Svarsmall, tenta jan 10 Juridik i socialt arbete, 15 p Fråga 1 Med termen primärrätt avses framför allt de grundläggande fördragen (t.ex. Rom fördraget, Maastrichtfördraget) samt anslutningsfördragen. Den sekundära rätten omfattar den lagstiftning och rättsbildning i övrigt som härleds ur den kompetens som fördragen givit EU-institutionerna att anta EG-rättliga regler. Den innehåller såväl bindande som icke-bindande regler (soft law). Huvudtyperna av bindande rättsregler är förordningar och direktiv. Fråga 2 Svaret bör innehålla hänvisning till lagrum och rättliga principer som är relevanta för lösningen av konflikten. Eftersom ingen förälder vill ha gemensam vårdnad, är ensam vårdnad det enda alternativet. Avgörande för att lösa vårdnadsfrågan är principen om barnets bästa (6:2a FB). Andra relevanta principer: Barnets vilja (6:2a), (o)lämplig vårdnadshavare (6:7). Dessa principer bör kopplas till relevanta omständigheter som: Påstådd misshandel: Hur styrks den? Barnens vilja: Går det att fastställa? M:s umgänge och levnadssätt. Vilka bevisningsmedel åberopar parterna? En lösning kan vara att barnen får fortsätta att bo hos M. Detta svar kan motiveras med hänvisning till kontinuitets- och stabilitetsprincipen samt att det inte går att bevisa att M är olämplig VH. Hon har för närvarande inget missbruk och det framgår inte tydligt att hennes umgänge är olämpliga personer. Umgängesrätt till P (utan närvaro av kontaktperson eftersom barnmisshandeln ej är bevisad eller med närvaro av kontaktperson eftersom det finns misstankar). Fråga 3 a) Huvudproblemet är att Teresa, som inte bor och inte har någon kontakt med barnen, har rätt (och även skyldighet) att fatta alla beslut som är av betydelse för barnen, 6:11 FB. Vardagliga avgöranden görs av familjehemsföräldrarna (hänvisning till relevant prop). Denna ansvarsfördelning verkar dock omöjlig i det aktuella fallet, framför allt är det orimligt att Teresa måste ta alla beslut (t.ex. skriva under alla papper gällande barnens hälsovård, skolgång etc.) SN har ingen rätt att fatta beslut om barnens personliga angelägenheter i denna fas då barnen inte är tvångsomhändertagna. Det bör också tilläggas att Teresa kan i egenskap av vårdnadshavare ta hem barnen när som helst.
b) Till att börja med, det verkar inte finnas annan VH (pappa) än Teresa, det finns i alla fall inte sådan information i texten. Alltså överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar eller särskilt förordnad vårdnadshavare bör övervägas eftersom nuvarande situationen är väldigt komplicerad (ovan, a)). Relevant lagrum för överflyttning till familjehemsföräldrar är 6:8 SoL och 6:8 FB. Problemet här är att familjehemsföräldrarna inte har möjlighet att ta över vårdnaden, enligt 6:8 FB och att den tilltänkta VH inte känner och inte har haft någon kontakt med barnen. Särskilt förordnad VH kan också utses på grundval av 6:7 FB (olämplig VH svårt att styrka dock med den information som finns i texten att Teresa är olämplig) eller 6:8a (varaktigt förhindrad det verkar vara ett lämpligare lagrum) Det avgörande bör även i det här fallet bli barnets bästa (6:2a FB). Ett svar kan vara att SN bör jobba i första hand för att stödja Teresa att ta sitt föräldraansvar då det framgår från texten att hon är villig och beredd att ta detta ansvar, men man måste också överväga svårigheter med denna lösning. Men man kan också argumentera att med tanke på de komplicerade omständigheterna och under förutsättning att SN gör en ordentlig utredning om Gertrud L (texten talar till hennes fördel, det framgår att hon är utbildad och allmänt kompetent med barn även om hon inte haft kontakt men de konkreta barnen) kan överflyttning av vårdnaden till Gertrud L vara den bästa lösningen. Denna lösning bör dock innehålla en diskussion kring varför Teresa utesluts som VH. Dessutom måste det poängteras att överflyttning av vårdnaden till Gertrud L inte innebär en (omedelbar) flytt av barnen utan tid måste ges för att band ska knytas mellan Gertrud L och barnen. Detta kan möjliggöras genom flyttningsförbud, se nedan c). c) Flyttningsförbud 24 LVU, och tillfälligt flyttningsförbud 27 LVU. Påtaglig risk för barnen om de skiljs från hemmet verkar finnas med tanke på den långvariga placeringen i hemmet samt problemen i deras uppväxt som beskrivs i texten (språksvårigheter etc.). Men eftersom flyttningsförbud inte är någon permanent lösning måste SN aktualisera processen om LVU-omhändertagande av barnen alt. överflyttning av vårdnaden (se ovan). Flyttningsförbud kan också användas i fall Teresa ska fortsätta vara VH i syfte att göra henne till en aktiv VH och förbereda återförening med barnen. Flyttningsförbud verkar vara nödvändigt i vilket fall som helst. Fråga 4 Svaret bör innehålla hänvisning till 2:2 och 2:3 SoL. Problemet i det här fallet är att Solveig inte önskar flytta till Falkenberg för att ha rätt till förhandsbesked enligt 2:3 SoL, hon vill bara tillbringa 2-veckors semester där. Man får överväga här om man ska göra en restriktiv tolkning av 2:3, eller en extensiv tolkning med hänvisning till allmänna principer, till 2:3s anda och syfte (att förbättra de äldres livssituation), eller till bestämmelserna i kap 5 (t.ex. 5:4 SoL) Fråga 5 a) Straff innebär att staten tillfogar den som bryter mot bindande normer ett obehag eller lidande på ett opersonligt sätt, motiverat av rättviseskäl.
b) Legalitetsgrundsatsen innebär; * inget straff utan stöd av lag och * inget brott utan stöd av lag. Den innebär vidare; * förbud mot retroaktiv strafflagtillämpning och * förbud mot analog strafflagtillämpning. (Nullum crimen sine lege - inget brott utan stöd av lag); (Nulla poena sine lege - inget straff utan stöd av lag). c) RF 2: 10, samt i BrB 1:1 Fråga 6 a) en grundläggande skillnaden är at straffrättsliga ingripanden grundas på ett brott i det förflutna och straffet syftar till att orsaka ett lidande eller obehag för den som döms för brott. Socialrättsliga ingripanden grundar sig på ett syfte att skydda den som omhändertas för en ogynnsam utveckling. Det är ett prognostiskt ingripande, som siktar å at undvika framtida problem. b) av Brottsbalken 30kap. 5 framgår at för att döma unga mellan 15-17 år till fängelse krävs att det föreligger synnerliga skäl. För att döma unga mellan 18-21 år till fängelse, krävs särskilda skäl. Det innebär att det inte räcker att brottet har ett högt straffvärde, utan för de yngre lagöverträdarna måste det vara ett brott av allvarlig art, föreligga återfall i likartad brottslighet och det finns ytterligare försvårande omständigheter vid bedömningen av brottets straffvärde. Detsamma gäller för de äldre unga lagöverträdarna mellan 18-21 år, men d krävs inte like mycket. BrB 30:4 hör också till. c) Detta regleras i Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (11 ). Fråga 7
a) Socialtjänsten lyder under sträng sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 26 kap 1 Dock ger OSL 10 kap 2 socialnämnden utrymme att lämna uppgifter till en enskild eller till en annan myndighet (i detta fall skolan) om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. I socialnämndens verksamhet ligger att inleda utredning enligt SoL 11 kap 1 samt, när det gäller ingripande till barns skydd eller stöd, ta de kontakter som behövs etc enligt SoL 11 kap 2. Utöver detta kan nämnas att utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet eller göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna. Huvudregeln är att vårdnadshavarna ska informeras om allt som förekommer i utredningen. b) Fältassistenter som arbetar inom socialtjänsten lyder under sträng sekretess enligt OSL 26 kap 1. Enligt OSL 10 kap 20 hindrar dock inte sekretess enligt OSL 26 kap 1 att en uppgift som behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande lämnas till en polismyndighet när någon som kan antas vara under 18 år påträffas av personal inom socialtjänsten 1. under förhållande som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling eller 2. om den unge påträffas när han eller hon begår brott (klotter, skadegörelse) Fältassistenterna får således tillkalla polis. Enligt OSL 10 kap 28 hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas till en annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Fältassistenterna är skyldiga att anmäla det inträffad till socialnämnden enligt SoL 14 kap 1 2 st. Fråga 8 Svaret bör innehålla hänvisning till 2 och 4 LVM och redogörelse av de regler och begrepp som fastslås i dessa lagrum, framför allt fortgående missbruk av alkohol och narkotika, behov av vård etc. samt den sociala indikationen (hänvisning till relevant proposition behövs). Svaret bör också innehålla en diskussion kring och bedömning av relevanta omständigheter, bevisning (hur mycket dricker hon? Hur styrkt är uppgiften? Etc.); motivering (där ev. behov av vård ställs emot hur allvarligt ett LVM-ingrepp är); samt tydligt svar. Svaret bör också ta hänsyn till frågan om huruvida möjligheten till frivillig vård är uttömd.
Fråga 9 Svaret bör innehålla en diskussion kring rekvisitet om man inte kan tillgodose sina behov.. och ta hänsyn till att B äger 1/3 av ett hus. Är det rimligt att man kräver att hon säljer sin del av huset för att tillgodose sina behov? Verkar det vara möjligt? Svaret bör också behandla rekvisiten livsföring i övrigt och, framför allt, skälig levnadsnivå. Resonemanget bör också ta hänsyn till att det finns barn samt andra viktiga omständigheter, t.ex. att hon bor i glesbygd med dåliga kommunikationer etc. Det centrala lagrummet är 4:1 SoL men även andra lagrum hör till (t.ex. 1:2, 4:4 SoL etc) Fråga 10 Centrala lagrum är 1, 9 och 9a LSS. Svaret bör innehålla en diskussion kring vilka rekvisit som ska vara uppfyllda för att man ska ha rätt till personlig assistans (grundläggande behov är det centrala begreppet) och om och varför de är uppfyllda i det aktuella fallet. Två diskussionspunkter bör vara med: föräldraansvar; och om goda levnadsvillkor kan uppnås via andra insatser enligt LSS.