Hon lever under grönt tak. Åsa Hellström om en hållbar livsstil s2. Unik marknad till Möllevången. Malmö ger grönt ljus till stadsbussar

THE RECYCLIST: Jag bestämde mig för att tura på blöjorna s17 Åsa Hellström om en hållbar livsstil s2 nummer 1.2007 i detta nummer: Unik marknad till Möllevången Claesgatan blir marknadsgata när Street kommer till Malmö s4 Intresset för Rättvisemärkt-produkter har verkligen ökat. Företagen inser att det här är något inte bara ett fåtal efterfrågar, utan något nästan alla konsumenter vill ha. s7 Malmö ger grönt ljus till stadsbussar Trafiksignaler prioriterar bussar s5 Klimatsmart semester ledighet som känns bra Guide till hur du planerar en klimatklok semester mitten sidan8 Hon lever under grönt tak Melonia visar vägen till rättvis handel Fem tjejer tog rättvisan i egna händer s6

2 Grön Stad nummer 1.2007 nummer 1.2007 Grön Stad 3 En hållbar livsstil börjar i barndomen en gång för länge sen hörde jag en livsstilsforskare tala. Hon berättade att det man lär sig och upplever som barn är det man refererar till i resten av sitt liv. Vi har väl alla hört en äldre släkting säga: Ni bara gnäller och gnäller. På min tid fick vi gå till skolan om det så var en meter snö och även på lördagar. I trätofflor! Barndomen sätter prägel på resten av livet. Då inser också var och en att det ligger ett stort ansvar i vad vi förmedlar till barnen idag. att få några minuters goda råd som vuxen från radio, tv, Internet, litteratur eller föreläsningar har svårt att ge reella och bestående förändringar hos människan. Ny kunskap behöver landa och kopplas ihop med det man redan vet och känner till. Att lära om blir alltså lite svårare. Då förstår vi att leva i en föränderlig värld blir ännu mer besvärligt. Det många av oss lärde sig som barn passar inte riktigt in i den tid vi lever i nu och den framtid som vi möter. det personliga ansvaret blir allt större när det gäller att förändra och påverka utvecklingen i samhället och för detta behövs kunskap och handlingskompetens. Kunskapen för att förstå rena fakta och handlingskompetens för att kunna ta ställning i värderingsfrågor, argumentera för sin ståndpunkt och se till att handlingen blir övervägd och målmedveten. Det är alltså här vi behöver lägga krutet på våra barn. Barnen måste själva bli delaktiga, inte enbart bli matade med fakta. De måste lära sig att själv ställa frågor och att ompröva sina beslut och se sig som framtida makthavare. Barn behöver få fundera över sin egen situation och livet runtomkring och förstå att deras förhållningssätt kan leda till en annan utveckling än den vi har idag. malmö stad erbjuder en mängd lyckade miljöpedagogiska projekt till skolbarn i varierande åldrar. Projekten utgår från barnens vardag kopplat till olika begrepp som klimatfrågan, trafik, framtida samhället, energifrågor och varför det är som det är idag. Projekt som Klimat-X, El-agenten, Ribersborgs vattentält med marin verksamhet, Naturskolan, Hylle vattentorn och Rent skitsnack! är efterfrågade i stans alla skolor och alltfler barn får större insikt i de förändringsprocesser som är nödvändiga för en utveckling i samhället vi alla kan stötta och tjäna på. Dagens unga lär sig, på ett positivt sätt, att tillgodose kommande generationers möjligheter och behov för ett bra liv. Låt oss fortsätta så. Åsa Hellström miljöpedagog Åsa Hellström arbetar med miljöpedagogiska frågor på miljöförvaltningen. Hon har drivit Klimat-X i fl era år och träffat fl era tusen elever och pedagoger. Läs mer på: www.klimatx.se Vi som gör tidningen ANSVARIG UTGIVARE direktör Kent Holmgren, miljöförvaltningen. REDAKTIONEN Birgitta Gisby, Monika Månsson, Malin Sandström, Anders Ekström, Daniel Nilsson, Tor Fossum, Mikael Ringman. GRAFISK FORM ADRESS Grön Stad, Miljöförvaltningen, 205 80 Malmö. TELEFON 040-34 20 53 FAX 040-30 41 05 E-POST gron.stad@malmo.se DEBATTINLÄGG boktips, reportageuppslag Innehåll Grön Stad nummer 1.2007 s4 s5 s6 s7 s8 Möllevången Market Grönt ljus för stadsbussar Rättvis handel i praktiken Rättvisemärkt en god affär Hon lever under grönt tak s10-11 Nya resvanor tar hänsyn till klimatet s12 s13 s14 s16 s17 s19 29 torsdag Jonas 19 torsdag Harald 10 torsdag Esbjörn 13 söndag Linnea 20 söndag Karolina Lindängen får lyft i nytt projekt Fosie sparar energi Han lär dig köra smartare Solen är gratis Carl Flint: The Recyclist Naturguiden: Lernacken och Stenören kalendarium Mars 2007 April 2007 Maj 2007 medmera honoreras efter överenskommelse. ANNONSER Patrik Madsen telefon 040-52 00 54. TRYCK 33.000 exemplar hos JMS Mediasystem som är ett Svanenmärkt tryckeri. Insändare och uppgifter om kommande evenemang, aktioner eller möten emottages tacksamt. Semestra klimatsmart Det är hög tid att planera semestern. Det finns all anledning att göra det på ett klimatsmart sätt. Hur kan man göra? Brittiska Världsnaturfonden har gjort en rapport om holiday footprinting som ger några tips: Ta semester när andra inte gör det. Under högsäsong tänjs resurser på populära resmål till det yttersta. Tre äldreboenden och en golfklubb fick Malmö stads miljöpris 2006. En av pristagarna är Lundavägens vårdboende. Ni driver de här frågorna lite före de andra och är goda exempel och förebilder, sade Carina Nilsson, miljöpriskommitténs ordförande, när priset delades ut. Eva Ingor, enhetschef på Lundavägens vårdboende, är liksom sina medarbetare glad över uppmärksamheten, men också en smula generad. Hon tycker inte att det är så märkvärdigt vad de håller på med. Det känns ganska naturligt att Ställ krav på arrangörerna. Finns någon miljöpolicy? Fråga! Tänk lokalt. Anlita lokala företag som anordnar utfl ykter och annat. Rapporten kan du hitta på www.wwf.org.uk sök på vacation. Mer om klimatsmart semester kan du läsa om på sidan 10 11. Kerstin Andersson och Eva Ingor (th) har fått pris för sitt miljöarbete. Bild: Anders Ekström. Konsumentverket stödjer storstadsområden Konsumentverket satsar under 2007 på bidrag till organisationer och föreningar som bedriver verksamhet för konsumenter i utanförskapsområden. Bidraget, totalt minst fyra miljoner kronor, omfattar storstadsområden som har tecknat lokala utvecklingsavtal med staten. Prisade för miljöarbete Du är ny politisk ordförande i miljönämden. Hur insatt i miljöfrågor är du? Ganska väl insatt vill jag påstå. Jag har jobbat med miljöfrågor i mer än tio i år i mitt jobb som facklig förtroendeman på Akzo Nobel. Sedan behöver jag inte vara den som har mest sakkunskap bara för att jag är ordförande. Det finns en oerhörd kompetens hos våra tjänstemän, dessutom har jag erfarna kollegor i nämnden. Vilken är den viktigaste miljöfrågan för Malmö framöver? Trafiken, helt klart. Det finns för många bilar i staden. Vilket källsortera. Det är ju inget jobbigt med det. Vi skulle kunna återvinna mera om vi bara hade kärl till det. Sedan två år tillbaka sorterar personalen på Lundavägens äldreboende glas, glödlampor, lysrör, batterier och kartong. Man har också gått över till miljövänliga tvättmedel, rengöringsmedel och diskmedel. Och så har vi lärt oss att dosera rätt. Tidigare doserade alla hej vilt, men det blir inte renare för att man använder mer diskmedel. Däremot blir det sämre för miljön. På Lundavägens vårdboende är personalen också återhållsam med engångsmaterial. Och så har man också märks på våra gator, där vi idag har för höga halter av kvävedioxid. När jag bodde i Kirseberg cyklade jag ofta förbi Värnhemstorget och där tycker jag att man ibland kan känna hur smutsig luften är. Vi måste alla vara beredda på att göra vissa uppoffringar för att klara av att minska trafiken. Låta bilen stå, cykla mer, åka mer buss. Och ha en bra relation till naturen. Hur gör du själv? Lever du som du lär? Jag försöker. När jag rör mig inne i staden går jag gärna, även om det tar en halv timme eller till och med en timma att komma skaffat två tjänstecyklar. Vi går eller cyklar om vi ska någonstans inom stan. Priset är på 40 000 kronor. Lundavägens äldreboende delar det med Blombukettens äldreboende och Öresundsgården samt med Kvarnby golfklubbs miljökommitté som bland annat har skapat fågel- och fladdermössholkar och en blomsteräng vid golfbanan. Lilla miljöpriset tilldelas miljöpedagogerna Michael Palmgren och Peder Hansson, SEA U för arbetet med att låta stadens barn och ungdomar upptäcka och uppleva havet och stranden vid Ribersborg. fram. Jag röker inte, dricker inte och konsumerar mindre kött. Men med den situationen jag lever i måste jag köra bil. Eftersom jag har fem barn behöver jag en stor bil och i den storleken är det inte lätt att hitta en miljöbil. Jag hoppas att utbudet hinner öka tills nästa gång jag ska byta bil. Hur hamnade du i politiken? Jag är palestinier, född i Libanon, och där blev jag tidigt politiskt aktiv. När jag kom hit efter kriget 1982 var jag redan socialist. I Libanon läste jag sociologi på universitetet, här hade jag tänkt I Malmö handlar det om stadsdelarna Fosie, Hyllie, Rosengård och Södra Innerstaden. Den första ansökningsrundan om projektbidrag avslutas 20 april. Källa: Konsumentverket Ekokocken Ali rekommenderar Jönssons frestelse 4 port Detta behöver du: 200 gram nötfärs 560 gram skivad potatis förvälld ett par minuter 80 gram gul lök 5 dl mjölk 120 gram ketchup 40 gram tomatpuré salt och peppar efter behov och smak Gör så här: Sätt ugnen på 175 grader. Hacka löken och bryn med färsen till grynig konsistens. Smaksätt med ketchup, tomatpuré, salt och peppar. Späd med mjölken och koka upp. Red med mjöl till simmig konsistens. Lägg ett tunt lager potatis i botten. Lägg köttfärsen över och sedan ett lager potatis till. Grädda i ugnen ca 175 grader i ca 40 min. Pizzasallad 4 port 150gr strimlad vitkål 100gr röd paprika 1 krm svartpeppar 1 krm oregano 5 dl olja 2 msk vinäger salt Jamal El-Haj utbilda mig till psykolog. Jag började jobba skift på Akzo Nobel för att slippa ta studielån. Sedan fick jag möjlighet att utbilda mig inom företaget. Jag stannade här och då var det självklart för mig att engagera mig fackligt. 1991 gick jag in i socialdemokraterna. Ni är inte många Malmöpolitiker med utländsk bakgrund. Det är sant. Men vi är inte många bland kommunala chefer heller. Eller bland företagsledare. Vi behöver öka mångfalden. Genom att visa att det är möjligt, försöker jag efter bästa förmåga vara en förebild. Sugen på en utflykt? På adressen www.snf.se/naturkartan har Naturskyddsföreningen samlat tips på intressanta platser att besöka för natur- och friluftsintresserade. Här finns bland annat alla nationalparker, naturreservat, djurskyddsområden och inventerade ängs- och betesmarker. Jönssons frestelse på ekologiskt vis är en av ekokocken Ali Sens favoriter. Den ska serveras med Alis pizzasallad. Alla ingredienser ska vara ekologiska. Ali Sen är kock på Djupadalsskolan, Malmös första ekologiska skolkök.

4 Grön Stad nummer 1.2007 nummer 1.2007 Grön Stad 5 Över tusen almar fälls i år Gatukontoret räknar med att tvingas fälla 1 150 almar under våren. Omkring 200 av dem ersätts. Arne Mattsson, avdelningschef på gatukontoret, säger smått uppgivet att kommunen har tappat greppet över almsjukan. Vi fäller almar i takt med att de blir sjuka, berättar Arne Mattson som efter årets fällning räknar med att ha ungefär 8 150 almar kvar på kommunal mark i Malmö. Gatukontorets driftbudget räcker till återplantering av ungefär 200 träd. De nya träden hämtas från många olika arter, för att minska sårbarheten vid eventuella framtida trädsjukdomar. Landskapsingenjör Mattias Thelander berättar att gatukontoret i högre utsträckning väljer att plantera grövre träd, med en diameter på 18-20 eller 20-25 centimeter. Det kostar lite mer, men i gengäld ger det ett färdigare resultat med höjder på fem-sex meter och mycket grönmassa, vilket jag tror Malmöborna uppskattar. Dessutom minskar vandaliseringsrisken med grövre träd, berättar Mattias Thelander. I vår fälls träd i Friluftsteatern i Pildammsparken, Fridhemstorget vid pastorsexpeditionen, Bastion Älvsborg på Norra Vallgatan, Jägersrovägen vid Moskén samt i Teaterparken. Ersättningsträd på gång: Friluftsteatern i Pildammsparken: idegran (i markplan), korstörne (på kullen). Mas entré: pelarformad gingko. Lantmannagatan: italiensk al. Vanåsparken, Djupadal: Nordamerikanska arter, bland andra hickory. Carl-Gustafs väg, mittrefugen: robinia. Ärtholmen, rondeller: äkta kastanj. Hålsjö/Svansjö: rödek och manna-ask. Planteringar är på gång i år eller nästa år även på Fridhemstorget, Bastion Älvsborg och Geijersgatan. Miljöbil ger gratis p-plats Fri parkering i Malmö för miljöbilar. Det beslutet väntas Malmös politiker fatta i vår. Ett förslag presenterades för politikerna i tekniska nämnden redan i slutet av februari, men skickades tillbaka till tjänstemännen för justeringar. Det gamla förslaget omfattade bara miljöbilar som köps efter beslutet, något politikerna inte tyckte var generöst nog. Ett nytt förslag är på väg fram som innebär följande: Gratis parkering för alla miljöbilar, gamla som nya, på all kommunal parkering. Ett tillstånd kostar 300 kronor och gäller i tre år. Tillståndet gäller i två timmar åt gången med p-skiva. Det omfattar även p-platser med tidsbegränsning, exempelvis 30 minuters parkering. Förslaget ska först godkännas av tekniska nämnden och därefter av politikerna i kommunfullmäktige. Max Hanander på gatukontorets trafikmiljöenhet berättar att det även finns ett ärende om att anpassa Malmös miljöbilsdefinition till den statliga. Också detta beslut ska fattas i kommunfullmäktige. Jag hoppas att vi kan införa det här till sommaren, säger Max Hanander. I Malmö finns idag 2800 miljöbilar enligt trafikregistret. Av dem ägs 375 av Malmö stad. I nuläget har elbilar fri parkering i Malmö. Så här kan den nya Claesgatan se ut nästa år (taket är en idé, inget beslut är fattat). Modell: Anders Hellström, Sofia Leander, Ylva Mazetti. Möllevången market En Möllevången-variant av Camden Market: en stor helgmarknad med unga kläddesigner, smyckeshantverkare, ett ekologiskt matcentrum allt detta kan bli verklighet nästa år. Då startar förvandlingen av Claesgatan och kvarteret Leonard. camden market i London är en enorm och myllrande marknad där folklivet i sig är en turistmagnet. Här säljs inte det vanliga marknadsskräpet, åtminstone inte enbart, utan här finns också det originella, det oväntade, konstnärliga och egensinniga. I Malmö vill Stena Fastigheter ta initiativ till något liknande i och kring Leonard-gallerian på Claesgatan. själva claesgatan ska göras smalare och bli en gårdsgata. Då hållbar utveckling blir det plats till marknadsstånd och aktiviteter även på trottoarerna. Vi vill skapa ett koncentrat av det bästa med Möllevången, säger Benny Thell, fastighetsansvarig på Stena Fastigheter i Malmö. Mitt ansvar är att förädla våra fastigheter och då måste man hitta bästa lösning för respektive fastighet. På Möllevången måste man bygga på det som finns. Möllevången är inte Västra Hamnen och man ska inte försöka likna det heller. Däremot vill vi ha verksamheter med kvalitet. Det är inte en ny loppmarknad vi vill skapa, utan något nytt och spännande. Det här kan bli en turistmagnet i Malmö. benny thell talar om att ta fasta på de positiva krafter som finns på Möllevången här finns det lokala och globala sida vid sida och förstärka dem. Designmarknaden Street, som har etablerat sig som en helgattraktion vid Hornstull i Stockholm, har länge varit intresserad av att komma till Malmö. Street blir en av Stenas partner och ska vara med i utformningen av Malmömarknaden. Nya designer och hantverkare vill vi ha här också. Sedan tror jag att man kan utveckla Bondens egen marknad. Möllevången skulle kunna bli ett centrum för ekologisk mat och lokalt producerade produkter, säger Benny Thell. för bara ett par år sedan rustades Leonard-gallerian upp. Förändringen har blivit ett lyft, säger Benny Thell men gallerian har inte fått någon nytillströmning av kunder. Nu blir det nya förändringar. Exakt hur vi gör invändigt kan vi ännu inte säga. Det handlar mer om att utveckla det som finns än att skapa något helt nytt. Maj 2008 är det startdatum som Stena Fastigheter har ställt upp. Malmö ett föredöme i hållbar utveckling Worldwatch Institutes senaste årsrapport handlar om de stora miljöproblemen i världens stora städer. Några städer finns med som positiva exempel. En av dem är Malmö. worldwatch institute är en nordamerikansk oberoende organisation som sedan mer än 20 år tillbaka publicerar en årlig granskning, State of the world. I denna uppmärksammade rapport tar WWI upp angelägna problem och utmaningar när det gäller en global hållbar utveckling. Rapporten 2007 handlar om Molly O Meara Sheehan gillar Malmö. Läs mer på: www.worldwatch.org urban utveckling. I samband med publiceringen besökte redaktören Molly O Meara Sheehan Malmö högskola. anledningen? Ett uppslag i boken ägnas åt Malmö och Västra Hamnen, som ett exempel på vad storstäder kan göra för att bidra till en långsiktig hållbarhet. Det är första gången på 24 år som State of the world tar upp städernas problematik. Det beror på att vi ser att en stor del av den globala utvecklingen är knuten till vad som sker i städerna. Storstädernas trafik- och miljöutsläpp är oerhörda utmaningar inför framtiden. Av världens tre miljarder fattiga människor bor exempelvis en tredjedel i städer, berättade Molly O Meara Sheehan som mötte studenter, lärare och tjänstemän. en av frågorna hon fick var hur Malmö hamnade i State of the world. Vi ville inte bara göra en eländesskildring och berätta hur illa ställt det är i världen, utan ville också lyfta fram några goda exempel som kan tjäna som inspiration för andra. Att det blev Malmö är inte så konstigt, ni börjar bli ganska kända för den satsning som har gjorts i Västra Hamnen. Grönt ljus för stadsbussar Bussar ska prioriteras i Malmötrafiken. I sommar ställs 42 trafikljus om så att de reagerar när stadsbussar närmar sig. Signalerna kan hålla grönt längre eller korta tiden vid rödljus. signalprioritering för busstrafiken är ett projekt som genomförs av gatukontoret och Skånetafiken med stöd av pengar från EU-projektet Civitas Smile. Någon gång i maj ställs trafiksignalerna om. I höst ska systemet vara i full drift, berättar Tommy Jensen som arbetar med Malmö stads trafiksignaler på gatukontoret. utprovning och beräkningar finjusteras nu inför genomförandet. Hur kommer det att påverka trafiken? Det blir ingen dramatisk skillnad. Men det är klart att man kan bli stående vid ett rödljus tio sekunder längre än man brukar. Men det är inte så att stadsbussarna alltid får grönljus. Kommer bus- I vår drar miljöförvaltningen igång ett projekt för att skapa Malmös 20 första klimatneutrala företag. Ett av dem är Elanders tryckeri i Malmö. Vi har ställt upp som mål inom koncernen att alla företag ska verka för att minska vår klimatpåverkan. Men det var inte så lätt, märkte vi snart. Var skulle man börja? När möjligheten att delta i det här projektet dök upp passade det oss perfekt. Robert Gilderson är kvalitetsoch miljöansvarig på Elanders i Malmö och ingår i hela Elanderskoncernens miljögrupp. Han berättar att det som händer i Malmö följs av de övriga företagen i koncernen. Om projektet faller väl ut kan de andra följa efter. Vår miljöprofil är något som vi sen från en korsande gata när en annan buss har prioritering får den förstås vänta. Samma sak om den kommer en stund efter, vi kan ju inte hålla grönt hela tiden, säger Tommy Jensen. idén med signalprioritering för busstrafik är en tydlig markering för att gynna kollektivtrafiken. I flera städer, såväl i Sverige som internationellt, finns signalprioritering i olika former. I exempelvis Holland ges väldigt stora fördelar till bussar på bekostnad av andra trafikanter. I Holland får en fotgängare inte många sekunder på sig att ta sig över gatan, säger Tommy Jensen och förklarar att den svenska signalprioriteringen är mjukare. Det måste finnas en säkerhetsmarginal när fotgängare tar sig över gatan. I bussarna används samma teknik som Skånetrafiken använder till sina automatiska avgångstavlor. Bussen skickar en radiovåg som en mottagare på trafiksignalen fångar upp. i början ingår endast stadsbussar i projektet. Så småningom ska även regionbussar omfattas av signalprioriteringen. Beroende på i vilket ljusläge trafikljuset är i, kan olika scenarier inträffa: Grönt ljus: grönläget varar några sekunder längre så att bussen kan passera. Rött ljus: rödläget blir kortare så att bussen får kort eller ingen väntetid. Grönt ljus, variant 2: I en korsning med relativt mycket trafik, finns en möjlighet att korta grönläget när bussen börjar närma sig, sedan visa rött och släppa fram korsande trafik under en kort period och därefter slå om till grönt igen lagom till bussen är framme. signalprioritering är en åtgärd som gynnar kollektivtrafiken. Den och andra liknande åtgärder finns med i det programförslag som har tagits fram för att sänka halterna av kvävedioxid i Malmö. Ett annat förslag är att inrätta särskilda bussfiler på några gator i Malmö, något som tjänstemän just nu tittar på. Några gator som diskuteras är Bergsgatan och Södra Förstadsgatan mellan Södervärn och Dalaplan. Företag arbetar aktivt för neutralt klimat slår vakt om, det är något som betyder mycket för oss och våra kunder. Sedan kan vi ju faktiskt också tjäna pengar genom att minska förbrukning av el och värme, säger Robert Gilderson. liksom övriga deltagare i projektet ska Elanders börja med att beräkna vilka koldioxidutsläpp företaget bidrar med, dels egna, dels andras, exempelvis underleverantörers transporter. Därefter görs ett åtgärdsprogram upp. Målet, berättar projektledaren Susanna Winblad på miljöförvaltningen, är att företagen ska minska sina koldioxidutsläpp så att de kommer ned till noll. Först då blir de helt klimatneutrala. Men det är svårt att nå dit direkt. Då får företagen i stället stödja åtgärder som minskar utsläppen i motsvarande Robert Gilderson arbetar med att göra Elanders klimatneutralt. Bild: Anders Ekström klimat Tommy Jensen på gatukontoret förbereder signalprioritering för Malmös stadsbussar. Bild: Mikael Ringman grad i andra och fattigare länder. Susanna Winblad berättar att Klimatneutrala företag ingår i EUprojektet Intelligent Energy, en del i Secure-programmet, där Malmö deltar tillsammans med danska Hilleröd, irländska Dublin och estländska Tallinn. projektet har som mål att få med minst 20 företag och organisationer. Miljöförvaltningen är en av deltagarna. Självklart måste vi se över vår egen miljöpåverkan, säger Susanna Winblad, som drog i gång projektet 6 mars med en första seminarieverkstad. den 30 mars arrangeras i Stockholm ett seminarium där EUkommissionär Margot Wallström bjuder in Malmödeltagarna och andra företag att delta. Syftet är att skapa ännu fler klimatneutrala företag. Ett bättre kattliv Om du inte tänkt skaffa kattungar bör du kastrera din katt när den blir könsmogen. Passa på nu! Djurskyddet Malmö erbjuder i samarbete med Djursjukhuset Malmö, kastrering av Din katt, 400 kr för hona och 250 kr för hane. I priset ingår kastrering, ID-märkning,* foderprov, medlemskap ett år i Djurskyddet Malmö och tidningen Djurskyddet. Försäkringserbjudande från Agria. Gäller kattägare i Malmö stad till och med maj 2007 mot uppvisande av denna annons. Gäller endast på Djursjukhuset Malmö. Ring och beställ tid! *Reg. avgift i SKK tillkommer med 120 kr. Ring 040-55 22 00

6 Grön Stad nummer 1.2007 nummer 1.2007 Grön Stad 7 Pengar till det första inköpet lånade de av en kompis. De kom hem till Sverige med ett hundratal plagg, som de sålde under Malmöfestivalen. Utan kostnad fick de en låna en hörna av Zenits och Uma Bazaars stånd på Regementsgatan. Thatsanie Sieda, Ellen Aurelius, Kati Nagy, Tove Meng och Carla Da Costa Bengtsson har tillsammans skapat Melonia. Rättvis handel i praktiken Under en resa till Bangladesh bestämde sig fem tjejer för att handla rättvist. I byn Thanapara designade de kläder som syddes upp på plats. De betalade ett rättvist pris för plaggen som de sålde på Malmöfestivalen. Nu funderar de på hur de kan arbeta vidare i större skala. de kallar sig Melonia. Ellen Aurelius, Carla Da Costa Bengtsson, Thatsanie Sieda, Kati Nagy och Tove Meng möttes på Tomelilla folkhögskola. Under 2005-2006 gick de Sydasienlinjen, en utbildning där själva målet är en tre månaders resa till Indien och Bangladesh och alla gör ett fältarbete. Folkhögskolan hade sedan tidigare goda kontakter med Thanapara Swallows Development Society, en organisation som arbetar med ett textilprojekt i byn Thanapara. Projektet ger försörjning åt omkring 200 kvinnor i Thanapara. Mycket går på export. De producerar kläder efter mönster som de får utifrån. I den här långa tillverkningskedjan så svarar kvinnorna bara för själva produktionen. Om de kan ta hand också om designen av kläderna skulle de kunna ta hand om en större del av kedjan. säger Carla Da Costa Bengtsson. Men, säger Ellen Aurelius, i en by i nordvästra Bangladesh har man inte så stor koll på europeiskt mode. där kommer melonia in i bilden. Idén är att tillsammans med kvinnorna Melonia står för idéerna och kvinnorna för sömnadskunskaperna ta fram kläder för den svenska marknaden. Så får Thanapara ett högre pris för sina kläder. Jag och Ellen hade under resans gång tankar om att göra något som främjar en rättvisare handel men vi visste inte hur vi skulle börja, berättar Thatsanie Sieda, men när vi träffades i Calcutta bestämde vi oss att ta ett lån av en god vän så att vi kunde köpa in kläder i Thanapara. Ingen i Melonia hade designat kläder tidigare och ingen var något modeorakel. Men alla gillar att vara kreativa och alla gillar kläder. Vi utgick från ett plagg vi tyckte om och så sade vi lite tajtare där, lite bredare där. Och så valde vi tyger och färger, berättar Tove Meng. De kom hem till Sverige med hållbar konsumtion Bild: Anders Ekström Melonia-kläderna skapas i byn Thanapara i Bangladesh Bild: Sebastien ett hundratal plagg, som de sålde under Malmöfestivalen. Utan kostnad fick de låna en hörna av Zenits och Uma Bazaars stånd på Regementsgatan. de sålde inte bara kläder utan passade på att sprida information om Thanapara och att genomföra en liten marknadsundersökning. Melonia handlar inte bara om att sälja kläder och om oss utan också om att sprida kunskap om Thanapara. Målet är att bidra till en utveckling i Thanapara och öka kunskapen om en rättvisare handel, berättar Kati Nagy. Folkhögskoletiden är över. Några har flyttat från Malmö till jobb och studier på annat håll. Men Melonia lever. i mitten av februari samlades de för ett planeringsmöte i Malmö. Idéer finns, fast det är mycket som behöver falla på plats. Drömmen vore att kunna göra detta på en nivå så att det kan bli pengar så att alla kvinnor som vill kan gå klart skolan. Och att det samtidigt ger oss en möjlighet till försörjning. Hittills har vi bara jobbat ideellt, berättar Ellen Aurelius. rättvist Schysta rosor Nu finns också rättvisemärkta rosor att köpa. Blomsterproduktionen har blivit omdiskuterad på senare år. Europeiska snittblommor produceras billigt och under svåra arbetsförhållanden i Kenya i Afrika. Inför Alla hjärtans dag i februari kom så de första rättvisemärkta rosorna till Sverige. Konsumenter har länge efterfrågat rosor som producerats under schysta förhållanden och det känns verkligen bra att dagligvaruhandeln svarar och förser sina butiker med rosor certifierade av Rättvisemärkt. Detta är en mycket viktig utveckling för blomsterbranschen, säger Josefin Unger Belin, produktansvarig för rosor på Rättvisemärkt. Fair trade-rosor finns sedan tidigare till försäljning i nio länder. Fair tidning På andra sidan Öresund finns numera också en rättvisemärkt tidning. Den danska fairtrade-organisationen har börjat ge ut en egen tidskrift Fair Nok. I Danmark går rörelsen liksom i fl era andra länder under beteckningen Max Havelaar, som döpts efter den holländska boken med samma namn. Här kan ni läsa Fair nok på nätet: www.maxhavelaar.dk/default.aspx?id=920 Ikea tar steget Ikea börjar med Rättvisemärkt kaffe på alla sina varuhus i Sverige. Det gäller för både personal och våra kunder, säger Eva Stål på Ikeas informationsavdelning. Hon berättar att det för ett stort företag som Ikea är viktigt att ständigt arbeta med frågor som rör etik och miljö. Det ekologiska sortimentet utökas ständigt. Kaffet är både ekologiskt och Rättvisemärkt. Det känns jättebra att kunna erbjuda något som garanterat respekterar mänskliga rättigheter, säger Eva Stål. Garaget bibliotek på nytt vis Mellan Slottsparken i centrum och Lindängenbiblioteket längst i söder i Malmö är det tomt på bibliotek. Inte heller finns någon mötesplats för alla i södra Malmö. Garaget ska fylla båda dessa luckor. i det gamla bussgaraget i kvarteret Facklan på Lantmannagatan ska mötesplats så sakteliga växa fram under våren. Garaget är det troliga ännu ej beslutade namnet. Det är en gemensam satsning från stadsdelarna Södra Innerstaden och Fosie. Projektledaren Svenjohan Davidsson i Södra Innerstaden berättar att det från början rörde sig om två parallella processer. En för att få till stånd ett Rättvisemärkt en god affär Något är på väg att hända med Rättvisemärkt. Vad som var välmenande och alternativt är på väg att bli lönsamt och ett tecken på kvalitet. den nya kaffekedjan Barista Fair Trade Coffee, med huvudkontoret i Malmö, är ett av de tydligaste exemplen. I mitten av mars öppnade Barista sitt nya kaffehus i bästa affärsläge på Södra Förstadsgatan. Bakom kedjan står tre personer som tidigare fanns i ledningen för Espresso House och som valde att starta eget när Espresso House köptes upp av ett brittiskt bolag. Björn Almér, Nina Forsberg och Maria Andersson är unga och affärsinriktade. En rättvisemärkt kaffekedja är en affärsidé de tror på och tycker känns bra att syssla med eftersom den vilar på en schyst grund. Vi bedömer att tiden är mogen för ett koncept där man låter etik och miljö genomsyra hela värdekedjan. Tidigare uttryckte konsumenter kanske sina värderingar mer genom avståndstagande, konsumenter bojkottade exempelvis Shell och franska viner. Nu väljer man att agera genom positiva val. Det som blev en eye opener på mig var när Marks & Spencer förra året bestämde sig för att bara sälja Fairtrade-kaffe. Då insåg jag att Rättvisemärkt hade blivit mainstream. på rättvisemärkt håller Daniel Sommerstein med om att rättvisa produkter har fått ett genombrott. Intresset för Rättvisemärktprodukter har verkligen ökat. Företagen inser att det här är något inte bara ett fåtal efterfrågar, utan något nästan alla konsumenter vill ha. Då blir det allt viktigare för företag att visa att de står för något gott och etiskt, säger Daniel Sommerstein. nytt stadsdelsbibliotek och en annan för att skapa ett centrum för integration och utveckling. När det gäller stadsdelsbibliotek har man sneglat på engelska idea stores, där biblioteken tjänar många olika syften. (läs mer på www.ideastore.co.uk). centrum för integration och utveckling är tänkt som en knutpunkt för kunskap och aktiviteter kring mångfaldsfrågor. Här kan forskare, föreningar, tjänstemän samlas för olika projekt och insatser. Vi insåg efter ett tag att här fanns synergieffekter att göra. I Facklan finns dessutom redan musikhuset Arena 305 och man skulle kunna tänka sig att det blir en gemensam ingång till alla tre Björn Almér satsar på Rättvisemärkt kaffe. Bild: Anders Ekström FLER RÄTTVISA FÖRETAG IKEA: Har gått över till Rättvisemärkt kaffe på sina varuhus. SCANDIC- OCH HILTONHOTELLEN: Säljer bara Rättvisemärkt kaffe. WAYNES COFFEE: Det vanliga svarta kaffet är Rättvisemärkt. PIZZA HUT: Säljer bara Rättvise märkt kaffe Bussgarage blir bibliotek i vår. verksamheterna. Då skulle man verkligen skapa en mötesplats, säger Svenjohan Davidsson, men poängterar att det inte är bestämt att det ska bli så. själva poängen är att inget kring innehåll och utformning är bestämt. Tanken är att Garaget ska bli Storbritannien är föregångslandet. Där närmar sig Fairtrade-utbudet två tusen produkter. Där kan Fairtrade sägas ha nått ungefär samma nivå som ekologiska produkter har gjort i Sverige. marks & spencer har numera också rensat ut ej Rättvisemärkt te från hyllorna. Sainsbury s, den näst största livsmedelskedjan, säljer från och med i år endast Fairtrade-bananer. Storbritannien har idag tre kaffekedjor som bara säljer Rättvisemärkt kaffe. ett möjligheternas hus som samlar invånare från Sofielund, Augustenborg, Nydala och andra områden. Menar man allvar med en sådan ambition måste man också låta invånarna vara med och bestämma vad huset ska innehålla, säger Svenjohan Davidsson. När Södra Innerstaden/Fosie För Barista Fair Trade Coffee var det naturligt att åka till England för att söka inspiration. i höstas öppnade Barista vad de kallar för ett testkafé i Uppsala. Med Malmölokalen börjar de affärssatsningen på allvar. I april öppnar vi i Umeå. Sedan startar vi nästan en ny verksamhet i månaden under hela året. Vi har redan klart med nummer två i Malmö, i anläggningen vid Värnhemstorget som öppnar nästa år, berättar Björn Almér. Svenjohan Davidsson. tar över fastigheten i april får de tillgång till en helt rå lokal. Under några seminarier under våren får föreningar, unga och vuxna, företagare och andra vara med i idéprocessen kring husets innehåll. Vi räknar med att öppna i liten skala till hösten. Sedan kommer innehållet att växa fram successivt.

8 Grön Stad nummer 1.2007 nummer 1.2007 Grön Stad 9 I Sverige har vi en lång tradition av gröna tak. Gräs och torv var länge ett sätt att skydda och täta taken och samtidigt isolera mot kyla. De lade ett grönt tak på härbret Text: Catarina Rolfsdotter-Jansson Bild: Karin Oddner Carolin Freccero visar stolt upp det gröna taket på sitt härbre i trädgården i Vintrie. Att taket blev grönt var ett av familjens många medvetna miljöval. I Tyskland där jag kommer från finns det regler om att man måste ersätta den växtyta man bebygger. Det inspirerade mig att göra likadant här. carolin och hennes man Stefan bor i en tillbyggd skånelänga med en generös trädgård där de yngsta barnen, tvillingar Paula och Frans, 7 år, och lillasyster Alma, 5, gärna leker. När tvillingarna föddes hade Stefan redan två tonåringar i ett tidigare äktenskap och sovrummen blev för få. Då byggdes härbret, där sonen Carl flyttade in. Det gröna taket på härbret kommer från Bo01. Familjen besökte Bomässan och fick kontakt med firman Vegtech, som gick med på att sälja några kvadratmeter av sitt utställningstak när mässan stängde. Sedumtaket, som består av en fiberduk och ett nät där växtligheten får fäste, ligger på takpapp. Det var enkelt att lägga det gröna taket, som kom i hanterbara fyrkantiga bitar, några centimeter tjocka, berättar Carolin. Vi har inte behövt sköta det alls, det fungerar bra som isolering och grönskan ger taket en längre livslängd. carolin och stefan ville gå vidare och lägga grönt tak på hela sitt 200 m2 stora hus, men det visade sig vara omöjligt eftersom taket lutade för kraftigt. De tycker båda att det är viktigt att ha en hållbar inställning till den värld vi lever i, och i deras kök står flera lådor med ekologiska livsmedel. Om de flyttar från Vintrie vill Carolin gärna ha ett hus med grönt tak, då helst ett tak med örter som blommar på sommaren. Hennes pappa i Tyskland har anlagt en svagt sluttande örtpyramid på takterrassen till sitt nya företag. Det är så vackert när takets utseende skiftar med årstiderna, både i färg och i tjocklek. Därför skulle jag helst vilja ha ett sedum-ört-tak eftersom då effekterna blir än mer slående. Och eftersom det är tjockare isolerar det ännu bättre. När våra städer växer försvinner grönytor och växt- och djurliv får stryka på foten. Att anlägga grönytor på befintliga och nya tak är ett sätt att vinna tillbaka naturen och samtidigt få flera andra fördelar på köpet. I Sverige har vi en lång tradition av gröna tak. Gräs och torv var länge ett sätt att skydda och täta taken och samtidigt isolera mot kyla. Efter att ha varit ovanliga i många decennier börjar det igen bli en allt vanligare syn med gröna tak, både på kommersiella fastigheter och privata hus. Carolin Freccero och dottern Alma trivs under det gröna taket i Vintrie. energi FÖRDELARNA MED GRÖNA TAK ÄR MÅNGA: Det skyddar mot sommarvärme och isolerar på vintern. De ger en mindre belastning på avloppsnätet genom att en stor del av regnvattnet tas upp av de gröna växterna eller dunstar bort. De ger ett bättre närklimat. Det skyddar underliggande takmaterial. Det bidrar till att bevara den biologiska mångfalden. Det är vackert att se på. Det dämpar buller. ett grönt tak skapas dels genom sådd eller plantering direkt på ett jordlager, dels genom att färdiga växtmattor läggs på taket. Tjockleken kan för moss- och sedumtak varierar mellan 2-5 cm, och för gräs- örttak mellan 7-15 cm. Moss- och sedumtak behöver man inte sköta, det räcker att kontrollera dem en gång om året, då man vid behov kan gödsla försiktigt och ta bort eventuella frösådda trädplantor. Gräs- örttak kräver mer tillsyn och kan behöva vattnas. Den bästa tiden att anlägga ett grönt tak är på våren när det inte längre är risk för minusgrader. Det går bra att anlägga grönt tak på alla tak som har mindre lutning än 27 grader. Har taket redan en takpapp kan det vara bra att fråga en fackman om det också fungerar som tätskikt, det beror på vilken sorts papp det är. Är lutningen större än tio grader är det också bra om tätskiktet har god friktion, så att vegetationen får ett bra fäste. Världens första botaniska takträdgård finns i Augustenborg. Anläggningen, Augustenborgs Botaniska Takträdgård som invigdes 2001, har öppet för besökare. Det är en spännande upplevelse att vandra runt på taket och beundra den varierande växtligheten. Takträdgården är en demonstrations- och försöksanläggning för gröna tak, vars övergripande mål- Utanpå på tätskiktet lägger man ett dränerande eller ett fukthållande lager, beroende på takets lutning. Sedan lägger man mattorna tätt intill varandra och fyller i med speciell takjord i skarvarna. När taket är nylagt vattnar man igenom vegetationen och gödslar med ett långtidsverkande gödsel en gång per år de första två åren. Därefter gödslar man bara efter behov. att anlägga ett ca 4 cm tjockt grönt växtskikt på sitt tak kostar 400 500 kr per kvadratmeter för prefabricerade mattor. Malmö först i världen sättning är att verka för en ökande användning av lätta, gröna växtskikt på tak i Sverige. www.greenroof.se Malmö vill vidga miljözon Ett förslag är på gång att utvidga miljözonen i Malmö. Sedan 1996 har Malmö, Göteborg och Stockholm miljözoner. Tanken har varit att få bort den tunga och smutsiga trafiken från de centrala delarna av staden. Något som också har fungerat. Utsläppen av partiklar har minskat i städerna. Inom miljözonen får endast tunga dieselfordon färdas, om de är yngre än åtta år. Nyligen ändrades reglerna så att fordon som är miljöklassade undantas från åttaårs-kravet. I Malmö går gränsen för miljözonen ganska nära Innerstaden. Gatukontoret arbetar nu med ett förslag att utöka miljözonen så att gränsen ska gå utmed Inre Ringvägen. Förslaget ska därefter presenteras för politikerna. Under www.malmo.se kan du se förslaget. Ålen hotas av utrotning Ålen, Skånes landskapsfisk, är akut utrotningshotad och finns nu med på artdatabankens rödlista. Fiskeriverket har därför beslutat att stoppa ålfisket från 1 maj. I Skåne undantas vissa delar av Helge å och Rönne å från förbudet. Det finns också möjlighet för fiskare som är beroende av ålfiske för sin försörjning att söka dispens från förbudet. Länsstyrelsen rekommenderar alla fiskerättsinnehavare att förbjuda fiske med bottensatt långrev, eftersom fångade ålar inte kan släppas loss levande. Källa: Länsstyrelsen Hållbart råd ersätts av kommission Regeringen har beslutat att Hållbarhetsrådet i Umeå, som bildades så sent som 2005, ska avvecklas. I stället inrättar regeringen en Hållbarhetskommission vars uppgift är att stärka arbetet för en hållbar utveckling och att effektivisera och modernisera organisationer, regelverk och styrmedel. Uttryckligen sägs att goda initiativ från individer och företag inte ska motverkas. Regeringen har också inrättat ett globaliseringsråd som ska ge en allsidig belysning och debatt om samhällsförändringar till följd av globaliseringen. Källa: Hållbarhetsrådet www.eon.se I Bulltofta byggs nu stommarna till vad som blir det första passiva flerfamiljshuset i Malmö. Bild: Anders Ekström Kroppen värmer lägenheter Malmö får snart sitt första passiva lägenhetshus. Det är Malmöföretaget Stanlybostäder som bygger ett lågenergihus i Västra Hamnen i sex våningar. Huset är så välisolerat att det räcker med en bråkdel av normal energiförbrukning för att värma huset. Huset är väldigt intressant. Byggherren kommer från en annan bransch och bygger till samma, eller lägre kostnad jämfört med traditionellt byggande men får ett betydligt miljövänligare och energisnålare hus, säger Anna Jarnehammar på Svenska Miljöinstitutet (IVL). IVL ska följa Malmöhuset åt Svenska Energimyndigheten. De kommer att titta på luftkvaliteten, ljud, ventilation och husets täthet för att se hur man klarar de utsatta målen. Stanlybostäder kommer ur plåtfirman Stanlyplåt som har en fot i fastighetsbranschen. De fick en Text: Maria Sehlin Bild: Anders Ekström Vill du ha grönare värme? Fjärrvärme är ett enkelt, pålitligt och prisvärt sätt att minska bland annat koldioxidutsläppen. E.ON är en av Sveriges största biobränsleanvändare, och vi producerar också ofta fjärrvärme genom att ta tillvara värme som annars hade gått till spillo. Mer info på www.eon.se. energi Tomas Jonsson, vd för Stanlyplåt och Stanlybostäder, har skapat en husfabrik på Bulltofta. tomt på Flagghusen i Västra Hamnen, ett område som byggs med det goda samtalet där Malmö stad och byggherrarna träffats återkommande och tillsammans arbetar fram en detaljplan och följs åt i byggprocessen. Under ett seminarium om lågenergihusen i Glumslöv insåg Stanlybostäder att det var något som passade dem. Vi hade redan mer isolering än husen i Glumslöv, berättar Tomas Jonsson som är vd på Stanlyplåt. huset byggs nämligen helt i plåt med all rördragning i ytterväggen. Det innebär tjock isolering i ytterväggarna, hela 50 centimeter. Genom att anpassa övriga delar av huset till lågenergi så räknar man med att få ett hus som kräver max 15 kilowattimmar per kvadratmeter i uppvärmning. Detta kan jämföras med ett traditionellt nybyggt hus som i genomsnitt kräver 100 kilowattimmar. Det är en enorm energibesparing, vi sparar i princip 85 procent LÅGENERGIHUS VÄXER SNABBT Inom tre år räknar man med att det finns över 700 lägenheter med passiv uppvärmning i Sverige. Hittills finns det endast fyra olika områden, men nu har byggandet tagit fart på allvar. I december 2005 tog Svenska Energimyndigheten beslutet att sätta igång ett program för att öka byggandet av energieffektiva hus via Svenska Miljöinstitutet (IVL). Målsättning med passivhus är att bygga med hög komfort, bra inomhusmiljö och låg energianvändning. IVL har granskat energiförbrukningen i de passivhus som funnits några år i Sverige och konstaterat att radhusen i Lindås har nästan halverad energiförbrukning jämfört med ett vanligt motsvarande hus. Läs mer: www.passivhus.nu av uppvärmningskostnaden, säger Tomas Jonsson. I huset kommer det inte att finnas ett enda element utan varje lägenhet ska värmas genom att man tar tillvara på kroppsvärme, ugnsvärme och så vidare med hjälp av ett återvinningsaggregat för luften. själva byggkonstruktionen i plåt är ny i sitt slag och företaget har tagit patent på den. Stålkassetterna till husets väggar och golv förproduceras nu i fabriken på Bulltofta. I kassetterna dras samtidigt all rördragning. Detta gör att byggtiden på plats blir kort. Det blir ett modernt fyra till sexvåningshus med stora takterrasser och fasad helt i plåt. Visst är huset kanske något dyrare att bygga än traditionellt men inte mycket. Och sett i ett 50- årsperspektiv så har vi tjänat in det många gånger om, säger Tomas Jonsson. I september ska huset stå klart med 28 hyreslägenheter. Hilanders

10 Grön Stad nummer 1.2007 nummer 1.2007 Grön Stad 11 Att vilja leva klimatmedvetet behöver inte betyda att man måste avstå från att resa. Det går att semestra klimatsmart utan att göra avkall på livets goda. Att resa med gott samvete Nya resvanor tar hänsyn till klimatet Solsemester hemma är både billigare och klimatsmartare än en solresa med fl yg. En semester till Alperna med gott klimatsamvete det kändes som en utmaning. Eftersom bilen var för liten för att rymma alla oss fem och tågen var fullbokade den aktuella veckan kändes flyget som det enda alternativet. Men efter att ha gått in på en sajt på Internet och beräknat hur mycket växthusgaser vår lilla familjesemester skulle släppa ut kändes det inte helt okej. Allt vårt klimatsparande under året skulle bokstavligen talat gå upp i rök, i flygplansavgaser. Vi valde att med vårt kreditkort betala för utsläppsrätter motsvarande det vår resa t o r Köpenhamn Milano kostade klimatmässigt. På sajten www. carbonneutral.com kunde vi välja mellan att köpa regnskog, satsa på utvecklingsprojekt i Tredje Världen eller på ny teknik. Det blev träd och en dryg hundralapp extra för hela resan och det var värt varje krona. Men ju mer jag läser på desto tydligare blir det att jag borde ha valt att köpa utsläppsrätter via SNF istället. Det känns som ett mera kraftfullt agerande, även om trädplanteringen också känns bra. Tänk om fler och fler gjorde likadant. Eller ännu hellre tänk om det lagstiftades så att varje flygresa fick en klimatavgift som betalade för utsläppsrätterna. Ett drömscenario vore givetvis ett annat bränsle, en annan teknik. Men tills den är uppfunnen vill ju gärna fortsätta flyga någon gång till de destinationer vi inte kan göra med bättre alternativ. Catarina Rolfsdotter-Jansson Catarina Rolfsdotter-Jansson Journalist och ständigt ressugen trebarnsmamma Text: Catarina Rolfsdotter-Jansson Bild: Anders Ekström Snart är det sommar och semester. Ordet semester väcker sköna associationer men vänta hur gör man med sitt resande om man vill hålla sitt klimatsamvete rent? Lugn, det går att resa klimatsmart. Att vara ledig betyder för många att resa bort. För många betyder det långt bort. I år beräknas 300 000 svenskar flyga till Thailand på semester. Ska vi ha dåligt samvete för att vi tar våra familjer till sol, värme och en underbar kultur? Är det bara cykelutflykter i hemtrakten som gäller numera? Fler och fler vill bidra till att bromsa den skenande växthuseffekten. Under det senaste halvåret har vår livsstil satts i fokus. Vi köper lågenergilampor, miljöbilar och sänker temperaturen inomhus som aldrig förr. Det är gott så. Men när det kommer till vårt resande är det lätt att vi sätter på oss de berömda skygglapparna. En svensk släpper i genomsnitt ut 6 ton koldioxid per år. Ett ton koldioxid motsvarar en bilresa på 500 mil. En resa till Thailand motsvarar cirka 3 ton koldioxid. FLYGET STÖRSTA BOVEN Att flyga är det minst klimatvänliga sättet att resa. Flyget står för omkring tre procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser, och dess bidrag till klimatpåverkan växer snabbt. Medan EU:s totala utsläpp av växthusgaser minskade med 5,5 procent från 1990 till 2003, så ökade utsläppen från EU:s internationella luftfart med 73 procent. Flyget är i dagsläget inte med i systemet med utsläppsrätter. Naturvårdsverket menar i ett regeringsuppdrag som nu redovisas till regeringen att om flyget integreras i EU:s handelssystem med utsläppsrätter krävs det kompletterande styrmedel som ytterligare reducerar flygets klimatpåverkan. Naturvårdsverket och Luftfartsstyrelsen menar bland annat att flygoperatörerna bör vara handlande parter och att flygets totala tilldelning och fördelning av utsläppsrätter bör avgöras på EU-nivå. UTSLÄPPSRÄTTER Man kan som privatperson köpa utsläppsrätter via SNF för att kompensera sitt resande. Om du köper utsläppsrätter för ett ton koldioxid måste någon annan spara ett ton koldioxid. Tillgången på utsläppsrätter minskar på marknaden och priset går upp. Företagen måste då köpa eller investera i bra teknik för att minska sina utsläpp. Man kan köpa en utsläppsrätt för att till exempel klimatkompensera sin flygresa. SNF har erbjudit möjligheten att köpa utsläppsrätter sedan slutet av 2005. Under 2006 såldes utsläppsrätter för 8 822 ton, varav de flesta såldes i december som julklappar. Att köpa utsläppsrätter är ett bra sätt att hindra någon annan från att släppa ut. Men det viktigaste är att försöka minska sina utsläpp, menar Anders Grönvall på SNF. När man köper en utsläppsrätt från SNF går en del av pengarna till vårt klimatarbete, som till exempel opinions- klimat bildning och kampanjer, berättar Gun Lange på SNF. En annan väg att gå är att satsa pengar som ska kompensera ens utsläpp via www.climatecare.org, vilket är något annat än att köpa utsläppsrätter. Då investeras ens bidrag i åtgärder som ska minska växthuseffekten, till exempel trädplantering. NYTT SÄTT ATT RESA Att vilja leva klimatmedvetet behöver inte betyda att man måste avstå från att resa. Det går att semestra klimatsmart utan att göra avkall på livets goda. Att man reflekterar över sitt semestrande kan göra att man bryter slentrianmässiga resvanor och istället hittar ett nytt sätt att semestra som ger ny sorts njutning, vila och upplevelser. Om bilen blir ditt val kan du klimatkompensera din bilåkning hos Statoil, det hittills första och enda oljebolaget i Sverige med denna tjänst. En bilkörning på 1 500 mil för en bensinbil kostar ca 500 kr att klimatkompensera (www.statoil.se/klimat). Det är givetvis mycket bättre om du minskar ditt bilåkande, men det du måste köra kan du köpa utsläppsrätter för att kompensera. EKOTURISM Genom att söka på ordet ekoturism på Internet kan du hitta researrangörer som ser till att du kan semestra med gott miljösamvete när du väl kommit fram. Det finns arrangörer som erbjuder rundturer och upplevelser utan att natur och djurliv exploateras och även erbjuder ekologisk mat. DU KAN SJÄLV MINSKA DIN PÅVERKAN PÅ RESMÅLET GENOM ATT: Fråga hur du kan sortera ditt avfall Fråga efter ekologiska matalternativ eller restauranger Resa kollektivt under din vistelse Avböja klimatbelastande aktiviteter som till exempel vattenskoteråkning/snöskoter FAKTA OM UTSLÄPPSRÄTTER För att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser har över 140 länder enats om det så kallade Kyotoavtalet. Enligt Kyotoavtalet skall EU minska utsläppen av växthusgaser med 8 procent till 2012. För att klara det har EU infört handel med utsläppsrätter. Det innebär att energiintensiva industrier och kraftverk tilldelats ett visst antal utsläppsrätter under 2005 2007. En utsläppsrätt motsvarar ett ton fossil koldioxid. Företagen kan handla utsläppsrätter av varandra. Läs mer: www.utslappshandel.se

12 Grön Stad nummer 1.2007 nummer 1.2007 Grön Stad 13 Stellan Westerberg, Rebecka Knutman och Max Lindstrii arbetar för förnyelse av Lindängen. Ett lyft för Lindängen Hiphop-killarna kallar det LÄ, eller Området. Vi andra säger Lindängen. Det är Malmös sista miljonprogramområde. Nu ska det förnyas. Lindängenborna själva är med och bestämmer hur. vi möter Stellan Westerberg, arkitekt på stadsbyggnadskontoret, vid Lindängen centrum. Som stadsplanerare har han följt området på nära håll och nu är han den som leder förnyelsearbetet. Efter en period då Malmö har koncentrerat sig på att bygga det nya Malmö med Västra Hamnen och Hyllie har tiden kommit för en förnyelse av miljonprogramområdena. Några av flerfamiljshusområdena i Malmö från sjuttiotalet har länge dragits med en negativ stämpel: omflyttning, arbetslöshet, stökiga skolor, socialbidrag. Nu har fastighetsägare i Lindängen visat intresse för att rusta upp sina respektive delar av området och då passar stadsbyggnadskontoret och gatukontoret på att ta ett grepp över hela stadsmiljön. Vad är det som behövs, egentligen? under hösten och vintern har ett stort utvecklingsarbete dragits igång. Tre arbetsseminarier har genomförts med fastighetsägare, kommuntjänstemän, representanter för Lindängen och hyresgäster. Samtal med boende har inletts (se separat artikel). Stellan Westerberg berättar att det fanns en bred enighet bland deltagarna om att det är angeläget att skapa mer variation i området. De publika platserna är ganska många: centrumet, skolan friluftsbad, amfiteater, en stor idrottsplats. men de annonserar sig dåligt i förhållande till omgivningen. Mötesplatser ska framhävas och inte gömmas undan, säger Stellan Westerberg. Alla var också överens i synen på Munkhättegatan, en av stadens bredaste gator, som plöjer en bred barriär genom hela stadsdelen. Att minska bredden på gatan och därmed knyta ihop Lindängenskolan och centrumet, är nog det mest angelägna i utvecklingsarbetet. Sammankopplingen av norra och södra delarna av Lindängen kan förstärkas ytterligare om man satsar på en ny allmän byggnad vid skolan med ett innehåll som drar mycket folk, till exempel ett kulturhus. förändringar har gjorts i Lindängen tidigare. I slutet av åttiotalet rustades gårdar upp och fasader snyggades till. Den här gången hoppas man på något mer genomgripande, som ordentligt lyfter området, påverkar dess karaktär och gör det attraktivt. När Lindängen Centrum byggdes fanns både Konsum och Ica kring torget. Båda har stängt sina butiker, något många Lindängenbor beklagar. hållbar utveckling Bild: Anders Ekström Under dagtid är det ändå ganska mycket liv och rörelse kring butikerna i Lindängens basarliknande gångar. Här finns bland annat livsmedelsaffärer, apotek, frisörsalonger, konditori, pizzeria och en ny köttaffär. det lilla centrumet har ett trevligt utbud av mindre butiker men saknar de lite större magneterna. Det stora problemet är att centrumet vänder sig inåt. Det är viktigt att förbättra kontakten mot Munkhättegatan. Det här är stadsdelens centrum, det måste synas att det är så. Det skulle vara välgörande att som levande mötesplats öppna för ett större torg i mitten, säger Stellan Westerberg.som även ser möjligheter i att förstärka det gröna. Kring Katrinetorp växer Lindängelund fram som ett nytt, stort friluftsområde i södra Malmö. Det kan få jättestor betydelse för södra Fosie som en grön mötesplats. Det finns flera processer igång i Lindängen. Stadsbyggnadskontoret har nära kontakt med flera fastighetsägare, Stena, Keops som vill bygga om centrumet, och ett fastighetsbolag söder om Munkhättergatan Man vill bl a bygga nya bostadshus söder om Munkhättegatan och komplettera bostadsutbudet som idag domineras av 2: or och 3:or. Miljöförvaltningen är involve- Grönt men otryggt Lindängen är grönt och bilfritt. Här finns en bra gemenskap. Många känner sig dock otrygga särskilt efter mörkrets inbrott. Unga, framför allt tjejer, tycker det finns för lite att göra. så kan man snabbt sammanfatta de hundratals svar som Max Lindstrii och Rebecka Knutman har fått från hyresgäster, skolbarn, näringsidkare, politiker och alla andra Lindängenbor de har talat med och delat ut enkäter till under hösten och vintern. Max Lindstrii och Rebecka Knutman på stadsbyggnadskontoret arbetar med medborgardialog. Om Lindängen ska förnyas, ska de boende ha möjlighet att påverka. Vi har blivit oerhört väl bemötta. Det finns en stolthet över området, inte minst hos de unga, och många som har synpunkter på vad som behövs, säger Rebecka Knutman. Max Lindstrii berättar att unga talar om en stark känsla för området, men att många tycker att det finns för lite att göra. Något som framhålls som positivt av de flesta är att området är grönt och att barn kan röra sig fritt. om kvällarna bidrar buskage och dålig belysning till att äldre, men även en del unga, känner sig otrygga i området. Däremot har många synpunkter på trafiken på Munkhättegatan. Bilar kör för fort och det känns riskfyllt att gå över. Och de två gång- och cykeltunnlarna under gatan upplevs som otrygga, till och med under dagtid. Munkhättegatan för bred. Lindängen Centrum för slutet. Badet en del av lyftet rad i en annan process, som helt nyligen beviljats stöd av Boverket. Projektet Teknisk, social och ekologisk upprustning på de boendes villkor har fått 860 000 kronor av Boverket. Här är det Stena Fastigheter som tillsammans med de boende ska utveckla ett hus och Lindängenbadet. I båda fallen ska hållbarhetsfrågorna stå i förgrunden. Processen påbörjas i vår. Fosie sparar både energi och klimat I Fosie försöker kommunpersonalen minska sin klimatpåverkan och energikostnaderna. Gubbabackens förskola var först ut. Systematiskt energihushållnings-, innemiljö- och klimatarbete i Fosie är det långa namnet på projektet. Vad det handlar om, förklarar miljösamordnaren Bodil Johansson i Fosie, är att med olika insatser sänka energianvändningen med minst tio procent i 70 procent av våra lokaler. i ett första steg sågs alla elabonnemang över. Av totalt 146 abonnemang var det 59 som inte var anslutna till Malmö stads upphandlade elavtal. Bara genom att flytta dem dit, sparar stadsdelen över 90.000 kronor om året i sänkta abonnemangskostnader. I nästa steg valdes tre arbetsplatser med särskilt hög energianvändning ut. De tre arbetsplatserna var Gubbabackens förskola, Herdinnans förskola och Lindängelunds vårdboende. En noggrann kartläggning gjordes i varje lokal för att ta reda på hur användningen kunde sänkas med hjälp av åtgärder eller förändrade vanor. I detta delprojekt fick Fosie stöd av Malmö stads miljöanslag. Tanken är att erfarenheterna från det här projektet ska kunna spridas till hela Malmö stad. Alla fick en utbildning i vad vi kan göra. Mycket går ut på enkla saker, som att släcka ljuset när man lämnar ett rum och att inte köra tvättmaskinen halvtom, berättar Damir Ademovic, miljöombud på Gubbabacken. sedan gick man igenom åtgärder som kan minska användningen ytterligare: lågenergilampor, kompaktlysrör, timer med mera. Från början kände vi oss lite utpekade. De tog ju ut oss som hade högst förbrukning. Sedan visade sig att vi i alla år betalat alldeles för mycket för att fastighetsägarens ventilationsanläggning gått på vår mätare. Så de pengarna väntar vi på att få tillbaka nu, säger Damir Ademovic. Damir Ademovic, Therese Lund, Emma Sjöholm och Lisbeth Leijon är nöjda med att energikostnaderna har sjunkit på Gubbabackens förskola. miljöanslaget Bild: Anders Ekström ER LOKALA ÅTERVINNINGSPARTNER VÅRT ANSVAR ER TRYGGHET Stena är Nordens ledande företag inom återvinning och miljöservice. Vi tar hand om ditt avfall och så långt det är möjligt omvandlar vi det till nya råvaror. Tillsammans med våra kunder bidrar vi till samhällets resurshushållning. Inom Stena utvecklar vi ständigt nya metoder för att återvinna mer ur avfall. Med vår samlade kunskap på mer än 230 platser i åtta europeiska länder ser vi till att avfallsberget blir mindre och att naturens resurser kan nyttjas av fler. Inget hokus pokus. Bara kreativt tänkande och innovativ återvinning. Malmö 040-38 88 00 Eslöv 0413-184 04 Trelleborg 0410-101 26 Helsingborg 042-29 76 00 Åstorp 042-370 600 www.stenametall.se DETTA INGÅR OCKSÅ I PROJEKTET: Energianpassning av stadsdelsförvaltningens nya lokaler i gamla lärarhögskolan. Energikontoret Skåne har sett över utrustningen så att den är så energieffektiv som möjligt. Hälften av kostnaden finansieras av statliga Klimp-pengar. 90 procent av personalen har utbildats i klimatanpassade kontor. Personal från ett stort antal arbetsplatser har vid åtta olika tillfällen gått en utbildning, med utgångspunkt från den egna användningen. På arbetsplatserna har särskilda energiveckor genomförts. VI TAR HAND OM HELHETEN Vi finns på mer än 100 platser i Sverige och vilka tjänster du än behöver från oss så har du en enda samarbetspartner och en ansvarig kontaktperson. Vi tillgodoser våra kunder med skäddarsydda avfallslösningar för systematisk och säker lösning längs hela återvinningskedjan. Från inventering, provtagning, effektiva logistiklösningar för hantering och insamling, återvinning och återrapportering med detaljerad statistik. Välkommen till Stena! Nytt i toppen på andra sidan bron Miljöarbetet i Köpenhamn har fått nya företrädare. Den nye chefen för miljökontrollen i Köpenhamn, motsvarigheten till miljöförvaltningen, heter Jörgen Lund Madsen. Klaus Bondam heter borgmesteren, den politiska motsvarigheten till Malmös kommunalråd, för teknik- och miljöförvaltningen. På hemsidan www.kk3.dk kan man få veta mer om Bondam, bland annat kan man månad för månad se hans utgifter för bland annat taxi, representation och gåvor. Miljöförvaltningen har sedan några år tillbaka ett samarbete med miljökontrollen, framför allt när det gäller Dogme, ett kvalitetsarbete där Malmö och sex danska kommuner ingår. Fler miljöbilspooler SunFleet räknar med att dra igång två nya bilpooler i Malmö under våren. Vi är på gång med miljöbilspooler i P-huset Anna och i Caroli. Hur många miljöbilar det blir vet vi ännu inte, inte heller exakt när vi kör igång. Men det blir helt klart av, berättar Christina Ljung på SunFleet i Malmö. Sedan tidigare har SunFleet bilpooler vid Centralstationen och i Västra Hamnen. SunFleet har stöd av EU-projektet Civitas Smile, där Malmö är en av de deltagande städerna. Enligt projektet ska SunFleet starta fem bilpooler. Det ska vi ha uppnått innan året är slut, säger Christina Ljung.

14 Grön Stad nummer 1.2007 nummer 1.2007 Grön Stad 15 Malmö LBC satsar tungt på ecodriving Med en mjukare körning och bättre framförhållning kan en lastbil spara upp till 30 procent av sin bränsleförbrukning, det vill säga tiotusentals kronor per år. Vem var det som sa att ekonomi och miljö inte kan gå hand i hand? hållbar utveckling Text: Daniel Nilsson Bild: Daniel Nilsson Hallå där... Roland Zinkernagel lär sig eko-köra med hjälp av Bo Wendel. Han lär sig köra smart Växla snabbt upp i tvåans växel för ettan drar allra mest. Planera din körning så att du slipper använda bromsen. instruktionerna kommer från bilskollärare Bo Wendel som lär ut hur man sparar miljö och bränsle genom ekokörning, eller ecodriving som det kallas på körskolan.. Bakom ratten sitter Roland Zinkernagel som efter tolv år med körkort ska lära sig att köra bränslesnålare. Han arbetar på miljöförvaltningen och är projektledare för den stora satsning på ekokörning som genomförs inom Malmö stad. Han är själv en av de första eleverna som lär sig köra miljövänligt. Utbildningen är uppdelad på 1,5 timmes körning och sedan två timmars gemensam teori. utbildningen börjar med att Roland får köra en halvtimmeslång runda på vanligt vis. Körskolläraren sitter tyst bredvid och gör anteckningar i protokollet så som väl länge i ettan. Mitt på instrumentpanelen sitter econen som noterar bränsleförbrukning, medelhastighet och körsträcka med mera. Luftkonditioneringen är avstängd för att få lägsta möjliga bränsleförbrukning. När Roland Zinkernagel parkerat bilen efter första rundan räknar ekonen ut medelförbrukning på sträckan. Medelhastigheten var 34 kilometer i timmen, medelförbrukningen 1,17 liter etanol per mil. Lite väl högt tycker Bo Wendel. Efter nya instruktioner växla när du är uppe i 3 000 varv och bromsa helst inte alls, välj istället att motorbromsa innan rödljus ska Roland köra samma runda igen nu mera energisnålt. för passagerna i baksätet är ekokörningen förvånansvärt rivig med snabba uppväxlingar och motorbromsningar när vi närmar oss rödljus. Vi hade förväntat oss en betydligt försiktigare körning men denna fördom får vi ta ur oss. Här kan man svänga i treans växel, växla till fyran i 30 kilometer och hoppa över en växel. Det är mycket att tänka på, hållbar utveckling Text: Maria Sehlin Bild: Anders Ekström SPARA ÖVER 2000 KR PER ÅR: Den som kör 1 500 mil per år kan minska bensinkostnaden med 2 145 kronor på ett år. Detta beräknat på ett bensinpris på 11 kronor liter och att man från början använde en liter bensin per mil. I genomsnitt minskar bensinåtgången med 13 procent efter att ha gått kursen i ekokörning enligt STR (Sveriges Trafi kskolors Riksförbund). konstaterar Roland Zinkernagel efter en stund i övningsbilen. han har lite otur på sin andra runda, får fler röda ljus och måste några gånger stanna för fotgängare, något som ökar bränsleförbrukningen. Trots detta går han i mål med 14 procents lägre förbrukning än på första rundan. Och har en något högre medelhastighet. Bo Wendel ger godkänt och tipsar Roland om att titta ännu tidigare i korsningar. Det var svårare än jag trodde, det är verkligen annorlunda. Särskilt svårt är det att få ner farten i svängarna utan att bromsa, säger Roland Zinkernagel. SNABBKURS I SPARSAM KÖRNING Kör med framförhållning undvik stopp. Växla upp tidigt och kör på så hög växel som möjligt. Kör med jämnt gaspådrag och håll hastighetsgränserna. Använd motorbromsen. Kör inte på tomgång. Rulla i medlut, håll jämnt gas - pådrag i motlut. Använd motorvärmare. Serva bilen regelbundet håll rätt tryck i däcken. Ta bort takbox mm. Måste du ta bilen för alla korta resor? Från Vägverkets hemsida, där alla punkter fi nns utförligare beskrivna. Malmö minskar utsläpp 2500 anställda i Malmö stad erbjuds utbildning i ekokörning under de närmaste tre åren. Wendels trafikskola och Nya trafikskolan i Kristianstad ska hålla i utbildningarna. Satsningen kan göras tack vare det EU-finansierade Smile-projektet som verkar för en bättre trafikmiljö i Malmö. Vi hoppas minska bränsleförbrukningen och därigenom minska avgasutsläppen i Malmö. Vi räknar också med att spara pengar åt kommunen, säger projektledaren Roland Zinkernagel. Beräkningar som gjorts säger att man kan minska koldioxidutsläppen med upp till 15 procent efter genomgången kurs. Och att man i genomsnitt minskar bränsleförbrukningen med 13 procent. Det viktigaste målet är att minska koldioxidutsläppen, säger trafikskollärare Bo Wendel och förklarar vidare att andra vinster med ekokörning är billigare bilkörning genom lägre bensinförbrukning och längre livslängd på däck och bromsar. Sedan STR (Sveriges Trafikskolors Riksförbund) startade ecodriving i Sverige 1997 har mer än 22 000 personer utbildats och 12 000 i heavy ecodriving (lastbilar). Hittills är det framför allt företag som valt att utbilda anställda i ekokörning. Nytt för i år är också att Vägverket har krav på att man ska köra miljöanpassat vid uppkörning. Hittills har jag inte haft en enda elev som kört helt rätt enligt ecodriving. Det vanligaste felet är att man kör i fel växel, säger trafikskollärare Bo Wendel. Läs mer på malmo.se/ecodriving jag möter Rickard Olsson som är åkare på Malmö Lastbilscentral en måndag morgon i Norra Hamnen i Malmö. Men den här veckan börjar inte som alla andra, idag ska Rickard få en lektion av Mats-Ola Forsvik från Yrkestrafikskolan i ecodriving. Vi har nu haft ecodrivingutbildning för 150 förare på Malmö LBC och i genomsnitt minskar deras bränsleförbrukning med 15 procent. Det varierar en del mellan olika förare, den sista jag hade undervisning för minskade till exempel med 26 procent, berättar Mats-Ola. rickard olsson och hans kollegor på Malmö LBC som kör tunga lastbilar får tips för ecodriving som skiljer sig något från de råd som ges till en vanlig privatbilist. Inom Bra år för tropikflyttare Sommaren 2006 var en hygglig sommar för småfåglarna i Skåne, visar ringmärkningen i Falsterbo. Richard Olsson, tung eko-förare på lektion hos Mats-Ola Forsvik. projektet Civitas Smile utbildas förarna i så kallad heavy ecodriving. Du ska följa hastighetsgränserna, men på motorvägen där du får köra 90 km/h ska du köra 80 km/h, det drar hela 10 procent mindre bränsle, förklarar Mats-Ola för Rickard. men kan ett åkeri som Malmö LBC verkligen hinna leverera allt i tid om man inte kör på maxfart hela tiden? 19 juni 2007 Stadionmässan, Malmö Skånes största mötesplats för energibranschen. Vi måste ta bort den helt felaktiga bilden av man har bråttom hela tiden. En planerad körning med heavy ecodriving ger totalt en tidsvinst på 3 procent. Nackdelarna skulle möjligtvis vara att man kan jobba kvar längre och blir friskare och kryare. Nej, allvarligt talat finns det inga nackdelar, om man på en halvtimme kan köra en liter billigare så går det inte att bortförklara, avslutar Mats-Ola. Vill du visa upp din organisation eller ditt företag? Anmäl dig som utställare! Har du något intressant att berätta? Anmäl ditt föredrag! www.ek-skane.se/energiting För mer information: energiting@ek-skane.se Av den senaste höstens siffror att döma ser 2006 ut att ha varit ett tämligen bra häckningsår för många tropikflyttare. Ovanligt många arter ligger över respektive långtidsmedelvärde, säger Johan Johnmark vid länsstyrelsen i Skåne län. Den långsiktiga trenden med minskande antal bland småfågelarterna håller dock i sig. Lövsångare och svartvit flugsnappare är exempelvis betydligt ovanligare under 2000-talet än de var för 20 år sedan. Rapporten om ringmärkningen kan laddas ned från länsstyrelsens webbplats www.m.lst.se. Källa: Länsstyrelsen Kent Holmgren som 1 augusti slutar efter drygt fyra år som direktör på miljöförvaltningen. Vad ska du göra nu? Jag ska delta i ett större förnyelsearbete som är på gång inom länsstyrelsen. Jag har blivit headhuntad till en nyinrättad direktörstjänst över vad som tidigare hette lantbruksavdelningen och som nu ska organiseras om. Det är ett stort karriärsteg för mig. Vad är du mest nöjd med från din tid på miljöförvaltningen? Att vi har expanderat, dels genom att vi har mer personal och större budget än tidigare. Dels genom att vi har öppnat oss för samarbeten med andra partner i regionen och på andra sidan Öresund. Din efterträdare håller nu på att rekryteras. Vilka är de främsta utmaningarna för honom/henne? I ett större perspektiv har vi ansvarskommitténs betänkande som är ett hot mot hela miljöförvaltningens verksamhet. Där föreslås miljötillsyn bli en statlig angelägenhet. Syftet, att skapa enhetlighet i tillsynen, är av godo. Men jag har svårt att se statlig tillsyn i stora och medelstora kommuner kan matcha en kommunal, exempelvis när det gäller samverkan med andra förvaltningar eller kontakter med medborgarna. I ett mindre perspektiv har vi ett lokalproblem, vi är trångbodda idag. Aktivt boprojekt igång igen För några månader sedan såg det ut som om BoAktiv Landgången, bostadsprojektet med kooperativa hyresrätter, skulle gå i stöpet. Nu ser allt ljust ut och projektering och byggmöten pågår. Inflyttning planeras till mars 2008. Som Grön Stad skrev i december hotades BoAktiv Landgångens framtid av den nya regeringens indragna räntebidrag. I en sista ansträngning lyckades Boaktiv få klartecken för bidragen om bottenplattan göts före 31 december. Något som entreprenören Open House gjorde strax före jul. BoAktiv Landgången bygger sitt hus i Annestad. Idén är att skapa ett boende som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart för personer som är 40+. Det rör sig om kollektiva hyresrätter, en blandform som består av hyresrätt och en insats till föreningen, som alltid är densamma, vid köp och försäljning. Läs mer på: www.boaktiv.se

16 Grön Stad nummer 1.2007 nummer 1.2007 Grön Stad Solen är gratis exempelvis, är relativt arbetskrävande. Text: Lovisa Härnqvist när alexander himpel skulle byta ut oljan mot något annat i sitt hus, valde han att placera solfångare på taket. Det har inte ångrat. Det är ju inte många uppvärmningssystem som är bra både för miljön och för plånboken. Genom att installera solfångare slår man två flugor i en smäll. Att använda solenergi betraktas som ett av de mest miljövänliga alternativen för den som ska se om värmesystemet i sitt hus. Det är inte konstigt, säger Kent Larsson, VD på Värmeinstallatören AB. Det finns många olika sätt att få värme i villan idag. Men solfångare är det enda som inte ger upphov till några miljökonsekvenser överhuvudtaget. Och andra miljövänliga alternativ, som pellets energi PLUS OCH MINUS MED SOLVÄRME: Plus: Miljövänligt. En förnyelsebar energiform som inte skadar miljön. Inga räkningar. Du behöver inte köpa olja, pellets eller el för att hålla maskineriet igång. Bekvämt. Solen lyser av sig själv och kräver ingen arbetsinsats. Billigt. Investeringen är förhållandevis liten och är intjänad hyfsat snabbt. Minus: Räcker inte ensamt. Kan ge 30% av husets totala uppvärmningsbehov. Nyckfull. Hur mycket värme du får, beror på hur klart väder man har. Detta kan man inte påverka. Skåne ett av FN:s centrum för hållbart lärande I januari utsågs Skåne till ett internationellt centrum för hållbart lärande, RCE. Bakom Skånes RCE ligger Malmö stad, Malmö högskola, Lunds kommun, Lunds universitet och Region Skåne. RCE handlar om att gå från ord till handling genom att förmå invånarna att ta sitt ansvar för en hållbar utveckling, säger Kerstin Sonesson på Malmö högskola. FN har slagit fast att lärande för hållbar utveckling är en prioriterad fråga under perioden 2005-2014. Som en följd av detta har FN-universitetet i Yokohama startat RCE-programmet (Regional Centres of Expertise on Education for Sustainable Development). Fram till helt nyligen hade tolv regioner antagits till programmet, varav två i Europa. Nätverket har nu utökats med ytterligare några regioner, varav Skåne är en. Sol i sinne på utställning På Studiefrämjandet i Malmö pågår en utställning om solenergi. Där kan du läsa om på vilket sätt du kan utnyttja solens strålar för att t ex värma ditt vatten i huset. Du får också tips om bidrag som du kan söka för att installera solfångare. Utställningen är gjord av Johanna Ritscher för Studiefrämjandet med stöd från Malmö stads miljöanslag. Adress: Ystadsgatan 53 i Malmö. men det vanligaste skälet till att man köper solfångare, är ekonomin. Solen är ju gratis, påpekar Kent Larsson. När du väl har installerat solfångaren, har du inga kostnader alls för den värme du får. Och solfångaren kostar inte mer än att du snabbt har sparat in de pengarna. Alexander Himpel betalade nästan 100.000 kronor för sina 2 x 4,5 kvadratmeter solfångare i höstas. Det betalar sig snabbt, konstaterar han nöjt. I januari noterade jag över 90 graders värme i solfångaren. Det gav 50 grader i varmvattnet till huset. Det kan man inte klaga på, skrattar han. hur långt räcker solen? Med våra svenska vintrar, kan man ju fråga sig hur vettigt det är att satsa på sol som värmekälla. Men det är inte temperaturen utan solskenet som ger energin. Man tänker kanske inte på det, men vi har lika många soltimmar här som i Paris. Så solen är knappast en bristvara för oss, påpekar Kent Larsson. 2007 är sista året som villaägare kan få bidrag att installera solfångare. Bild: Anders Ekström VAD KOSTAR DET? Kostnaden beror på flera faktorer, inte minst på hur händig du är. Installationen står för en stor del av kostnaden, kan du göra den själv har du sparat mycket pengar. Många återförsäljare erbjuder gör-detsjälvpaket. Slutnotan beror också på fabrikat, hur taket ser ut, hur rören ska dras och mycket annat, och varierar därför. Mellan 30 000 och 40 000 kronor är belopp som ofta nämns som genomsnittliga för en normalvilla. Generellt behöver man omkring 10 och 15 kvadrateter solpanel till en enfamiljsbostad. Tillverkare och återförsäljare har mycket information, både om just deras system och hur solvärmen fungerar generellt. Men glöm inte att kommunen erbjuder gratis och objektiv information via energirådgivningen! Glöm inte bidraget Hos länsstyrelsen ansöker man om bidrag. Maxbeloppet är 7 500 kr per bostad. och bygglovet! Det kan krävas bygglov för solfångaren. Fråga byggnadsnämnden i kommunen. Läs mer på www.boverket.se Brinner för miljövänligt ljus Text: Lovisa Härnqvist Frågan om glödlampor och lågenerilampor börjar bli het. I Australien och Kalifornien vill man ha ett förbud mot vanliga glödlampor. Det går åt för mycket energi. Istället vill man införa lågenergilampor som anses bättre ur miljösynpunkt. Men innehåller kvicksilver. inom eu finns ett förbud mot handel med kvicksilver. Det gäller alla produkter utom sådana som man helt enkelt inte kan tillverka utan kvicksilver. De är få. En produkt är lågenergilampor. Än så länge tillverkas de med en tillfällig dispens för sitt kvicksilverinnehåll. Den dispensen ryker så fort det går att tillverka lågenergilampor utan kvicksilver. Vår förhoppning är ju att man ska kunna ta bort dispensen när de kvicksilverfria alternativen finns på marknaden, säger Petra Ekblom, informatör på Kemikalieinspektionen Då blir de andra förbjudna. Guldläge för den som sitter på patentet, med andra ord. Därför pågår i hela världen just nu en kappsegling bland de stora företagen. Luma, General Electric och övriga jätteaktörer tävlar om att hinna först med sitt patent. Det finns mycket pengar att hämta. Ett av de företag som ligger på med forskningen är lilla svenska LightLab AB. Med en forskningsbudget som ligger på mindre än en tiondel av de stora koncernernas, räknar man med att snart kunna börja testa sina lågenergilampor utan kvicksilver i offentliga miljöer. Sedan får vi se hur snart därpå vi kan börja sälja i butik. Vi har en del finjusteringar kvar, säger företagets vd Bo Madsen. starkare för varje led i den ekologiska kedjan det genomgår. Det är dessutom flyktigt, och kan snabbt förflytta sig i exempelvis luften. Släpper man ner en droppe kvicksilver från en trasig termometer i avloppet, kan man alltså vara säker på två saker: den kommer tillbaka upp, till dig eller någon annan, och då i en mycket farligare form än när du släppte ner den. Kvicksilver är ett så stort miljöproblem att det begränsar vad exempelvis gravida kvinnor kan äta utan risk för fosterskador. miljöfrågan är en av drivkrafterna bakom det tioåriga forskningsarbete som ligger bakom tekniken, men Bo Madsen är egentligen mest intresserad av global rättvisa. Vi kan inte hålla på så här. Det går åt 14 miljarder glödlampor om året i den lilla tredjedel av världen som har tillgång till el, säger han. Vi måste verka för att människor i hela världen får belysning i sina hem. Det kan vi inte göra med hjälp av kvicksilverhaltiga lampor. Då erbjuder vi inte en högre levnadsstandard. Då erbjuder vi en fruktansvärd fara för människor. eu är världens största exportör av kvicksilver. Cirka 1000 ton kvicksilver exporteras årligen från EU. Större delen av kvicksilvret hamnar i utvecklingsländerna. Ett förslag till förordning om exportförbud av kvicksilver finns hos Europaparlamentet sedan oktober 2006. kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna. Eftersom det är ett grundämne, kan det aldrig brytas ner. I naturen förvandlas kvicksilver istället till metylkvicksilver, ett gift som blir starkare och Källor: Kemikalieinspektionen www.kemi.se Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se Europaparlamentet Förslag till yttrande KOM (2006) 636 2006 CARL FLINT, www.carlflint.com Allt fler villaägare i Malmö låter solens strålar värma upp huset. Från att ha varit en flumgrej för miljöfundamentalister, är solfångare nu en väletablerat metod för en bred målgrupp. Men ofta är det inte miljöskälen som avgör. 17

18 Grön Stad nummer 1.2007 nummer 1.2007 Grön Stad 19 din väg ut i naturen Färgstark och vacker dansk iris. Bild: Martin Lindvall Jenny Voong, Linda Troung och Hudaifa Dhia i sågtagen. Bild: Anders Ekström Handfast lektion med såg och klyv Trädet är tio, kanske tolv meter högt. Och kraftigt. Det tar bara tio minuter innan fyra niondeklassare har fällt det. En halvtimme senare är trädet förvandlat till ved. vi befinner oss i Käglinge. Under januari, februari och mars har Naturskolan uteaktiviteter tre dagar i veckan med skolklasser från Malmö. Från träd till ved kallas programmet som lär barn från fyran till nian handfast naturkunskap. Den här dagen är det en högstadieklass, 9 A från Hermodsdalsskolan. Två grupper fäller träd och sågar ned dem i hanterbara delar. Två grupper sågar och klyver dem till vedkubbar. Mats Källblad och Erik Borgström tar med sig en grupp till det stora trädet vi nämnde i början. Så stort det är, säger Raiwan Basim. Han börjar såga tillsammans med Enis Rustemoski, en på var sin sida. En tidigare grupp har påbörjat riktskäret ett skär i den riktning man önskar trädet ska falla och sågat rakt in, en tredjedel genom trädet. Nu sågar de överskäret några centimeter högre upp och snett nedåt. Det tar bara ett par minuter sedan har Raiwan och Enis sågat ut en smal tårtbit ur trädet. Hallå där... Agneta Borgström som tillsammans med Birgitta Jönsson skrivit ett examensarbete om utomhuspedagogikens betydelse för Svenska 2-elevers språkutveckling. Ni har följt en lågstadieklass på utelektioner. Ger det dem en bättre språkutveckling? En hel del pekar på att det faktiskt är så. Jag kan ge ett exempel. I höstas undervisade jag några elever i svenska som andraspråk som jobbade med växter. Vi ritade upp stjälk, blad och alla beståndsdelar. Men när det var prov var det få som kom ihåg det. Nu är det dags för fällskäret, säger Mats och ber Alaa Raed och Anam El Moukaddem att från andra hållet såga rakt in, ytterligare några centimeter upp. Efter ett tag möts snitten, åtminstone nästan. mats samlar gruppen på ena sidan. Eleverna trycker med kraft mot stammen. Sakta, sakta börjar trädet ge vika. Snart väger tyngden över, barnen backar en bra bit. Trädet brakar i backen. När trädet ligger ned är det dags att såga och klippa grenar. Vid lunchfikan vid elden pustar alla ut. Det är kul fast lite jobbigt också. Och det är kallt fast jag har dubbla byxor, säger Jenny Voong. Lärarna Marianne Gustafsson och Birgitta Berg är förtjusta. De har haft klassen sedan i åttan och försöker så ofta som möjligt att göra utflykter. Det är nyttigt för dem. Det är inte så många av dem som kommer ut i naturen annars, säger Marianne Gustafsson som tog klassen till Käglinge i början av hösten också. Då hade några av tjejerna kjol och högklackat. De lärde sig mycket av den utflykten. Idag har alla rejäla kläder på sig och extra matsäck. Hermodsdalsskolan har köpt in termosar som eleverna kan få låna om de inte har någon hemma. Om de istället hade lärt sig orden genom att känna på växter, lukta på dem, är jag säker på att kunskapen hade satt sig på ett annat sätt. Naturkunskap utomhus är en sak, men hur är det med grammatik eller matte? Allt är möjligt. Om man låter varje barn leta upp fem föremål i naturen, då övar man substantiv. Sedan kan man diskutera vad de har för egenskaper, adjektiv till exempel. Nu är du färdig lärare. Arbetar du själv med utelektioner? Oh ja. Jag vikarierar som klasslärare i år 2 på Kroksbäcksskolan där vi har ett uteklassrum och lektioner utomhus minst en gång i veckan. En obekväm sanning En film alla borde se! USA:s före detta vicepresident Al Gore presenterar skrämmande fakta om framtiden för vår planet och vårt samhälle i årets mest sevärda DVD-dokumentär! DVD 7605...179 kr Köp den på www.ginza.se Tel 0512-29950 Brofästet underifrån. Bild: Martin Lindvall Upplev Lernacken och Stenören! Flera av de mest hänförande miljötyperna finns i sydvästra Malmö! Lernacken erbjuder både ruderatmark, som påminner om en japansk stenträdgård, och en blomstrande slåtteräng med häftig utsikt. nedanför, vid stenören, flyter två spännande och unika miljötyper ihop till en: Öresunds grunda havsbottnar övergår i ett öppet och saltpåverkat marsklandskap. Lernacken är den nordligaste delen av det planerade naturreservatet Bunkeflo strandängar. Området erbjuder något för alla: de naturligt nyfikna som vill upptäcka sällsamma arter och utforska unika miljöer, den hurtfriske som vill gå kraftpromenader, styrke-sökaren som vill hämta kraft från havet och de konstnärliga som vill inspireras av betagande vyer. för de naturligt nyfikna: Uppe på Lernacken kan du hitta många spännande ting: sportfiskare som kanske berättar för dig vad de hoppas kroka, kalkälskande mossor som täcker vissa stenar eller fridlysta groddjur som kanske kväker just när du passerar den anlagda dammen. På min skattjakt på stranden hittade jag platt tång och blåsbeklädd tång, rödrosaskiftande och ljusgröna alger. Vad hittar du? Några tips: Efter några blåsiga dagar är skatterna som flest! Ta med ett förstoringsglas för att undersöka allt lite närmre! Ta med en kamera så blir det lättare att komma ihåg vad du hittat och hur det såg ut! Väl hemma kan du kolla upp dina fynd i böcker eller leta mer information på Naturskolans pedagogiska hemsida Gläntan som du hittar på www.natur.pedc.se. för den hurtfriske: För dig som vill träna kroppen erbjuder Lernacken både konditions- och muskelträning. Den långa och kuperade gång- och cykelvägen ger hjärtat en ordentlig genomkörare. Bär gärna skor med dämpad sula (och dämpare på ev. gångstavar), så slipper du de värsta stötarna från asfalten. Om du väljer en promenad i sanden får benmusklerna jobba lite mer. aktivitet Text: Charlotte Malmborg, Malmö Naturskola PRAKTISK UTRUSTNING: Karta över området Halsduk, vantar och vattentåliga skor Mot blåsten: Vindtåliga kläder, skydd för öronen God och näringsrik picknickmat, varm dryck, vattenflaska Rödalg uppspolad på Lernackens strand. Bild: Charlotte Malmborg för styrke-sökaren : Vid havet laddar många sin mentala styrka, så även jag. Efter att ha lyssnat till vågornas kraftfulla och outtröttliga slag mot stranden och fyllt näsborrarna med saltdoft, kan jag återvända till vardagen med förnyad ork och med mer tålamod. för de konstnärliga: Fylls av förundran inför alla färger och former på slåtterängens olika blommor! Kanske vill du avbilda detaljerna hos den vackra och fridlysta danska irisen? Inspireras av det salta och svala vattnet i Öresund! Stranden erbjuder vackra blå- och hjärtmusslor och mjukt formade stenar att skapa konstverk av. Beundra de tretusenåriga strandängarna som åter och igen översvämmas av havsvattnet och hålls öppna av betande djur. Tänk att gräset, vassen och de andra växterna klarar att överleva i detta marsklandskap! Tur är det, annars hade vi förlorat de sällsynta djur som är beroende av den unika våtmarksmiljön här. Om detta mot förmodan inte räcker, har du på Lernackens högsta punkt en vidsträckt utsikt i alla riktningar! åk och upptäck Lernacken! Jag gissar att ni återvänder med rosor på kinden och solsken i blick! Solande ätlig groda. Hanen låter rråaårr under sommaren. Bild: Martin Lindvall Utsikt från Stenörens marsklandskap. Bild: Malmö Naturskola SÅ TAR DU DIG HIT: Precis före/efter Kalkbrottsgatan går under Öresundsbron, börjar den asfalterade gång- och cykelväg som följer Utsiktsvägen ut till Luftkastellet, går under Brofästet, upp på Lernacken och ner till Bunkeflostrands villakvarter. Vägen är utmärkt att rulla barnvagnar och rullstolar på, men var beredda på att putta/hålla emot i backarna! Buss 4 tar du till hållplats Betalstationen. Gå söderut till första gångvägen ner mot havet, följ villakvarteret och vik in till höger på gång- och cykelbanan vid Bunkeflo scoutgård. Med bil kan du köra in på Utsiktsvägen från Kalkbrottsgatan och parkera vid Luftkastellet (f.d. Öresundsutställningen). Följ den asfalterade gång- och cykelstigen eller gå nerför trapporna till havet och följ stenblocken till brofästet.

apri:ga r i rrie dammar ankehiar p apri:räd utan bad a n ist 15 april: Fiske för nybörjare Häckeberga sportfiske apri pri a oc maj: astock gör entrndock teater om skogens djur aateatern 21 april: Grodor i Arrie Ola Enqvist pri: a kogar jö s ocsottsmijö au ric önsson apr a oc kt ästret ekoogskt atbrk r a 28 april och 29 april: Naturens musik Thomas Wiehe apr roor äg g e a s t 1 maj mm: Kor och hästar i bondens landskap Kulturens Östarp 5 maj mm: Bäcken som försvann Skogsfolket 5 maj: Upplev Käglinges natur med barnen Karin Bengtsson aätteträ oc g stbbar orp ar eg tsso 13 maj: Örtvandring i Linnés anda Helen Thorn Jönsson maj: ro sän dearer bin oc grodor i orup irger manues son aoc ä e srk ose esso 17 maj: Vandring bland bokar och vårblommor i Risen Klara Kingsvik a atr r brare a rg t ebacka kärr o a 20 maj: Fågeltur utanför Genarp John Beal 26 maj: Kan man äta sånt? My Kjellberg maj: randring i Hb age nnika Hi 2 juni: Överlevnad på naturens villkor Bo Henrysson 3 juni: Alnarpsdag i Linnés tecken Alnarpsparken 6 juni: Ädellövskogsmiljö i Ljungen Helen Hasslöf 6 juni: Växtfärgning Helen Thorn Jönsson 9 juni: Möt en fladdermus i ombs ure une ere 16 juni: Upplev naturen med barnen i Bokskogen, Torup Karin Bengtsson juni: rodkonsert i äginge arin engtsson juni: rädmed bad a n ist ördagar oc söndagar: ipspromenad i orup kareer : eter man aout oc inne: a ok eson Följ med på Naturbussens utflykter! Bussarna går enligt tidtabell varje lördag, söndag och röd dag 14 april 17 juni. En heldagsbiljett kostar 30 kr, och guidningarna är oftast gratis. Läs mer på www.naturbussen.se eller hämta ett utflyktshäfte på Skånetrafiken, Turistbyrån eller Stadsbiblioteket. www.naturbussen.se