AnSpråket Nr 1 Januari 2010 Årgång 10 Medlemsblad för Västra Mälardalens Släktforskare Köpings första järnvägsstation Känns byggnaden igen? Om inte, titta en gång till. Du kanske till och med har ätit lunch där, på restaurang Athos! Fotot är taget på 1880-talet och huset är Köpings första järnvägsstation. Efter flera års utredning kom Köping-Uttersbergs Järnväg, KUJ, igång 1866. Främst var det alltså en industrijärnväg, men också allmänheten började nyttja det bekväma sättet att ta sig till stan. Drygt två timmar tog resan, enkel väg. Tio år senare fick Köping sitt andra stationshus, vårt nuvarande. Därmed behövdes inte regnskyddet för trafikanterna, och skärmtaket, som syns till vänster på bilden, revs. Sten Lindqvist. Innehåll: Sida: Innehåll: Sida: Ordföranden har ordet 2 Olyckor i ett torp 7-8 Kallelse till årsmöte 3 Ur min farmors liv 9 Nya medlemmar 4 Pigan Margta 10-11 Släktträd 6 Vårens program 12 Redaktör: Birgitta Gustafsson Sida 1/12 Artiklar, frågor, efterlysningar skickas till genealogi@vmsf.se Hemsida: www.vmsf.se
Ordföranden har ordet av Åke Dahlqvist. När du läser det här, har vi väl passerat årsskiftet 2009 2010 och lagt ett mycket framgångsrikt år bakom oss. Vem kunde drömma om att vi i slutet av året skulle ha 262 medlemmar, en ökning med 59 personer på ett år? Varför denna tillströmning? Det är nog flera orsaker, såsom TV-program om släktforskning, attraktiva medlemsmöten, medlemsförmåner och ett allmänt intresse av att söka efter sina rötter. Medlemsmötena har också varit väldigt välbesökta, vilket överraskat flera av de inbjudna föreläsarna. Släktforskning måste väl vara den populäraste hobbyn i vårt område. Ovanstående sporrar oss i styrelsen till att få medlemsmötena att även i fortsättningen vara intressanta och givande. På första mötet ska vår medlem Sten Lindqvist visa gamla bilder från Köping, mycket uppskattat på tidigare möten. Sten har visst hur många bilder som helst att välja bland. Även vid årsmötet ställer en medlem upp, Roland Molin, och berättar om Köpings kyrkas och prostgårds historia. På marsmötet (flyttat till 2:a tisdagen i månaden) kommer populära Anna-Karin Westerlund från Landsarkivet i Uppsala att informera oss om vilka möjligheter man har att hitta okänd fader, som det ibland står i födelseböckerna. Det är inte lätt, men ibland går det. Hon berättar också om skilsmässor i gamla tider. Niklas Hertzman från Arkiv Digital kommer på aprilmötet att visa oss allt som man kan hitta på AD OnLine. Programmet har ju mycket hög kvalitet men ännu inte så mycket material, som Genline och SVAR. I maj ska mannen med sin oerhört stora släkttavla, Jan Hultberg, berätta om sin egen forskning. Spännande! Den 1 juni ska vi åka till Solna och besöka Genealogiska Föreningen. Den har stora samlingar, som är tillgängliga att botanisera bland. Vi får först en guidning och sedan möjlighet att forska litet själva. Icke medlemmar i GF får betala 20 kr, medlemmar i GF har gratis inträde. Anmälan! Jag har sagt det förr men det gäller fortfarande: Glöm inte att prata med dina nu levande släktingar som vet något, dels om tidigare generationer, dels om sin egen barndom och levnad. Det ger miljö och kött på benen i släktforskningen. Kom också ihåg vad Anders Thornström sa: Det finns hur mycket som helst på Internet, som kan ge material till vår forskning. Försök att få skanna eller fotografera av foton av släkt och släktgårdar! Jag vill än en gång uppmana er att besöka vår hemsida, www.vmsf.se, som sköts på ett utomordentligt sätt av vår webmaster Kaj Svartström. Där finns massor att ta del av, referat och bilder från möten och evenemang där VMS deltar, släktforskartips bl.a. för nybörjare, släktforskning på nätet, kalendarium, protokoll, bra släktforskarlänkar m.m. Passa på att registrera dig så att du kommer åt det som bara registrerade medlemmar får ta del av, t.ex. medlemsmatrikeln, som snart ska läggas ut på hemsidans medlemsdel. Väl mött till ett nytt framgångsrikt släktforskarår! Sida 2/12
Kallelse till årsmöte den 2 februari 2010 Härmed kallas föreningens medlemmar till årsmöte, tisdagen den 2 februari kl. 18.30 på IOGT-NTO Forum, lokal Globen i Köping. Förutom årsmöte får vi lyssna till Roland Molin, som ger oss Köpings kyrkas och prostgårds historia. Vi bjuder dessutom på fika. Välkomna! Föredragningslista: 1. Mötet öppnas 2. Årsmötets behöriga utlysande 3. Val av mötesordförande 4. Val av mötessekreterare 5. Val av två justeringsmän 6. Godkännande av föredragningslistan 7. Verksamhetsberättelse 8. Resultaträkning 9. Revisionsberättelse 10. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen 11. Val av styrelsemedlemmar på 2 år: a) Vice ordförande b) Kassör c) Suppleant 12. Val av två revisorer + en suppleant på 1 år 13. Val av valberedning på 1 år (sammankallande + ledamot) 14. Budgetförslag för år 2010 15. Beslut om medlemsavgiften för år 2011 16. Övriga frågor 17. Mötet avslutas Sida 3/12
Nya medlemmar Torsten Lundman, Hallstahammar Yrjö Berg, Nyköping Iva Larsson, Köping Ritva Åstedt, Köping Lars-Ove Andersson, Hållsta Hans Larsson, Kungsör Birgitta Holmberg, Kungsör Bengt L Eriksson, Köping Lars Ericsson, Horndal Maud Tillberg, Köping Karl-Åke Haglund, Skinnskatteberg Gunnel Liwing, Köping Urban Liwing, Köping Lena Nilsson, Kungsör Rose-Marie Wallin, Köping Stig Ek, Köping Kerstin Carlsson, Kungsör Lars Olsson, Kungsör Nils Persmar, Kungsör Bengt Englund, Skinnskatteberg Hans Ekerow, Valskog Börje Tingvall, Kungsör Välkomna till föreningen! Vi vill gärna se fler blir medlemmar i föreningen! Känner du någon som skulle vilja vara med? Medlemsstatistik Även under 2009 har föreningen haft en stor tillströmning av nya medlemmar. Vi har i år en nettoökning av medlemsantalet med 59 medlemmar. I mitten av december hade föreningen 262 medlemmar varav 31 är familjemedlemmar. Vi har 147 medlemmar som bor i Köping, 49 i Arboga, 33 i Kungsör och 11 i Kolsva. Andra orter där vi har medlemmar är Valskog, Kolbäck, Kvicksund, Hallstahammar, Skinnskatteberg, Enköping, Farsta, Fellingsbro, Horndal, Hållsta, Slite, Stockholm och Örebro. För registrerade medlemmar finns medlemsmatrikeln tillgänglig på vår hemsida. Medlemsmatrikel VMS Nya medlemmar får vid inträdet i föreningen en medlemslista med föreningens alla medlemmar. Efter en tid blir medlemslistan inaktuell genom att vi glädjande nog har en kontinuerlig tillströmning av nya medlemmar. För att tillgodose alla medlemmar med aktuell information har vi vid styrelsesammanträdet den 2 december 2009 tagit ställning till att vi ska lägga ut medlemsmatrikeln på vår hemsida. De uppgifter som vi kommer att lägga ut är: Medlemsnummer, namn, adress och e-postadress. Endast medlemmar som registrerat sig på vår hemsida kommer att kunna se den här informationen. Om du ej vill synas i medlemsmatrikeln var vänlig meddela kassören via e-post kassor@vmsf.se eller ta kontakt med Sven Edman per telefon 0221-201 78. Den här informationen publiceras på såväl hemsidan som i AnSpråket nr 1 2010. Sida 4/12
Dags att betala medlemsavgiften för 2010 I det här utskicket bifogar vi inbetalningskort så att du enkelt kan betala medlemsavgiften för 2010. Medlemsavgiften är 140 kr för huvudmedlemmar och 70 kr för familjemedlemmar. Du kan betala in på vårt plusgirokonto 25 05 13-9. De som redan betalat medlemsavgiften för 2010 får ett inbetalningskort med beloppet 0 kr. Om du har satt in pengar på vårt plusgirokonto någon av de senaste dagarna så har vi inte hunnit se det i redovisningen innan vi postade AnSpråket till dig. Då ska du givetvis inte betala en gång till. Du kan också betala kontant till vår kassör, Sven Edman, om det passar dig bättre. Senast den 28 februari vill vi ha din betalning. Genom medlemskap hos Västra Mälardalens Släktforskare (VMS) kan du delta i alla våra aktiviteter och köpa CD-skivor och böcker till medlemspris. Du har dessutom tillgång till våra datorer i släktforskarrummet på Stadsbiblioteket i Köping. I våra datorer har vi lagt in flera CD- och Dvd-skivor med släktforskarmaterial. Vi har t.ex. Sveriges befolkning 1890, 1900, 1970 och 1980 samt Sveriges dödbok 1947 2006 och Begravda i Sverige (utkom hösten 2008). Vi har även EMI-bas och Emigranten Populär 2006 samt Emigranter från Västmanland 1840 1928. Dessutom har vi flera av Stockholmsskivorna och Svenska Gods och Gårdar för hela landet samt Smedskivan 5 och Vallonskivan 2. Totalt har vi mer än 30 olika skivor i datorerna. Resa till Släktforskarnas Hus 10 april Lördagen den 10 april har vi bokat ca 10 forskarplatser i Släktforskarnas Hus i Leksand. Där får vi en heldag med full tillgång till hela arkivet och referensbiblioteket. Även den här gången har vi bokat tillsammans med Folkare Släktforskarförening. Anmälningsavgiften är 200 kr per person eftersom föreningen (VMS) subventionerar en viss del av bokningsavgiften och avgiften för forskarplatserna. (Vid privat bokning av en forskarplats under åtta timmar blir kostnaden 400 kr!) I anslutning till forskarsalen finns fika att köpa. Det finns pentry med mikrovågsugnar för uppvärmning av pajer och medhavd lunchlåda. Du anmäler dig genom att betala 200 kr till PlusGiro 25 05 13-9. Kom ihåg att ange ditt namn på talongen (eller i meddelandefältet om du betalar via Internet). Sista anmälnings-/betalningsdag är måndag den 29 mars. Först till kvarn... Kl. 06.30 avreser vi från Skinngubben i Köping och forskar mellan klockan 9 och17. Vi samåker i bilar och delar på bilkostnaderna. Släktforskarnas Hus har kyrkböcker från hela Sverige samlade på över 700 000 mikrokort med uppgifter från 1600-talet fram till början av 1930-talet. I kyrkböckerna finns uppgifter om födda, vigda och döda (till och med 1937) samt husförhörslängder och församlingsböcker (fram till omkring 1930). Dessutom finns det olika CD-skivor och flera kunddatorer. Bland annat så finns det fri uppkoppling till såväl Genline som SVAR (ingår i bokningsavgiften). Trådlös accesspunkt finns för uppkoppling av egen dator till Internet. Läs mer om Släktforskarnas Hus på hemsidan: www.slaktforskarnashus.se Sida 5/12
Man ska aldrig säga aldrig av Jan Hultberg. För ca 21 år sedan började mitt sökande efter mina anor. Från den stunden till idag har jag hittat släkt i större delen av Sverige samt i USA och Canada. Jag har spårat mitt och min hustrus ursprung till Tyskland, Belgien, Nederländerna, Frankrike, Skottland, Danmark, Finland och Ryssland. Jag har funnit ett stort antal personer som jag känner sedan tidigare, vilka visat sig ha gemensamma anor med mig eller min hustru. Det är fascinerande att söka sina anor bakåt i tiden, men det är lika spännande att leta efter avlägsna släktingar i nutid. Jag gör båda delarna, och det har inneburit att jag har uppgifter på mellan 120 000 och 140 000 personer som har eller har haft släktskap med mina barn. En del av dem har jag skrivit ned för hand på ett släkt- och anträd med ungefär 38 000 individer. Som forskare är det alltid lika upphetsande att hitta det man söker, och det verkar som om känslan aldrig avtar. Man får också en viss yrkessjukdom eftersom det alltid finns där, lyssnandet efter något som är bekant, något som är igenkännande, något eller någon som kanske finns med i trädet över släkten. En av rysarstunderna har varit då jag hittade gemensamma anor för mig och min hustru. Vi har båda anor från Blekinge, och nu lyckades jag knyta samman det hela. Min hustru och jag är släkt med varandra i 9:e generationen och vår gemensamma anfader är Kjell Tomasson från Jämshög (K). Denne Kjell hade flera barn, bland annat Tomas som föddes 1647 i nämnd församling. Han hade också många barn, men sonen Kjell född 1690 var den vars ättlingar så småningom ledde fram till min hustru Monica. Tomas yngre son Ola född 1704 var min ana, och jag och min hustru träffades ca 275 år senare i Köping, Västmanland. Hur stora odds kan det ha varit för det, eller var det bestämt? Sida 6/12
Olyckor som hände folk och fä på ett torp av Inger Lindholm. Det här är en berättelse som min farmors äldsta bror, Carl Leonard född 1884 i Hällestad församling i norra Östergötland, skrev 1937 då han hade emigrerat till USA. Han skrev ned sina barndomsminnen från Hagtorpet, som hans familj brukade åren 1890 1896. Man kan tänka sig att Carl besökte torpet även tidigare, eftersom hans morfar och mormor brukade jorden från 1867 1890. Sedan Carls familj flyttat dit bodde de äldre på undantag men var behjälpliga i vardagssysslorna. Carls morfar, född 1819, var en seg gammal gubbe. Så här skriver Carl om tiden i Hagtorpet: Det var just inget stort lantbruk, endast elva tunnland åker. Det kunde föda 3 4 kor, ett par unga stutar och så en gris eller två. Några höns måste ju Lina (modern Carolina) också ha och ibland ett får. På denna plats levde vi i sex år, och många var de erfarenheter vi fick under den tiden. Missräkningar, olyckor med både fä och folk jämte hårt arbete var vår lott. Då vi flyttade till Hagtorpet var barnen tre, då vi flyttade därifrån var vi sex. Men det var under den tiden vi barn mottog de djupaste intrycken, lärde att förstå något av livet, se omgivningarna och lärde känna folk från när och fjärran. Här är några av de olyckor som drabbade familjen: Under de sex eller sju år som mor och far var torparfolk fick de uppleva flera olyckshändelser, antingen med sig själva, med barnen eller också med kreaturen. En av de allra bittraste var när Anders Petter (fadern) skadade ett öga. Han hade farit till smedjan, som en av grannarna ägde, med ett fordon för att få det reparerat. I smedjan hade de bråttom så Petter tänkte själv göra sin reparation. Därvid skulle han hugga av en spik på städet, då hände det sig inte bättre än att den avhuggna ändan flög rakt upp i hans ena öga och skadade ögonhinnan. Det blev svåra smärtor, och så snart han kom hem måste han fara till doktorn. Detta hände ett par veckor före jul, och det tog lång tid innan Anders Petter kunde arbeta igen. Han förlorade synen på ögat och det vållade honom många svårigheter i hans yrke som snickare. Gamla mormor, som också bodde på torpet, tog denna händelse djupt till hjärtat i det hon fruktade ekonomiska svårigheter. Nu kan vi ju inte ens få ett par juleljus till jul! Uttrycket visar hur viktigt man ansåg det vara att ha stearinljus vid juletiden. En annan olycka var den med två av Linas och Anders Petters pojkar då en av dem fick sin högra hand halvvägs avhuggen. De befann sig i ladan och tänkte hjälpa till med att skära halmen kortare åt kreaturen. Detta gjorde man med skärkistan, en öppen låda som vid den ena ändan hade en ram. Och i denna ram var det inpassad en annan rörlig ram försedd med en kniv. Den näst äldsta av pojkarna skulle mata under det att den andre (Carl) skötte kniven. Nu hände det sig inte bättre än att den förstnämnde hade sin hand under kniven då den andre högg till. Kniven skar av alla senor på handen utom tumsenan. Med stor förskräckelse sprang båda in i stugan, men under detta sprutade blodet på vägen från ladugården till stugan så snön var bestänkt med röda droppar. Inne i köket stänkte blodet ända upp på fönstergardinen. Nu var goda råd dyra. Vad skulle Lina i sin förskräckelse göra för att förhindra att pojken skulle förblöda? Jo, hon erinrade sig den renade bomull som Anders Petter Sida 7/12
hade köpt när han skadade ögat. Hon tog en stor tuss av denna och stoppade den i det gapande såret, så fick hon fatt i rena linnetrasor och lindade runt armen mycket hårt. Detta stannade blodflödet och hon fick tid att tänka på vad att göra näst. Och det var ju att få pojken till doktorn. Anders Petter, som vid tillfället arbetade borta, lyckades man få fatt på. Han fick hjälp av en man med häst och vagn och de tog tillsammans pojken och for till doktorn i Tjällmo. Denne syntes dock inte ta sin plikt på allvar, ty han tog ej reda på de avhuggna senorna för att sy dem samman utan lade bara en spjälk under armen och la förband över såret utan att rensa det. Följden blev att senorna drog sig samman och brosk växte emellan så att handen blev sned och fingrarna ej kunde röras var för sig. Hela livet fick den skadade pojken bära märket av denna olyckshändelse. Senare i livet lyckades dock en operation ta bort en del av sjukvårdens tidigare försummelse. Anders Petter Lina En gång hade Anders Petter och Lina en ledsam erfarenhet med en ko. De hade beslutat sig för att öka antalet av de få kreatur de hade, så Anders Petter for till Tjällmo marknad och köpte en ko. Allt gick väl tills de kom nära hemmet då en liten bro på vägen skulle passeras. Detta vägrade kon att göra varför Anders Petter ledde den en omväg. Därvid måste de gå över ett dike. Kon hoppade över lätt och ledigt och de nådde hemmet, i vad som syntes, välbehållet skick. Men morgonen därpå kunde kon inte resa sig. Flera ansträngningar gjordes att hjälpa den på benen, men strax sjönk den ned igen och alla försök misslyckades. Det återstod nu intet annat än att slakta den. Det var ett hårt slag. Lina hade väntat att få en god mjölkko. De hade betalt den med dyra pengar, och något slakthull hade den ej. Förlusten blev därför mycket kännbar. Men alla prövande händelser var i jämförelse ringa mot den välgång familjen hade i mycket annat. Åkrarna bar ganska goda skördar och barnen var alla välskapade och fulla av liv och hälsa. Det blev nog svårt ibland att skaffa kläder och mat till de många slitvargarna men ingen av oss behövde gå hungrig till sängs en enda kväll, berättade Carl. Tillägg av Inger Lindholm: Anders Petter och Lina flyttade så småningom till Hasselbacken med sina barn. Deras yngsta dotter Edla och hennes man Simon blev min farmor och farfar. Anders Petter blev så småningom byggmästare och var med om att bygga upp Hällestad kyrka efter branden den 23 januari 1893. Han dog 1950 på dagen efter sin 92-årsdag. Sida 8/12
Ur min farmors liv av Mona Laxdal. Farmor föddes i okt 1901 i Ådals-Lidens församling, Ångermanland, och bodde långa perioder under sin uppväxt hos sin mormor i en liten torpstuga någon mil från huvudorten. Hon var en s. k. oäkting (hennes egna ord) och hennes mor hade svårt att ta hand om henne. Farmors pappa var okänd (i alla fall för farmor). Det finns en historia i hennes liv som hon ofta återkom till och som hon aldrig kunde komma över så länge hon levde. Hon har skrivit ned sin historia, och jag skulle vilja berätta en episod ur den. Farmor hade en pojkvän som hon sällskapat med i två år när hon blev med barn. Då gjorde pojkvännen slut och hon blev ensam. Hon fick då komma hem till sin mormor igen fast mormodern var gammal och sjuk. De hade inte mycket att leva av och hon fick ingen hjälp från myndigheterna, för hon var ju en dålig kvinna, precis som sin mor, sades det. Hon fick också många hotelser från barnets far därför att hon talat om att det var han som var far till barnet. Han kom till henne en lördagskväll under graviditeten för att fullfölja sina hotelser. Så här skriver farmor själv på ett ställe i ett efterlämnat brev om den händelsen och om den efterföljande tiden: Jag glömmer aldrig hans ord till mig när han bad mig komma ut. Han sade: Du ser att snön är vit, men innan vi skiljs åt ska den vara röd! Jag blev dock räddad av några andra ungdomar som överföll honom. Han klarade sig dock undan både underhåll och straff. Jag fick klara mig själv. Det var ingen som tyckte synd om mig. Nej, jag var ju en dålig kvinna som skulle ha barn utan att var gift. När jag fått mitt barn fick jag en barnavårdsman som bodde i grannbyn, men jag fick ingen hjälp av honom heller; ville jag ha någon hjälp så hänvisade han till fattigvården. Nöden har ingen lag så jag var tvingad att be om hjälp och fick då 15 kr per månad. Den värsta dagen i månaden var när jag skulle hämta dessa pengar. Jag blev hånad och baktalad av grannar som sa: Titta, nu går hon och får från kommun också! Tiden gick och min pojke växte upp och blev en skötsam man, han ligger inte någon till last. Pojken var min farbror och allt utspelade sig 1922. Min farmor, som var en rättskaffens och ärlig kvinna, fick så småningom ett bra liv tillsammans med min farfar, som hon fick två söner med. En av dessa söner blev min pappa. Ronald Knox: Spädbarn: Ett jäkla oväsen i ena ändan och ingen som helst ansvarskänsla i den andra. Sida 9/12
Pigan Margta av Christina Idling. Pigan Margta Olsdotter, min mormors farfars mor, föddes 1820 i Finnfara, Bollnäs, som nummer två i en barnaskara av fem. Hennes fader Olof Larsson var född 1771 i Finnfara. Han dog 1834 då Margta var fjorton år gammal och det yngsta barnet två år. Modern Brita Andersdotter var född 1787. Mellan åren 1841 och 1865 arbetar Margta som piga hos bonden Olof Olsson. Hon får under dessa år fyra oäkta barn. Tre av dem avlider innan de har fyllt två år. Min fundering är att det är bonden Olof Olsson som är fader till dessa barn. Men det har jag inga belägg för. I en anmärkning i Bollnäs hfl 1861 1865 står det att läsa: Margta Olsdotter, fri (svagsint) och mindre vetande, hon saknar dessutom fast bostad. Så småningom finner jag i Bollnäs hfl 1866 1870 Margta, utan stadig hemvist, med sonen Eric och en anmärkning om lysning till äktenskap med husman (?) Olof Olsson, bonden som hon har arbetat för i många år. Så till slut får Margta en fast hemvist. Sonen Eric är sjutton år gammal år 1870, och han arbetar som dräng. Han blir sedan soldat nr. 87 i Liv. kompani, Rotering för Görtsbo 1. Han beskrivs som 5 fot och 9 tum lång, fick interimsavsked troligen år 1900. Han heter nu Eric Ersson Berg, och det lyser till äktenskap med pigan Kerstin Michelsdotter i Häggesta. Paret bosätter sig i soldattorpet Lenninge, Bollnäs. I samband med vigseln ändras efternamnet till Sjö. Sex månader senare föds min mormors far Lars Sjö. Eric och Kerstin får tillsammans åtta barn, varav tre avlider. Familjen förblir boende i Lenninge en bit in på 1900-talet. Nästa generation Sjö är alltså min mormors far Lars Sjö. Han utbildar sig till smed, och i slutet av 1890-talet träffar han Katarina Jansdotter från Växbo. Var exakt i Bollnästrakten familjen är bosatt vet jag inte, men den flyttar med fyra barn till Arbrå någon gång mellan 1904 och 1907. Femte barnet är fött 1907 i Arbrå. Året därpå flyttar familjen till Falun. År 1915 är det dags igen för en flytt, nu till Ljusne. Familjen består nu av åtta barn. 1917 flyttar den till Söderhamn. Vid den här tidpunkten har nionde barnet fötts, men innan de flyttade till Söderhamn har ett av barnen, Elsa Laura f.1909 i Falun, fått flytta till St. Kopparberg, endast sju år gammal. Familjen bor dock inte kvar så länge i Söderhamn utan återfinns i Falun någon gång mellan sept.1917 och 1918. Här inträffar det tragiska att modern Katarina Jansdotter drabbas av Spanska sjukan och avlider 1918. Hon begravs sedan i Torsång. Familjen fick alltså följande barn: Albert, Ruth, Tyra och Johan födda i Bollnäs mellan 1899 och 1904, Tora i Arbrå 1907 och Elsa, Frida och Doris (som blev min mormor) i Falun 1909 1914. Anna slutligen föddes 1916 i Ljusne. Det har berättats att Anna dog av TBC vid ca 14 års ålder och Frida av lunginflammation till följd av ett fall från en båt i kallt vatten. I ett bevarat brev från Frida daterat 1932 till systern Doris berättar hon om hur hon ligger sjuk och åter igen fått feber. Sida 10/12
Johan föll från en pråm på sjön Runn och drunknade, han lär vara begravd i Torsång. Lars Olof Sjö blev ensam med barnen, och fattigt som det var fick de äldsta ge sig ut i tjänst. Det sägs att han fick placera ut de mindre barnen i fostervård. Men det dröjde inte länge förrän en ny kvinna kom in i familjen. I Faluns församlingsbok 1920 står änklingen Lars Olof Sjöö tillsammans med hushållerskan Maria Kling f. 1881. Hon är gift med Johan Viktor Kling, men han vistas i Amerika. Maria Kling får sex barn. Johan Viktor flyttade till Amerika 1904 och återkom först 1922. Under dessa år börjar en oreda av fäder till Marias barn: Victor f. 1901 och Elsa f. 1903 fader Johan Kling Anna f. 1904 och Edit f. 1909 fader Erik Axel Kling, bror till Johan. Erik Axel adopterar sedan Edit och flyttar med henne till Torsång. Signe f. 1920 och Olof f. 1922 fader Lars Olof Sjöö (men i boken födda uppges Johan Kling som fader till Signe trots att han vistas i Amerika). Lars Olof och Maria gifter sig 1922. När Johan Kling återkommer så uppdagas tvegiftet, och det berättas att Lars och äldste sonen Albert då för ett kort tag bosätter sig i Borlänge medan detta reds upp. Någon gång i början på 1920-talet får Doris flytta till en fosterfamilj. Elsa, Frida och Anna är redan bortflyttade. Mormor är troligen sex-sju år när hon fosterplaceras. Maria har fem barn kvar i sin familj, och med Lars barn därtill fanns det inte plats för fler, har det berättats. I bouppteckningen efter makarna Lars och Maria Sjöö nämns alla respektive barn utom Edit. Mormor träffade inte sin far något mer efter det att hon kom som fosterbarn till Hälla i Leksand. I Hälla växte hon upp hos Hedlunds som dotter i familjen och fick så småningom ärva en bit jord där morfar och mormor byggde sitt hus. Mormor höll kontakt med sina syskon livet ut, och på äldre dagar fick hon också kontakt med sina halvsyskon Signe och Olle (Olof). Numera har jag själv sporadisk kontakt med Olles dotter Ingela, min mammas kusin. Bkasotvsodnrnig sknaar bydetslee Eilngt en uneörnskding på ett engskelt uivtnierset så seplar det inegn roll i viekln odrnnig bksotrnävea i ett ord såtr, det edna som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet. Det här är hämtat, med tillåtelse, från www.ljusfallshammar.se, ur deras tidning Hammarslaget. W. C. Fields: Börja dagen med ett leende så har du det avklarat. Sida 11/12
Vårens program 2010 Första tisdagen (i regel) i varje månad träffas vi på IOGT-NTO Forum i Köping, sal Globen, kl. 18.30 om inget annat anges. Tisdagen den 12 januari Kl. 18.30 IOGT-NTO Forum Tisdagen den 2 februari Kl. 18.30 IOGT-NTO Forum Anmälan för fika! Tisdagen den 9 mars Kl. 18.30 IOGT-NTO Forum Lördagen den 20 mars Kl. 10.00 14.00 Biblioteken i Köping, Arboga och Kungsör Tisdagen den 6 april Kl. 18.30 IOGT-NTO Forum Lördagen den 10 april Avresa från Skinngubben kl. 06.30. Anmälan! Tisdagen den 4 maj Kl. 18.30 IOGT-NTO Forum Tisdagen den 1 juni Avresa från OKQ8 i Köping kl. 16.00. Anmälan! Sten Lindqvist visar gamla Köpingsbilder. Årsmöte. Roland Molin berättar om Köpings kyrkas och prostgårds historia. Anna-Karin Westerlund, Uppsala landsarkiv, informerar om vilka möjligheter man har att hitta okänd fader/moder. Anna-Karin berättar också om skilsmässor förr i tiden. Släktforskningens dag. Erfarna släktforskare hjälper gamla som nya forskare att hitta sina rötter. Niklas Hertzman från Arkiv Digital informerar om AD OnLine och allt som finns att forska efter där. Vår sedvanliga resa till Släktforskarnas Hus i Leksand. Se särskild artikel! Jan Hultberg med världens största släkttavla berättar om sin egen forskning. Resa till Genealogiska Föreningen (GF) i Solna. Guidning i deras arkiv och tillfälle till egen forskning. Samåkning i egna bilar. Avgift för icke GF-medlemmar: 20 kr. Öppet Hus på biblioteket i Köping 18/1, 16/2, 17/3, 15/4 och 17/5 Öppet Hus på biblioteket i Arboga 19/1, 17/2, 18/3, 19/4 och 18/5 Hembygdsföreningens lokal i Kungsör 17/2, 18/3, 19/4 och 18/5 Sida 12/12