Promemoria Sid. 1(7) 2016-05-03 Landfakta: Tuvalu Basdata Officiellt namn: Tuvalu Huvudstad: Funafuti (6,000 invånare 2014, CIA) Yta: 26 km 2 Folkmängd: 10 869 (est 2015 CIA) Befolkning: Polynesier 96 %, Mikronesier 4 % Befolkningstillväxt: 0.82 % (est 2015 CIA) Officiella språk: Tuvaluanska, engelska, samoanska, I-Kiribati Religion: Kristna 98.4 %, Baha i 1 %, övriga 0.6 % Nationaldag: 1 oktober Statsskick: Konstitutionell monarki Statschef: Drottning Elizabeth II, representerad av generalguvernör Iakoba Taeia Italeli (maj 2010) Regeringschef: Premiärminister Enele Sopoaga Senast allmänna 31 mars 2015 val: Nästa allmänna val: 2019 Medlemskap i ILO, IMF, UN, PIF, WHO m.fl. internationella organisationer:
Sveriges Ambassad 2(7) Ekonomisk data Valuta: Tuvaluansk dollar (TVD) samt Australisk dollar (AUD) Växelkurs: 1 TVD = 6 SEK (februari 2016, XE) BNP (totalt) 34 miljoner US$ (2015, DFAT) BNP-tillväxt: 3,5 % (2015, DFAT) BNP/capita: 3,130 US$ (2015, DFAT) Inflation: 36.8% (2015, DFAT) Export: 600 000 US$ (est. 2010 CIA) kopra, fisk exportvaror: Japan, Indien, Storbritannien exportmarknader: Import: 136,5 miljoner US$ (est. 2013 CIA) importvaror: Livsmedel, djur, minerala bränslen, maskiner, etc. Fiji, Singapore, Japan importmarknader: Sveriges varuexport: 0 SEK (2015, Kommerskollegium) Sveriges varuimport: 181 000 SEK (2015, Kommerskollegium) Kort historik Under 1300-talet bosatte sig samoaner, tonganer samt andra polynesier på de öar som idag är Tuvalu. Öarna Nui och Niulaktia upptäcktes 1568 och 1595 av spanjoren Alvaro Mendana. 1819 besökte den brittiske ministern Edward Ellice ön Funafuta och som han döpte till Elliceön. Namnet kom senare att täcka alla nio öar. Mellan 1850 och 1875 kidnappades stora delar av Tuvalus befolkning av européer för arbetskraft till plantager på Fiji och i Queensland. Dessutom förde européerna med sig en mängd nya sjukdomar som drabbade den tuvaluska befolkningen svårt. Totalt beräknas befolkningsantalet ha minskat från 20 000 till 3 000. 1863 kidnappade peruaner 400 personer från öarna Funafuti och Nukuaelae, motsvarande två tredjedelar av öarnas befolkning. 1892 utnämnde Storbritannien Elliceöarna, tillsammans med Gilbertöarna, till ett brittiskt protektorat. 1975 delades de två protektoraten och Elliceöarna
Sveriges Ambassad 3(7) återgick till sitt prekoloniala namn Tuvalu. Tuvalu betyder åtta stående tillsammans och syftar på de åtta bebodda öarna. Den 1 oktober 1978 blev Tuvalu självständigt från Storbritannien. Politisk översikt Tuvalu är en konstitutionell monarki, Drottning Elizabeth II är statschef men representeras av en generalguvernör. Iakoba Taeia Italeli är generalguvernör sedan maj 2010. Folkomröstning om Tuvalus statskick hölls senast 2008, då 1 260 röstade för att behålla monarkin och 679 röstade emot. Enkammarparlamentet består av 15 medlemmar som väljs vart fjärde år. Regeringen består av premiärministern, vald av ledamöterna i parlamentet, och flera ministrar. Det finns inga organiserade politiska partier utan enbart informella grupperingar. Ledamöterna har nära kontakt med valkretsen på sin ö. En balanserad ö-representation i regeringen eftersträvas. Avsaknaden av politiska partier leder till att personliga förhållanden spelar en viktig roll och att de politiska lojaliteterna skiftar. Efter Tuvalus självständighet 1978 var landets politik relativt stabil i jämförelse med andra ö-stater i regionen. Två viktiga personligheter var Tomasi Puapua (premiärminister 1982-1989) och Bikenibeu Paeniu (premiärminister 1989-1966 samt 1996 1999). Efter att Paeniu avsatts på grund av misstroendevotum 1999 rådde politisk instabilitet i Tuvalu. 2013 avsattes hela regeringen efter ett misstroendevotum och oppositionsledaren Enele Sopoaga utsågs till premiärminister. Tuvalus senaste val hölls i mars 2015, Enele Sopoaga valdes då om till premiärminister. Puakena Boreham som därmed blev den tredje kvinnan någonsin i Tuvalus parlament. Ekonomi Tuvalu har begränsade naturtillgångar vilket gör att landet har svårt att utvecklas ekonomiskt. Befolkningen livnär sig på småskaligt jordbruk, fiske samt penningförsändelser från tuvaluaner som jobbar utomlands. Turismen i landet är liten och ger ingen större inkomst. Landet får även inkomster från försäljning av fiskelicenser samt från försäljning av sitt internet suffix.tv. Kokospalmer täcker stora delar av öarna, från dessa utvinns kopra(torkad frövita från kokosnötter) vilket tillsammans med fiske i princip är landets huvudsakliga exportprodukter.
Sveriges Ambassad 4(7) Tuvalu är till stor del beroende av import då nästan allt behöver importeras vilket skapar ett omfattande handelsunderskott. Tuvalus regering inrättade 1987 en offentligt ägd investeringsfond, The Tuvalu Trust Fund. Den inrättades för att verka som ett skyddsnät för svängningar i statens inkomster. Förtjänsten från fonden går till att finansiera gapet mellan landets årliga utgifter och inkomster. Regeringen använder även intäkterna från fonden till utvecklingsprogram, bland annat för att uppgradera skolor på de yttre öarna. Australien, Nya Zealand och Storbritannien har givit stora bidrag till fonden, även Japan och Sydkorea har bidragit. Tuvalu har trots dessa utmaningar relativt sunda statfinanser och har lyckats hålla nere utlandsskulden. FN klassar Tuvalu som ett av världens minst utvecklade länder och landet har funnits med på FNs LDC-lista (Least Developed Countries) sedan 1986. Klimatförändringar Tuvalu har drabbats hårt av klimatförändringarna, främst på grund av dess påverkan på havsnivån. Landet är som högst 4 meter över havsytan och beräknas försvinna helt till 2050. 2010-2011 drabbades Tuvalu av extrem torka till den grad att landet tvingades importera vatten samt utrustning för avsaltning av havsvatten från Nya Zeeland, Australien, Sydkorea och Japan. I mars 2015 drabbades Vanuatu av cyklonen Pam, en kategori 5 cyklon. Hälften av Tuvalus befolkning beräknas ha påverkats, varav minst 300 personer fick evakueras. Kostnaderna för skadorna orsakade av Pam beräknades till minst 10 miljoner US$ vilket är mer är 30 % av landets BNP. Under klimatförhandlingarna i Paris 2015 (COP21) tog Tuvalu en aktiv roll i diskussionerna, i Tuvalus delegation återfanns en svensk. Utrikespolitik Tuvalus utrikespolitik inriktas på att påverka omvärlden i frågor rörande klimatförändringar. Landet är aktivt i regionala samarbetsorganet Pacific Island Forum(PIF), Alliance of Small Island States(AOSIS) m.fl. Tuvalu är medlem i FN sedan 2000 och fullvärdig medlem av Samväldet.
Sveriges Ambassad 5(7) Tuvalu anser att omvärlden, främst de största utsläpparna av växthusgaser, bör ta ansvar och hjälpa de som drabbas av klimatförändringarna. Detta har lett till en något ansträngd relation till Australien. Australien har höga utsläppsvärden, men enligt Tuvalu för Australien inte en tillräckligt ambitiös klimatpolitik och landet tar inte heller tillräckligt ansvar för att hjälpa de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Relationen till Nya Zeeland är något bättre. Regeringen har också bett bland annat Australien och Nya Zeeland att ta emot tuvaluanerna när de måste utrymma sina öar. Nya Zeeland har lovat att ta emot 75 tuvaluaner om året. Nyzeeländarna har även varit mer villiga än australierna att ta emot tuvaluanska gästarbetare. Kontakterna med den gamla kolonialmakten Storbritannien är inte helt harmoniska. Tuvalu vill bland annat ha ersättning för att britterna lät USA bygga en bas på Funafuti under andra världskriget. Tuvalu är en av få stater som erkänner Taiwan, och har därför inga diplomatiska förbindelser med Kina. Tuvalu har sedan 2013 en ambassad i Taipei och Taiwan är det enda landet med ambassad i Tuvalu. De två länderna har ett starkt samarbete och Taiwan bidrar med bistånd till Tuvalu. Tuvalu erkände tidigare Abchazien och Sydossetien men skrev 2014 under ett protokoll med Georgien för att upprätta diplomatiska och konsulära relationer mellan de två länderna. Protokollet innebar att Tuvalu drog tillbaka sitt erkännande av Abchazien och Sydossetien för att istället erkänna Georgien. Då Tuvalu inte har egna militärstyrkor sköts försvaret av Storbritannien, men landet har även ett försvarssamarbete med Australien. Relationen med EU EUs relation med Tuvalu regleras främst av Cotonouavtalet under vilket Tuvalu har tillgång till en mängd handels- och biståndsmässiga fördelar. Under den elfte europeiska utvecklingsfonden (11th EDF) som sträcker sig från 2014 till 2020 tilldelas Tuvalu 6,8 miljoner euro (en betydande höjning från tidigare förslag på 3.8 miljoner). EU:s bistånd inriktas på avfallshantering och energi, samt klimatförändringar. Ett visa waiver agreement har diskuterats mellan EU och Tuvalu.
Sveriges Ambassad 6(7) Relationer med Sverige Sveriges diplomatiska relationer med Tuvalu inleddes 2015. Sveriges Ambassad i och ambassadör Pär Ahlberger har ansvar för relationerna med Tuvalu. Sveriges export till Tuvalu är mycket liten och förekom endast 2011, den uppgick då till 105 000 kr och bestod av trämöbler. Sveriges import från Tuvalu är även den obetydlig och har mellan 2010 och 2015 varierat mellan 1 000 SEK(2010) och 181 000 SEK(2015) per år. Importvaror har inkluderat musikinstrument, varor av icke härdat icke poröst mjukgummi, verkstadsprodukter och kläder. ***
Sveriges Ambassad 7(7) Sveriges ambassad i Embassy of Sweden 5 Turrana St, Yarralumla, ACT 2600 Australien Telefon: +61-2 6270 2700 Fax: +61-2 6270 2755 E-post: ambassaden.canberra@gov.se Hemsida: www.swedenabroad.com/canberra Tidsskillnad Tidsskillnad i Tuvalu mot Sverige: + 11 timmar vid svensk sommartid + 13 timmar vid svensk vintertid