Plan för jämställdhetsintegrering i Kriminalvården

1(33) Plan för jämställdhetsintegrering i Kriminalvården

2(33) 1. Sammanfattning De fyra övergripande målen som ingår i Kriminalvårdens handlingsplan för att ytterligare öka jämställdhetsintegreringen i klientverksamheten är att de återfallsförebyggande insatserna är individanpassade, att klienterna är bättre rustade för ett jämställt liv efter frigivning, att verksamheten säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män samt att myndighetsstyrningen är jämställdhetsintegrerad. Aktiviteterna inryms under fyra skilda områden och ger effekt för samtliga jämställdhetspolitiska delmål. Utgångspunkten för Kriminalvårdens jämställdhetsarbete för klienterna är att verksamheten kan tillgodose kvinnors och mäns behov och att inget av könen missgynnas när det gäller utbildning, sysselsättning och programverksamhet. För att förhindra återfall i brott gäller att kvinnor och män i samma utsträckning erbjuds möjlighet att bearbeta sin problematik på samma gång som insatserna är individanpassade. Kriminalvården ska av den anledningen bland annat undersöka om könsskillnader kan identifieras avseende bedömningsgrunder och genomlysa behandlingsprogrammen och ackrediteringsprocessen ur ett genusperspektiv. Påverkansarbete sker inte bara under behandling utan även genom den stödjande miljö som en institution erbjuder för att understödja klientens utveckling för att inte återfalla i brott. Kriminalvården planerar därför att utreda vilka ytterligare insatser som kan stärka den psykosociala klientmiljön och förebygga våld och diskriminering. Särskilda utbildningsinsatser ska genomföras för bland annat ledningsgrupper och experter. En genomlysning och revidering av Kriminalvårdens berednings-, besluts- och styrprocesser ska göras för att säkerställa att myndighetsstyrningen är jämställdhetsintegrerad.

3(33) Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Mål och uppdrag... 4 3. Utvecklingsbehov... 6 4. Kriminalvårdens mål för ökad jämställdhet... 7 4.1 Kriminalvårdens återfallsförebyggande insatser är individanpassade... 7 4.2 Kriminalvårdens klienter är bättre rustade för ett jämställt liv efter frigivning... 8 4.3 Kriminalvårdens verksamhet säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män... 10 4.4 Kriminalvårdens myndighetsstyrning är jämställdhetsintegrerad... 11 5. Aktivitetsplan 2014... 13 6. Plan för spridningsinsatser... 19 7. Total kostnad och totalt ansökt belopp... 20 Bilaga 1 Beskrivning av kvinnor som klientkategori i Kriminalvården... 21 Bilaga 2 Inventering av pågående och genomförda åtgärder och resultat... 23 Referenslista... 32

4(33) 2. Mål och uppdrag Plan för jämställdhetsintegrering Kriminalvården har fått regeringens uppdrag (i regleringsbrevet för budgetåret 2013) att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering: Merparten av Kriminalvårdens klienter är män och en minoritet är kvinnor. Kriminalvårdens verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att könstillhörighet inte påverkar i vilken grad klienternas behov tillgodoses. Kriminalvården ska ta fram en plan för hur myndigheten ska bedriva ett utvecklingsarbete för att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Utgångspunkten ska vara att arbetet med jämställdhetsintegrering bidrar till att Kriminalvården fullföljer sitt verksamhetsuppdrag och uppnår sina mål för verksamheten. Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål, aktiviteter och budget och ska genomföras under 2014. Vidare ska planen beskriva på vilket sätt lärdomarna från utvecklingsarbetet kan tas tillvara i myndighetens processer efter 2014. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet, med kopia till Utbildningsdepartementet) senast den 16 september 2013. Jämställdhetspolitiska mål Det övergripande jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Följande delmål anger riktningen för regeringens jämställdhetspolitik: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 1 Myndighetens uppdrag och mål Kriminalvården ansvarar för att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet samt utföra personutredningar i brottmål. I det arbetet ska Kriminalvården verka för att påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, att lagföring kan ske på ett effektivt sätt och att återfall i brott 1 Riksdagen beslutade det jämställdhetspolitiska målet 2006 utifrån propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155)

5(33) förebyggs 2. Kriminalvården ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottsligheten under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamissbruket bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov. Mål och uppdrag kopplat till jämställdhet Det arbete som hittills har gjorts i Kriminalvården som har bäring på jämställdhet i kärnverksamheten vilket beskrivs utförligt i bilaga 2 spänner över ett stort antal områden och kan inordnas under de respektive fyra jämställdhetspolitiska delmålen. Kriminalvårdens verksamhet inriktas på insatser som syftar till att minska återfall i brott. Målgruppen är klienter i häkte, anstalt och frivård. Det rör sig om både kvinnor och män, men männen utgör en majoritet. Kriminalvårdens klienter är en heterogen grupp med skiftande och i många fall komplexa behov. Det ställer stora krav på att myndigheten kan erbjuda individanpassade insatser för att kunna arbeta återfallsförebyggande och ge klienterna möjlighet till utveckling och att de är bättre rustade för ett liv utan kriminalitet och missbruk efter verkställd påföljd. Kriminalvården ska säkerställa att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor när det gäller de utbildningar och den övriga sysselsättning som tillhandahålls. Det gäller även de behandlingsprogram som erbjuds. Det kan kopplas till det första och andra jämställdhetspolitiska delmålet. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut bygger på ett arbete för kvalitet, effektivitet, säkerhet och positiv påverkan och Kriminalvården har en nollvision för kriminella aktiviteter och våld, hot och trakasserier. Det har kopplingar till det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet. Kriminalvården håller kvinnor och män separerade under verkställigheten i anstalt vilket är ett sätt att tillse att kvinnor inte utnyttjas och att de ges samma möjligheter som män. Arbetet med kvinnor har vidare utgått ifrån en ambition att synliggöra och tydliggöra kvinnornas behov och har verkat för att kvinnor ska kunna erbjudas anpassade insatser. Kriminalvården har bland annat arbetat med att förbättra kunskapsläget om kvinnor genom forskning och tagit fram en intervjuguide för bättre behovsinventering och insatser för att stärka dömda kvinnor och förhindra återfall i brott. För klienter som är föräldrar finns föräldrautbildning där syftet är att stärka relationen mellan barn och förälder och inspirera föräldern att bli ett stöd i barnets utveckling och därmed minska de negativa effekter som kan uppstå på grund av fängelsevistelsen. Godnattsagor inifrån innebär en möjlighet att ge inlästa sagor till sitt barn. Dessa insatser kan ge effekter för det tredje delmålet. Insatser som gäller det fjärde jämställdhetspolitiska målet har bland annat bestått i att sexualbrottsdömda samt män som dömts för våld i nära relation ska kunna erbjudas att delta i adekvat behandlingsverksamhet. För att kunna bedriva ett så effektivt klientarbete som möjligt har medarbetarnas kunskaper om målgrupperna stärkts. Brottsofferslussar har införts på anstalter med platser för dömda för sexualbrott och relationsvåld. Syftet med brottsofferslussen är att skydda brottsoffer och förhindra återfall i brott under verkställigheten i samband med att intagna ansöker om telefon- eller besökstillstånd för en målsägande eller ett brottsoffer. Kriminalvården har även arbetat med ett mer generellt brottsofferfokus på samtliga verksamheter vilket innebär att brottsoffers säkerhet 2 Enligt förordning (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården.

6(33) beaktas vid alla beslut som gäller klienten, men även att personalen i kriminalvården har förståelse för hur offer för våld och övergrepp påverkas av sina upplevelser. När det gäller samverkan ingår Kriminalvården i Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid. Kriminalvården samverkar även bland annat med organisationen Bryggan angående föräldrautbildning. 3. Utvecklingsbehov Kriminalvårdens verksamhet utgår från mannen som norm. Det har resulterat i att vissa insatser inte erbjuds till kvinnor, men samtidigt att anstalter för kvinnor är skickliga på att tillhandahålla lösningar som är väl anpassade för individen. På samma gång som det är av vikt att det finns en långsiktighet gällande insatser för kvinnor och att det hanteras inom ordinarie verksamhet är det betydelsefullt att ha fortsatt fokus på kvinnor som minoritet inom Kriminalvården och att bevaka frågor som särskilt rör kvinnor. I den svenska häktes- och fängelsemiljön finns liksom i andra mansdominerade miljöer inslag av ett stereotypt maskulinitetsideal som inte har problematiserats i tillräcklig grad. Maskulinitetsforskning visar att det finns klara kopplingar mellan våld och maskulinitet och även att det är viktigt att jämställdhetsarbete och våldsförebyggande arbete hänger ihop. Stereotypa attityder till maskulinitet och femininitet kan vara riskfaktorer för ökad våldsbenägenhet 3 och motverkar de jämställdhetspolitiska målen. Påverkansarbete sker inte bara under behandling utan även genom den stödjande miljö som en institution i sin helhet erbjuder för att understödja klientens utveckling för att inte återfalla i brott. Ett problem på många anstalter för män och häkten är att det förekommer våld och hot och kränkande uttalanden. Detta förekommer även på anstalter för kvinnor och i frivården men i mindre grad. Det kan vara svårt för Kriminalvårdens personal att bemöta och hantera kränkande uttalanden som rör kön, sexuell läggning, etnicitet och så vidare. Det finns även exempel på att personal gör kränkande handlingar och uttalanden. Under den särskilda basutbildningen för personal som arbetar med kvinnor är fokusområden kvinnors utsatthet, hälsa, självkänsla och självdestruktivitet samt barnperspektivet och föräldraskap. Dessa teman är relevanta även i arbetet med manliga klienter. Potentialen för att utföra våld är kopplat till konstruktioner av maskulinitet, men den som utövar våld är också ofta utsatt för våld. 4 För Kriminalvårdens klienter i anstalt och häkte som är föräldrar kan kontakten med barnen vara omgärdad av restriktioner, och man har genom frihetsberövandet inte möjlighet att delta i barnens vardag på samma sätt som tidigare. Det kan också vara så att en förälder är dömd för att ha utsatt sitt barn för våld eller sexuella övergrepp, eller att barnet har tvingats leva i en familj där missbruk eller våld mot andra närstående förekommer. Kriminalvården behöver verktyg för att kunna problematisera frågan om föräldraskap och föräldrarollen men även för att främja ett aktivt föräldraskap. Kunskapen om och insatser för hedersrelaterad kriminalitet kan behöva förstärkas. Kriminalvården behöver kunna identifiera klienter som berörs av denna problematik. 3 Ungdomsstyrelsen 2013, Unga och våld en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter, s. 126 ff, s. 134 4 Ibid, s. 136

7(33) Ett jämställdhetsperspektiv behöver införas i styrningen av den ordinarie verksamheten för att få långsiktiga effekter av förändringsarbetet. Kriminalvårdens handlingsplan utgår från dessa områden och bygger på en prioritering av de svagheter som framkommit i den SWOT som genomförts (se bilaga 2). Svagheter som handlar om mer praktiska förutsättningar som att häktesavdelningar för kvinnor saknas och att kvinnor som kan delta grupprogram är få har inte prioriterats i denna plan. I vissa delar krävs att en inledande analys genomförs under 2014 för att därefter kunna föreslå insatser, däribland vad gäller styrning, upphandlingsförfarande och insatser rörande maskulinitet och våld, som i förlängningen kan ge bestående effekter genom att bli del av ordinarie verksamhet. Kriminalvårdens insatser för ökad jämställdhet ska samordnas med andra insatser för likabehandling såsom HBTQ-frågor. En ny strategi för arbetet med HBTQ-frågor är under utarbetande. Där föreslås att system med likabehandlingsombud införs. Deras uppdrag ska även omfatta jämställdhetsintegrering. 4. Kriminalvårdens mål för ökad jämställdhet De insatser som redan pågår och som har bäring på de jämställdhetspolitiska målen kommer att fortsätta. Därutöver har Kriminalvården identifierat fyra områden där insatser och aktiviteter planeras som syftar till att ge effekt för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. De övergripande målen för dessa insatser är: Kriminalvårdens återfallsförebyggande insatser är individanpassade Kriminalvårdens klienter är bättre rustade för ett jämställt liv efter frigivning Kriminalvårdens verksamhet säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män Kriminalvårdens myndighetsstyrning är jämställdhetsintegrerad. Nedan ges en övergripande beskrivning av de insatser som planeras. De återfinns även under avsnitt 5 i aktivitetsplanen för 2014. Där beskrivs även vem som är ansvarig, hur uppföljningen sker och hur aktiviteterna finansieras. För att resultaten ska bli bestående och kunna tillvaratas efter 2014 ska insatserna i största möjliga utsträckning ingå i Kriminalvårdens ordinarie verksamhet. Insatserna ska främja verksamhetsutvecklingen på lång sikt genom att ett genusperspektiv innefattas i grundutbildning, behandlingsprogram och myndighetsstyrning. För att åstadkomma en bestående ambitionsökning vad gäller insatser inom ramen för annan strukturerad verksamhet såsom studiecirklar krävs att resurssättningen ses över. 4.1 Kriminalvårdens återfallsförebyggande insatser är individanpassade Eventuell förekomst av skillnader i utredningar och bedömningar kan leda till att mäns och kvinnors behov inte identifieras och att rätt insatser då inte kan tillhandahållas. Behandlingsprogram som inte tar

8(33) hänsyn till kvinnors behov ger sämre resultat. Kriminalvården ska undersöka om könsskillnader kan identifieras avseende bedömningsgrunder. Kriminalvården ska vidare göra en genomlysning av behandlingsprogrammen och ackrediteringsprocessen ur ett genusperspektiv. Aktiviteterna kan kopplas till det första delmålet. Kunskapen om och insatser för hedersrelaterad kriminalitet kan behöva förstärkas. Kriminalvården behöver kunna identifiera klienter som berörs av denna problematik. Det kan kopplas till det fjärde delmålet. Personutredningar, behandlingsprogram och riskbedömningar Studie om bedömningsgrunder och kön I syfte att undersöka eventuell förekomst av könsrelaterade skillnader vid bedömning av klienter i Kriminalvårdens ordinarie verksamhet ska en inventering av bedömningsgrunder göras. Genom att granska personutredningar kan det utredas om det finns könsskillnader avseende exempelvis påföljdsförslag. ( a) Temastyrd textanalys av personutredningar/annat relevant beslutsgrundande material och/eller b) Experimentell vinjettstudie där stimulimaterialet är utformat som en personutredning/annat relevant beslutsgrundande material för att utreda om det finns könsskillnader avseende t.ex. påföljdsförslag/annan relevant insats.) Genomlysning av behandlingsprogram och ackrediteringsprocessen Kriminalvårdens behandlingsprogram bör genomlysas utifrån behovet av ytterligare genusanpassning. Ackrediteringsprocessen strävar efter att bedöma program i enlighet med internationell standard. Det kriterium som tar upp genusfrågan är målgrupp. Det är naturligt att i kriteriebeskrivningen komplettera med en instruktion om att programmet lämpar sig för män, kvinnor eller båda könen. Här kan man också förtydliga om programmet medger anpassningar beroende på om det ges till män eller kvinnor. Arbetet utförs inom ramen för ordinarie verksamhet. Patriark Förutsättningarna för att använda det särskilda riskbedömningsinstrumentet Patriark för hedersrelaterat våld ska utredas. 4.2 Kriminalvårdens klienter är bättre rustade för ett jämställt liv efter frigivning Stereotypa attityder till maskulinitet och femininitet kan vara riskfaktorer för ökad våldsbenägenhet och motverkar de jämställdhetspolitiska målen. I Kriminalvårdens behandlingsprogram IDAP (Integrated Domestic Abuse Programme), som riktar sig till män som har använt hot, våld eller annat kontrollerande beteende gentemot sin kvinnliga partner/före detta partner, presenteras såväl maskulinitetsnormer som jämställdhetsfrågor. Studiecirkeln Mosaik behandlar hedersrelaterade frågor. För män som inte tar del av IDAP och Mosaik saknas dock insatser som berör frågor om relationer, synen på manlighet och jämställdhet. Det saknas vidare ett program för kvinnor som utövat våld och för klienter som utövat våld

9(33) i samkönade relationer. De planerade aktiviteterna kommer att ge effekter för det första och fjärde jämställdhetspolitiska delmålet. En god psykosocial klientmiljö stärker effekterna av behandlingsinsatser. Arbete med föräldrar i institution ger positiva effekter på den psykosociala miljön och i samband med detta kan även fokus på barns upplevelser av våld lyftas vilket i förlängningen kan ge positiva effekter på föräldraskap och för mäns våld mot kvinnor. Faderskap kan utgöra ett tillfälle för kriminellt tyngda personer att bryta med sin kriminella livsstil. 5 Insatser som rör den stödjande miljön kan ge effekter för det första, tredje och fjärde delmålet. Stödjande miljö och insatser mot våld och diskriminering Individuellt behandlingsprogram till dömda för relationsvåld Ett individuellt behandlingsprogram för relationsvåld ska tas fram. Detta program ska kunna användas för såväl kvinnliga som manliga förövare. Det ska vidare anpassas till samkönade relationer och annat våld inom familjen, till exempel mot barn. Våldspreventiva insatser Kriminalvården ska tillsätta en arbetsgrupp bestående av samordnaren för regeringsuppdragen rörande unga dömda och våldsamma män, och representanter från Kriminalvårdens utvecklingsenhet och klientenhet. Arbetsgruppen ska inventera vilka insatser som bedrivs i Sverige idag för att påverka attityder, värderingar och kunskaper samt lämna förslag på åtgärder. Pilotverksamhet Utifrån inventering av kunskapsläget och förslag till åtgärder ska Kriminalvården överväga vilka möjligheter som finns att genomföra kurser, studiecirklar och andra insatser som syftar till ökade kunskaper om våldsprevention och för att motverka diskriminering. Samverkan -SiS Samverkan fördjupas med Statens institutionsstyrelse, som har många beröringspunkter med kriminalvården, i syfte att utbyta kunskap och erfarenheter i det klientnära arbetet med fokus på att synliggöra och motverka könsstereotypa normer i kärnverksamheten. Utökad föräldracirkel i samarbete med Bryggan och Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) Det pågår en revidering av Kriminalvårdens föräldrautbildning. Allmänna arvsfonden har tilldelat Bryggan medel för att utveckla och revidera materialet. I ett särskilt utvecklingsprojekt vid anstalterna Högsbo och Sagsjön genomfördes studiecirklar med frihetsberövade män och kvinnor som är föräldrar. I denna gruppverksamhet hade innehållet och materialet i Kriminalvårdens befintliga föräldracirkel utökats av SKR(Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund) med ett tydligt barnperspektiv och inslag som berör konsekvenser av våld. I den revidering som pågår kommer föräldracirkeln även att inkludera frågan om våldets många aspekter framförallt ur ett brottsofferperspektiv. Nytt material ska beslutas och testas på några enheter under våren 2014. Kriminalvården ska under 2014 ta ställning till vilken omfattning verksamheten ska ha under kommande år. 5 Studien Maskuliniteter som livsloppsprocesser våld i genusteoretisk belysning av Emy Bäcklin, Christoffer Carlsson och Tove Pettersson redovisas i Ungdomsstyrelsens rapport

10(33) Undersökning om heder En sammanställning av kunskapsläget i Kriminalvården avseende heder ska genomföras med start under hösten 2013. Utifrån denna sammanställning ska förslag på verktyg för att kunna identifiera klienter med hedersvåldsproblematik och förslag på lämpliga interventioner tas fram. Utveckling av annan strukturerad verksamhet (ASV) Föräldracirklar, självförvaltning, Mosaik-studiecirkel, genus- och våldsrelaterade kurser och andra studiecirklar kommer på anstalt att bedrivas i form av ASV. Handlingsplanen indikerar ett behov av en ökning av och ett förbättrat innehåll i ASV. Behovet av ett utvecklat och förbättrat innehåll i ASV samt vilka resurser som behövs för att bedriva verksamheten ska utredas. Kunskapsöversikt En internationell kunskapsöversikt av insatser för att motverka våld och diskriminering ska genomföras. Kunskapsöversikten resulterar i en lägesrapport och en rekommendation beträffande vilka insatser som är lämpliga för Kriminalvårdens verksamhet. 4.3 Kriminalvårdens verksamhet säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män En framgångsfaktor för jämställdhetsintegrering rör utbildning och medvetandegörande. Eftersom jämställdhet är en kunskapsfråga måste den finnas med i alla typer av kompetenshöjande verksamhet inom organisationen 6. Det är av stor vikt att medarbetare och chefer nås av utbildningsinsatser eftersom det är en viktig del i förändringsarbetet och är en förutsättning för jämställdhetsarbetet. Kompetenshöjande insatser Nätverksträffar Kriminalvården deltar i jämställdhetsnätverksträffar i JiM:s regi under 2014 i syfte att utbyta erfarenheter och kunskap samt följa upp och utvärdera arbetet. Likabehandling I förslaget till strategi för HBTQ-frågor som är under beredning ingår att det ska finnas likabehandlingsombud i syfte att bibehålla ett likabehandlingsperspektiv i det lokala arbetsmiljö- och klientarbetet. Likabehandlingsombudet ska ha god och relevant kunskap om likabehandling, HBTQ- och jämställdhetsfrågor, och ska ha genomgått av Kriminalvården särskilt anordnad utbildning. Likabehandlingsarbetet ska alltså samordnas och integreras i likabehandlingsplanen. Översyn av utbildning En översyn av grund-, och vidareutbildningen ur ett jämställdhetsperspektiv ska genomföras i syfte att utveckla och förbättra kvaliteten. Är jämställdhetsperspektivet integrerat i den ordinarie utbildningen kan effekterna bli bestående. 6 Morhed, Anne-Marie, Andersdotter Bengtsson, Elin, Rapport 5/10 Jämställd statsförvaltning Långsiktigt stöd för kvalitetssäkring av verksamheten, Göteborg 2010

11(33) Utbildningsinsatser - JiM Endagsutbildning som JiM anordnar under 2014 där ett begränsat antal personer inbjuds från varje myndighet. JiM tar fram utbildningsmaterial. Utbildningarna rör följande områden: - jämställd upphandling - jämställt bemötande - verksamhetscontrollers/statistik - kommunikation och information - maskulinitet Utbildningsinsatser - Kriminalvården En särskild utbildning om jämställdhetsintegrering ska genomföras för två utbildare per region, sammanlagt 12 personer. Dessa ska under 2014 och även därefter genomföra grundläggande utbildningsinsatser till ledningspersonal, experter och likabehandlingsombud i regionerna. 4.4 Kriminalvårdens myndighetsstyrning är jämställdhetsintegrerad För att säkerställa att ett jämställdhetsperspektiv införlivas på lång sikt krävs en genusanalys av styrmodeller och budgetfördelning, och även att se över normerande dokument och rutiner för ärendeberedning. Det behöver undersökas om kriminalvårdens resursfördelning möter kvinnors och mäns behov på samma villkor. Jämställdhetsperspektivet bör även beaktas i samband med statistikproduktion, upphandling, remisser, årsredovisning och budgetunderlag. Utöver kön kan det vara relevant att beakta hur dessa områden inverkar på män och kvinnor avhängigt andra faktorer såsom etnisk bakgrund, sexuell orientering, ålder, socioekonomisk bakgrund osv. 7 Ett moderniseringsprojekt pågår inom Kriminalvården som syftar till en effektivare ledning, styrning och uppföljning av verksamheten. I uppdraget ingår att lämna förslag på organisation, riskhantering och intern kontroll samt styrning, budgetfördelning och uppföljning. Jämställdhetsperspektivet och hur det kan säkerställas ska beaktas inom projektet. Kriminalvården ska även genom nätverket dra lärdom av hur andra organisationer inom ramen för regeringsuppdraget har hanterat frågan. Det finns olika metoder och verktyg som har tagits fram som kan användas i arbetet med jämställdhetsintegrering. Kriminalvården ska utreda och överväga nedanstående metoder i syfte att systematiskt införliva ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten och på så sätt tillse att kvinnor och män garanteras likvärdig service och en rättvis fördelning av resurser. Det ger effekt på det första delmålet. Det är också ett sätt att höja kvaliteten på den offentligfinansierade verksamheten så den blir mer effektiv och säker. 8 Myndighetsstyrning Gender budgeting Gender budgeting är en metod som kan tillämpas för att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen i ett samhällsekonomiskt perspektiv med fokus på resursfördelning i offentlig verksamhet. Genom gender 7 Osika, Ingrid (huvudförf.), Pengar nu! En handbok i gender budgeting. Sveriges kvinnolobby, 2008 8 www.jamstall.nu, 14 juni 2013

12(33) budgeting kan kön synliggöras vid tilldelningen av resurser i budgetarbete. Målsättningen är att offentliga medel fördelas rättvist och inte diskriminerar på grund av kön. Kunskap och medvetenhet om budgetens könsmässiga effekter synliggör om resurser måste omdirigeras för att skapa en jämnare och rättvisare fördelning. Fokus ligger således på resursfördelningen och inte på att budgetbeloppen måste ändras. Jämställda beslut Sveriges kommuner och landsting har tagit fram en checklista för jämställdhetsanalys som ett verktyg för handläggare och beslutsfattare att införliva ett jämställdhetsperspektiv i beredning, beslut och uppföljning av alla ärenden. Det handlar bland annat om att beskriva konsekvenserna av olika beslutsalternativ för kvinnor och män, och analysera på vilket sätt de bidrar till verksamhetens jämställdhetsmål eller de nationella jämställdhetsmålen. Jämställd upphandling En offentlig upphandling styrs av lag (2007:1091) om offentlig upphandling. En upphandling kan under vissa förutsättningar ställa vissa krav på jämställdhet. Regeringen har uttalat att brott mot social lagstiftning kan utgöra grund för att utesluta en anbudsgivare i ett upphandlingsförfarande 9. Exempel på social lagstiftning är diskrimineringslagens krav på lönekartläggning och jämställdhetsplaner. Kriminalvården ska utreda när det kan vara relevant att rikta krav på jämställdhet vid upphandling. Eftersom upphandlingen i vissa fall är gemensam med andra myndigheter bör utredningen eventuellt samordnas med dessa. 9 Nya rättsmedel på upphandlingsområdet (prop. 2009/10:180) s. 269

13(33) 5. Aktivitetsplan 2014 Effekt/målbild Resultat/mål 2014 Aktivitet Resurser och uppföljning Stimulansmedel, egen finansiering 5.1 Kriminalvårdens Kvinnor och män bedöms efter Studie om bedömningsgrunder och Utvecklingsenheten - FOU 300 tkr utredningar och samma grunder i kön. ansvarar. Tids- och resursåtgång återfallsförebyggande Kriminalvårdens utredningar och för studie om insatser är individanpassade. erbjuds likvärdiga insatser. Bedömningsgrunder och behandlingsprogram i Kriminalvården bygger på en bedömningsgrunder och kön: a) en forskningsassistent på heltid i tre månader b) en forskningsassistent på heltid i fyra månader. kunskap om genus. 5.2 Kriminalvårdens klienter är bättre rustade för ett jämställt Utredningarna håller en jämn kvalitet. Detta ger effekt för delmål ett. Manliga och kvinnliga klienter dömda för relationsvåld erbjuds, utifrån behov, Genomlysning av behandlingsprogram och ackrediteringsprocessen. Utred förutsättningar för att använda det särskilda riskbedömningsinstrumentet Patriark för hedersrelaterat våld. Individuellt behandlingsprogram för relationsvåld. Redovisning december 2014. Central samordning i behandlingsfrågor vid utvecklingsenheten (CSB) ansvarar. Rapport klar juni 2014. Arbetet utförs av CSB. Rapport klar juni 2014. CSB ansvarar. Inom ramen för ordinarie verksamhet. Inom ramen för ordinarie verksamhet. Inom ramen för ordinarie verksamhet.

14(33) liv efter frigivning. behandlingsprogram och andra insatser för sin problematik. Manliga och kvinnliga klienter har tillgång till arenor och insatser där relationer, likabehandling våldsutsatthet, självdestruktivitet och föräldraskap behandlas. Manlighetsnormer är problematiserade, mer tillåtande och nyanserade. Personalen har ökad kompetens och utrymme för att arbeta med förändringar av attityder och värderingar och öka kunskaperna hos dömda. Ökade och kvalitetssäkrade insatser inom ramen för annan Internationell kunskapsöversikt av insatser för att motverka våld och diskriminering. Utökad föräldracirkel genomförs på ytterligare anstalter. Utvecklingsenheten ansvarar för kunskapsöversikten. Kunskapsöversikten resulterar i en lägesrapport och en rekommendation beträffande vilka insatser som är lämpliga att bedriva som tas fram av arbetsgrupp bestående av samordnaren för regeringsuppdragen rörande unga dömda och våldsamma män, och representanter från Kriminalvårdens utvecklingsenhet och klientenhet. Tidsåtgång tre-fyra månader. Klart senast juni 2014. Klientenheten ansvarar. Beslut om nytt material till föräldracirkel senast december 2014. 200 tkr Resterande del inom ordinarie verksamhet. Inom ramen för ordinarie verksamhet.

15(33) strukturerad verksamhet. Detta ger effekt på delmål ett, tre och fyra Undersökning om heder. Utvecklingsenheten ansvarar. Skriftlig rapport redovisas senast juni 2014. Inom ramen för ordinarie verksamhet. Utredning av behovet av personalresurser för att bedriva en ökad personalledd verksamhet i form av annan strukturerad verksamhet. Det handlar om självförvaltning, föräldracirklar samt kurser för att motverka diskriminering och våld. Klientenheten ansvarar. Redovisa beslut om ny resursfördelningsmodell senast april 2014. Inom ramen för ordinarie verksamhet. Förslag till pilotverksamhet i form av studiecirklar på anstalt och eller frivård för våldsprevention och för att motverka diskriminering. Regionerna ansvarar. Finansieras inom ramen för regeringsuppdrage n om unga dömda och våldsamma män. 5.3 Kriminalvårdens verksamhet säkerställer en Medarbetare och chefer har kunskap om jämställdhetsintegrering. Samverkan - SiS Klientenheten ansvarar. Inom ramen för ordinarie verksamhet. Kriminalvården deltar i jämställdhetsnätverksträffar i JiM:s regi under 2014 i syfte att utbyta JiM arrangerar. Inom ramen för ordinarie

16(33) likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män. Jämställdhetsarbetet bedrivs i den dagliga verksamheten och utförs av kriminalvårdens medarbetare och inte som enskilda insatser eller av särskilt anlitade personer. Detta ger effekt på delmål ett. erfarenheter och kunskap samt följa upp och utvärdera arbetet. Kriminalvården deltar i endagsutbildningar rörande följande områden: - jämställd upphandling - jämställt bemötande - verksamhetscontrollers/statistik - kommunikation och information - maskulinitet Utbildning om jämställdhetsintegrering ska genomföras till ledningspersonal, experter och likabehandlingsombud i regionerna. Översyn av utbildning. JiM ansvarar för utbildningarna och för att ta fram utbildningsmaterial. Under 2014. Två utbildare per region, sammanlagt 12 personer. Under 2014 och därefter. Medverkan från JiM önskas. Redovisa antal chefer och medarbetare som genomgått utbildning i juni och december 2014. Personalenheten ansvarar. Rapport klar mars 2014. verksamhet. Inom ramen för ordinarie verksamhet. För att frigöra och kompetensutveckla utbildare - finansieras med stimulansmedel: 400 tkr Inom ramen för ordinarie verksamhet.

17(33) 5.4 Kriminalvårdens myndighetsstyrning är jämställdhetsintegerad. Ett jämställdhetsperspektiv har på ett tydligt sätt införlivats och beaktas i alla led i beredningsoch beslutsprocesserna. Det har integrerats i den ordinarie verksamheten och är således bestående även efter 2014. Uppdrag i verksamhetsplaneringsprocessen, regler (föreskrifter och handböcker) och tilldelning av resurser (budgetfördelningsmodell) avseende såväl kvinnor som män bidrar till att uppnå jämställdhet. Kriminalvården ger samma möjligheter och villkor för kvinnor och män till ett liv utan kriminalitet vilket ger effekt för delmål ett och två. En nationell samordnare tillsätts under 12 månader för att samordna och följa upp Kriminalvårdens samtliga insatser utifrån handlingsplanen samt för samverkan med JiM och övriga myndigheter som har motsvarande uppdrag. Kriminalvården inrättar en arbetsgrupp med den nationella samordnaren och en representant från samtliga enheter. En genomlysning görs av processerna för beredning och beslut, riskanalys, verksamhetsplanering, budget, särskilda uppdrag, normeringsdokument, remisser, årsredovisning, budgetunderlag, intern och extern information samt statistikproduktion. Den nationella samordnaren sammanställer en rapport över behov som identifierats och vilka förbättringar som genomförts inom de olika områdena. Effekter och konsekvenser för de jämställdhetspolitiska målen redovisas. Uppdraget kommer att följas upp i Kriminalvårdens strategiska ledningsgrupp och i den centrala samverkansgruppen för personalorganisationerna. Rapporten ska vara klar senast december 2014. Se ovan. Nationell samordnare finansieras med stimulansmedel: 550 tkr Se ovan.

18(33) Utred förutsättningarna för att använda: - gender budgeting - checklista för jämställdhetsanalys - jämställd upphandling Se ovan. Se ovan.

19(33) 6. Plan för spridningsinsatser Under 2014 planeras deltagande i följande insatser som anordnas av JiM. 6. Plan för spridningsinsatser 2014 Mål och målgrupp Samverkan Aktivitet Resurser Stimulansmedel 6.1 Målet är kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte. De myndigheter som har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan om Regelbundna nätverksträffar under 2014. JiM arrangerar mötena. Rese- och personalkostnad. Lokalkostnad. 6.2 Informationsspridning till politiker, myndigheter osv. 6.3 Informationsspridning om arbetet med jämställdhetsintegrering till deltagare på Nordiskt forum. 6.4 Kunskaps- och erfarenhetsspridning till myndigheter som ska genomföra jämställdhetsintegrering i ett senare skede. jämställdhetsintegrering. De myndigheter som har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan om jämställdhetsintegrering. De myndigheter som har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan om jämställdhetsintegrering. De myndigheter som har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan om jämställdhetsintegrering. Almedalen 2014. Nordiskt forum, Malmö, juni 2014. Konferens om jämställdhetsintegrering, december 2014. JiM står för arrangemanget. Kostnad för deltagande i Almedalen 2014. Kostnad för resa och boende för representanterna. Kostnad för att anordna och delta i seminarium på Nordiskt forum 2014. Den sammanlagda kostnaden för att anordna ett seminarium är 100 000 kr (medverkande myndigheter delar på denna kostnad). JiM står för arrangemanget. Kostnad för resa. 30 000 kronor 30 000 kronor

20(33) 7. Total kostnad och totalt ansökt belopp 7. Total kostnad och totalt ansökt belopp (stimulansmedel) framgår av tabellen till höger Nationell samordnare Internationell kunskapsöversikt Utbildningsinsatser Studie bedömningsgrunder Spridningsinsatser Summa 550 tkr 200 tkr 400 tkr 300 tkr 60 tkr 1 510 tkr