Kurslitteratur US108A - Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola I, skolår 5-9 samt skolår 7-9 och gymnasieskolan, 30 hp Delkurs 1: Kultur, kommunikation och språklig mångfald, 6 hp Boyd, S. (2004). Utländska lärare i Sverige - attityder till utländsk brytning. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (28 s.) Fraurud, K. & Bijvoet, E. (2004). Multietniska ungdomsspråk och andra varieteter av svenska i flerspråkiga miljöer. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 389-417. (28 s.) Haglund, C. (2004). Flerspråkighet och identitet. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 359-387. (28 s.) Hyltenstam, K. (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk: ett minoritetsspråksperspektiv. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar om c:a 100 sidor enligt lärares anvisningar.) Hyltenstam, K. & Milani, T. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I: Axelsson, M., Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Forskningsöversikt om flerspråkighet. Stockholm: Vetenskapsrådet. (Valda delar om c:a 50 sidor enligt lärares anvisning.) Illman, R. & Nynäs, P. (2005). Kultur, människa, möte: ett humanistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (176 s.) Lindberg, I. (2009). I det nya mångspråkiga Sverige. Utbildning & Demokrati, vol 18, nr 2. S 9-37. Hämtad 2012-05-11: http://www.oru.se/pagefiles/15299/inger%20lindberg.pdf. (28 s.) Runfors, A. (2009). Modersmålssvenskar och vi andra: ungas språk och identifikationer i ljuset av nynationalism. Utbildning & Demokrati, vol 18, nr 2. S. 105-126. Hämtad 2012-05-11: http://www.oru.se/pagefiles/15299/ann%20runfors.pdf. (21 s.) Stroud, C. & Wingstedt, M. (1989). Språklig chauvinism? I: I & M: invandrare & minoriteter, nr 4-5 /1989. S. 5-8. Delas ut vid kursstart. (4 s.) Sundgren, E. (red.) (2007). Sociolingvistik. Stockholm: Liber. (Valda delar om c:a 150 sidor enligt lärares anvisningar.)
Wedin, Å. & Musk, N. (red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar om c:a 100 sidor enligt lärares anvisningar.) Kopierat material om max 100 sidor tillkommer. Referenslitteratur: Kommittén för svenska språket (2002). Mål i mun: förslag till handlingsprogram för svenska språket: betänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Hämtad 2012-05-11: http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/1443. (Valda delar enligt lärares anvisning.) Sverige. Skolverket (2011). Kursplan i svenska och svenska som andraspråk. Reviderad upplaga. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2012-01-31: http://www.skolverket.se/kursplaner_och_betyg. Delkurs 2: Svenskans grammatiska uppbyggnad i tvärspråkligt perspektiv, 9 hp Ekberg, L. (2004). Grammatik och lexikon i svenska som andraspråk på nästan infödd nivå. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 259-276. (17 s.) Ekerot, L. (2011). Ordföljd, tempus, bestämdhet: föreläsningar om svenska som andraspråk. (2., [utök.] uppl.) Malmö: Gleerup. (Enligt lärares anvisningar, ca 120 s.) Engstrand, O. (2007). Fonetik light: kortfattad ljudlära för språkstudier och uttalsundervisning. Lund: Studentlitteratur. (Enligt lärares anvisningar, ca 130 s.) Ganuza, N. (2008). Ordföljdsvariation som språklig strategi bland ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer. Nordand 2:57-81. Tidskriften finns på SUB (Stockholms universitetsbibliotek), ett fåtal lånekopior kommer att tillhandahållas av läraren. (25 s.) Hene, B. (2004). Adjektivs metaforiska betydelser - utlandsadopterade och svenska barns tolkningar. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 277-296. (19 s.) Josefsson, G. (2009). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Övningar med facit och kommentarer. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (205 s.) Josefsson, G. (2010). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (252 s.)
Källström, R. (2012). Svenska i kontrast: tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund: Studentlitteratur. (208 s.) Philipsson, A. (2004). Svenskans morfologi och syntax ur ett andraspråksperspektiv. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 117-151. (34 s.) Viberg, Å. (2004). Lexikal utveckling i ett andraspråk. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 197-220. Referenslitteratur: Ballardini, K., Stjärnlöf, S. & Viberg, Å. (1986). Mål: svenska som främmande språk. Svensk grammatik: svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och kultur. (183 s.) Dahl, Ö. (2003). Grammatik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Göteborgs universitet. Institutionen för språk och litteraturer. (2005). Grammatiska uppslag. Hämtad 2012-05-11: http://www.sprak.gu.se/publikationer/laromedel/grammatiska-grunder/. Sverige. Skolverket (2011). Kursplaner i svenska och svenska som andraspråk. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2012-01-31: http://www.skolverket.se/sb/d/2974. Delkurs 3: Språkutveckling och språklig socialisation, 4,5 hp Axelsson, M. (2004). Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 503-537. Bjar, L. & Liberg, C. (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Valda delar om 100 sidor enligt lärares anvisningar.) Hedman, C., Morgan, E., Salameh, E., Sandell, A., Tvingsted, A. & Wigerfelt, B. (2011). Flerspråkighet i skolan. Natur & Kultur. (Valda delar om 150 sidor enligt lärares anvisning.) Hyltenstam, K. & Milani, T. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I: Axelsson, M., Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Forskningsöversikt om flerspråkighet. Stockholm: Vetenskapsrådet. (Valda delar om ca 30 sidor enligt lärares anvisningar.) Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. (Ca 100 sidor enligt lärares anvisningar.)
Nauclér, K. (2004). Barns språkliga socialisation före skolstarten. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 437-460. Svartholm, K. (2002). Tvåspråkighet hos döva och hörselskadade. Nordiska Audiologiska Sällskapet, 14. Kongress, Helsingfors, Finland. S. 48-52. Referenslitteratur: Sverige. Skolverket (2011). Kursplaner i svenska och svenska som andraspråk. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2012-01-31: http://www.skolverket.se/sb/d/2974. Delkurs 4: Ämnesdidaktiska perspektiv på skolans svenskämnen, 3 hp Bergman, Lotta (2009). Introduktion. I: Bergman, L. (2009). Makt, mening, motstånd: [litteraturundervisningens dilemman och möjligheter]. Stockholm: Liber. (12 s.) Chambers, A. (1996). Tell me: children, reading, and talk. York, Me.: Stenhouse Publishers. (120 s.) eller Chambers, A. (1994). Böcker inom oss: om boksamtal. Stockholm: Norstedt. (170 s.) eller Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss. (Ny, rev., utg.) Huddinge: X Publishing. (293 s.) Holmegaard, M. & Wikström, I. (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (22 s.) Hultin, E. (2009). Det ovanliga i vanliga klassrumssamtal. I: Bergman, L. (2009). Makt, mening, motstånd: [litteraturundervisningens dilemman och möjligheter]. Stockholm: Liber. (35 s.) Lindberg, I. (2001). Samtalet som didaktiskt verktyg. I: Nauclér, K. (red.). Symposium 2000. Ett andraperspektiv på lärande. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Hämtad 2012-05-11: http://www.su.se/cmlink/stockholms-universitet-humanistiska-fakulteten/institutionenforsprakdidaktik-nod/nationellt-centrum-for-svenska-som-andrasprak ny/litteratur/nationelltcentrums-symposierapporter/symposium-2000-ett-andraspraksperspektiv-palarande-1.83983. (22 s.) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Molloy, G. (2008). Reflekterande läsning och skrivning. (2., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1-3. (80 s.)
Sverige. Skolverket (2011). Kursplaner i svenska och svenska som andraspråk. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2012-01-31: http://www.skolverket.se/sb/d/2974. Sverige. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2012-05-11: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575. Kapitel 1 och 2. Samt aktuella ämnesplaner i svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet. Dessutom tillkommer artiklar enligt lärares anvisningar om ca 100 sidor. Delkurs 5: Litteraturvetenskapens grunder, 7,5 hp Bergsten, S. & Elleström, L. (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kap. 1-10. S. 9-171. Elleström, L. (1999). Lyrikanalys: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. S. 5-155. Graeske, C. (2010). Värdefull eller värdelös? Om värdegrund och genus i läromedel i svenska. I: Tidskrift för litteraturvetenskap. Nr 3-4. S. 119-132. Holmberg, C. & Ohlsson, A. (1999). Epikanalys: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. S. 24-117. Lagercrantz, O. (1985 eller senare). Om konsten att läsa och skriva. Stockholm: Wahlström & Widstrand. (100 s.) Landgren, B. (2002). Vad är en litterär text? I: Bergsten, S. (red.) (2002). Litteraturvetenskap: en inledning. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. S. 19-32. Palm, A. (2002). Att tolka texten. I: Bergsten, S. (red.) (2002). Litteraturvetenskap: en inledning. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. S. 189-203. Sjöberg, B. (2006). Dramatikanalys: en introduktion. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. S. 15-82. Williams, A. (1997). Den kluvna litteraturhistorien. I: Arping, Å. & Nordenstam, A. (red.) (2010). Genusvetenskapliga litteraturanalyser. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. S. 29-46. Wolf, L. (2002). Läsaren som textskapare. Lund: Studentlitteratur. S. 13-28, 131-164. Skönlitteratur:
Enligt lärarens anvisning läses romaner, noveller, dramer och ett urval lyrik (totalt ca 1000 sidor) i anslutning till analysövningarna.