Utbildningsplan Socionomprogrammet 140/160 poäng Inriktning mot Social omsorg/socialpedagogik Bachelor/Master of Science in Social Work with a Major in Social Care/ Social Pedagogy
Utbildningsplan Socionomprogrammet 140/160 poäng Inriktning mot Social omsorg/socialpedagogik Bachelor/Master of Science in Social Work with a Major in Social Care/ Social Pedagogy Socionomprogrammet vid Linköpings universitet är fakultetsövergripande och ges vid Filosofiska fakultet. Programmet ges i tre inriktningar, allmän inriktning, inriktning mot socialpedagogik samt inriktning mot social omsorg. Denna utbildningsplan beskriver inriktning mot socialpedagogik samt inriktning mot social omsorg. SYFTE Utbildningen bygger på socialt arbete som vetenskap. Ämnesstudierna har genomgående forskningsanknytning med aktualisering av det sociala arbetets teorier, metoder och problem. Kritiskt tänkande stimuleras, bland annat genom vetenskaps- och kunskapsteoretiska resonemang och genom kontinuerligt analysarbete. Kunskaper inom andra ämnen som är ägnade att ge alternativa perspektiv och bredare synsätt på problem inom socionomers arbetsområden inhämtas också. Den vetenskapliga och samhälleliga grunden för socionomers arbetsinsatser undergår en snabb utveckling och förändring varför det är en viktig princip att under studierna utveckla förmågan till livslångt och självständigt lärande. MÅL Allmänna mål enligt Högskolelagen (1 kap. 9 ) Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna * förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, * förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt * beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att: * söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, * följa kunskapsutvecklingen och * utbyta kunskaper även med personer utan special kunskaper inom området. Specifika mål för socionomexamen enligt Högskoleförordningen För att erhålla socionomexamen skall studenten ha: - förvärvat de kunskaper och den praktiska förmåga som krävs för socialt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå, 2 (9)
- uppnått kompetens att medverka i förebyggande socialt arbete och socialt förändringsarbete på olika nivåer, - utvecklat förmågan att analysera och förstå sociala processer och problem samt kunna identifiera och strukturera behov av åtgärder och lösningar på olika nivåer, - förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser, - uppnått förmåga att relatera olika typer av åtgärder inom verksamheten till de rättsregler och till de övergripande principer som styr lagstiftningen, bl. a inom det sociala området. Mål för socionomprogrammet vid Linköpings universitet: Studenten skall ha förvärvat: - djupgående kunskaper inom det sociala arbetets praktik-, kunskaps- och forskningsområde, - kunskaper om socialt arbete ur ett nationellt såväl som internationellt perspektiv samt förmågan till arbete i ett mångkulturellt samhälle, - en kommunikativ förmåga byggd på respekt och förståelse, - erfarenheter och insikter av betydelse för sin personliga utveckling, - ett professionellt förhållningssätt, - specialiserade kunskaper inom ett område, som kan ligga till grund för egen forskning. Via programmets regionala förankring och samverkan med omgivande samhälle skall den studerande därutöver ha utvecklat en förmåga till samverkan både inom och mellan organisationer. Inriktning mot social omsorg Social omsorg utgör en del av det akademiska ämnet socialt arbete, och ingår därmed i ett tvärvetenskapligt kunskapsområde. Denna del av socialt arbete är främst inriktad på mänskliga relationer och omsorgshandlingar samt handläggning, organisering och ledning av omsorgsarbetet. Social omsorg innefattar studier på individ-, grupp- och samhällsnivå. Exempel på målgrupper inom social omsorgsverksamhet är äldre och personer med funktionshinder. Innebörden i begreppet 'omsorg' beskrivs vanligen som att sörja för någons välfärd. Ibland innebär det att bistå en annan människa med något som han eller hon behöver, men inte själv kan åstadkomma, medan det i andra situationer står för att öka omsorgstagarens förmåga att leva ett självständigt liv. Genom bestämningen social' avgränsas innebörden i begreppet 'social omsorg' till ett samhälleligt välfärdsarbete. Kunskapsutvecklingen i ämnet vilar främst på samhälls- och beteendevetenskaplig grund, med inslag av humanistiska ämnen som etik och filosofi. De vetenskapliga metoder som används för studier och forskning inom ämnet är i huvudsak hämtade från samhällsvetenskap. Forskning inom social omsorg bedrivs i vårt land av personer verksamma inom universitet, högskolor samt inom fristående forskningsinstitut och andra enheter för forsknings- och utvecklingsarbete. Den forskning som bedrivs i området är inriktad på samspelet mellan forskning, teori och praktik. Exempel på forskningsområden inom social omsorg är äldreoch funktionshindrade samt handläggning och ledarskap. 3 (9)
Inriktning mot socialpedagogik Utbildning i socialt arbete med inriktning mot socialpedagogik syftar till att studenten inhämtar teoretiska och praktiska kunskaper för att arbeta med människor i utsatta situationer, såväl förebyggande som i direkt behandlingsarbete. Det socialpedagogiska arbetet är inriktat på människors utveckling och lärande i spänningsfältet mellan individ och samhälle. Det finns i den socialpedagogiska praxisen en inbyggd motsättning mellan att se socialpedagogiken som en integrerande eller en mobiliserande kraft. Utbildningen ger en beredskap för att hantera detta dilemma och för att arbeta på såväl individ-, grupp- som samhällsnivå. Kunskapsutvecklingen i ämnet vilar på samhälls- och beteendevetenskaplig grund med inslag av humanistiska ämnen. Forskning inom området är inriktad på samspelet mellan forskning, teori och praktik. Exempel på områden som studeras är socialpedagogiska; aspekter i arbetet med barn i förskoleåldern, aspekter av vuxnas lärande inom folkbildning, arbetsliv och fritidsverksamhet samt forskning om hur socialpedagogiskt arbetssätt kommer till uttryck inom behandling och i institutionsvård. Fältförlagda studier De praktiska studierna inom socionomprogrammet förläggs inom Östergötland samt närliggande län och kan inom socionomprogrammet bedrivas både vid statliga-, kommunala- eller privata verksamheter. Pedagogisk grundsyn Den pedagogiska grundidén vid inriktningarna i Norrköping genomförs genom tillämpning av problembaserat lärande (PBL). I PBL betonas studentens utveckling av ett självstyrt livslångt lärande. En förutsättning för självstyrt lärande är ett undersökande förhållningssätt till omgivningen. Studentens egna frågor och problemformuleringar utgör därför grunden för lärandet i PBL. Centralt är att ta eget ansvar i lärandet, att söka och värdera kunskap, samt att kunna möta förändring. Betoningen av studentens eget lärande i PBL baseras på en humanistisk grund och teorier om lärande hämtade från pragmatisk filosofi och kognitiv psykologi. Denna syn på lärande kräver att individen själv är aktiv, dvs. bearbetar fakta, reflekterar, tar ställning, prövar i handling eller formulerar sig i tal och skrift. Hela individen, med sina tankar, känslor och handlingar är involverad i lärandet. I denna process är den sociala dimensionen viktig. Människan har behov av sammanhang och lär sig i samspel med andra och med omgivningen. Den människosyn som ligger till grund för dessa antaganden om människors lärande präglas av tilltro till varje individs förmåga att vilja förstå och lära sig handskas med sin omgivning. Synen på lärande får även följder för hur kunskap betraktas. Kunskap blir något som finns inom individen. Den avgör hur individen ser på och handskas med sin verklighet. Kunskap kan därmed beskrivas som ett sätt att ha insikt, utveckling, mognad och handlingsberedskap. I linje med grundtankarna om att kunskap ingår i ett sammanhang har utbildningarna en tematisk uppläggning. Temana har karaktär av problemområden inom vilka utgångspunkterna grupperas. Olika ämnen studeras därmed integrerat. Ramar, inriktning och vägledning i studierna utgörs framför allt av utbildningsplan, kursplaner och studiehandledningar, där mål finns utarbetade. 4 (9)
Tyngd läggs vid förståelse, insikt samt förmåga att kunna använda och motivera kunskap i förhållande till problem, praktiska färdigheter och eget lärande. Studenterna tar aktivt ställning till innebörden i målen, arbetar självständigt och väljer individuellt vägen dit. Hela utbildningen genomsyras således av studentens självständighet och ett undersökande, kritiskt förhållningssätt i och till sitt lärande och till kunskap. Detta blir ett led i utvecklandet av ett vetenskapligt förhållningssätt till kunskap, något som är nödvändigt för att kritiskt granska de sammanhang socionomen ingår i. PBL tränar blivande socionomer inför möten i dagens samhälle, som kännetecknas av ständiga förändringar, utveckling, snabb tillväxt av och tillgänglighet till ny kunskap. PBL innehåller lärprocesser som består av både praktisk handling och teoretisk reflektion. Reflektion över det egna arbetet är en av förutsättningarna för utveckling av det sociala arbetet som profession. Ett viktigt mål i utbildningen till socionom är att utveckla professionell kompetens. Professionell kompetens utmärks av en utvecklad etisk kod i yrkesutövandet och god kännedom om den aktuella verksamhetens mål. En professionell yrkesutövare utvecklar en uppsättning metoder, dvs. skicklighet när det gäller färdigheter och handlingar som yrket kräver. Professionellt yrkesutövande bygger på en teorigrund som är förankrad i vetenskap och beprövad erfarenhet. Teorigrunden ger förklaringsmodeller och förståelse till varför yrket utövas på ett visst sätt. Det går att känna igen sig, analysera och basera handlingar och beslut på medvetna val och på det sättet integrera teoretiska tankestrukturer och praktiskt genomförande. Ytterligare kännetecken för en professionell yrkesutövare är successiv granskning och värdering av det egna arbetet relaterat till verksamhetens mål, den etiska koden, teorigrunden och metoder. Socionomprogrammet, 140/160 poäng - inriktning mot Social omsorg/socialpedagogik Programmets uppläggning och innehåll Utbildningens huvudämne är socialt arbete. Som stöd för huvudämnet läses kurser med samhälls-, beteendevetenskaplig och humanistisk inriktning. Utbildningen omfattar 140/160 poäng med följande fördelning: Socialt arbete Rättsvetenskap Samhälls- och beteendevetenskap Fältförlagda studier 80/100 poäng 20 poäng 20 poäng 20 poäng Fördjupningen i huvudämnet sker genom studier på fyra nivåer; A, B, C och D. STADIUM I Gemensamt grund år Bestående av kurserna: Hälsa, etik, lärande och socialt arbete Samhälls- och beteendevetenskap A nivå Socialt arbete som praktikkunskaps- och forskningsområde Socialt arbete A nivå Välfärdens villkor och organisering 10 poäng 10 poäng 5 poäng 5 (9)
Samhälls- och beteendevetenskap A nivå Allmän rättslära och kommunalrätt Rättsvetenskap A nivå Möten i socialt arbete Socialt arbete A nivå 5 poäng 10 poäng Innehållet i stadium I fokuserar på samspelet mellan människa samhälle där livsvillkor, psykosocial hälsa samt behov av stöd- och hjälpinsatser studeras. Vidare fokuseras på välfärdens villkor, organisering och styrning, liksom på det sociala arbetets praktik-, kunskaps- och forskningsområden. Studenten ska utveckla medvetenhet om personlighetens och värderingars betydelse i professionella möten liksom vikten av ett tvärvetenskapligt synsätt i vård, omsorg och behandling. Introduktion i vetenskaplig teori och metod ingår. Studieåret startar med delkursen Hälsa Etik Lärande, vilken genomförs i integrerade grupper med studenter från utbildningsprogram inom Hälsouniversitetet. Stadium I läses gemensamt av alla studenterna på social omsorg samt socialpedagogik inriktningen. STADIUM II Social omsorgsinriktning Bestående av kurserna: Handläggning och verksamhetsledning i social omsorg 20 poäng Socialt arbete B-nivå Samhälls- och beteendevetenskaplig kurs i social omsorg 5 poäng Samhälls- och beteendevetenskap A-nivå Rättsvetenskap 15 poäng Rättsvetenskap A nivå Innehållet syftar till att studenten skall utveckla professionell kompetens i socialt omsorgsarbete. Studenten skall dels utveckla kunskaper och färdigheter i bedömning av omsorgsbehov samt träna sin förmåga att leda, organisera och att utveckla socialt arbete. Det innebär att studenten skall på ett rättssäkert sätt kunna genomföra handläggning och dokumentation samt utveckla förståelse för verksamhetsansvarets innebörd, förutsättningar och konsekvenser. Studenten skall vidare utveckla kompetens för interprofessionell samverkan liksom samverkan mellan myndigheter, olika verksamheter och den ideella sektorn. Integration med HU:s grundutbildningar i ämnet sexologi. Kunskapen om vetenskaplig teori och metod fördjupas samt vikten av ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt till utveckling och forskning betonas. STADIUM II Socialpedagogisk inriktning Bestående av kurserna: Socialpedagogiskt behandlingsarbete 20 poäng Socialt arbete B-nivå Människans utveckling 5 poäng Samhälls- och beteendevetenskap A-nivå Rättsvetenskap 15 poäng Rättsvetenskap A nivå 6 (9)
tvåårig linje eller minst 2 åk från treårig linje/etapp 2. Lägst betyget godkänd/betyget 3 i kurs/ämne som utgör särskild behörighet. Betyg Betyg sätts i slutet av varje kurs och omfattar både teoretiska och praktiska studier. Bedömningsunderlag hämtas in från terminsansvariga samt från fältförlagda utbildningsplatser innan slutligt terminsbetyg bestäms. Betyg skall grundas på en samlad bedömning av studentens kunskaper, färdigheter och attityder. Betygen Godkänd och Underkänd ges i stadie I- III dvs. under termin 1-6. Under specialiseringen dvs. under termin 7 och 8 ges betygen Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. Examination Bedömning och examination skall fungera som ett stöd för studenten och ske kontinuerligt under utbildningen. Examination sker både kontinuerligt och i slutet av kursen, se kursplan och studiehandledning. Examination av såväl teoretiska som fältförlagda studier sker individuellt och i grupp samt även i form av fördjupningsarbete, rapporter och seminarier. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Om inte särskilda skäl talar emot det. Vid underkänt på fältförlagda studier får student göra detta moment ytterligare en gång. Omtentamen och förnyad bedömning av fältförlagda studier skall ha samma omfattning som ordinarie examination vid respektive första bedömningstillfälle. Studenten har inte rätt att examinera upprepade gånger för att höja sitt betyg. Examensbevis och examensbenämning Student som genomgått utbildningen med godkända betyg i samtliga kurser kan efter ansökan erhålla examensbevis med examensbenämningen; Socionomexamen i socialt arbete med inriktning mot social omsorg respektive socialpedagogik, Bachelor/Master of Science in Social Work with a Major in Social Care or a Major in Social Pedagogy. Av examensbeviset skall framgå att betygen Godkänd och Underkänd ges på termin 1-6 och Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd ges termin 7-8 under specialiseringen. Studerande som genomgått programmets 140 poäng med godkänt resultat uppfyller kraven för en socionomexamen. De studerande som genomgått programmets 160 poäng uppfyller dessutom kraven för en filosofie magister inom socialt arbete. Övriga föreskrifter Tröskelregel Utbildningens nivåer och dess kursinnehåll bygger på föregående nivå och skall genomföras i turordning. Följande tröskelregler gäller för behörighet att gå vidare i utbildningen. Termin 1 skall vara godkänd för tillträde till termin 3 Termin 2 skall vara godkänd för tillträde till termin 4 Termin 3 skall vara godkänd för tillträde till termin 5 Termin 4 skall vara godkänd för tillträde till termin 6 Termin 5 skall vara godkänd för tillträde till termin 7 Termin 6 skall vara godkänd för tillträde till termin 8 8 (9)
För student som inte uppfyller tröskelregel enligt ovan sker planering av fortsatta studierna i samråd mellan student, lärare och programstudierektor. Om särskilda skäl föreligger kan student ansöka om dispens från tröskelregel. Utbildningsplan fastställd av Hälsouniversitetets fakultetsnämnd 2003-04-09. Denna utbildningsplan gäller från och med höstterminen 2003. Reviderad 2004-08-25. Reviderad 2004-12-13. Reviderad 2005-06-17. Utbildningsplanen reviderad av filosofiska fakultetens kursplanenämnd 2006-12-18. 9 (9)