Plan för jämställdhetsintegrering i Kriminalvården

1(33) Plan för jämställdhetsintegrering i Kriminalvården

2(33) 1. Sammanfattning De fyra övergripande målen som ingår i Kriminalvårdens handlingsplan för att ytterligare öka jämställdhetsintegreringen i klientverksamheten är att de återfallsförebyggande insatserna är individanpassade, att klienterna är bättre rustade för ett jämställt liv efter frigivning, att verksamheten säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män samt att myndighetsstyrningen är jämställdhetsintegrerad. Aktiviteterna inryms under fyra skilda områden och ger effekt för samtliga jämställdhetspolitiska delmål. Utgångspunkten för Kriminalvårdens jämställdhetsarbete för klienterna är att verksamheten kan tillgodose kvinnors och mäns behov och att inget av könen missgynnas när det gäller utbildning, sysselsättning och programverksamhet. För att förhindra återfall i brott gäller att kvinnor och män i samma utsträckning erbjuds möjlighet att bearbeta sin problematik på samma gång som insatserna är individanpassade. Kriminalvården ska av den anledningen bland annat undersöka om könsskillnader kan identifieras avseende bedömningsgrunder och genomlysa behandlingsprogrammen och ackrediteringsprocessen ur ett genusperspektiv. Påverkansarbete sker inte bara under behandling utan även genom den stödjande miljö som en institution erbjuder för att understödja klientens utveckling för att inte återfalla i brott. Kriminalvården planerar därför att utreda vilka ytterligare insatser som kan stärka den psykosociala klientmiljön och förebygga våld och diskriminering. Särskilda utbildningsinsatser ska genomföras för bland annat ledningsgrupper och experter. En genomlysning och revidering av Kriminalvårdens berednings-, besluts- och styrprocesser ska göras för att säkerställa att myndighetsstyrningen är jämställdhetsintegrerad.

3(33) Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Mål och uppdrag... 4 3. Utvecklingsbehov... 6 4. Kriminalvårdens mål för ökad jämställdhet... 7 4.1 Kriminalvårdens återfallsförebyggande insatser är individanpassade... 7 4.2 Kriminalvårdens klienter är bättre rustade för ett jämställt liv efter frigivning... 8 4.3 Kriminalvårdens verksamhet säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män... 10 4.4 Kriminalvårdens myndighetsstyrning är jämställdhetsintegrerad... 11 5. Aktivitetsplan 2014... 13 6. Plan för spridningsinsatser... 19 7. Total kostnad och totalt ansökt belopp... 20 Bilaga 1 Beskrivning av kvinnor som klientkategori i Kriminalvården... 21 Bilaga 2 Inventering av pågående och genomförda åtgärder och resultat... 23 Referenslista... 32

4(33) 2. Mål och uppdrag Plan för jämställdhetsintegrering Kriminalvården har fått regeringens uppdrag (i regleringsbrevet för budgetåret 2013) att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering: Merparten av Kriminalvårdens klienter är män och en minoritet är kvinnor. Kriminalvårdens verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att könstillhörighet inte påverkar i vilken grad klienternas behov tillgodoses. Kriminalvården ska ta fram en plan för hur myndigheten ska bedriva ett utvecklingsarbete för att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Utgångspunkten ska vara att arbetet med jämställdhetsintegrering bidrar till att Kriminalvården fullföljer sitt verksamhetsuppdrag och uppnår sina mål för verksamheten. Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål, aktiviteter och budget och ska genomföras under 2014. Vidare ska planen beskriva på vilket sätt lärdomarna från utvecklingsarbetet kan tas tillvara i myndighetens processer efter 2014. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet, med kopia till Utbildningsdepartementet) senast den 16 september 2013. Jämställdhetspolitiska mål Det övergripande jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Följande delmål anger riktningen för regeringens jämställdhetspolitik: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 1 Myndighetens uppdrag och mål Kriminalvården ansvarar för att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet samt utföra personutredningar i brottmål. I det arbetet ska Kriminalvården verka för att påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, att lagföring kan ske på ett effektivt sätt och att återfall i brott 1 Riksdagen beslutade det jämställdhetspolitiska målet 2006 utifrån propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155)

5(33) förebyggs 2. Kriminalvården ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottsligheten under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamissbruket bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov. Mål och uppdrag kopplat till jämställdhet Det arbete som hittills har gjorts i Kriminalvården som har bäring på jämställdhet i kärnverksamheten vilket beskrivs utförligt i bilaga 2 spänner över ett stort antal områden och kan inordnas under de respektive fyra jämställdhetspolitiska delmålen. Kriminalvårdens verksamhet inriktas på insatser som syftar till att minska återfall i brott. Målgruppen är klienter i häkte, anstalt och frivård. Det rör sig om både kvinnor och män, men männen utgör en majoritet. Kriminalvårdens klienter är en heterogen grupp med skiftande och i många fall komplexa behov. Det ställer stora krav på att myndigheten kan erbjuda individanpassade insatser för att kunna arbeta återfallsförebyggande och ge klienterna möjlighet till utveckling och att de är bättre rustade för ett liv utan kriminalitet och missbruk efter verkställd påföljd. Kriminalvården ska säkerställa att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor när det gäller de utbildningar och den övriga sysselsättning som tillhandahålls. Det gäller även de behandlingsprogram som erbjuds. Det kan kopplas till det första och andra jämställdhetspolitiska delmålet. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut bygger på ett arbete för kvalitet, effektivitet, säkerhet och positiv påverkan och Kriminalvården har en nollvision för kriminella aktiviteter och våld, hot och trakasserier. Det har kopplingar till det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet. Kriminalvården håller kvinnor och män separerade under verkställigheten i anstalt vilket är ett sätt att tillse att kvinnor inte utnyttjas och att de ges samma möjligheter som män. Arbetet med kvinnor har vidare utgått ifrån en ambition att synliggöra och tydliggöra kvinnornas behov och har verkat för att kvinnor ska kunna erbjudas anpassade insatser. Kriminalvården har bland annat arbetat med att förbättra kunskapsläget om kvinnor genom forskning och tagit fram en intervjuguide för bättre behovsinventering och insatser för att stärka dömda kvinnor och förhindra återfall i brott. För klienter som är föräldrar finns föräldrautbildning där syftet är att stärka relationen mellan barn och förälder och inspirera föräldern att bli ett stöd i barnets utveckling och därmed minska de negativa effekter som kan uppstå på grund av fängelsevistelsen. Godnattsagor inifrån innebär en möjlighet att ge inlästa sagor till sitt barn. Dessa insatser kan ge effekter för det tredje delmålet. Insatser som gäller det fjärde jämställdhetspolitiska målet har bland annat bestått i att sexualbrottsdömda samt män som dömts för våld i nära relation ska kunna erbjudas att delta i adekvat behandlingsverksamhet. För att kunna bedriva ett så effektivt klientarbete som möjligt har medarbetarnas kunskaper om målgrupperna stärkts. Brottsofferslussar har införts på anstalter med platser för dömda för sexualbrott och relationsvåld. Syftet med brottsofferslussen är att skydda brottsoffer och förhindra återfall i brott under verkställigheten i samband med att intagna ansöker om telefon- eller besökstillstånd för en målsägande eller ett brottsoffer. Kriminalvården har även arbetat med ett mer generellt brottsofferfokus på samtliga verksamheter vilket innebär att brottsoffers säkerhet 2 Enligt förordning (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården.

6(33) beaktas vid alla beslut som gäller klienten, men även att personalen i kriminalvården har förståelse för hur offer för våld och övergrepp påverkas av sina upplevelser. När det gäller samverkan ingår Kriminalvården i Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid. Kriminalvården samverkar även bland annat med organisationen Bryggan angående föräldrautbildning. 3. Utvecklingsbehov Kriminalvårdens verksamhet utgår från mannen som norm. Det har resulterat i att vissa insatser inte erbjuds till kvinnor, men samtidigt att anstalter för kvinnor är skickliga på att tillhandahålla lösningar som är väl anpassade för individen. På samma gång som det är av vikt att det finns en långsiktighet gällande insatser för kvinnor och att det hanteras inom ordinarie verksamhet är det betydelsefullt att ha fortsatt fokus på kvinnor som minoritet inom Kriminalvården och att bevaka frågor som särskilt rör kvinnor. I den svenska häktes- och fängelsemiljön finns liksom i andra mansdominerade miljöer inslag av ett stereotypt maskulinitetsideal som inte har problematiserats i tillräcklig grad. Maskulinitetsforskning visar att det finns klara kopplingar mellan våld och maskulinitet och även att det är viktigt att jämställdhetsarbete och våldsförebyggande arbete hänger ihop. Stereotypa attityder till maskulinitet och femininitet kan vara riskfaktorer för ökad våldsbenägenhet 3 och motverkar de jämställdhetspolitiska målen. Påverkansarbete sker inte bara under behandling utan även genom den stödjande miljö som en institution i sin helhet erbjuder för att understödja klientens utveckling för att inte återfalla i brott. Ett problem på många anstalter för män och häkten är att det förekommer våld och hot och kränkande uttalanden. Detta förekommer även på anstalter för kvinnor och i frivården men i mindre grad. Det kan vara svårt för Kriminalvårdens personal att bemöta och hantera kränkande uttalanden som rör kön, sexuell läggning, etnicitet och så vidare. Det finns även exempel på att personal gör kränkande handlingar och uttalanden. Under den särskilda basutbildningen för personal som arbetar med kvinnor är fokusområden kvinnors utsatthet, hälsa, självkänsla och självdestruktivitet samt barnperspektivet och föräldraskap. Dessa teman är relevanta även i arbetet med manliga klienter. Potentialen för att utföra våld är kopplat till konstruktioner av maskulinitet, men den som utövar våld är också ofta utsatt för våld. 4 För Kriminalvårdens klienter i anstalt och häkte som är föräldrar kan kontakten med barnen vara omgärdad av restriktioner, och man har genom frihetsberövandet inte möjlighet att delta i barnens vardag på samma sätt som tidigare. Det kan också vara så att en förälder är dömd för att ha utsatt sitt barn för våld eller sexuella övergrepp, eller att barnet har tvingats leva i en familj där missbruk eller våld mot andra närstående förekommer. Kriminalvården behöver verktyg för att kunna problematisera frågan om föräldraskap och föräldrarollen men även för att främja ett aktivt föräldraskap. Kunskapen om och insatser för hedersrelaterad kriminalitet kan behöva förstärkas. Kriminalvården behöver kunna identifiera klienter som berörs av denna problematik. 3 Ungdomsstyrelsen 2013, Unga och våld en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter, s. 126 ff, s. 134 4 Ibid, s. 136

7(33) Ett jämställdhetsperspektiv behöver införas i styrningen av den ordinarie verksamheten för att få långsiktiga effekter av förändringsarbetet. Kriminalvårdens handlingsplan utgår från dessa områden och bygger på en prioritering av de svagheter som framkommit i den SWOT som genomförts (se bilaga 2). Svagheter som handlar om mer praktiska förutsättningar som att häktesavdelningar för kvinnor saknas och att kvinnor som kan delta grupprogram är få har inte prioriterats i denna plan. I vissa delar krävs att en inledande analys genomförs under 2014 för att därefter kunna föreslå insatser, däribland vad gäller styrning, upphandlingsförfarande och insatser rörande maskulinitet och våld, som i förlängningen kan ge bestående effekter genom att bli del av ordinarie verksamhet. Kriminalvårdens insatser för ökad jämställdhet ska samordnas med andra insatser för likabehandling såsom HBTQ-frågor. En ny strategi för arbetet med HBTQ-frågor är under utarbetande. Där föreslås att system med likabehandlingsombud införs. Deras uppdrag ska även omfatta jämställdhetsintegrering. 4. Kriminalvårdens mål för ökad jämställdhet De insatser som redan pågår och som har bäring på de jämställdhetspolitiska målen kommer att fortsätta. Därutöver har Kriminalvården identifierat fyra områden där insatser och aktiviteter planeras som syftar till att ge effekt för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. De övergripande målen för dessa insatser är: Kriminalvårdens återfallsförebyggande insatser är individanpassade Kriminalvårdens klienter är bättre rustade för ett jämställt liv efter frigivning Kriminalvårdens verksamhet säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män Kriminalvårdens myndighetsstyrning är jämställdhetsintegrerad. Nedan ges en övergripande beskrivning av de insatser som planeras. De återfinns även under avsnitt 5 i aktivitetsplanen för 2014. Där beskrivs även vem som är ansvarig, hur uppföljningen sker och hur aktiviteterna finansieras. För att resultaten ska bli bestående och kunna tillvaratas efter 2014 ska insatserna i största möjliga utsträckning ingå i Kriminalvårdens ordinarie verksamhet. Insatserna ska främja verksamhetsutvecklingen på lång sikt genom att ett genusperspektiv innefattas i grundutbildning, behandlingsprogram och myndighetsstyrning. För att åstadkomma en bestående ambitionsökning vad gäller insatser inom ramen för annan strukturerad verksamhet såsom studiecirklar krävs att resurssättningen ses över. 4.1 Kriminalvårdens återfallsförebyggande insatser är individanpassade Eventuell förekomst av skillnader i utredningar och bedömningar kan leda till att mäns och kvinnors behov inte identifieras och att rätt insatser då inte kan tillhandahållas. Behandlingsprogram som inte tar

8(33) hänsyn till kvinnors behov ger sämre resultat. Kriminalvården ska undersöka om könsskillnader kan identifieras avseende bedömningsgrunder. Kriminalvården ska vidare göra en genomlysning av behandlingsprogrammen och ackrediteringsprocessen ur ett genusperspektiv. Aktiviteterna kan kopplas till det första delmålet. Kunskapen om och insatser för hedersrelaterad kriminalitet kan behöva förstärkas. Kriminalvården behöver kunna identifiera klienter som berörs av denna problematik. Det kan kopplas till det fjärde delmålet. Personutredningar, behandlingsprogram och riskbedömningar Studie om bedömningsgrunder och kön I syfte att undersöka eventuell förekomst av könsrelaterade skillnader vid bedömning av klienter i Kriminalvårdens ordinarie verksamhet ska en inventering av bedömningsgrunder göras. Genom att granska personutredningar kan det utredas om det finns könsskillnader avseende exempelvis påföljdsförslag. ( a) Temastyrd textanalys av personutredningar/annat relevant beslutsgrundande material och/eller b) Experimentell vinjettstudie där stimulimaterialet är utformat som en personutredning/annat relevant beslutsgrundande material för att utreda om det finns könsskillnader avseende t.ex. påföljdsförslag/annan relevant insats.) Genomlysning av behandlingsprogram och ackrediteringsprocessen Kriminalvårdens behandlingsprogram bör genomlysas utifrån behovet av ytterligare genusanpassning. Ackrediteringsprocessen strävar efter att bedöma program i enlighet med internationell standard. Det kriterium som tar upp genusfrågan är målgrupp. Det är naturligt att i kriteriebeskrivningen komplettera med en instruktion om att programmet lämpar sig för män, kvinnor eller båda könen. Här kan man också förtydliga om programmet medger anpassningar beroende på om det ges till män eller kvinnor. Arbetet utförs inom ramen för ordinarie verksamhet. Patriark Förutsättningarna för att använda det särskilda riskbedömningsinstrumentet Patriark för hedersrelaterat våld ska utredas. 4.2 Kriminalvårdens klienter är bättre rustade för ett jämställt liv efter frigivning Stereotypa attityder till maskulinitet och femininitet kan vara riskfaktorer för ökad våldsbenägenhet och motverkar de jämställdhetspolitiska målen. I Kriminalvårdens behandlingsprogram IDAP (Integrated Domestic Abuse Programme), som riktar sig till män som har använt hot, våld eller annat kontrollerande beteende gentemot sin kvinnliga partner/före detta partner, presenteras såväl maskulinitetsnormer som jämställdhetsfrågor. Studiecirkeln Mosaik behandlar hedersrelaterade frågor. För män som inte tar del av IDAP och Mosaik saknas dock insatser som berör frågor om relationer, synen på manlighet och jämställdhet. Det saknas vidare ett program för kvinnor som utövat våld och för klienter som utövat våld

9(33) i samkönade relationer. De planerade aktiviteterna kommer att ge effekter för det första och fjärde jämställdhetspolitiska delmålet. En god psykosocial klientmiljö stärker effekterna av behandlingsinsatser. Arbete med föräldrar i institution ger positiva effekter på den psykosociala miljön och i samband med detta kan även fokus på barns upplevelser av våld lyftas vilket i förlängningen kan ge positiva effekter på föräldraskap och för mäns våld mot kvinnor. Faderskap kan utgöra ett tillfälle för kriminellt tyngda personer att bryta med sin kriminella livsstil. 5 Insatser som rör den stödjande miljön kan ge effekter för det första, tredje och fjärde delmålet. Stödjande miljö och insatser mot våld och diskriminering Individuellt behandlingsprogram till dömda för relationsvåld Ett individuellt behandlingsprogram för relationsvåld ska tas fram. Detta program ska kunna användas för såväl kvinnliga som manliga förövare. Det ska vidare anpassas till samkönade relationer och annat våld inom familjen, till exempel mot barn. Våldspreventiva insatser Kriminalvården ska tillsätta en arbetsgrupp bestående av samordnaren för regeringsuppdragen rörande unga dömda och våldsamma män, och representanter från Kriminalvårdens utvecklingsenhet och klientenhet. Arbetsgruppen ska inventera vilka insatser som bedrivs i Sverige idag för att påverka attityder, värderingar och kunskaper samt lämna förslag på åtgärder. Pilotverksamhet Utifrån inventering av kunskapsläget och förslag till åtgärder ska Kriminalvården överväga vilka möjligheter som finns att genomföra kurser, studiecirklar och andra insatser som syftar till ökade kunskaper om våldsprevention och för att motverka diskriminering. Samverkan -SiS Samverkan fördjupas med Statens institutionsstyrelse, som har många beröringspunkter med kriminalvården, i syfte att utbyta kunskap och erfarenheter i det klientnära arbetet med fokus på att synliggöra och motverka könsstereotypa normer i kärnverksamheten. Utökad föräldracirkel i samarbete med Bryggan och Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) Det pågår en revidering av Kriminalvårdens föräldrautbildning. Allmänna arvsfonden har tilldelat Bryggan medel för att utveckla och revidera materialet. I ett särskilt utvecklingsprojekt vid anstalterna Högsbo och Sagsjön genomfördes studiecirklar med frihetsberövade män och kvinnor som är föräldrar. I denna gruppverksamhet hade innehållet och materialet i Kriminalvårdens befintliga föräldracirkel utökats av SKR(Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund) med ett tydligt barnperspektiv och inslag som berör konsekvenser av våld. I den revidering som pågår kommer föräldracirkeln även att inkludera frågan om våldets många aspekter framförallt ur ett brottsofferperspektiv. Nytt material ska beslutas och testas på några enheter under våren 2014. Kriminalvården ska under 2014 ta ställning till vilken omfattning verksamheten ska ha under kommande år. 5 Studien Maskuliniteter som livsloppsprocesser våld i genusteoretisk belysning av Emy Bäcklin, Christoffer Carlsson och Tove Pettersson redovisas i Ungdomsstyrelsens rapport

10(33) Undersökning om heder En sammanställning av kunskapsläget i Kriminalvården avseende heder ska genomföras med start under hösten 2013. Utifrån denna sammanställning ska förslag på verktyg för att kunna identifiera klienter med hedersvåldsproblematik och förslag på lämpliga interventioner tas fram. Utveckling av annan strukturerad verksamhet (ASV) Föräldracirklar, självförvaltning, Mosaik-studiecirkel, genus- och våldsrelaterade kurser och andra studiecirklar kommer på anstalt att bedrivas i form av ASV. Handlingsplanen indikerar ett behov av en ökning av och ett förbättrat innehåll i ASV. Behovet av ett utvecklat och förbättrat innehåll i ASV samt vilka resurser som behövs för att bedriva verksamheten ska utredas. Kunskapsöversikt En internationell kunskapsöversikt av insatser för att motverka våld och diskriminering ska genomföras. Kunskapsöversikten resulterar i en lägesrapport och en rekommendation beträffande vilka insatser som är lämpliga för Kriminalvårdens verksamhet. 4.3 Kriminalvårdens verksamhet säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män En framgångsfaktor för jämställdhetsintegrering rör utbildning och medvetandegörande. Eftersom jämställdhet är en kunskapsfråga måste den finnas med i alla typer av kompetenshöjande verksamhet inom organisationen 6. Det är av stor vikt att medarbetare och chefer nås av utbildningsinsatser eftersom det är en viktig del i förändringsarbetet och är en förutsättning för jämställdhetsarbetet. Kompetenshöjande insatser Nätverksträffar Kriminalvården deltar i jämställdhetsnätverksträffar i JiM:s regi under 2014 i syfte att utbyta erfarenheter och kunskap samt följa upp och utvärdera arbetet. Likabehandling I förslaget till strategi för HBTQ-frågor som är under beredning ingår att det ska finnas likabehandlingsombud i syfte att bibehålla ett likabehandlingsperspektiv i det lokala arbetsmiljö- och klientarbetet. Likabehandlingsombudet ska ha god och relevant kunskap om likabehandling, HBTQ- och jämställdhetsfrågor, och ska ha genomgått av Kriminalvården särskilt anordnad utbildning. Likabehandlingsarbetet ska alltså samordnas och integreras i likabehandlingsplanen. Översyn av utbildning En översyn av grund-, och vidareutbildningen ur ett jämställdhetsperspektiv ska genomföras i syfte att utveckla och förbättra kvaliteten. Är jämställdhetsperspektivet integrerat i den ordinarie utbildningen kan effekterna bli bestående. 6 Morhed, Anne-Marie, Andersdotter Bengtsson, Elin, Rapport 5/10 Jämställd statsförvaltning Långsiktigt stöd för kvalitetssäkring av verksamheten, Göteborg 2010

11(33) Utbildningsinsatser - JiM Endagsutbildning som JiM anordnar under 2014 där ett begränsat antal personer inbjuds från varje myndighet. JiM tar fram utbildningsmaterial. Utbildningarna rör följande områden: - jämställd upphandling - jämställt bemötande - verksamhetscontrollers/statistik - kommunikation och information - maskulinitet Utbildningsinsatser - Kriminalvården En särskild utbildning om jämställdhetsintegrering ska genomföras för två utbildare per region, sammanlagt 12 personer. Dessa ska under 2014 och även därefter genomföra grundläggande utbildningsinsatser till ledningspersonal, experter och likabehandlingsombud i regionerna. 4.4 Kriminalvårdens myndighetsstyrning är jämställdhetsintegrerad För att säkerställa att ett jämställdhetsperspektiv införlivas på lång sikt krävs en genusanalys av styrmodeller och budgetfördelning, och även att se över normerande dokument och rutiner för ärendeberedning. Det behöver undersökas om kriminalvårdens resursfördelning möter kvinnors och mäns behov på samma villkor. Jämställdhetsperspektivet bör även beaktas i samband med statistikproduktion, upphandling, remisser, årsredovisning och budgetunderlag. Utöver kön kan det vara relevant att beakta hur dessa områden inverkar på män och kvinnor avhängigt andra faktorer såsom etnisk bakgrund, sexuell orientering, ålder, socioekonomisk bakgrund osv. 7 Ett moderniseringsprojekt pågår inom Kriminalvården som syftar till en effektivare ledning, styrning och uppföljning av verksamheten. I uppdraget ingår att lämna förslag på organisation, riskhantering och intern kontroll samt styrning, budgetfördelning och uppföljning. Jämställdhetsperspektivet och hur det kan säkerställas ska beaktas inom projektet. Kriminalvården ska även genom nätverket dra lärdom av hur andra organisationer inom ramen för regeringsuppdraget har hanterat frågan. Det finns olika metoder och verktyg som har tagits fram som kan användas i arbetet med jämställdhetsintegrering. Kriminalvården ska utreda och överväga nedanstående metoder i syfte att systematiskt införliva ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten och på så sätt tillse att kvinnor och män garanteras likvärdig service och en rättvis fördelning av resurser. Det ger effekt på det första delmålet. Det är också ett sätt att höja kvaliteten på den offentligfinansierade verksamheten så den blir mer effektiv och säker. 8 Myndighetsstyrning Gender budgeting Gender budgeting är en metod som kan tillämpas för att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen i ett samhällsekonomiskt perspektiv med fokus på resursfördelning i offentlig verksamhet. Genom gender 7 Osika, Ingrid (huvudförf.), Pengar nu! En handbok i gender budgeting. Sveriges kvinnolobby, 2008 8 www.jamstall.nu, 14 juni 2013

12(33) budgeting kan kön synliggöras vid tilldelningen av resurser i budgetarbete. Målsättningen är att offentliga medel fördelas rättvist och inte diskriminerar på grund av kön. Kunskap och medvetenhet om budgetens könsmässiga effekter synliggör om resurser måste omdirigeras för att skapa en jämnare och rättvisare fördelning. Fokus ligger således på resursfördelningen och inte på att budgetbeloppen måste ändras. Jämställda beslut Sveriges kommuner och landsting har tagit fram en checklista för jämställdhetsanalys som ett verktyg för handläggare och beslutsfattare att införliva ett jämställdhetsperspektiv i beredning, beslut och uppföljning av alla ärenden. Det handlar bland annat om att beskriva konsekvenserna av olika beslutsalternativ för kvinnor och män, och analysera på vilket sätt de bidrar till verksamhetens jämställdhetsmål eller de nationella jämställdhetsmålen. Jämställd upphandling En offentlig upphandling styrs av lag (2007:1091) om offentlig upphandling. En upphandling kan under vissa förutsättningar ställa vissa krav på jämställdhet. Regeringen har uttalat att brott mot social lagstiftning kan utgöra grund för att utesluta en anbudsgivare i ett upphandlingsförfarande 9. Exempel på social lagstiftning är diskrimineringslagens krav på lönekartläggning och jämställdhetsplaner. Kriminalvården ska utreda när det kan vara relevant att rikta krav på jämställdhet vid upphandling. Eftersom upphandlingen i vissa fall är gemensam med andra myndigheter bör utredningen eventuellt samordnas med dessa. 9 Nya rättsmedel på upphandlingsområdet (prop. 2009/10:180) s. 269

13(33) 5. Aktivitetsplan 2014 Effekt/målbild Resultat/mål 2014 Aktivitet Resurser och uppföljning Stimulansmedel, egen finansiering 5.1 Kriminalvårdens Kvinnor och män bedöms efter Studie om bedömningsgrunder och Utvecklingsenheten - FOU 300 tkr utredningar och samma grunder i kön. ansvarar. Tids- och resursåtgång återfallsförebyggande Kriminalvårdens utredningar och för studie om insatser är individanpassade. erbjuds likvärdiga insatser. Bedömningsgrunder och behandlingsprogram i Kriminalvården bygger på en bedömningsgrunder och kön: a) en forskningsassistent på heltid i tre månader b) en forskningsassistent på heltid i fyra månader. kunskap om genus. 5.2 Kriminalvårdens klienter är bättre rustade för ett jämställt Utredningarna håller en jämn kvalitet. Detta ger effekt för delmål ett. Manliga och kvinnliga klienter dömda för relationsvåld erbjuds, utifrån behov, Genomlysning av behandlingsprogram och ackrediteringsprocessen. Utred förutsättningar för att använda det särskilda riskbedömningsinstrumentet Patriark för hedersrelaterat våld. Individuellt behandlingsprogram för relationsvåld. Redovisning december 2014. Central samordning i behandlingsfrågor vid utvecklingsenheten (CSB) ansvarar. Rapport klar juni 2014. Arbetet utförs av CSB. Rapport klar juni 2014. CSB ansvarar. Inom ramen för ordinarie verksamhet. Inom ramen för ordinarie verksamhet. Inom ramen för ordinarie verksamhet.

14(33) liv efter frigivning. behandlingsprogram och andra insatser för sin problematik. Manliga och kvinnliga klienter har tillgång till arenor och insatser där relationer, likabehandling våldsutsatthet, självdestruktivitet och föräldraskap behandlas. Manlighetsnormer är problematiserade, mer tillåtande och nyanserade. Personalen har ökad kompetens och utrymme för att arbeta med förändringar av attityder och värderingar och öka kunskaperna hos dömda. Ökade och kvalitetssäkrade insatser inom ramen för annan Internationell kunskapsöversikt av insatser för att motverka våld och diskriminering. Utökad föräldracirkel genomförs på ytterligare anstalter. Utvecklingsenheten ansvarar för kunskapsöversikten. Kunskapsöversikten resulterar i en lägesrapport och en rekommendation beträffande vilka insatser som är lämpliga att bedriva som tas fram av arbetsgrupp bestående av samordnaren för regeringsuppdragen rörande unga dömda och våldsamma män, och representanter från Kriminalvårdens utvecklingsenhet och klientenhet. Tidsåtgång tre-fyra månader. Klart senast juni 2014. Klientenheten ansvarar. Beslut om nytt material till föräldracirkel senast december 2014. 200 tkr Resterande del inom ordinarie verksamhet. Inom ramen för ordinarie verksamhet.

15(33) strukturerad verksamhet. Detta ger effekt på delmål ett, tre och fyra Undersökning om heder. Utvecklingsenheten ansvarar. Skriftlig rapport redovisas senast juni 2014. Inom ramen för ordinarie verksamhet. Utredning av behovet av personalresurser för att bedriva en ökad personalledd verksamhet i form av annan strukturerad verksamhet. Det handlar om självförvaltning, föräldracirklar samt kurser för att motverka diskriminering och våld. Klientenheten ansvarar. Redovisa beslut om ny resursfördelningsmodell senast april 2014. Inom ramen för ordinarie verksamhet. Förslag till pilotverksamhet i form av studiecirklar på anstalt och eller frivård för våldsprevention och för att motverka diskriminering. Regionerna ansvarar. Finansieras inom ramen för regeringsuppdrage n om unga dömda och våldsamma män. 5.3 Kriminalvårdens verksamhet säkerställer en Medarbetare och chefer har kunskap om jämställdhetsintegrering. Samverkan - SiS Klientenheten ansvarar. Inom ramen för ordinarie verksamhet. Kriminalvården deltar i jämställdhetsnätverksträffar i JiM:s regi under 2014 i syfte att utbyta JiM arrangerar. Inom ramen för ordinarie

16(33) likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män. Jämställdhetsarbetet bedrivs i den dagliga verksamheten och utförs av kriminalvårdens medarbetare och inte som enskilda insatser eller av särskilt anlitade personer. Detta ger effekt på delmål ett. erfarenheter och kunskap samt följa upp och utvärdera arbetet. Kriminalvården deltar i endagsutbildningar rörande följande områden: - jämställd upphandling - jämställt bemötande - verksamhetscontrollers/statistik - kommunikation och information - maskulinitet Utbildning om jämställdhetsintegrering ska genomföras till ledningspersonal, experter och likabehandlingsombud i regionerna. Översyn av utbildning. JiM ansvarar för utbildningarna och för att ta fram utbildningsmaterial. Under 2014. Två utbildare per region, sammanlagt 12 personer. Under 2014 och därefter. Medverkan från JiM önskas. Redovisa antal chefer och medarbetare som genomgått utbildning i juni och december 2014. Personalenheten ansvarar. Rapport klar mars 2014. verksamhet. Inom ramen för ordinarie verksamhet. För att frigöra och kompetensutveckla utbildare - finansieras med stimulansmedel: 400 tkr Inom ramen för ordinarie verksamhet.

17(33) 5.4 Kriminalvårdens myndighetsstyrning är jämställdhetsintegerad. Ett jämställdhetsperspektiv har på ett tydligt sätt införlivats och beaktas i alla led i beredningsoch beslutsprocesserna. Det har integrerats i den ordinarie verksamheten och är således bestående även efter 2014. Uppdrag i verksamhetsplaneringsprocessen, regler (föreskrifter och handböcker) och tilldelning av resurser (budgetfördelningsmodell) avseende såväl kvinnor som män bidrar till att uppnå jämställdhet. Kriminalvården ger samma möjligheter och villkor för kvinnor och män till ett liv utan kriminalitet vilket ger effekt för delmål ett och två. En nationell samordnare tillsätts under 12 månader för att samordna och följa upp Kriminalvårdens samtliga insatser utifrån handlingsplanen samt för samverkan med JiM och övriga myndigheter som har motsvarande uppdrag. Kriminalvården inrättar en arbetsgrupp med den nationella samordnaren och en representant från samtliga enheter. En genomlysning görs av processerna för beredning och beslut, riskanalys, verksamhetsplanering, budget, särskilda uppdrag, normeringsdokument, remisser, årsredovisning, budgetunderlag, intern och extern information samt statistikproduktion. Den nationella samordnaren sammanställer en rapport över behov som identifierats och vilka förbättringar som genomförts inom de olika områdena. Effekter och konsekvenser för de jämställdhetspolitiska målen redovisas. Uppdraget kommer att följas upp i Kriminalvårdens strategiska ledningsgrupp och i den centrala samverkansgruppen för personalorganisationerna. Rapporten ska vara klar senast december 2014. Se ovan. Nationell samordnare finansieras med stimulansmedel: 550 tkr Se ovan.

18(33) Utred förutsättningarna för att använda: - gender budgeting - checklista för jämställdhetsanalys - jämställd upphandling Se ovan. Se ovan.

19(33) 6. Plan för spridningsinsatser Under 2014 planeras deltagande i följande insatser som anordnas av JiM. 6. Plan för spridningsinsatser 2014 Mål och målgrupp Samverkan Aktivitet Resurser Stimulansmedel 6.1 Målet är kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte. De myndigheter som har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan om Regelbundna nätverksträffar under 2014. JiM arrangerar mötena. Rese- och personalkostnad. Lokalkostnad. 6.2 Informationsspridning till politiker, myndigheter osv. 6.3 Informationsspridning om arbetet med jämställdhetsintegrering till deltagare på Nordiskt forum. 6.4 Kunskaps- och erfarenhetsspridning till myndigheter som ska genomföra jämställdhetsintegrering i ett senare skede. jämställdhetsintegrering. De myndigheter som har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan om jämställdhetsintegrering. De myndigheter som har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan om jämställdhetsintegrering. De myndigheter som har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan om jämställdhetsintegrering. Almedalen 2014. Nordiskt forum, Malmö, juni 2014. Konferens om jämställdhetsintegrering, december 2014. JiM står för arrangemanget. Kostnad för deltagande i Almedalen 2014. Kostnad för resa och boende för representanterna. Kostnad för att anordna och delta i seminarium på Nordiskt forum 2014. Den sammanlagda kostnaden för att anordna ett seminarium är 100 000 kr (medverkande myndigheter delar på denna kostnad). JiM står för arrangemanget. Kostnad för resa. 30 000 kronor 30 000 kronor

20(33) 7. Total kostnad och totalt ansökt belopp 7. Total kostnad och totalt ansökt belopp (stimulansmedel) framgår av tabellen till höger Nationell samordnare Internationell kunskapsöversikt Utbildningsinsatser Studie bedömningsgrunder Spridningsinsatser Summa 550 tkr 200 tkr 400 tkr 300 tkr 60 tkr 1 510 tkr

21(33) Bilaga 1 Beskrivning av kvinnor som klientkategori i Kriminalvården Bakgrundsfakta Kriminalvården har speciella fängelser för kvinnor; Hinseberg utanför Örebro, Färingsö utanför Stockholm, Sagsjön i Göteborg, Ljustadalen norr om Sundsvall samt anstalten Ystad. Populationen kvinnor i anstalt är liten och utgör ca 6 procent av gruppen intagna i anstalt. Som ett genomsnitt var antalet inskrivna kvinnor i anstalt 272 per den 1 oktober 2012. För frivård var genomsnittet den dagen ca 15 procent, vilket motsvarade ungefär 1 500 kvinnor. För häkte var andelen ca 6 procent vilket motsvarade ca 100 kvinnor. Gruppen kvinnor som tas in i anstalt har en högre genomsnittlig ålder än männen. Många av kvinnorna är dömda till korta verkställighetstider, drygt hälften upp till tre månader. Vad gäller kvinnorna i frivården är ca en tredjedel under 30 år. Den procentuella andelen kvinnor över 35 år är större än jämfört med männen. Vad avser påföljder var under 2012 ca 1 000 dömda till skyddstillsyn, ca 100 till villkorlig dom med samhällstjänst och 281 avtjänade verkställighet utanför anstalt i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll. Antalet kvinnliga klienter som efter villkorlig frigivning ställts under övervakning var ca 250 stycken. Det vanligaste brottet som kvinnor begår är stöldbrott (andelen är nästan dubbelt så stor som för män). Det är vanligare att män använder våld än att kvinnor gör det. År 2010 lagfördes exempelvis 8 629 män respektive 1 349 kvinnor för brott mot liv och hälsa (BrB 3 kap). Samma år lagfördes 1 311 män och 13 kvinnor för sexualbrott (BrB 6 kap). Det är ofta relativt unga kvinnor som misstänks för misshandel och det är då vanligast att de misshandlat en annan kvinna. Barn upp till sju år utgör 70 procent av brottsoffren för dödligt våld bland barn. Ju yngre barnet är desto vanligare är det att modern är gärningspersonen. Psykisk sjukdom hos gärningspersonen är vanligt när offren är barn inte missbruk eller tidigare kriminell belastning. Den tredje största brottskategorin för män och kvinnor var trafikbrott och den fjärde narkotikabrott. Brott där misstänkta kvinnor utgör en större andel än männen är egenmäktighet mot barn, mened och falskt åtal. De kvinnor som dömts för allvarliga våldsbrott (mord, mordförsök, mordbrand, rån, våldtäkt, grov misshandel och vållande till annans död) har i nästan samtliga fall riktat våldet mot närstående personer som partner, tidigare partner och i något fall mot barn. De har också ofta själva varit brottsoffer i den relation där de blir gärningsmän. De har under lång tid utsatts för våld i sina partnerrelationer. Bakom många våldsbrott finns även en missbruksproblematik av alkohol och/eller narkotika. Fysisk och psykisk hälsa Kvinnliga förövare av dödligt våld är mer psykosocialt belastade, utsatta för sexuella övergrepp och negativt emotionellt klimat under uppväxten. De har också varit utsatta för hot och våld före brottstillfället och oftare sökt hjälp. Intagna kvinnor har ofta en eller flera psykiatriska diagnoser som exempelvis depression, ångesttillstånd, självdestruktivt beteende, alkohol- eller drogberoende, personlighetsstörning och ADHD. Cirka 30 % av de intagna kvinnorna har ADHD eller andra neuropsykiatriska handikapp, vilket oftast ger funktionsnedsättningar och svårigheter att klara studier och annan sysselsättning.

22(33) Beroendeproblematik När det gäller narkotikamissbruket är kvinnornas missbrukskarriär vanligen annorlunda än männens. Kvinnorna debuterar oftare direkt i injektionsmissbruk, medan männen vanligen går via hög alkoholkonsumtion och cannabis, till injektionsmissbruk. Heroinmissbrukande kvinnor har en mycket tidig debut i tablettmissbruk och berusningsdrickande. Många kvinnor lider dessutom av ätstörningar som kan vara mer eller mindre kopplade till ett narkotikamissbruk, d.v.s. de brukar amfetamin för att kunna hålla tillbaka sina hungerkänslor. Den tvångsmässiga problematiken kring ätstörningar kan också vara en del av den tvångsmässiga beroendeproblematiken. Ett narkotikamissbruk kan utvecklas för att klara av att prostituera sig men missbrukaren kan också prostituera sig för att få pengar till ett redan etablerat drogberoende. Social situation När det gäller den sociala situationen uppgav 28 procent av kvinnorna i Kriminalvårdens ASIkartläggningar att de lever med en partner som sysslar med brott. Motsvarande andel av de intagna männen var 4 procent. Vidare uppgav 31 procent av kvinnorna att de lever med en partner som använder narkotika. Motsvarande andel av de intagna männen var 8 procent. Kvinnorna är oftast stigmatiserade i sin föräldraroll och har låg självkänsla med mycket skamkänslor och självförakt. Missbrukande kvinnor som utsatts för våld i nära relationer har praktiskt taget saknat skyddsnät. Ofta har de inte tagits emot på beroendemottagningar eller kvinnojourer. Först under senare år har vissa stödresurser utvecklats. Kvinnorna har i mycket hög grad varit utsatta för fysisk och psykisk misshandel (över 70 procent uppgav detta). Motsvarande andel av de intagna männen var 40 procent. Drygt 40 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppgav att de varit utsatta för sexuella övergrepp. Många kvinnor har psykiska problem och nästan hälften av dem har självmordstankar. Sjukdomar som påverkar livsföringen var också mycket vanligare hos kvinnorna, där 60 procent uppgav detta mot 47 procent av männen.

23(33) Bilaga 2 Inventering av pågående och genomförda åtgärder och resultat Jämn fördelning av makt och inflytande Nationellt nätverk för kvinnliga klienter i Kriminalvården Bakgrund När Kriminalvården blev en myndighet år 2006 bildades Kvinnonätverket på initiativ av regionchef Gunilla Ternert. Nätverket består av kriminalvårdscheferna för samtliga kvinnoanstalter samt representanter från frivård, häkte och enheterna för klient och utveckling på huvudkontoret. Nätverket har arbetat med att synliggöra och tydliggöra kvinnornas behov och har verkat för att kvinnor ska kunna erbjudas anpassade insatser. Kvinnonätverket behandlar även frågor om verksamhetsplanering, metodutveckling och resultatuppföljning. Kvinnonätverket har tagit initiativ till att relevant forskning har kommit till stånd. I uppdraget ingår även att utveckla samverkan mellan kvinnoanstalterna, mellan de olika verksamhetsgrenarna och med externa organisationer. Nationell konferens Kvinnor och brott Kriminalvårdens kvinnonätverk anordnade under hösten 2011 den nationella konferensen Kvinnor och brott. Konferensen hade fokus på forskning och utveckling och man diskuterade hur kvinnors brottslighet ser ut och om den skiljer sig från männens. Andra frågor rörde hur brottsligheten har förändrats över tid och vilka faktorer som ligger bakom. Särskilt anpassad säkerhetsnivå för kvinnoanstalterna Kriminalvårdens anstalter är indelade i tre säkerhetsklasser där klass 1 innefattar anstalter med den högsta säkerheten. För kvinnliga intagna finns endast anstalter i säkerhetsklass 2 och 3 och ingen anstalt omgärdas av mur. Rymningar från kvinnoanstalter är mycket ovanliga och det förekommer färre allvarliga incidenter. Utgångspunkten är att säkerheten ska vara anpassad till de behov och förutsättningar som gäller för kvinnliga intagna. Detta gäller också den inre säkerheten som innebär att kvinnoanstalterna exempelvis har större promenadytor och flera intagna ute samtidigt. Basutbildning för personal som arbetar med kvinnliga klienter Eftersom kvinnliga klienters situation i vissa avseende skiljer sig från männens ställer det andra krav på kunskaper hos de medarbetare som arbetar med kvinnor. Basutbildningen för medarbetare i frivård, anstalt och häkte som arbetar med kvinnor i Kriminalvården ska ge kunskap om det specifika med detta uppdrag samt förstärka ett professionellt förhållningssätt i vardagsarbetet. Fokus under basutbildningen är kvinnors utsatthet, hälsa, självkänsla och självdestruktivitet. Andra viktiga fokusområden under utbildningen är barnperspektivet och föräldraskap. Kontaktpersoner Alla frivårdskontor och häkten ska ha utsedda kontaktpersoner för kvinnliga klienter. Dessa kontaktpersoner ska ges möjlighet till en fördjupad kunskap om kvinnliga klienter och fungera som stöd till andra kollegor som är kontaktmän för kvinnor. De ska också prioriteras för den basutbildning för medarbetare som arbetar med kvinnor i Kriminalvård. Klädkollektion

24(33) Elever från Beckmans designhögskola fick i uppdrag att ta fram olika klädkollektioner som Kriminalvården kan välja från. Kläderna är anpassade efter kvinnors behov och ger möjlighet till individuella val. Kläderna sys på kvinnoanstalt och är mycket uppskattade av intagna. Samverkan med Länsstyrelsen ett tryggare återvändande Ett pilotprojekt pågår som syftar till ett tryggare återvändande till hemlandet för kvinnor utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Målsättningen är bl.a. att minska risken för retrafficking och att öka kvinnornas möjligheter att ta sig ur sin situation. Intervjuguide för kvinnliga klienter En intervjuguide har utarbetats som hjälp vid behovsinventering specifik för kvinnliga klienter. En pilotstudie har genomförts i frivården i Göteborg under hösten 2012 och kommer att fortsätta under 2013. Kartläggningsinstrumentet ska användas som stöd i samband med ASI-intervjuer och vid upprättandet av kvinnornas verkställighetsplaner. Arbetet ska leda till bättre behovsinventering och insatser för att stärka dömda kvinnor och förhindra återfall i brott. Identifiering av kvinnor som utsatts för människohandel/prostitution, våld i nära relationer och sexuella övergrepp sker genom att arbeta med det instrument som tidigare använts i anstalt under regeringsuppdraget. Kartläggningen ska sammanställas under våren 2013 och ge underlag för beslut om fortsättning. Forskning och utveckling Studie om psykisk ohälsa och aggressivitet: Förekomst och betydelse för behandlingsresultat och brottsåterfall bland kriminalvårdsdömda kvinnor Syftet med projektet är att på ett övergripande plan generera ny kunskap om kvinnor i fängelse utifrån två områden som bedömts vara särskilt angelägna: psykisk hälsa och kvinnor som begår våldsbrott. En övergripande kartläggning av kvinnliga klienter med särskilt fokus på psykisk (o)hälsa och olika typer av aggressivitet kan bidra till förbättrade risk- och behovsanalyser och därmed ökad möjlighet att tillgodose kvinnornas vårdbehov. Projektet påbörjades i januari 2011 och beräknas vara avslutat i december 2013. Prevalens av uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD) och missbruk hos fängelsedömda kvinnor Syftet med studien som genomfördes under 2009 var att undersöka förekomsten av ADHD och missbruk bland fängelsedömda kvinnor. Man undersökte även hur användbar en enkel screening av ADHDsymtom är i den populationen. Screeningen innefattade självskattning av ADHD-symtom samt missbruk. Undersökningen visade att ADHD är vanligt förekommande hos fängelsedömda kvinnor. Tjugonio procent av kvinnorna som intevjuades uppfyllde diagnoskriterierna för ADHD som vuxna och ytterligare en kvinna hade ADHD i remission, dvs. hade uppfyllt kriterierna som barn men gjorde det inte som vuxen. När det gäller missbruk och andelen med beroende/missbruk hade sjuttiosju procent av kvinnorna antingen missbruk eller beroende. Av kvinnorna med ADHD hade alla missbruksproblem; en av kvinnorna med ADHD hade drogmissbruk och de övriga var drogberoende. Av studien framgår att flera viktiga forskningsfrågor kvarstår när det gäller betydelsen av ADHD hos kvinnor med kriminell livsstil, bland annat om ADHD är en prediktor för återfall i missbruk och kriminalitet, samt om behandling av ADHD minskar risken för återfall.

25(33) Uppföljning av kvinnor i kriminalvårdsanstalt Justitieutskottet beslutade att följa upp situationen för anstaltsintagna kvinnor. Av rapporten av arbetet som i huvudsak genomfördes under 2008 framgår bl.a. att kvinnornas situation inom kriminalvården har fått större uppmärksamhet under senare år. Ett arbete har påbörjats för att åstadkomma en bättre behovsanpassning av kriminalvårdens insatser för intagna kvinnor. Uppföljningsgruppen konstaterade dock att det krävs ett helhetsgrepp för att kriminalvården i alla delar ska kunna svara mot kvinnornas behov. Områden som lyftes fram var bl.a. följande. Forsknings- och utvecklingsinsatserna rörande målgruppen måste förstärkas. Det saknas särskilda ungdomsavdelningar för kvinnor. De alternativa lösningar som finns för intagna kvinnor under 21 måste ges ett innehåll som motsvarar behoven hos denna grupp. Det är vidare angeläget med ökade insatser för att fler intagna kvinnor ska kunna delta i arbetsmarknadsutbildningar för att öka förutsättningarna till arbete och egen försörjning efter avslutad verkställighet. Utvecklingen av Lärcentrum är också värdefull för att kunna erbjuda utbildning av hög kvalitet. Programverksamhet VINN VINN är ett motivationsprogram för kvinnor som bygger på samtal i grupp med inslag av praktiska övningar som rollspel. Programmet innehåller 13 ämnesområden som vävs samman för varje individ så att en personlig livskarta skapas och blir utgångspunkten i gruppsamtalen. Normalt ingår fem till åtta kvinnor i varje grupp. Fr.o.m. 2013 har samtliga kvinnoanstalter och frivården i uppdrag att bedriva programmet. Ny fängelse- och häkteslagstiftning Bakgrund Fängelse- och häkteslagen trädde i kraft 1 april 2011. Av regeringens proposition 2009/10:135 framgår att lagen så långt möjligt skulle utformas könsneutralt. Det framgår vidare att en verkställighet med individen i fokus förutsätter att hänsyn även kan tas till att det kan finnas skillnader i förutsättningar och behov hos olika grupper av intagna. Kvinnor i anstalt är en grupp av intagna som på flera sätt har särskilda behov. Kvinnor som tas in i anstalt har ofta levt i socialt utsatta situationer och varit utsatta för olika former av övergrepp. De har ofta sämre stöd från anhöriga än manliga intagna samtidigt som det också är vanligare att de är ensamma vårdnadshavare. Det ankommer på Kriminalvården att utforma verkställigheten så att kvinnors särskilda behov så långt som det är möjligt kan tillgodoses under verkställigheten i anstalt och så att kvinnor ges förutsättningar till en individuellt utformad utslussning från livet i anstalt till livet i frihet. Placering i anstalt En intagen får enligt 2 kap. 2 fängelselag (2010:610), FäL, inte placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna av motsatt kön. En intagen får dock medges att vistas med intagna av motsatt kön om det är lämpligt och de intagna samtycker till det. Det kan t.ex. avse särskilt anordnad familjeverksamhet av tillfälligt slag eller samsittning. Motsvarande bestämmelse finns i 2 kap. 2 häkteslag (2010:611), HäL. Spädbarn I och med den nya lagstiftningen blev det möjligt även för män ha med spädbarn i häkte och anstalt. En intagen får enligt 2 kap. 5 FäL medges att ha sitt spädbarn hos sig, om det kan anses vara till barnets bästa. För häkte finns motsvarande bestämmelse i 2 kap. 4 HäL. Tidigare medgav lagen endast kvinnor

26(33) att ha med sig barn. Landets kvinnoanstalter tar emot cirka 20 barn om året. Hittills har det inte varit aktuellt för någon man att ha med sig barn under ett fängelsestraff och kriminalvården har ingen uttalad beredskap för ett sådant scenario. Skyddsbestämmelser vid kroppsvisitation och kroppsbesiktning Enligt 52 c första och andra styckena lagen om kriminalvård i anstalt (1974:203) fick en kroppsvisitation och en kroppsbesiktning av en kvinna inte annat än i vissa särskilt reglerade fall utföras eller bevittnas av en man som inte är läkare eller legitimerad sjuksköterska. De undantagssituationer som avsågs var kroppsvisitation av säkerhetsskäl (s.k. skyddsvisitation), kroppsvisitation som enbart innebär att föremål som en person bär med sig undersöks, kroppsvisitation som sker med metalldetektor eller liknande teknisk anordning och kroppsbesiktning som enbart innebär att blod- eller utandningsprov tas. I proposition 2009/10:135 föreslogs att denna reglering skulle utformas så att män och kvinnor ges samma skydd. Konsekvenserna av ett könsneutralt skydd hade behandlats tidigare och då framhölls bl.a. att en sådan reglering skulle medföra betydande praktiska problem och stora kostnader för Kriminalvården, framför allt med hänsyn till att en stor andel av kriminalvårdspersonalen är kvinnor medan den helt övervägande delen intagna är män. Regeringen utgick i stället från att Kriminalvården ändå i största möjliga mån skulle undvika att manliga intagna undersöks av kvinnliga tjänstemän (jfr Kriminalvårdens föreskrifter KVFS 2009:4). Både kroppsvisitation och kroppsbesiktning är känsliga och integritetskränkande åtgärder. Regeringen ansåg därför att skyddet i en modern fängelselag bör utformas mer likartat för kvinnor och män. Regeringen ansåg dock att det krävdes ett undantag. Undantaget bör medge att en undersökning av en manlig intagen också får utföras eller bevittnas av en kvinna om det är nödvändigt. Härmed avses t.ex. en situation där personal av manligt kön inte finns tillgänglig och åtgärden inte kan anstå. Bestämmelsen återfinns i 8 kap. 7 FäL samt 4 kap. 7 HäL. Definition av brottsoffer I samband med att den nya lagstiftningen trädde i kraft infördes en definition av begreppet brottsoffer i 1 kap. 5 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (2011:1) om fängelse (FARK Fängelse). Med brottsoffer avses en person som har utsatts för brott av en intagen, om brottet har riktats mot offrets liv, hälsa, frihet eller frid och den intagne avtjänar straff för brottet, ett barn som är närstående till en intagen och som har bevittnat när den intagne utövat våld eller begått andra övergrepp, och ett barn som har bevittnat när en intagen har utövat våld eller begått andra övergrepp mot en person som är närstående till barnet. Definitionen har bidragit till dels att tydliggöra begreppet brottsoffer och dels att synliggöra brottsoffer i Kriminalvårdens rättstillämpning. Ekonomisk jämställdhet Regeringsuppdrag arbetsmarknadsåtgärder riktade mot dömda kvinnor Uppdrag

27(33) Kriminalvården och Arbetsförmedlingen har getts i uppdrag att utveckla sin samverkan för att förstärka insatserna för dömda kvinnor i syfte att öka deras förutsättningar att efter verkställigheten få och behålla ett arbete. Syftet är att fler ska få arbete. Myndigheternas insatser ska särskilt inriktas på att i ett tidigt skede av verkställigheten påbörja en gemensam kartläggning och planering av åtgärder som förbättrar dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden, att gemensamt motivera kvinnorna till att ta del av sådana åtgärder, att gemensamt ta ansvar för att planeringen genomförs och fullföljs, samt att gemensamt ta ansvar för att kvinnorna erbjuds stöd och följa upp vidtagna åtgärder under och efter verkställigheten. Uppdraget delredovisades den 31 maj 2013 och slutredovisas senast den 31 maj 2014. I regeringsuppdraget uppmanas myndigheterna att öka sitt arbete med att gemensamt kartlägga klienternas behov av att ta del av arbetsmarknadsinriktade åtgärder och att motivera klienterna till att ta del av dessa. Kartläggningen ska göras i verkställighetsplan och handlingsplan. Statistik kommer att hämtas från verkställighetsplanerna. Myndigheterna ska också gemensamt ansvara för planering och genomförande av åtgärderna, t.ex. strukturera och organisera arbetet på anstalten så att kvinnorna kan delta i arbetsmarknadsinriktade åtgärder. Krami Krami syftar till att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer som har varit i kontakt med Kriminalvården. Samverkan mellan kommun, Kriminalvården och Arbetsförmedlingen ger bättre förutsättningar att lyckas med denna målsättning och därmed minska återfallen i brott genom att bryta ett socialt mönster. Krami erbjuder ett vägledningsprogram följt av praktik med mål att få personen i arbete. Arbetet sker efter konsekvenspedagogisk modell och efter frivillig ansökan. I Stockholm, Göteborg, Uppsala, och Malmö finns den särskilda kvinnoverksamheten Kvinno-Krami. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Självförvaltning Självförvaltning är en del i Kriminalvårdens programverksamhet för både män och kvinnor och syftar till att förbereda den intagne för frigivningen och stärka den enskildes personliga ansvar och vardagskompetens. Självförvaltning motverkar negativa konsekvenser av vistelse i en institutionaliserad anstaltsmiljö. Kriminalvården ger möjlighet för klienten att aktivt delta i vardagsarbetet på avdelning genom att t.ex. ansvara för inköp, måltider, lokalvård, tvätt, källsortering med mera. Arbetet i självförvaltning innebär en träning i att fungera i grupp, planera, ta ansvar och visa hänsyn till övriga boende på självförvaltningsavdelningen. Föräldrautbildning Syftet är att öka kunskapen om barns utveckling och behov, barns och föräldrars rättigheter och skyldigheter samt även lära ut vilket stöd samhället ger till föräldrar och barn samt hur relationen till barn kan fortsätta och utvecklas under anstaltstiden. Studiecirkeln syftar till att underlätta klientens anpassning till samhället genom att ge stöd i föräldrarollen så att goda relationer kan upprätthållas i olika sociala nätverk.

28(33) Godnattsagor inifrån Godnattsagor inifrån startade i Malmö våren 2008 som ett treårigt projekt. Idag är Godnattsagor inifrån ett permanent samarbete mellan Kriminalvården och Sveriges folkbibliotek. Godnattsagor inifrån handlar om att ge föräldrar som sitter i fängelse kunskap om läsandets betydelse och en möjlighet att tala in godnattsagor på cd till sina barn. Syftet är att stärka relationen mellan barn och förälder och inspirera föräldern att bli ett stöd i barnets utveckling och därmed minska de negativa effekter som kan uppstå på grund av fängelsevistelsen. Godnattsagor inifrån bedrivs i studiecirkelform och finns på anstalter för såväl män som kvinnor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Regeringsuppdrag våld i nära relation, sexualbrott och hedersrelaterat våld Uppdrag Regeringen presenterade i november 2007 en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Regeringens skrivelse 2007/08:39). Regeringen gav Kriminalvården i uppdrag att genomföra en särskild satsning på åtgärder för att öka insatserna för sexualbrottsdömda och män som dömts för våld i nära relation. Under åren 2008-2010 har Kriminalvården använt de tilldelade medlen för uppdraget till ett stort antal åtgärder. De har inriktats på att sexualbrottsdömda samt män som dömts för våld i nära relation ska kunna erbjudas att delta i adekvat behandlingsverksamhet. Vidare har Kriminalvårdens insatser för dessa klientgrupper avseende riskbedömning, metoder, utslussning och samverkan med andra huvudmän utvecklats i olika omfattning. Kriminalvården har också använt resurserna för att öka medarbetarnas kunskaper om målgrupperna för att kunna bedriva ett så effektivt klientarbete som möjligt. Det förekommer att kvinnor är misstänkta och dömda för sexualbrott och relationsvåld. Deras problematik har inte uppmärksammats tillräckligt. Brottsoffersluss Inom ramen för uppdraget har Kriminalvården infört s.k. brottsofferslussar vid de nio enheter som har särskilda platser för sexual- och relationsbrottsdömda. Ambitionen med brottsofferslussprojektet var att öka medvetenheten om brottsoffers utsatta ställning i förhållande till målgruppen dömda för sexual- och relationsbrott. Syftet med brottsofferslussen är att skydda brottsoffer och förhindra återfall i brott under verkställigheten i samband med att intagna ansöker om telefon- eller besökstillstånd för en målsägande eller ett brottsoffer. Även rutiner under själva besöket eller telefonsamtalet syftar till att stödja brottsoffren och förhindra återfall i brott. I verksamhetens definition av brottsoffer ingår inte bara den person som direkt utsatts för våldet utan även exempelvis barn som bevittnat en förälders våld mot en annan förälder. Det finns särskilda basutbildningar för medarbetare som arbetar med sexualbrottsdömda och relationsbrottsdömda. Syftet är att ge kunskap om det specifika med detta uppdrag och förstärka ett professionellt förhållningssätt i vardagsarbetet. Huvudfokus är förövarpsykologi. Andra områden är lagstiftning, samtalsteknik, offerperspektiv samt motivation och påverkan till program och behandling. Brottsoffer i fokus

29(33) Ett arbete har pågått sedan 2010 med att införa ett utökat brottsofferperspektiv vid Kriminalvårdens samtliga verksamhetsgrenar. Syftet är att öka samhällsskyddet för våldsutsatta kvinnor och barn samt minska återfallen i brott. Brottsofferperspektivet i Kriminalvården handlar bland annat om att säkerställa att brottsoffer och eventuellt andra sårbara personer runt förövaren inte utsätts för hot eller våld under den tid då denne verkställer straff, står under övervakning eller är häktad. Ett brottsofferperspektiv innebär att brottsoffers säkerhet beaktas vid alla beslut som gäller klienten, men även att personalen i kriminalvården har förståelse för hur offer för våld och övergrepp påverkas av sina upplevelser och har förmågan att bemöta utsatta personer som kommer i kontakt med myndigheten på ett positivt sätt. En särskild fördjupningsutbildning avseende brottsofferperspektivet planeras. Programverksamhet för klienter med språksvårigheter År 2008 gjordes en kartläggning av hur många klienter med sexualbrotts- eller relationsvåldsproblematik på anstalt som är aktuella för programverksamhet och som inte har tillräckliga språkkunskaper. Kartläggningen visade att cirka 8 procent av klienter dömda för relationsbrott och cirka 7 procent av sexualbrottsdömda bedömdes ha språksvårigheter som omöjliggjorde programdeltagande. Arabiska var den största språkgruppen följt av spanska och serbokroatiska. Under 2010 genomfördes på anstalten Johannesberg en försöksverksamhet där delar av programmet IDAP erbjöds på arabiska. En flerspråkig kriminalvårdsanställd utbildades till programledare för IDAP och deltog som tolk på arabiska språket i en grupp med fem partnervåldsdömda klienter. Då prövotiden var kort blev det svårt att uppnå mer generaliserbara slutsatser men vikten av kännedom om de kulturer som klienterna kommer ifrån lyftes fram liksom mer tid för utforskande diskussioner med hjälp av öppna frågor. Anstalten Johannesberg bedriver för närvarande IDAP på arabiska med hjälp av tolk. Kriminalvårdens placeringsgrupp kan göra riktade placeringar av klienter som har behov av behandlingsprogrammet på arabiska. Regeringsuppdrag kvinnor utsatta för människohandel/som har befunnit sig i prostitution Uppdrag Regeringen beslutade den 11 september 2008 i enlighet med Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål att ge Kriminalvården i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet riktad till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution. Kvinnonätverket ansvarade för uppdraget. Försöksverksamheten pågick fr.o.m. september 2008 t.o.m. december 2010. Syftet med försöksverksamheten har varit att under fängelsevistelsen identifiera och erbjuda adekvat stöd, rådgivning och rehabilitering till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution eller som i andra sammanhang varit utsatta för våld och övergrepp. En stor del av dessa kvinnor har haft svåra uppväxtförhållanden och har utsatts för våld och sexuella övergrepp i sina nära relationer. Genom att rikta de olika insatserna mot klienter som tillhör målgrupperna och skapa terapeutiska förutsättningar för behandling, minskar risken för att kvinnorna åter hamnar i likartade situationer. En förändrad livssituation innebär också minskad risk för fortsatt missbruk och brottslighet. Informationsmaterial till personal För personal inom Kriminalvården som arbetar med kvinnliga klienter har en informationsskrift upprättats. I denna ges kortfattade definitioner av prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Ytterligare en informationsskrift riktad till personal har tagits fram som ger kunskap om processen in i

30(33) prostitution och vägen ut ur prostitution. Denna har använts vid informationsträffar och i olika personalutbildningar som ett breddat underlag för diskussioner om prostitution och människohandel. Utbildningsinsatser Utbildningssatsningar har riktats mot sjuksköterskor anställda inom Kriminalvården för att öka deras kompetens inom området och för att utveckla det s.k. hälsosamtalet som innehåller frågor om människohandel, prostitution och annan utsatthet. Sjuksköterskorna har i utbildningarna bl.a. fått möta specialister som arbetar med behandling av prostituerade, behandling av klienter med ätstörningar och behandling av kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp och våld. Även NAV-medarbetarna (Nämnden för Andlig Vård) har utbildats i problematiken runt människohandel och prostitution. Utbildningarna har bl.a. innehållit teman som Prostitution som begrepp, behandling och samtalsmetodik och Hedersrelaterat våld och förtryck. För att öka kunskaperna om hedersrelaterat våld och förtryck och uppmärksamma den mångkulturella dimensionen av problematiken har en utbildningssatsning genomförts. Utbildningen som riktats till samtliga personalkategorier har genomförts i samtliga kvinnoanstalter, häktet Kronobergs kvinnoavdelning och i region Öst. Utökad möjlighet till terapi Individualterapi med bl.a. traumabearbetning genom psykologer och psykoterapeuter har erbjudits i samtliga kvinnoanstalter. Hälsosamtal Hälsosamtal med sjuksköterska/barnmorska har utökats med bl.a. frågor kring aborter, oönskade graviditeter, sexuellt överförbara sjukdomar, könsroller, könsidentitet och sexuell läggning, övergrepp och våld. Remisser har skett till psykolog för samtal vid behov. Under ämnet Kvinnohälsa tas frågor upp om hur kroppen fungerar i olika sammanhang, men också frågor om kost, motion och rökning. Genom den utökade kontakten med framförallt de utsatta kvinnorna (som i allmänhet inte själva uppsöker hälso- och sjukvården) har t.ex. fler cellprover tagits. Flera sjukdomar har på så sätt upptäckts i ett tidigt och därmed behandlingsbart stadium. Detta har också lett till fler samtal och möten med barnmorska och fler undersökningar av gynekolog. Fler intagna har också testats för olika könssjukdomar. Förutom upptäckt av sjukdomar och därmed insatta behandlingar, finns det också ett stort värde i att få besked om att man är frisk. Fysisk hälsa Fysiologiska tester har erbjudits som ett led i ökad kroppsmedvetenhet. Under pågående test berättade många bl.a. om sina ätstörningar och visade tydligt sin negativa kroppsuppfattning. Efter testet gavs då möjligheter att i samtal med klienten ge information om vad man på ett enkelt sätt kan iaktta för att vårda sin kropp och hur man kan förbättra sina testresultat. Sammantaget kunde konstateras att det för de flesta av kvinnorna blev en mycket positiv upplevelse, som möjliggjorde att på ett naturligt sätt göra kopplingar till andra områden som kost/näringslära, rökning och motion. Intresset hade därmed väckts för att förända både kostvanor och olika fysiska aktiviteter, vilket leder till förbättrad hälsa och välbefinnande. Yoga Yoga bedrivs för att ge de intagna ytterligare redskap för ökad självkännedom och kroppsmedvetenhet. En särskild satsning gjordes med en specialkomponerad yogautbildning, riktad mot anstaltspersonalen i

31(33) kvinnoanstalterna. Utbildningen baserades på Kriminalvårdens yogamaterial, men med särskilt fokus på kvinnornas behov av stöd för att stärka självkänsla och ökad kroppsmedvetenhet. Yogainspiratörer på samtliga kvinnoanstalter har utbildats för att kunna genomföra yoga i grupp. Även två dvd-filmer har producerats med olika yogaformer för både undervisning och individuellt användande i intagnas egna bostadsrum. VINN En extra samtalsmodul om sex och utsatthet har utvecklats i grupprogrammet VINN och programledarna har utbildats i samtalsmetodik kring sex och samlevnad. Möjlighet har erbjudits för enskilda samtal med programledarna, som vid behov kunnat remittera vidare till psykolog. Nätverksarbete Syftet med nätverksarbete är bl.a. att förstärka klienternas befintliga sociala och professionella nätverk, men kan också innebära att klienten stöttas i att avsluta negativa relationer. Positiva sociala kontakter och relationer är av stor vikt för klienterna både under anstaltstiden och inte minst efter avtjänad verkställighet. Utbildning riktad till all personal i kvinnoanstalterna, berörda frivårdsdistrikt och häktet Kronobergs kvinnoavdelning har genomförts. Hedersrelaterat våld Projekt Kriminalvården har under ett flertal år sökt projektmedel från Länsstyrelserna i Skåne och Östergötland. En manual - En fråga om heder? - har tagits fram och delas ut till personal som genomgår kriminalvårdens grundutbildning. Utbildningar har genomförts som riktats till såväl chefer som medarbetare. I det projekt som finansierats av Länsstyrelsen i Östergötland ingår att anordna en utbildning för personalen på Kriminalvårdens utbildningsenhet som syftar till att de ska känna sig säkrare i diskussioner om värderingar i sina utbildningsgrupper. Projektet med medel från Länsstyrelsen i Skåne har de senaste åren varit koncentrerat på arbetet med kvinnor, missbruk, kriminalitet och hederskulturer. Arbetet har skett i samarbete med föreningen Tänk Om. Utbildning av personal inklusive vidareutbildning har genomförts. På anstalten Ystad genomförs gruppsamtal och ett par kvinnor har gått i en längre behandling i Tänk Oms regi. Studiecirkel Mosaik Kriminalvården har inte bedrivit någon återfallsförebyggande behandling med klienter dömda för våld som direkt skulle kunna härledas till hedersrelaterat våld. Däremot har en studiecirkel, Mosaik, utformats där hedersrelaterat våld samt övrigt våld mot närstående diskuteras tillsammans med frågor om relationer, kulturer, jämställdhet, etnicitet, mångfald, integration och lärande. Initiativet är tänkt att fungera som primärprevention, genom att ge klienter möjlighet att samtala om alla slags relationer vilket kan fungerande motverkande för utövandet av kollektivt våld och förtryck i familjer som omfattas av hederskulturella uppfattningar. Mosaik används på anstalterna Johannesberg, Salberga och Tidaholm. Enskilda samtal utifrån Mosaikkonceptet kan användas för intagna som inte fått ta del av någon programverksamhet.

32(33) Referenslista Ju2008/7300/KRIM Uppdrag till Kriminalvården att genomföra en försöksverksamhet riktad till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution Slutredovisning av Försöksverksamhet riktad till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution Handlingsplan Försöksverksamhet riktad till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution Ju2012/3982/KRIM Uppdrag till Kriminalvården och Arbetsförmedlingen om åtgärder för att främja dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden Uppföljning av kvinnor intagna i kriminalvårdsanstalt Preliminära resultat från studien Psykisk ohälsa och aggressivitet: Förekomst och betydelse för behandlingsresultat och brottsåterfall bland kriminalvårdsdömda kvinnor. Jenny Yourstone Promemoria om kvinnor i Kriminalvård Prevalens av uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD) och missbruk hos fängelsedömda kvinnor Kursplan: Basutbildning för medarbetare som arbetar med kvinnliga klienter Långtidsdömda män och kvinnor i Sverige: Kriminalvårdens riksmottagningar 1997-2009. Utvecklingsenheten Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007, Kapitel Kvinnors brottslighet. Brå Kroppen en möjlighet. Ett projekt bland kvinnliga klienter på anstalten Färingsö. Kriminalvårdens forskningskommitté, rapport 23 Kvinnorna på Hinseberg. En studie av kvinnors villkor i fängelse. Kriminalvårdens forskningskommitté, rapport 14 VINN Samtals- och motivationsprogram för kvinnor, arbetshäfte för deltagare. Torunn höjdal och Marna Störksen Unga och våld en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter. Ungdomsstyrelsens skrifter 2013:1

33(33)