Karies bland barn och ungdomar

Relevanta dokument
Karies hos barn och ungdomar

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping juni 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsodata Landstinget Gävleborg

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum Linköping mars 2011

TANDHÄLSORAPPORT. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland år LINKÖPING OKTOBER 2010 KERSTIN ARONSSON ELIN MAKO

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

Västma. Undersökta. Vårdval

5 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2017 HSN

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015

14 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2018 HSN

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. Linköping augusti 2010

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner 2014

Munhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 2017

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland

Munhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län

Munhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 2016

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen

Tandhälsorapport 2010

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Socioekonomi och tandhälsa

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner 2015

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.

Tandhälsorapport 2007

Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet

Tandhälsorapport 2008

Socioekonomiska kluster och förekomst av karies bland barn i Västmanland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Laboremus Nr tandhälsa hos barn och ungdomar Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv. Carina Persson.

Yttrande över motion 2017:43 av Tara Twana (S) om att förebygga karies bland barn på förskolan

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index

Socioekonomi och tandhälsa

Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

Tandhälsan hos barn och unga i Östergötlands kommuner 2016

Tidig kariesutveckling

Tandhälsa och tandvård

Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010

Tandvård för asylsökande barn och unga 0-17 år i Västra Götalandsregionen under åren , Analysrapport

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

7 Motion 2017:43 av Tara Twana (S) och Ann Bly Lässman (S) om att förebygga karies bland barn på förskolan LS

Tandvård och tandhälsa

Nationell utvärdering 2013 Tandvård. Bilaga 3. Teknisk beskrivning av indikatorer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Tandvård. Aktuell utveckling. Tandhälsan är god hos de flesta

Nationell utvärdering 2013 Tandvård. Indikatorer och underlag för bedömningar

Tandhälsa bland unga vuxna som varit placerade

Möjligheternas Västra Götaland

Munhälsa hos barn och ungdomar 2-19 år i Örebro Län 2009 Klinisk kariesregistrering och enkät. Två sätt att mäta munhälsa.

Munhälsa hos barn och ungdomar 2-19 år i Örebro län 2010

Tandvård till barn, unga och asylsökande

Munhälsa hos barn och ungdomar 2-19 år i Örebro Län 2007 Klinisk kariesregistrering och enkät. Två sätt att mäta munhälsa.

Vårdval Tandvård i Kalmar Län

Yttrande över motion 2015:17 av Tara Twana m.fl. (S) om tandhälsa hos barn i utsatta områden

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandhälsan Barn och Ungdom Västmanland 2015 Barn och ungdomar undersökta 2015

Yttrande över promemorian Särskilda satsningar på ungas och äldres hälsa (Ds 2015:59)

Tandhälsans utveckling i Sverige och

Munhälsa hos barn och ungdomar 2-19 år i Örebro län 2014

Odontologiskt bokslut

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

Munhälsa hos nittonåringar vid Folktandvården Carlbecksgården enligt ungdomarnas egen bedömning

Kariologi, vad är det? Karies, vad är det? Behandling av kariesskadan Kariesskadan en substansförlust Kariesskadan en substansförlust

Rapport. Socioekonomi och tandhälsa 2007:9. Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Bakgrund 10/16/2014 TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård. Andel barn (%) med karies. DMFT hos 19-åringar, SoS. Significant caries index, SiC

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Odontologiskt bokslut

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan

Hälsa och munhälsa. En enkätundersökning till 75- och 85-åringar i Örebro län och Östergötlands län år En kort rapport om fynden

Tandhälsa. Tandhälsa. Sammanfattning. Fortsatt god tandhälsa bland flertalet unga

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till åringar om tandhälsa 2

Årsrapport för Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit

Meddelandeblad. Högkostnadsskyddsbelopp för vård, läkemedel och viss kommunal omvårdnad år 2015

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

Remissvar Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter

Transkript:

2021-03-18 Art. nr. 2021-3-7299 1(5) Karies bland barn och ungdomar Epidemiologiska uppgifter för år 2019 Socialstyrelsen har samlat in uppgifter om kariesförekomsten hos barn och ungdomar från Sveriges regioner och sammanställt uppgifterna på nationell nivå. Uppgifterna avser år 2019. Uppgifter om barns och ungdomars tandhälsa i Sverige utgör ett verktyg för planering av regionala och nationella insatser på tandvårdsområdet. Vidare används tandhälsodata för regionala, nationella och internationella jämförelser av tandhälsa. I Sverige kan den nationella sammanställningen fungera som ett riksgenomsnitt vilket kan användas som referens vid regionala uppföljningar. Internationellt används Sveriges uppgifter om barn och ungdomars tandhälsa bl.a. i jämförelser inom Norden. Uppgifterna samlas också in och presenteras av WHO Collaborating Center i Malmö. Metod för insamling och sammanställning av uppgifterna Sedan 1985 har Socialstyrelsen samlat in uppgifter från regionerna 1 om karies hos barn och unga vid vissa indikatoråldrar. Metoden för insamling av uppgifterna samt förklaringar av använda begrepp finns redovisade i Socialstyrelsens rapport Karies hos barn och unga En lägesrapport för år 2008. Insamlade uppgifter avser barn och unga vuxna i åldrarna 3, 6, 12, 19 och 23 år. I årets sammanställning har Socialstyrelsen valt att inkludera åldersgruppen 23 år då de sedan 2019, enligt tandvårdslagen 2 omfattas av regionernas barn och ungdomstandvård. För 3-åringar avser insamlade uppgifter en ettårsperiod, det år man fyllde 3 år. För övriga åldersgrupper har Socialstyrelsen inhämtat och sammanställt uppgifter om personer som besökt tandvården under en tvåårsperiod, de som besökte tandvården det år man fyllde 6, 12, 19 respektive 23 år alternativt året innan. Anledningen till detta är att barn och ungdomar som vid senaste besök till tandvården varit kariesfria inte alltid behöver kallas det år man fyller 6, 12, 19 respektive 23 år. Genom att begränsa insamlingen till ett år kan detta visa sig i lägre täckningsgrad för antalet undersökta samt en överrepresentation av barn med karies. Uppgifter som samlats in är: totala antalet barn och unga vuxna i respektive åldersgrupp i regionen, antal undersökta samt antal kariesfria. 1 Tidigare landstingen 2 7 Tandvårdslagen (1985:125) SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se

SOCIALSTYRELSEN 2021-03-18 Art. Nr. 2021-3-7299 2(5) För 12-, 19- och 23-åringar samlas även in uppgifter om antal kariesskadade eller lagade tänder enligt DFT index 3. För gruppen 19- och 23-åringar redovisas också kariesskador på tändernas kontaktytor, så kallad approximalkaries som benämns DFSa 4. Insamlade uppgifter redovisas som andelar undersökta i respektive åldersgrupp, andelen kariesfria och medelantalet DFT och DFSa i respektive åldersgrupp. För åldersgrupperna 12- respektive 19-åringar har dessutom så kallat SiC index 5 beräknats. Med SiC index redovisas kariesförekomsten bland den tredjedel individer i respektive åldersgrupp som har flest kariesskadade tänder. Resultat Tjugo regioner har redovisat uppgifter om kariesförekomst bland barn och unga vuxna i de inkluderade åldersgrupperna. Tolv av regionerna har redovisat data uppdelat på ett respektive två år för 6-, 12-, 19- respektive 23-åringar och två regioner har enbart redovisat samlat resultat för en tvåårsperiod. Resterande har redovisat för ettårsperiod. Resultaten visar att bland 3- och 12-åringar är kariesförekomsten oförändrad jämfört med året innan, 5 procent av 3-åringarna respektive 33 procent av 12- åringarna har kariesskador eller fyllningar i sina tänder. Bland 19-åringar fortsätter andelen ungdomar med karies att minska, från 60 procent år 2018 till 58 procent 2019. Bland 6-åringar fortsätter andelen barn som har karies däremot att öka. Mellan 2018 och 2019 ökar andelen barn med karies med en procentenhet. År 2019 har 28 procent av barnen karies. Sammanställningen för år 2019 visar att trenderna som visats i Socialstyrelsens tidigare sammanställningar består bland de olika åldersgrupperna men förändringarna mellan åren är små. Figur 1 visar andel barn och ungdomar med karies år 2011 och 2019 i respektive åldersgrupp. Figuren visar nära oförändrat läge bland 3-åringar, minskning i andel barn och ungdomar med karies bland 12- och 19-åringar men en ökning i andel 6-åringar som har karies. 3 DFT är förkortning och står för Decayed and Filled Teeth 4 Detta är av intresse eftersom dessa skador ofta tyder på längre framskriden kariessjukdom och är en god indikator på framtida vårdbehov. Det beror på att lagningar på tändernas kontaktytor oftare går sönder än till exempel på tugg-ytor och behöver då lagas på nytt. 5 SiC är förkortning och står för Significant Caries Index och avser medelvärdet av skadade tänder för den tredjedel barn och ungdomar som har flest skadade tänder

SOCIALSTYRELSEN 2021-03-18 Art. Nr. 2021-3-7299 3(5) Figur 1. Andel* barn med karies år 2011 respektive 2019, efter ålder 10 9 3-åringar 6-åringar 12-åringar 19-åringar 19 åringar DFS-a 2011 2019 *Avser andel av de barn som undersökts det år de fyllt 3, 6, 12 respektive 19 år Bakomliggande orsaker till den försämrade kariessituationen bland 6-åringar är inte klarlagda. Andelen barn som kommer för undersökning under det år de fylller 6 år har minskat sedan år 2011. Under samma period ökar antalet barn som vid en undersökning diagnostiserats med karies och utgör år 2019 en större andel av åldersgruppen jämfört med år 2011 (figur 2). För att få en djupare kunskap om den försämrade kariessituationen bland 6-åringar genomför nu Socialstyrelsen en fördjupad analys av förskolebarnens försämrade munhälsa, med planerad publicering i slutet på året 2021. Figur 2. Förändring i andelen* 6-åringar som har undersökts respektive som har diagnostiserats med karies, mellan år 2011 och 2019 9 2011 2013 2015 2017 2019 Andel 6-åringar som har undersökts Andel 6-åringar som vid en undersökning har diagnostiserats med karies *Avser andelen barn som har undersökts det år de fyllt 6 år

SOCIALSTYRELSEN 2021-03-18 Art. Nr. 2021-3-7299 4(5) En ökad kariesförekomst bland 6 åringar kan förväntas visas i ökad kariesförekomst bland 12 åringar på sikt. Ännu har detta inte märks av bland 12-åringar. Andelen barn med karies i åldersgruppen är 35 procent år 2011 och 33 procent år 2019. DFT är i genomsnitt 0,7 och ligger på samma nivå som tidigare år. Även bland den tredjedel som har flest antal kariesskadade tänder har situationen inte ändrats under samma period. SiC index för 12 åringar är 2,1 år 2019 jämfört med 2,2 år 2011. Tandhälsan bland 19-åringarna har visat ständiga förbättringar i tidigare sammanställningar. Resultaten för år 2019 visar att den trenden fortsätter. Andelen ungdomar som har karies minskar och DFT är i genomsnitt 2,1 jämfört med 2,5 år 2011. Bland de ungdomar som har tecken på längre framskriden sjukdom där kariesskador har uppstått mellan tänderna visas däremot inga förbättringar. I genomsnitt har 19-åringarna 1 kariesskadad kontaktyta år 2019 som är samma resultat som år 2011. Den tredjedel av åldersgruppen som har flest kariesskadade tänder visar inte hellre någon tydlig förändring, SiC index bland 19-åringar är 5,4 år 2019 och har varit oförändrat jämfört med tidigare två år. Figur 3 visar förändring i andel 19-åringar med karies (DFT>0) respektive med karies på kontaktytor (DFSa>0). Resultaten för 19-åringar tyder därför på att tandhälsoförbättringen som visats på gruppnivå gäller främst större andel ungdomar som inte fått karies, men allvarlighetsgraden av kariessjukdomen bland de som har fått kariesskador verkar inte ha förbättras i samma utsträckning. Figur 3. Förändring i andel 19-åringar som har karies respektive karies på kontaktytor, mellan år 2011 och 2019 2011 2013 2015 2017 2019 Andel 19-åringar med karies (DFT > 0) Andel 19-åringar med karies på kontaktytor (DFSa > 0) *Avser andel personer som undersökts det år de fyllt 19 år Bland 23-åringar är andelen med karies 65 procent, andelen med karies på kontaktytor 39 procent och genomsnittsantal kariesskadade tänder 2,8 DFT. Jämförelsevis var åldersgruppen 19-år 2015 och var andelen med karies då 63 procent och 30 procent hade karies på kontaktytor. Andelen som har karies har därför

SOCIALSTYRELSEN 2021-03-18 Art. Nr. 2021-3-7299 5(5) inte ökat avsevärt men sannolikt att de som hade karies som 19-åringar nu även har fått karies på sina kontaktytor, och därmed fått en mer framskriden kariessjukdom vid 23-års åldern.