Hållbar utveckling i ett globalt perspektiv Stig-Olof.Holm@emg.umu.se * Hållbar utveckling handlar om mer än klimatet * Något om orsakerna till de globala miljöproblemen, antagandet om att jordens försörjningsförmåga skulle vara oändlig att social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet skulle kunna jämföras med ekologisk hållbarhet * Några föreslagna åtgärder för att uppnå en global hållbar utveckling, lösningen är ej av teknisk karaktär, i stället handlar det om ett globalt paradigmskifte
Anthropocene : a human-dominated biosphere
Source: Steffen, W. et al. 2004. Global Change and the Earth system: a Planet under Pressure
Odlingspotentialen Fischer, m.fl. 2001. Global Agro-ecological Assessment for Agriculture in the 21st century, FAO
Fischer, m.fl., 2001, FAO
Fischer, m.fl., 2001, FAO
Beräknat % tillskott eller bortfall av skörd p.g.a. ev. klimatförändring Fischer, m.fl., 2001, FAO
Fischer, m.fl. 2001, FAO
IEA, 2008
Den globala biobränslepotentialen * Globalt stod biomassa för ca 7 procent av vår energiförsörjning (år 2000). Av detta var ca 2 % drivmedel. * Den globala potentialen för energiproduktion från biomassa är stor i absoluta termer. År 2005 tog landväxterna upp ca 57 miljarder ton kol. De totala utsläppen av kol från fossila bränslen var det året ca 7,7 miljarder ton kol. * Totalt beräknar mänskligheten nyttja 23-40 % av den globala nettoprimärproduktionen. Detta genom att ha påverkat ca 72 % av produktiv mark och helt omvandlat 35-40 % av skogar och naturliga gräsmarker (ca 29 % av skogarna), till åker och betesmark. Ca 22 % i stort sett opåverkad skog finns kvar. * Totala upptaget av kol på åkermarker är ca 7 miljarder ton, dvs. nästan lika stort som utsläppen av kol. * Globalt utesluts skogar från den potentiell bienergipotentialen, eftersom växthuseffekten p.g.a. skogsavverkning blir för omfattande. * Den beräknade globala potentialen finns på nedlagd åkermark, ca 386 miljoner ha, eller 8-9 ggr Sveriges yta. * Produktionen på denna yta beräknas kunna ge 27 EJ (ca 7000 TWh) eller ca 5 % av energiomsättningen. Då skulle totalt biobränsleandelen utgöra ca 12 %.
Ca 386 Mha
Hållbar utveckling brukar definieras utifrån tre kriterier: * Ekologisk hållbarhet * Ekonomisk hållbarhet * Social hållbarhet Dessa brukar felaktigt jämställas. I stället bör den ekologiska hållbarheten ses som ramverket, de nivåer som ej kan överskridas, det människan har att anpassa sig till. Innanför detta ramverk bör en social hållbarhet uppnås genom att en ekonomisk hållbarhet utformas.
Många har varnat för att nuvarande globala utveckling ej är långsiktigt hållbar
Romklubben Meadows, m.fl. 1972. Tillväxtens gränser
Jared Diamond, 2006. Undergång, Civilisationernas uppgång eller fall
UNEP
Framtiden? FN:s miljöorgan UNEP:s globala prognos GLOBIO 2002-20032 Baserat på satellitdata över utbredning av infrastruktur i förhållande till förändring av BNP. Svart= Urbana miljöer, område inom 0,5 km från väg eller byggnad. Rött= Jordbruksmarker, trädplantager, område inom 0,2-3 km från infrastruktur Orange = Område inom 2-20 km från infrastruktur. Prognosen till år 2032 bygger på fortsatt tillväxt av BNP - globalt på ca 3% per år. Bör denna utveckling till 2032 undvikas? I så fall hur?
www.footprintnetwork.org
Living Planet Report 2006. Världsnaturfonden * År 2003 var det totala globala ekologiska fotavtrycket 14,1 miljarder ha. Den totala biokapaciteten var då 11,2 miljarder ha. Dvs. ett underskott på 2,9 miljarder ha, eller ca 25 %. * Det ekologiska fotavtrycket överskred biokapaciteten vid mitten av 1980 talet. Ekologiskt fotavtryck: USA 2.82 miljarder ha (ca 20 %) EU 2,16 miljarder ha (ca 15 %) Kina 2,10 miljarder ha (ca 15 %) Indien 0,85 miljarder ha (ca 6 %) Sammantaget ca 56 %
Living Planet Report 2006 (WWF)
Dietz, m.fl. 2007. Frontiers in Ecology and the Environment vol. 5
Rockström, m.fl. 2009, Nature 461:472-475
I=PxAxT (John Holdren, Paul Erlich, Science 1971) I= Impact (Människans påverkan på miljön) P= Population (Antalet människor) A= Affluence (Mängden konsumerade enheter av varor och tjänster per person) T= Technology (Graden av påverkan på miljön per konsumerad enhet. Genom ekoeffektivisering kan T:et minskas)
Bilaga 1 Källa : United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division, World Population in 2300. 2004
* I scenariot, med 36,4 miljarder år 2300, beräknas födslotalet efter år 2050 sjunka från ca 2,6 barn per kvinna år 2009 till 2,35 barn per kvinna och sedan ligga där framgent. * I mellanscenariot, utplaning vid ca 9 miljarder ca år 2070, beräknas födslotalet sjunka från ca 2,6 barn per kvinna till ca 2,1 barn per kvinna till år 2050 och ligga där i ca 100 år framåt. * I det låga scenariot, 2,3 miljarder år 2300, beräknas födslotalet ha gått ner till 1,85 barn per kvinna efter år 2050 och ligga kvar där till år 2300.
Jevons paradox William Stanley Jevons, his book The Coal Question 1865 An increased efficiency in use of natural resources results in an increased use of the resources instead of a decreased use of the resources Med andra ord: Om ökad kunskap medför att möjligheten att effektivt nyttja naturen ökar används detta nya konsumtionsutrymme till konsumtion, ej till sparande. Say s law Jean Baptiste Say, tidigt 1800 Det är utbud som skapar efterfrågan
Vehmas, m.fl 2004 EU-US seminar: New Technology Foresight Seville 13-14 May USA
Fyra exempel på volymeffekten (engelska the gross rebound effect 1. Sedan mitten av 1900 talet har mängden kol som används per producerad enhet av vara eller tjänst minskat med ca 1,3 % per år. Samtidigt har en totalt ökad användning medfört att utsläppen av kol till atmosfären ökat med ca 1,7 % per år, dvs en toal rebound på ca 3%. 2. Perioden 1970-1990 ökade energieffektiviteten inom OECD med ca 30 % samtidigt ökade energiomsättningen med ca 20 %, total rebound ca 50 %. 3. Perioden 1973-1990 ökade energieffektiviten globalt med ca 2 % per år, samtidigt ökade energiomsättningen totalt med ca 0,7 % per år. 4. Materialåtervinningen i väst ökar generellt samtidigt ökar uttaget av naturresurser.
Globala miljöproblem- möjlig lösning enligt tvåstegsmodellen Steg 1. Bestäm optimala globala nivåer för antropogena material och energiflöden. Steg 2. Uppnå dessa nivåer genom att motverka volymeffekterna utifrån I=PxAxT modellen. Förslag, steg 1: * Det rättvisa miljöutrymmet, Spangenberg m.fl., 1995 * Ca 2 miljarder människor ca år 2100, Pimentel mfl., 1994 * Ca 1 miljard människor år 2300, Benking, m.fl., 1995. * Minskning av fotavtrycket till under 1 jordklot till ca år 2070, utplaning vid 0,8 jordklot, eller till ca 0,9 jordklot år 2090, WWF,2006 * HDI vid lägst 0,8 samt fotavtryck/biokapacitet per person under 1 Moran, m.fl. 2008. Förslag, steg 2: * Benking, mfl. 1995. En ny ekonomisk världsordning som medför en global demografisk transition * Bottrill, 2006. Personlig handel med utsläppsrätter
Moran, m.fl, 2008
High 0.950 and over 0.900 0.949 0.850 0.899 0.800 0.849 Medium 0.750 0.799 0.700 0.749 0.650 0.699 0.600 0.649 0.550 0.599 0.500 0.549 Low 0.450 0.499 0.400 0.449 0.350 0.399 under 0.350 not available UN Human development report 2007
1. Utgå från mänskliga behov, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Rio konferensens olika dokument? Max- Neef? 2. Inför ett nytt globalt ekonomiskt system som till del ersätter det nuvarande marknadsekonomiska systemet 3. Sätt upp mål som en långsiktigt global befolkningsminskning, kortsiktigt- minskad konsumtion i rika länder, omfördelning av köpkraft från rika till fattiga, ökad ekoeffektivisering. Beräkna en process över många generationer framgent- till år 2300? 4. Starta i dagens verklighet, befintliga företag och personer i företagsledningar, fackföreningar, politiska organisationer, ideella organisationer. Se t.ex Milbrath 1989. Men utöka schemat sätt in verkliga företag, verkliga personer, etc.
Basala mänskliga behov, enligt Manfred Max-Neef Materiell försörjning Säkerhet Uppskattning, närhet Att bli förstådd Att få delta Möjlighet till rast, vila Att få skapa Att känna identitet, mening Frihet Dessa basala behov är: - Klassificerbara - Desamma i alla kulturer och alla historiska perioder (olika metoder att tillfredsställa dem) - Möjliga att tillfredsställa, kanske i en större omfattning än idag, även om uttagen av naturresurser minskas.
Donovan & Halpern, 2002
Donovan & Halpern, 2002
Behöver vi en ny Bretton Woods konferens, men denna gång kring global hållbar utveckling? Sätt målet högt, definiera ett bättre framtida världsamhälle än dagens, t.ex. med större arealer vildmarker mer biologisk mångfald, hög materiell välfärd som fördelas rättvist, samt ange vägen dit.
Konkurrensen måste synkroniseras mellan väldens länder, det ekonomiska systemet bytas ut
6 Frågor. 1) Hur överbryggar vi problemet med att lösningen på globala och andra miljöproblem antas handla om människa-natur, när det egentligen handlar om människa-människa? 2) Hur överbryggar vi problematiken med att samhällsvetare tror att man kan kompromissa med naturen på samma sätt som med människor? 3) En möjlig relevant anledning till punkt 2 ovan är att historiskt har miljöproblem ej varit aktuella eftersom krig, de förtrycktas revolution mot de härskande, sopat rent innan naturens bärkraft medfört en total naturvetenskapligt betingad samhällskollaps. Konkurrensen, människa-människa relationen sätts före människa-natur relationen sätts därför även nu i första rummet. Hur når vi vidare förbi denna i och för sig relevanta nivå, skulle miljöhotet kunna ses som en gemensam större fiende än den mänskliga fienden? 4) Vad skulle krävas för att förslaget om en lösning enligt tvåstegsmodellen skulle accepteras av majoriteten av befolkningarna i olika länder i världen, dvs. en demokratiskt lösning? 5) I en uppsats av Heiner Benking, m.fl. föreslås en ny världsordning, en global ekonomisk demokrati, som på sikt skulle kunna ge en global demografisk transition - en global befolkningsminskning. Det skulle således röra sig om en indirekt ekonomisk styrning bort från befolkningsexplosionen. Skulle detta kunna fungera per automatik, eller behövs en ny omgång av nymalthusianism där man propagerar för ett direkt personligt ansvarstagande vad gäller nativiteten? 6) Hur får vi upp frågan om global långsiktig överlevnad av mänsklighten på den politiska agendan? Hur går ersätter vi det gamla och nuvarande tillväxtparadigmet, hur går vi från ord till genomförande?