2013 5 Månadsöversikt
Ari Aaltonen tel. 050 461 8663 ari.aaltonen@front.fi Resultatperioden utan överraskningar, konjunkturer och centralbanker i huvudrollen Marknadsutvecklingen i april präglades av betydande skillnader såväl egendomsslag som markander emellan. För första gången på länge var ränteplaceringarnas avkastning mycket bra för såväl statslån som företagslån. Råvaruprisernas nedgång var betydande och beaktningsvärt var guldkraschen på marknaderna. Aktiernas avkastning placerade sig mellan ränte- och råvaruplaceringarnas, men skillnaderna marknader emellan var igen betydande. I april var Japan igen den överlägsna huvudmarknaden, men även finländska och europeiska aktier klarade sig rimligt. Aktieavkastningen på tillväxtmarknaderna (EM) blev negativ. Den totala avkastningen på USAs aktiemarknader led av att euron förstärktes något på valutamarknaderna. I april publicerade majoriteten av företagen uppgifter om det första kvartalets resultatutveckling. Helhetsbilden av rapporteringen var att resultaten till stor del motsvarade förväntningarna och företagens anvisningar, men omsättningstillväxten kunde ha varit bättre. Resultaten har de senaste åren till stor del varit beroende av kostnadsnedskärningar och nu verkar det som om denna väg så småningom närmar sig sitt slut. Ökat resultat förutsätter i fortsättningen ännu större ökning i omsättningen, dvs. konjunkturer och ekonomisk tillväxt är i nyckelposition. För de finländska aktierna syns konjunkturutvecklingen tydligt i företagens ställning. Medie- och handelsbolagen som haft mycket svag framgång är till en betydande del fångar av den svaga inhemska efterfrågan. Mediebolagens trångmål ökas av printmedians strukturella förändring på vilken inget slut syns. Kursutvecklingen på aktiemarknaderna var tudelad i april. Kurserna sjönk tydligt i början av månaden men återhämtade sig mot slutet av månaden. Bakom den svaga utvecklingen i början av månaden var de försvagade konjunkturerna, i synnerhet i Europa. Bla. kommissionen sänkte tillväxtprognosen för euroområdet igen för både detta och nästa år. Även råvaruprisernas nedgång var en reflektion av denna försvagade konjunkturutsikt. Efter medlet av månaden vände dock kurserna uppåt. På marknaderna ansågs konjunkturpessimismen försäkra att centralbankerna åter kommer att lätta sin penningpolitik, eller åtminstone fortsätta specialåtgärderna och de ultralåga räntornas politik längre än förväntat.
På euroområdet stöddes kursutvecklingen även av att Italien fick en bred majoritetsregering med alla centrala partier från höger till vänster. Samtidigt blev de gamla rivalerna Berlusconi och Bersani utanför regeringen. Marknaderna fick åtminstone ett tillfälligt hopp om bättre tider. Dock ser det ut som om det kommer att bli mycket svårt för regeringen att fortsätta saneringen av den offentliga sektorn eller att göra strukturella förändringar tex. på arbetsmarknaderna för att få Italiens ekonomi på en hållbar grund. På euroområdet kan tydligt skönjas att man inte klarar av att inom överenskomna tidsramar minska de offentliga underskotten i problemländerna och att hela sparpolitiken ifrågasätts. Alla förhoppningar samlas nu på ECB. Trycket på att lätta penningpolitiken och behovet av fler specialåtgärder har ökat. ECB besvarade dessa önskemål på sitt möte i början av maj och sänkte styrräntan till den rekordlåga nivån om 0,50 procent. Beaktansvärt var att chefen för tyska Bundesbank igen motsatte sig en räntesänkning innan mötet men att ECB inte alls brydde sig om detta ställningstagande. Det ser ut som att de sydeuropeiska ländernas (och Frankrike som stöder dem) centralbankirer har tagit makten i sina händer vad gäller ECB:s beslutsfattande. Desperationen i Bundesbank beskrivs bra av att den har tagit köpprogrammet för ECB:s skuldpapper till Tysklands grundlagsdomstol med påståendet att programmet är mot ECB:s mandat. Räntesänkningen i maj sågs till stor del som en symbolisk åtgärd. Den hade ringa betydelse för de korta räntorna och ännu mindre för bankernas utlåningsräntor för företag och hushåll. Det är dock viktigt att inse att sänkning av räntan till nära noll är nödvändigt innan ECB kan inleda storskaliga specialåtgärder för att ytterligare lätta penningpolitiken. Senast på hösten kan ECB nämligen konstatera att utrymmet för räntesänkningar har förbrukats och att euroområdets konjunkturutveckling fortfarande är svag. Det behövs alltså specialåtgärder såsom ett brett köpprogram för statslån, eller en betydande lindring av säkerhetskraven som centralbankerna ställer eller någon annan specialåtgärd. Motsvarande specialåtgärder görs redan i USA. England och Japan har för avsikt att sätta fart på dessa åtgärder i början av nästa år. ECB verkar alltså förbereda sig (styrt av problemländerna) för nya öppningar på hösten. Aktier April YTD 2012 Tillväxtmarknader MSCI EM TR -1,9 % -0,9 % 16,4 % Finland OMX Helsinki Cap GI 2,1 % 9,6 % 15,5 % Europa STOXX 600 TR 1,7 % 7,5 % 18,2 % USA S&P 500 TR -0,7 % 13,1 % 13,9 % Råvaror Råvaror S&P GSCI TR -7,2 % -3,9 % -1,7 % Räntor Företagslån HY iboxx EUR Liquid HY 2,0 % 3,2 % 22,8 % Företagslån IG BarCap EuroAgg Corporate 1,4 % 1,9 % 13,6 % Statslån JPM GBI Emu 2,6 % 3,0 % 11,4 % Kontanter Kontanter Eonia Index 0,01 % 0,02 % 0,23 % Front Kapitalförvaltning Front Struktur (fond) 1,5 % 0,2 % 16,2 % Front Strategi -0,1 % 1,9 % 15,2 % Front Finland 1,4 % 9,9 % 20,1 % Front Aktie -0,6 % 3,1 % 14,9 % Front Ränta 1,7 % 1,6 % 13,9 % Front Försiktig 1,1 % 2,1 % Källor: Bloomberg, Front (avkastning i euro. ETFernas kostnader och handelsprovisioner är beaktade, men modellportföljernas avkastning är innan kostnader, Fonden beaktar institutionsseriens förvaltningsprovision)
Fronts placeringsstrategi: Ökning av aktier under kurssvackan i april Pga. marknadsutvecklingen i april ändrades den totala risken för Fronts placeringsstrategi något. Efter aktiekursernas måttliga nedgång ökades aktierna med 2 procentenheter (av portföljens totala värde) under månadens senare halva då kurserna var som lägst. Samtidigt bearbetades DM aktieportföljen så att de önskade branschviktningarna nåddes, en global ETF för industriprodukter och tjänster köptes. Vi vill ha övervikt i denna bransch även på långsikt så köptillfället var bra. Vi uppskattar att företagen i denna bransch (tex. verkstadsindustri i Finland) även i fortsättningen gagnas av tillväxtländernas utveckling och att det är lättare för dem att behålla sin starka marknadsposition i motsatts till tex. konsumtionsvaruproducenter. Dessutom är de inte fångar av den anemiska ekonomiska tillväxten, såsom DM ländernas hemmamarknadsföretag eller finansinstitut. Bearbetningen av DM aktieportföljen fortsattes alldeles i slutet av månaden, då en hälsovårdsbransch-etf köptes för 2 procentenheter. Samtidigt såldes lite av både japanska och amerikanska aktier. Vi uppskattar att hälsovårdsbranschen även på långsikt kommer att utveckla sig bättre än genomsnitt, företagen gagnas av att den föråldrande befolkningen i OECD länderna förorsakar kraftig tillväxt för hålsovårdstjänster och av EM ländernas eftersträvan att förbättra standarden på sin hälsovård. Aktievikten ökades men eftersom hälsovård är en mycket defensiv bransch ökade risken mindre än vad kunde förväntas av förändringen i aktievikten. Strategin blev oförändrad för de övriga egendomsslagen. Marknadsutvecklingen i april påverkade placeringsstrategier som omfattar råvaror mycket negativt. Även om vår råvaruportfölj inte innehåller guldet som kraschade, sjönk den anmärkningsvärt mycket, -6,7 %. Däremot fungerade räntestrategin utmärkt, överviktningen av HY företagslån och EM statslån gav en god avkastning. För aktier fungerade övervikten i Japan åter bra, men övervikt i EM aktier åt på avkastningstillskottet. Grundlinjen för Fronts placeringsstrategi fortsätter nästan oförändrad. Vi överviktar fortfarande aktier och vi uppskattar att aktiernas avkastningspotential på medellång sikt är bättre än ränteplaceringarnas. Överviktningen görs dock nu med ett försiktigare variationsintervall än tidigare (se april månadsöversikten). För tillfället (6.5.2013) baseras placeringsstrategin på följande utsikter om konjunkturer och finansmarknaden:
1) Tillväxten i världsekonomin återhämtar sig senast 2014. I USA undviks en recession och den verkliga politiska konflikten förknippad med den sk. Fiscall Cliff lyckas även inkommande höst flyttas framåt, ända till det nya politiska läget efter mellanvalen hösten 2014. På euroområdet lyckas det sköra läget i ekonomin och penningmarknaderna någorlunda hållas under kontroll, men recessionen fortsätter hela året och tyngdpunkten för den ekonomiska tillväxten finns i tillväxtekonomierna. Pga. OECD ländernas svaga utveckling igångsätts försiktiga stimulansåtgärder av både centralbankerna och den offentliga ekonomin. Den avtagande inflationen ger flera möjligheter till detta än tidigare. 2) Vi har större vikt i EM-länder än DM-länder eftersom vi uppskattar att resultattillväxten på lång sikt är bättre för företagen i EM-länderna. Dessutom är EM-aktier redan nu betydligt förmånligare (P/E) värderade än DM-aktier. I EM ekonomierna har man inte heller tytt sig till samma ohälsosamma höjning av de offentliga underskotten och eller samma ultralätta penningpolitik som i de flesta DM ekonomierna. EM-länderna har alltså vid behov betydligt flera möjligheter till att stöda den ekonomiska tillväxten med finans- och penningpolitik. Tillgodogörande av denna möjlighet skulle direkt stöda aktiemarknaderna i ifrågavarande länder. 3) Devalveringspolitiken som Japan inlett ökar trycket på alla OECD-länder att lätta penningpolitiken. Därmed kommer den lätta penningpolitiken att fortsätta längre än vad marknaderna för tillfället uppskattar. På euroområdet kan perioden med låga räntor antas fortsätta åtminstone detta årtionde. Dessutom har sannolikheten för att ECB måste inleda penningpolitiska specialåtgärder nästa höst ökat betydligt efter räntesänkningen i maj. Eurokrisen fortsätter med svag ekonomisk tillväxt, ringa investeringar, politisk osäkerhet och brant differentierad landspecifik utveckling. Den enda säkerhetsventilen på medellång sikt i denna kris är euron som försvagas på valutamarknaderna 4) Det är sannolikt att det i denna osäkra omgivning tidvis kommer att förekomma en viss fluktuation i anslutning till utvecklingen för såväl räntor som aktiekurser och kurskorrigeringar kommer att variera med tillväxtperioder. Placeringsstrategin försöker dra nytta av dessa marknadsrörelser genom att då och då öka och minska placeringsrisken. Efter aktiekursernas kraftiga uppgång minskades placeringsrisken något i december-februari. I april ökades risken då kurserna på aktiemarknaderna sjönk. 5) Trots kursuppgången som började förra sommaren är aktier som egendomsslag rimligt förmånliga till sin värdering, särskilt med hänsyn till ränteinstrument. Detta gäller i synnerhet EM aktierna. Statslånen är för tillfället speciellt övervärderade och knappt någon placering görs i dem. Vi har diversifierat placeringarna i statslån till tillväxtstater (både valutanominerade och valutaskyddade), men inte längre till stater med högre avkastning i euroområdet. I synnerhet HY företagslånen är fortfarande mer intressanta än statslån gällande avkastningsförväntning, och speciellt relaterat till den närmaste tidens risker. Råvarupriserna har sjunkit alltför mycket i förhållande till den återhämtande världsekonomin och den strukturella förändringen i efterfrågan från tillväxtekonomier 6) Aktieplaceringarna viktas kraftigt mot länder utanför euroområdet. Tyskland är det enda europeiska land som ens är i neutralvikt. Finland, som är en del av euroområdet, är i undervikt, men de övriga nordiska länderna som fortfarande har sin egen valuta är överviktade trots att vikten minskades i februari. Sammanfattningsvis har länder, vars finansieringsbalans är god och utsikter för ekonomisk tillväxt är bättre än genomsnittet, som tillväxtekonomier i Asien, en påfallande övervikt. Även Japan är fortfarande i övervikt eftersom den japanska centralbankens aggressiva devalveringspolitik uttryckligen gagnar aktieplaceraren. Risken i Euroområdet och USA har minskats genom att senaste sommar ta med Australien och Kanada i aktieportföljen. 7) I en granskning ur branschperspektiv har industriprodukter och tjänster samt hälsovård övervikt i DM aktierna. Motsvarande är konsumtionsvaror och tjänster i undervikt, så även samhällstjänster och teknologi. Avsikten är dock att vid lämpligt marknadstillfälle
öka teknologi åtminstone till neutralvikt, branschens företag uppskattas utveckla sig bättre än genomsnitt på lång sikt. Fronts allokeringssyn 6.5.2013 Modellportföljens Neutral allokerings-% allokerings -% Diff. -- - 0 + ++ Statslån 7,6% 15,0% -7,4% Företagslån Hög risk (HY) 21,0% 10,0% 11,0% Låg risk (IG) 15,2% 25,0% -9,8% Aktier Tillväxt (EM) 24,7% 20,0% 4,7% Utvecklade (DM) 20,5% 20,0% 0,5% Råvaror 7,8% 5,0% 2,8% Kontanter 3,2% 5,0% -1,8%
Ansvarsbegränsning Detta dokument är avsett endast för informationssyfte och kundens privata bruk. Inget i dokumentet presenterat material är ett erbjudande att köpa eller sälja värdepapper eller uppmaning att inleda annan placeringsverksamhet eller anlita placeringstjänst. Informationen i dokumentet är inte en investeringsanalys i enlighet med värdepappersmarknadslagen, och inte heller avsett som placerings- eller skatterådgivning. Placeringsverksamhet är alltid förknippad med ekonomisk risk. Då en placerare fattar ett placeringsbeslut eller använder en placeringstjänst, skall han basera sitt beslut på sina egna analyser och sin egen bedömning av placeringsobjektet och/eller -tjänsten och de risker som förknippas med dessa, placeringsbeslutet kan inte fattas endast på basen av ett enskilt marknadsföringsdokument utan måste baseras på produktens information i sin helhet. Placeraren skall vara medveten om att risken förknippad med placeringar innebär att placeraren kan förlora delar av, eller hela det investerade kapitalet och att historisk utveckling inte utgör garanti för kommande utveckling. En placerare fattar varje placeringsbeslut självständigt och på eget ansvar och ansvarar även för det ekonomiska resultatet. Vid behov bör placeraren konsultera sin egen skatte-, affärsverksamhets- eller placeringsrådgivare innan han fattar placeringsbeslutet. Kunden ansvara alltid för det ekonomiska resultatet och skattepåföljderna av sina placeringsbeslut, oberoende om Front Capital eller dess anknutna ombud gjort en lämplighetsbedömning eller inte. Front Capital Ab eller dess anknutna ombud ansvarar inte för några ekonomiska förluster eller kostnader, oberoende om de uppkommit från direkta eller indirekta skador, som kan föranledas av ett placerings- eller annat beslut som baserar sig på information i detta material. Vid uppgörande av dokumentet har man strävat efter att säkerställa den presenterade informationens korrekthet och informationen baserar sig på källor som Front Capital Ab anser tillförlitliga. Front Capital Ab eller dess anställda garanterar inte att informationen, möjliga åsikter, uppskattningar eller prognoser i dokumentet är korrekta, exakta eller fullständiga eller att de presenterade sakerna är lämpliga för läsaren. Möjliga referenser i dokumentet till lagstiftning och tolkningar av denna baserar sig på Front Capital Ab:s uppfattning och tolkningen av lagstiftningen vid den tidpunkt då informationen är publicerad och Front Capital Ab kan inte garantera lagtolkningens riktighet eller permanens. Lagar och tolkning av dessa kan förändras i framtiden. Detta dokument, eller delar av det, får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan Front Capital Ab:s på förhand givna skriftliga tillstånd. Alla rättigheter förbehålles. Ytterligare information om Front Capital Ab: Front Capital Ab betjänar sina kunder på finska och till tillämpliga delar även på svenska och engelska. Då lagstiftningen så kräver kan lämplighetsbedömning göras av kunden innan en produkt eller tjänst erbjuds. Telefonsamtal med Front Capital Ab kan upptas på band. Front Capital Ab är ett värdepappersföretag vars verksamhet övervakas av Finansinspektionen, Snellmansgatan 6 och Mikaelsgatan 8, PB 103, 00101 Helsingfors, telefon 010 831 51; www.finanssivalvonta.fi. Front Capital Ab är medlem av Ersättningsfonden för investerare. Ytterligare information om tjänsteleverantören och dess tjänster fås på adressen www.front.fi. Kunden uppmanas att bekanta sig med denna information. Kunden ombedes kontakta Front Capital Ab om han vill ha ytterligare information på annat sätt än från Internet sidorna. Front Capital Ab Alexandersgatan 48 A 00100 Helsingfors Tel: (09) 6829 800 Fax: (09) 6829 8010 fornamn.efternamn@front.fi www.front.fi Front Capital Ab är ett värdepappersföretag vars verksamhet övervakas av Finansinspektionen, Snellmansgatan 6 och Mikaelsgatan 8, PB 103, 00101 Helsingfors, telefon 010 831 51; www.finanssivalvonta.fi. Front Capital Ab är medlem av Ersättningsfonden för investerare. Ytterligare information om tjänsteleverantören och dess tjänster fås på adressen www.front.fi.