas upp med förändringen av KPI. Ett annat alternativ är att räkna upp kapitalet med förändringen av ett i förväg bestämt index och garantera att kapitalet aldrig sjunker. Utveck lingen på finansmarknaderna under det senaste året visar att denna typ av utfästelser har stort värde, speciellt för anställda som är relativt nära pensionsåldern. Chefspensioner. Pensionsgaranti garanterar även pensioner utanför ITP-området. Den totala volymen är cirka 16 miljarder kronor. Det handlar dels om andra kollektiv avtal än ITP, dels om individuella utfästelser till företagsledningar. För de senare är alter nativet ofta företagsägda kapitalförsäkringar som pantsätts för utfästelserna. En direktutfästelse med kreditförsäkring är oftast en betydligt mer kost nadseffektiv lösning när det gäller förmånsbestämda utfästelser. Inom området chefspensioner finns en tydlig trend mot avgiftsbestämda lös ningar. Företagen får därmed bättre kontroll över pensionskostnaden samti digt som man undviker kraftiga kostnadsökningar om lönen

Pensionsgaranti arbetar tillsammans med PRI Pensionstjänst och ett antal storföretag för att ta fram egen regilösningar för ITP 1 höjs nära pen sionsåldern. I dessa fall är avgiftsbestämd direktpension ett attraktivt alter nativ till försäkringslösningar eftersom dessa belastas med höga omkost nader. För Pensionsgaranti är detta ett område där det finns goda möjlig heter att öka marknadsandelen. Nya avtalsområden. I Sverige finns inget lagstadgat krav på kreditförsäkring för utfästelser som tryggas med pensionsstiftelse. ITP-avtalet har detta krav för att öka de anställdas trygghet. På andra kollektivavtalsområden har hittills inte funnits motsvarande krav. Det senaste årets utveckling visar tydligt att kreditförsäk ring fyller en väsentlig funktion. Dels understiger vanligen pensionsskulden kostnaden för köp av pensionsförsäkring, dels kan tillgångarna i stiftelsen minska i värde. I en konkurssituation är det således inte säkert att kapitalet i stiftelsen räcker för att infria alla pensionsutfästelser. Inom vissa avtalsområden införs från och med 2009 krav på kreditförsäk ring. Sannolikt kommer under de närmaste åren frågan att aktualiseras på allt fler områden. Detta innebär ökad efterfrågan på kreditförsäkring från Pensionsgaranti. Utländska dotterbolag. Pensionsgaranti kreditförsäkrar även pensionsåtaganden för svenska dotter bolag utomlands. Hittills har detta förekommit i blyg sam omfattning. Det senaste årets börsutveckling har medf ört att många företag idag har under skott i sina fond - erade pensionslösningar. Detta gäller i hög grad svenska företag i Storbritannien. Pensionsgaranti har utvecklat en försäkringslösning som medför att företagen inte omedelbart behöver göra tillskott till sina pen sionsfonder. Även Norge är en intressant marknad eftersom skuldföring med kreditförsäkring för många typer av pensionsutfästelser är en fördel aktigare pensionslösning än pensionsförsäkring både för företaget och den anställde. Ökning av FPG/PRI-skulderna. Pensionsskulderna i FPG/PRI har under en följd av år ökat med ca 4 5 % per år. Ökningen bestäms av flera olika faktorer. Under 2008 förändrades skulderna på följande sätt: Mkr Nyintjänad pensionsrätt 4 050 Räntetillväxt och värdesäkring 6 100 Utbetald pension -4 100 Avgångspensioner 1 050 Inlösen i Alecta -2 000 Övrigt 200 Summa 5 300 15

16 TOTAL ITP-PREMIE Övrigt 3 % ITP 1 7 % Familjepension/ Riskförsäkring Alecta 10 % ITPK 23 % Ålderspension Alecta 17 % Alternativ ITP 22 % Ålderspension FPG/PRI 18 % Företagens totala kostnad för ITP var under 2008 22 miljarder kronor. Kostnaden var betydligt lägre än under tidigare år till följd av Alectas premiesänkning under 2008. Kostnaden för alternativ ITP är beräknad som frilagd premie, dvs den kostnad före tagen skulle haft om de anställda inte valt alternativ ITP. Många företag har under 2008 erlagt högre premier för alternativ ITP än den frilagda premien. Knappt 1 400 företag har valt FPG/PRI för ålderspensionen i ITP. Dessa företag har en lönesumma för tjänstemän som motsvarar en tredjedel av lönesumman för samtliga företag som har ITP.

EKONOMISK REDOVISNING

18 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören i Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt (FPG), organisationsnummer 502014-6279, avger härmed årsredovisning för 2008. Försäkringsrörelsen. Pensionsgaranti är ett ömsesidigt försäkringsbolag som kreditförsäkrar kundföretagens pensionsutfästelser. Affärsidén är att företagen ska kunna behålla sitt pensionskapital i verksamheten och själva avgöra hur det används. I stället för att betala premier till ett livförsäkringsbolag tar företaget upp sitt pensionsåtagande som en skuld i balansräkningen. Pengarna börjar betalas ut först när en anställd pensioneras. Kreditförsäkringen hos Pensionsgaranti garanterar att de anställda får sina pensioner även om företaget skulle komma på obestånd. Om företaget har placerat pensionskapitalet i en stiftelse täcker kreditförsäkringen en eventuell brist i stiftelsen i en obeståndssituation. Företaget kan också återlåna kapital ur stiftelsen och därigenom få tillgång till en flexibel finansiering. Försäkringsansvar. Pensionsgarantis försäkringsansvar beräknas som summan av de försäkrade företagens pensionsåtaganden. Det totala beloppet (inklusive mottagen återförsäkring) uppgick vid utgången av 2008 till 136 000 Mkr (130 000 Mkr 2007). Av det totala försäkringsansvaret var cirka 50 % även tryggat i pensionsstiftelse. Pensionsutfästelser enligt ITP-planen utgör den dominerande delen av försäkringsansvaret, 117 000 Mkr (112 000). ITP-planen är en pensionsplan för privatanställda tjänstemän som bygger på ett kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. De tjänstemän som är födda 1978 eller tidigare omfattas av en förmånsbestämd plan (ITP 2). Företagen kan för ITP 2 välja mellan att själva svara för ålderspensionen genom FPG/PRI eller betala premier till Alecta. ITPplanen kräver att företagen tecknar kreditförsäkring hos Pensionsgaranti även när utfästelserna är tryggade i en pensionsstiftelse. PRI Pensionstjänst AB (PRI) sköter skuldberäkning och pensionsadministration åt företagen. De tjänstemän som är födda 1979 eller senare omfattas av en helt avgiftsbestämd pensionsplan (ITP 1). Pensionsgaranti kreditförsäkrar även andra utfästelser än ITP-planens, t ex andra kollektivavtal än ITP samt individuella avtal eller kompletteringar till ITP för ledande tjänstemän. Ansvaret för dessa utfästelser uppgick vid utgången av 2008 till 16 000 Mkr (16 000). I en obeståndssituation avvecklar Pensionsgaranti företagets åtagande genom att köpa pensionsförsäkring för de pensionsutfästelser som omfattas av kreditförsäkringen. Kostnaden för detta beror på den premie livförsäkringsbolaget tillämpar vid den aktuella tidpunkten. När det gäller ITP-utfästelser köps pensionsförsäkring alltid hos Alecta. Vid sin premieberäkning använder Alecta ett lägre ränteantagande än PRI. Detta gör att kostnaden för inlösen överstiger den av PRI beräknade pensionsskulden med i genomsnitt cirka 15 %. Pensionsgarantis faktiska riskbelopp är därför högre än de pensionsskulder företagen redovisar. I de fall pensionsskulden även tryggas av pensionsstiftelse är däremot det faktiska riskbeloppet väsentligt lägre än den redovisade skulden. För att ta hänsyn till dessa faktorer beräknas ett riskjusterat försäkringsansvar. Detta ansvar uppgår för närvarande till 115 % av de redovisade pensionsskulderna, minus 75 % av det belopp Mkr 150000 120000 90000 60000 30000 0 FPG/PRI Ej ITP 2004 2005 2006 2007 2008 Försäkringsansvar, 2004 2008 Mottagen återförsäkring

som även tryggas i pensionsstiftelse. Inklusive ansvaret för den mottagna återförsäkringen uppgår det totala riskjusterade ansvaret till 107 000 Mkr (100 000). Premier. Kreditförsäkringspremien för 2008 uppgick till 0,3 % (0,3 %) av pensionsskulden vid utgången av föregående år. För pensionsskuld som även tryggas i pensionsstiftelse var premien 0,1 % (0,1 %). Årets premieintäkt före avgiven återförsäkring uppgick till 262,6 Mkr (246,3). Beslut har fattats om oförändrade premier för 2009. I vissa speciella situationer kan avtal träffas om en särskild tilläggspremie som alternativ till att ställa säkerheter för kreditförsäkringen. Tilläggspremien är inte återbäringsgrundande. Kreditförluster (Försäkringsersättningar). Kostnaden för försäkringsersättningar uppgick 2008 till 20,2 Mkr (15,0). Inga försäkringsfall inträffade under året. Avsättning gjordes med 29,0 Mkr (0,0) för befarade försäkringsfall. Återvinning i försäkringsfall som inträffat under tidigare år har givit en intäkt på 11,0 Mkr (1,1) och den andel av driftskostnaderna (inklusive förändring av skadebehandlingsreserven) som redovisas under försäkringsersättningar uppgår till 2,2 Mkr (2,8). I försäkringsfallstabellen redovisas utfallet för perioden 1994 2008. I tabellen har återbetalningarna hänförts till respektive skadeår. Eftersom konkurser i allmänhet inte avslutas förrän efter relativt lång tid, kan återbetalningar i försäkringsfall förekomma många år efter det år skadan inträffade. Återbetalningarna intäktsförs när det bedöms som mycket sannolikt att de kommer att erhållas. Mottagen återförsäkring. För att balansera kostnaderna för det egna återförsäkringsskyddet mottar Pensionsgaranti fakultativ återförsäkring avseende pensionsåterlån i Finland och pensionsutfästelser i Norge. Riskbedömningen sker på samma sätt som för den direkta affären, dvs för varje företag görs en individuell kreditbedömning. Per 31 december 2008 uppgick försäkringsansvaret till 2 565 Mkr (2 171) fördelat på totalt åtta företag i Finland. Den mottagna återförsäkringen har givit en premieintäkt på 9,2 Mkr (7,8). Några kreditförluster har inte förekommit. Avgiven återförsäkring. Pensionsgaranti tecknar en återförsäkring som skydd mot stora kreditförluster under ett enstaka år. För perioden 2006 till 2008 har avtal träffats om ett återförsäkringsskydd som omfattar Pensionsgarantis 44 största koncerner och maximalt ger 1 200 Mkr. Dessa koncerner svarar för ca 2/3 av det totala försäkringsansvaret. Premien för 2008 uppgick till 27,8 Mkr (27,8), vilket motsvarar 11 % (11 %) av premieintäkten brutto. Återbäring. Pensionsgaranti är ett ömsesidigt bolag som ägs av de försäkrade företagen. Det överskott som inte behövs i verksamheten går tillbaka till ägarna som återbäring. På grund av att resultatet för 2008 är negativt lämnas ingen återbäring (443 Mkr för 2007). Under de senaste fem åren har Pensionsgaranti lämnat 1,6 miljarder kronor i återbäring. Under samma period har företagen betalat in 1,2 miljarder kronor i premier. 19

20 Försäkringsfall År Antal Brutto belopp Erhållna återbetalningar Förväntade återbetalningar Netto förlust Nettoförlust i % av totalt för s.ansvar Mkr Mkr Mkr Mkr 1994 4 5,0 1,6 3,5 0,00 % 1995 6 19,0 18,5 0,6 0,00 % 1996 5 12,5 14,0-1,6 0,00 % 1997 3 9,5 9,6-0,1 0,00 % 1998 7 13,6 10,7 2,8 0,00 % 1999 2 15,9 16,1-0,2 0,00 % 2000 5 33,6 33,9-0,2 0,00 % 2001 0 0,0 0,0 0,0 0,00 % 2002 4 36,5 37,1-0,6 0,00 % 2003 4 36,5 20,8 15,7 0,01 % 2004 2 76,7 38,8 6,0 31,9 0,03 % 2005 6 182,9 140,0 42,9 0,04 % 2006 1 1,2 0,0 1,2 0,00 % 2007 3 43,2 30,4 12,9 0,01 % 2008 0 0,0 0,0 0,0 0,00 % Summa 52 486,1 371,5 6,0 108,8 I tabellen hänförs återbetalningarna till det år respektive skada inträffat. Antal 20 Mkr 60 50 15 40 30 10 20 5 10 0 0-94 -95-96 -97-98 -99-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 Antal försäkringsfall, 1994 2008-10 -94-95 -96-97 -98-99 -00-01 -02-03 -04-05 -06-07 -08 Nettoförlust, 1994 2008