INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialtjänster Äldreomsorg INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden 18.5.2006 80, träder i kraft 1.6.2006 25.1.2007, träder i kraft 1.1.2007 25.9.2008, träder i kraft 1.10.2008 20.8.2009, träder i kraft 1.9.2009

2 Innehåll 1 Syftet och vad som avses med stöd för närståendevård... 3 2 Bedömning av servicebehov... 4 3 Vårdberoendegrupper och vårdarvode... 4 4 Närståendevårdaren... 5 5 Vård- och serviceplan... 6 6 Ledighet som ska ordnas för närståendevårdaren... 6 6.1 Lagstadgad ledighet... 6 6.2 Avlösning vid närståendevårdarens hälsovårdsrelaterade besök eller annan frånvaro 7 6.3 Övrig ledighet, rekreationsledighet... 7 7 Avtal om närståendevård... 8 8 Ansökan och beslut om stöd för närståendevård... 8 9 Utbetalning av vårdarvode... 8 10 Avbruten närståendevård... 9 11 Uppsägning av avtalet om närståendevård... 9 12 Granskning av vård- och serviceplanen och avtalet om närståendevård... 9 13 Individuell prövning... 9 14 Lagar... 9

3 1 Syftet och vad som avses med stöd för närståendevård Syftet med lagen om stöd för närståendevård (937/2005) är att främja närståendevård som är förenlig med den vårdbehövandes bästa genom att trygga tillräckliga social- och hälsovårdstjänster samt en kontinuerlig vård och stöd för närståendevårdarens arbete. Med närståendevård avses att vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person ordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller någon annan som står den vårdbehövande nära, Med stöd för närståendevård avses en helhet som omfattar behövliga tjänster som tillhandahålls den vårdbehövande samt vårdarvode till närståendevårdaren, ledighet och service till stöd för närståendevården, I 3 i lagen om stöd för närståendevård uppräknas de allmänna förutsättningarna för beviljande av stöd. Kommunen kan bevilja stöd för närståendevård om alla dessa kriterier uppfylls: en person behöver vård eller annan omsorg i hemförhållanden på grund av nedsatt funktionsförmåga, sjukdom, skada eller motsvarande orsak; en anhörig till den vårdbehövande eller en annan person som står den vårdbehövande nära är beredd att ansvara för vården och omsorgen med hjälp av behövliga tjänster; närståendevårdarens hälsa och funktionsförmåga fyller de krav som närståendevården ställer; närståendevården i kombination med annan social- och hälsovård är tillräcklig för den vårdbehövandes välbefinnande, hälsa och säkerhet; sanitära och övriga förhållanden i den vårdbehövandes hem är lämpliga för den vården i hemmet, och beviljande av stöd bedöms vara förenligt med den vårdbehövandes bästa. I 5 2 mom. i lagen om stöd för närståendevård bestäms om stöd då närståendevårdaren under en tung behandlingsfas kortvarigt är förhindrad att arbeta för egen eller någon annans räkning. En sådan kortvarig, tung behandlingsfas kan till exempel vara övergång från en vårdform till en annan, inledningen av skolgången för ett barn med funktionsnedsättning eller konvalescens efter en allvarlig olycka. Då är vården så bindande och krävande att vårdarvodet följer vårdberoendegrupp I eller II. Kommunen beviljar stöd för närståendevård efter behovsprövning och ur de anslag som reserverats för ändamålet. Behovet av vård och omsorg utreds individuellt. Den vårdbehövande ska ha Esbo som hemkommun i enlighet med lagen om hemkommun. Vården och omsorgen kan av särskilda skäl också ordnas hemma hos närståendevårdaren. Om den vårdbehövande vårdas dygnet runt hemma hos närståendevårdaren tillämpas dock familjevårdarlagen ifall också övriga villkor för familjevård uppfylls. Utgångspunkten för beviljande av stöd för närståendevård är att den vårdbehövande behöver vård och annan omsorg för att klara sig hemma. Stöd för närståendevård beviljas inte om den vårdbehövande bor i en allmän eller privat verksamhetsenhet inom social- och hälsovården. Verksamhetsenheten ska erbjuda tillräckliga tjänster som behövs för regelbunden vård och omsorg samt trygghet. Dessa tjänster kan inte ersättas med en närståendevårdares insats.

4 2 Bedömning av servicebehov Beslutet om stöd för närståendevård fattas alltid på grundval av en mångsidig bedömning av den vårdbehövandes och närståendevårdarens funktionsförmåga och krafter. Den vårdbehövandes behov av social- och hälsovård och helheten av sådana tjänster uppskattas också. I bedömningen invägs också andra alternativa och kompletterande sätt att ordna de tjänster som den vårdbehövande behöver. Närståendevården är en del av social- och hälsovårdens servicestruktur. Med hjälp av stödet för närståendevård kan behovet av intensiv öppenvård och anstaltsvård förebyggas och användningen av dessa ersättas. Bedömningen av servicebehovet utförs i mångprofessionellt samarbete av personal inom social- och hälsovården och vid behov används mätare som mäter funktionsförmågan (såsom RAVA, Mini Mental State Examination MMSE och blanketten för bedömning av barn och unga). Vid uppskattningen av behovet av stöd för närståendevård av barn och unga beaktas den vårdbehövandes och närståendevårdarens helhetssituation, barnets ålder, den sociala omgivningen samt den vårdbehövandes fysiska och psykiska kondition. Ett barns behov av vård och hjälp jämförs med behovet av vård, omsorg, vägledning och övervakning av barn och unga i samma ålder. Förvärvsinkomst, rätt till alterneringsersättning enligt 13 i lagen om alterneringsledighet och rätt till specialvårdspenning enligt 10 kapitlet i sjukförsäkringslagen inverkar inte på beviljandet av stöd för närståendevård eller på vårdarvodet. 3 Vårdberoendegrupper och vårdarvode Vårdarvodet bestäms enligt hur bindande och krävande vården är. Behovet av vård och omsorg utreds individuellt. Vårdarvodet ändras varje kalenderår enligt en koefficient som avses i 7 b i lagen om pension för arbetstagare (395/1961). Utöver vårdarvodet ska kommunen ordna övriga nödvändiga tjänster som vårdarbetet kräver. Om det utöver vårdarvodet beviljas andra tjänster (till exempel hemvård, personlig assistent, vård under en del av dygnet), följer vårdarvodet den vårdberoendegrupp som svarar mot hur bindande och krävande vården är. Regelbunden växelvård (här avses inte växelvård under den tid då närståendevårdaren har lagstadgad ledighet) gör vården mindre bindande och mindre krävande. Vårdarvodet minskas då enligt följande: Om den vårdbehövande regelbundet varje månad är en vecka i kortvarig anstaltsvård dygnet runt och tre veckor hemma i närståendevård minskar arvodet för närståendevård med 25 procent. Om den vårdbehövande regelbundet varje månad är två veckor i kortvarig anstaltsvård dygnet runt och två veckor hemma i närståendevård minskar arvodet för närståendevård med 50 procent. Vårdberoendegrupp I Vårdarvode 1505,08 euro per månad år 2010 För närståendevård av personer som behöver rikligt med vård och omsorg dygnet runt. Vården kräver insatser dygnet runt av närståendevårdaren. Vården är så bindande att närståendevårdaren i allmänhet inte kan gå på jobb utanför hemmet. Till denna grupp hör personer vars vårdberoende är jämförbart med patienter i anstaltsvård. Vårdberoendet bedöms av en yrkesövergripande arbetsgrupp. Den vårdbehövande behöver

5 rikligt med vård dygnet runt, omsorg och uppsyn i alla dagliga sysslor, en annan persons hjälp till exempel i att förflytta sig, röra sig, besöka toaletten, tvätta sig, klä sig och äta. Till denna grupp hör också personer som lider av svår demens. För närståendevård av dessa ska ett läkarutlåtande om demenssjukdomens art och hur långt den har framskridit förevisas. Till denna grupp hör också vårdbehövande som i livets slutskede vårdas hemma på egen och de anhörigas/närståendes begäran. Vård i livets slutskede baserar sig på ett beslut av en läkare. Närståendevård är ett alternativ till vård i livets slutskede på en vårdanstalt. Vårdberoendegrupp II Vårdarvode 694,83 euro per månad år 2010 För vård av personer som behöver mycket vård och omsorg ochfortgående hjälp eller närvaro i dagliga sysslor. Den vårdbehövande behöver också vård och omsorg om natten. Vården och omsorgen om natten är återkommande och fortgående. Vården kräver i regel insats dygnet runt av närståendevårdaren och är fysiskt och/eller psykiskt tungt. Den vårdbehövande kan regelbundet tillbringa en del av dagen eller varje vecka utanför hemmet, t.ex. i skola, dagvård, arbetsverksamhet, dagverksamhet eller liknande utan att vårdarvodet förändras. Vårdberoendegrupp III Vårdarvode 382,10 euro per månad år 2010 För vård av personer som behöver mycket vård och omsorg. Den vårdbehövande behöver fortgående hjälp i dagliga sysslor, men obetydlig eller ingen hjälp om natten. Vården är bindande och fysiskt och/eller psykiskt tungt. Enbart uträttande av ärenden och skötsel av hemmet för den vårdbehövande utgör inte tillräcklig grund för beviljande av stöd för närståendevård. Den vårdbehövande kan regelbundet tillbringa en del av dagen eller regelbundet flera gånger i veckan utanför hemmet, t.ex. i skola, dagvård, arbetsverksamhet, dagverksamhet eller liknande. Till denna grupp av vårdbehövande kan också hänföras barn och unga som behöver rikligt med hjälp om natten, men som närståendevårdaren inte har vårdansvar för på dagen. Arvodet höjs inte då den vårdbehövande vårdas hemma hos närståendevårdaren dygnet runt på grund av till exempel skollov eller semesterstängda daghem. 4 Närståendevårdaren Närståendevårdaren ska vara en anhörig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära och vars hälsa och funktionsförmåga fyller de krav vården ställer. Till närståendevårdare lämpar sig en person som den vårdbehövande godkänner som sin vårdare och som till ålder, fysisk kondition och livssituation är lämplig för uppgiften. Vid beslut om stöd för närståendevård utförs en helhetsbedömning för att fastställa om vårdaren klarar de uppgifter som ingår i närståendevården. I bedömningen beaktas närståendevårdarens fysiska och psykiska hälsa, eventuella sjukdomar och behandlingen av dessa

6 funktionsförmåga och krafter, såsom förmåga att klara av dagliga sysslor sociala nätverk För bestämmande av vårdarens lämplighet kan ett utlåtande av läkare och/eller annan sakkunnig inom social- och hälsovården förutsättas. Närståendevårdaren står inte i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen (55/2001) till Esbo stad eller till den vårdbehövande eller till den vårdbehövandes vårdnadshavare. Bestämmelser om pensionsskydd för närståendevårdare finns i lagen om kommunala pensioner (549/2003). Närståendevårdaren är försäkrad enligt 57 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring. Stödet för närståendevård kan påverka bidrag som utbetalas av folkpensionsanstalten eller arbetskraftsbyrån. Närståendevårdaren ska själv kontrollera hur stödet för närståendevård påverkar andra bidrag. 5 Vård- och serviceplan Staden gör tillsammans med den vårdbehövande och närståendevårdaren upp en vård- och serviceplan. I planen antecknas omfång och innehåll av den vård som ges av närståendevårdaren omfång och innehåll av annan social- och hälsovård som den vårdbehövande behöver omfång och innehåll av de socialtjänster som stöder närståendevårdarens vårduppgift hur avlösningen av närståendevårdaren ordnas under dennas ledighet, hälsovårdsrelaterade besök eller annan frånvaro 6 Ledighet som ska ordnas för närståendevårdaren 6.1 Lagstadgad ledighet För närståendevårdare ordnas ledighet för att de ska orka med sina uppgifter så att vårdens kvalitet tryggas. Närståendevårdarna har rätt till minst tre dygn ledighet per kalendermånad då de oavbrutet eller med ringa avbrott varit bundna vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag. Närståendevårdaren anses vara bunden vid vården dygnet runt oavsett om den vårdbehövande regelbundet under en ringa del av dygnet erbjuds social- och hälsovård, rehabilitering eller undervisning utanför hemmet. Den vårdbehövande kan anses tillbringa en ringa del av dygnet utanför hemmet om den regelbundna frånvaron från hemmet räcker högst 5 7 timmar per vardag i snitt. Närståendevårdaren har inte rätt till ledighet för de kalendermånader då närståendevården avbryts i över fem dygn (exklusive lagstadgade lediga dygn). Närståendevårdaren anses i regel inte vara bunden vid vården dygnet runt om den vådbehövande regelbundet får annan vård, omsorg eller stöd över sju timmar per vardag i snitt och har inte rätt till ledighet för sådana dygn. Kommunen ska ordna avlösningen på ett ändamålsenligt sätt under ledigheten. Ledigheten sänker inte vårdarvodet. För avlösningen debiterar staden 9,90 euro per dygn enligt 6 b i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården, om tjänsten inte är gratis med stöd av andra lagar.

7 Närståendevårdaren får spara intjänade lediga dagar och ta ut en längre period åt gången. De intjänade lediga dagarna ska dock hållas senast inom februari månad följande år. Kommunen ordnar avlösningen per full intjänad kalendermånad i första hand på något av dessa sätt: vård dygnet runt, 3 x 24 timmar familjevård, 3 x 24 timmar med hjälp av en annan närståendevårdare, 3 x 24 timmar Om det undantagsvis av särskilda hälso- eller vårdskäl är nödvändigt, kan avlösningen ordnas som vård dygnet runt i hemmet. Behovet av hemmavård bedöms av en multiprofessionell arbetsgrupp. I regel får vårdbehövande i vårdberoendegrupp I vård dygnet runt i hemmet. Ifall lagstadgad ledighet inte tas ut med hjälp av ovan stående arrangemang för avlösning är alternativet hemmavård som köps med stöd av 1 3 st. servicesedlar à 100 euro per månad (en servicesedel motsvarar ett dygn ledighet per månad) För att närståendevårdaren ska kunna ta ut ledigheten, 3 dygn per månad, kan olika alternativ kombineras, till exempel avlösning ett dygn som kommunen ordnar och två som ordnas med servicesedeln. Avlösning ansöks hos den tjänsteinnehavare som beslutar om stödet för närståendevård. Kommunen ska se till att det i realiteten är möjligt att ta ut ledigheten. Om den avlösande hemmavården ordnas med servicesedel ska klienten själv välja en av staden godkänd tjänsteleverantör och själv beställa tjänsten. Servicesedeln kan endast användas för avlösning, inte för till exempel städning. Vårdarvodet för avlösande familjevård bestäms enligt de arvoden jämte kostnadsersättning som social- och hälsovårdsnämnden har godkänt för familjevård av utvecklingsstörda. En vikarierande närståendevårdares arvode bestäms enligt de arvoden som social- och hälsovårdsnämnden har godkänt för familjevård av utvecklingsstörda. 6.2 Avlösning vid närståendevårdarens hälsovårdsrelaterade besök eller annan frånvaro Frånvaron kan vara planerad eller plötslig. Om avlösning inte ordnas med hjälp av klientens egna nätverk är andra alternativ bland annat dagvård, tillfällig vård, hemmavård med servicesedel och hemmavård som ordnas av kommunen. För avlösningen debiteras en avgift enligt de grunder för klientavgifter som social- och hälsovårdsnämnden godkänt. 6.3 Övrig ledighet, rekreationsledighet Utöver den lagstadgade ledigheten kan rekreationsledighet ordnas. Avlösning under rekreationsledigheten kan bland annat ordnas som korttidsvård dygnet runt, tillfällig vård, dagverksamhet eller hemmavård med servicesedel. Avlösning ansöks hos den tjänsteinnehavare som beslutar om stödet för närståendevård. För avlösningen debiteras en avgift enligt de grunder för klientavgifter som social- och hälsovårdsnämnden godkänt.

8 7 Avtal om närståendevård Kommunen och närståendevårdaren träffar ett avtal om närståendevård. Till avtalet bifogas en vård- och serviceplan. Avtalet om närståendevård gäller tills vidare. Av särskilda skäl kan avtalet träffas för viss tid. Ett särskilt skäl för ett visstidsavtal kan till exempel vara ändring som anknyter till den vårdbehövandes eller närståendevårdarens livssituation eller till ett vårdbehövande barns utvecklingsskeden. Ur avtalet om närståendevård framgår arvodet till närståendevårdaren och betalningssättet närståendevårdarens rätt till lagstadgade lediga dagar hur avlösning ska ordnas vid lagstadgad och annan ledighet hur länge ett avtal på viss tid är i kraft utbetalningen av vårdarvode när vården avbryts av ett skäl som beror på närståendevårdaren eller av ett icke hälsorelaterat skäl som beror på den vårdbehövande när avtalet kan sägas upp 8 Ansökan och beslut om stöd för närståendevård Stöd för närståendevård ansöks på en särskild blankett. Om den vårdbehövande är under 65 år ska ansökan riktas till handikappservicen och om den vårdbehövande är över 65 år ska ansökan riktas till hemvårdens centraliserade tjänster. Den vårdbehövandes behov av vård, hjälp och andra nödvändiga tjänster ska alltid bedömas vid ett besök i hemmet. Vid bedömningen av barns och ungas behov av vård används en särskild blankett som hjälp. Beslutet om stöd för närståendevård fattas av en socialarbetare, en hemvårdshandledare eller en annan tjänsteinnehavare enligt delegeringsstadgan, som också svarar för upprättandet av vård- och serviceplanen och avtalet för närståendevård. Stöd för närståendevård utbetalas från början av månaden efter att ansökan har lämnats in och i regel tillsvidare. En klient som är missnöjd med tjänsteinnehavarens beslut kan inom 14 dagar från delfåendet av beslutet begära omprövning hos social- och hälsovårdsnämndens sektion för social trygghet. Begäran av omprövning av sektionens beslut kan sökas hos Helsingfors förvaltningsdomstol inom 30 dagar från delfåendet. 9 Utbetalning av vårdarvode Arvodet betalas till närståendevårdaren sista vardagen i månaden i efterskott. Om den vårdbehövande är ett barn betalas arvodet tidigast från månaden efter att föräldrapenningsperioden tagit slut. Arvodet är skattepliktig inkomst. Staden innehåller förskottsskatt och betalar pensionsförsäkringsavgift. Arbetsgivarens socialskyddsavgift betalas inte ur arvodet. För närståendevårdare som är över 65 år betalas inte pensionsförsäkringsavgift.

9 10 Avbruten närståendevård Om närståevården avbryts tillfälligt på grund av den vårdbehövandes hälsotillstånd, upphör betalningen av arvode efter en månad. Om vården avbryts av ett skäl som beror på närståendevårdaren eller av ett icke hälsorelaterat skäl som beror på den vårdbehövande, utbetalas inte arvode för de dagar ingen vård ges om vården avbryts i över fem dygn under en kalendermånad. Närståendevårdaren är skyldig att meddela den som beslutar om stödet om avbrott i närståendevården. 11 Uppsägning av avtalet om närståendevård Kommunen kan säga upp avtalet om närståendevård så att det upphör att gälla tidigast två månader efter uppsägningen. Närståendevårdaren kan säga upp avtalet så att det upphör att gälla tidigast en månad efter uppsägningen. Om vidmakthållande av avtalet äventyrar den vårdbehövandes eller närståendevårdarens hälsa eller säkerhet kan parterna häva avtalet med omedelbar verkan. Oavsett uppsägningstiden upphör avtalet att gälla vid utgången av den månad då vården blir obehövlig till följd av en förändring i den vårdbehövandes hälsotillstånd. 12 Granskning av vård- och serviceplanen och avtalet om närståendevård Vård- och serviceplanen revideras i regel en gång per år och alltid då vårdbehovet eller omständigheterna förändras väsentligt. Avtalet om närståendevård revideras vid behov. Skyldigheten att meddela om ändringar i vården eller omständigheterna ankommer i första hand på närståendevårdaren. 13 Individuell prövning Stöd för närståendevård beviljas enligt lagen om stöd för närståendevård och denna instruktion. Besluten grundar sig på individuell prövning med beaktande av klientens behov av vård och omsorg. 14 Lagar Lag om stöd för närståendevård (937/2005) Lag om ändring av 4 och 6 i lagen om stöd för närståendevård (950/2006) Lag om ändring av socialvårdslagen (938/2005) Lag om ändring av 6 b i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (939/2005) Familjevårdarlag (312/1992) Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) Källa: Social- och hälsovårdsministeriet (2006). Stödet för närståendevård. Handbok för kommunala beslutsfattare. Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2005:31