28 april 2021
RS 2021/69 Plats och tid Ordförande - Rügen, Rådhuset Visborg. Ledamöter - distans., 28 april 2021, klockan 09.00 15.00 Närvarande Beslutande Ersättare Eva Nypelius (C), ordförande Jesper Skalberg Karlsson (M), 1:e vice ordförande, ej 125-131, 133-137 Meit Fohlin (S), 2:e vice ordförande Stefan Nypelius (C) Eva Ahlin (C) Fredrik Gradelius (C), ej 99-101, 104, 117, 121, 132 Karl-Johan Boberg (C), tjg ersättare, 99-101, 104, 117, 121, 125-137 Andreas Unger (M) Claes Nysell (L) Filip Reinhag (S) Aino Friberg Hansson (S) Håkan Ericsson (S) Tommy Gardell (S) Saga Carlgren (V) Lisbeth Bokelund (MP) Lars Engelbrektsson (SD) Anders Thomasson (C) Ola Björkqvist (KD) Anna Hrdlicka (M), ej 125-131, 133-137 Stefan Wramner (M), ej 102-103, 105-116, 118-120, 122-131, 133-137 Mats-Ola Rödén (L) Linus Gränsmark (S) Oscar Lindster (S) Thomas Gustafson (V) Armin Scholler (MP) Cecilia Lange Rosén (SD) Övriga Utsedd att justera Justeringens plats och tid Peter Lindvall, regiondirektör, RSF, Anna Malm, stadssekreterare, RSF, Emily Diab, stadssekreterare, RSF, Petra Jonsson, kommunikatör, RSF, Nanna Sörling, upphandlingschef, RSF, 104, Rolf Andersson, försörjningschef, UAF, 104, Jyrki Vainio, enhetschef, RSF, 104, Anna Hellerstedt, upphandlingskonsult, 104, Juliana Olofsson, upphandlingskonsult, 104, Anders Lindholm, planeringsstrateg, RSF, 121, Gunnar Gustafsson, bitr stadsarkitekt, SBF, 121, Jonas Nilsson, ekostrateg, RSF, 117, Maria Amér, smittskyddsläkare, HSF, 132, Christine Senter, vaccinsamordnare, RSF, 132, Kjell Norman, konsult, 121 Andreas Unger Rådhuset Visborg 6 maj 2021 Paragrafer 99-135 Omedelbart justerade 117-119, 121-122, 128 Underskrifter Sekreterare Anna Malm Ordförande Eva Nypelius Andreas Unger 2 (79) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
RS 2021/69 Register RS 99 Förändrad styrning av Gotlands Filmfond AB 6 RS 100 Uppföljning av internationell strategi 2020 8 RS 101 Region Gotlands internationella strategi 2021-2024 13 RS 102 Hållbara Kartan - Ansökan om medel ur anslag 1:1, regionala tillväxtåtgärder 15 RS 103 Villkorsbeslut för budgetåret 2020 för Region Gotland 17 RS 104 Upphandling av skolskjuts och allmän linjelagd kollektivtrafik 2023-19 RS 105 Investeringsplan 2022-2032 20 RS 106 Årsredovisning 2020 för Region Gotlands förvaltade stiftelser 21 RS 107 Delaktighet och medborgardialog i Region Gotland 22 RS 108 Verksamhetsstöd 2021 för sociala föreningar 24 RS 109 Måltidsverksamhet vid vårdcentralen Norr, Korpens café och restaurang 26 RS 110 Målbild God och Nära vård 27 RS 111 Färdplan God och Nära vård 28 RS 112 Allmänna bestämmelser för användande av Region Gotlands allmänna dricksvattenoch avloppsanläggning (ABVA) 30 RS 113 Revidering av avfallsföreskrifter 32 RS 114 Revisionsrapport. Granskning av de nationella invånartjänsterna 1177 33 RS 115 Revisionsrapport. Förebyggande arbete med att förhindra mutor 2020 36 RS 116 Återlämnande av bankgaranti Västerhejde Bjärs 2:1 40 RS 117 Samråd om vattenförvaltning 2021-2027 42 RS 118 Remiss. Uppdatering av åtgärdsprogram för havsmiljön 46 RS 119 RS 120 Remiss. Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen, SOU 2020:73 48 Remiss. Tillfälligt statsbidrag till vissa kommuner och regioner för kommunala åtgärder för en ekonomi i balans 50 RS 121 Remiss. Tillgängliga stränder - ett mer differentierat strandskydd 51 RS 122 Remiss. Utpekande av riksintressen 2021 56 RS 123 Motion. Samordnad livsmedelsdistribution 59 RS 124 Motion. Hemmasittarteam 62 RS 125 Motion. Föräldrautbildning till nya och blivande föräldrar 64 RS 126 Medborgarförslag. Överbliven mat från skolans lunch 66 RS 127 Medborgarförslag. Vimplar på ringmuren för ett vackrare och mer välkomnande Visby 68 RS 128 Val. Ledamot i regionstyrelsens arbetsutskott, regionalt utvecklingsutskott och REX 70 RS 129 Val. Referensgrupp till Trafik 2023, representant 71 RS 130 Val. Tillväxtrådet, ersättare 72 RS 131 Nämndinitiativ från Vänsterpartiet 73 RS 132 Information om Corona covid-19 76 3 (79)
RS 2021/69 RS 133 Anmälan av delegationsbeslut 77 RS 134 Information. Vissa inkomna handlingar 78 RS 135 Regiondirektörens information 79 4 (79)
RS 2021/69 ANSLAG/BEVIS et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Sammanträdesdag 2021-04-28 Datum då anslaget sätts upp 2021-05-06 Anslaget får tas ned tidigast 2021-05-28 Förvaringsplats för protokollet Regionstyrelseförvaltningen Underskrift Rosita Siggelin 5 (79)
RS 99 Förändrad styrning av Gotlands Filmfond AB RS 2021/137 Regu 14 s förslag till regionfullmäktige Reviderad bolagsordning för bolaget antas som gällande från och med bolagets nästkommande årsstämma. Reviderat ägardirektiv för bolaget antas som gällande från och med bolagets nästkommande årsstämma. Befintligt aktieägaravtal mellan Region Gotland och Film Capital Stockholm AB (tidigare Filmpool Stockholm-Mälardalen AB) upphävs, då Film Capital Stockholm AB inte längre är aktieägare i bolaget. Till bolagets styrelseordförande utses Angelica Andersson Fihn samt till ledamöter utses Karin Bill, Paola Ciliberto och Karin Winsnes. Bolaget Gotlands Filmfond AB (svb) bildades 2009 av Gotlands kommun (nu Region Gotland) och Filmpool Stockholm-Mälardalen AB (nu Film Capital Stockholm AB). Detta för att fortsätta den investeringsverksamhet film som Gotlands kommun hållit på med i flera års tid i förvaltningsform, under namnet Gotlands Filmfond. Syftet var att separera den kommersiella investeringsverksamheten från Gotlands kommuns egen verksamhet, få bättre kontroll på utgifts- och intäktsflöden samt att i samverkan med Stockholm stärka Gotlands position och förmåga avseende investering i film. Vidare var också syftet att bidra till en klusterbildning för film i Fårösund i samverkan med filmutbildnings- och filmkulturverksamheterna i Gotlands kommun. Verksamheten har sedan bildandet bedrivits i enlighet med ovanstående inriktning, och investeringsmedel har löpande tillförts från Region Gotland. Under 2020 fattade dock ägarna till Film Capital Stockholm AB beslut om att avveckla verksamheten och likvidera bolaget. I samband med detta fattade regionfullmäktige beslut om att förvärva de 20 % av aktierna som Film Capital Stockholm AB ägde, en affärs som också genomfördes under hösten 2020. Region Gotland står därmed nu som ensam ägare av alla aktier i Gotlands Filmfond AB (svb). Givet detta finns skäl att revidera såväl bolagsordning som ägardirektiv, samt upphäva det mellan Region Gotland och Film Capital Stockholm tecknade aktieägaravtalet. forts 6 (79)
RS 99 forts RS 2021/137 Regu 14 Region Gotland för idag en dialog med Stockholm rörande samverkan inom filmområdet, vilket kommer som ett separat ärende till regionstyrelsen och regionfullmäktige Detta i syfte att hitta en fortsatt samverkan inom filmområdet, i syfte att stärka genomförande av Filmstrategin för Gotland. I samband med detta finns det också skäl att se över styrelsesammansättningen i bolaget och anpassa den utifrån en ny situation. Regionstyrelseförvaltningen bedömer att de initiala målen med bildandet av Gotlands Filmfond AB (svb) har infriats samt att verksamheten än i dag fyller en viktig funktion, som en del i Filmstrategin för Gotland. Anvisning: Förvaltningens bedömning och motivering av förslaget till beslut. Vidare görs bedömningen att verksamheten kan och bör fortsätta även om Region Gotland nu står som egen ägare av bolaget. Regionstyrelseförvaltningen bedömer att det finns goda förutsättningar för fortsatt samarbete med andra regioner även utan ett delägande, och att synergierna från samverkan kan nås även utan samägande. Ärendets behandling under mötet Ordförande ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att det bifalls. Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen 2021-02-18 Skickas till Gotlands Filmfond AB (svb) Lekmannarevisor och lekmannarevisorssuppleant 7 (79)
RS 100 Uppföljning av internationell strategi 2020 RS 2021/402 Regu 15 s förslag till regionfullmäktige Informationen godkänns. Internationell strategi för Region Gotland 2017-2020 antogs av regionfullmäktige, 2017-03-27, 31. Strategins syfte är att klargöra hur Region Gotlands internationella arbete ska bidra till att uppnå strategiska mål i Vision Gotland 2025. Målen är att främja internationellt utbyte för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och tillväxt på Gotland, samt att utveckla Region Gotlands verksamheter. Det internationella arbetet sker i förvaltningarnas verksamheter, med fokus på ökat lärande och kunnande, för att utveckla verksamheternas kvalitet. Enligt strategin ska det internationella arbetet årligen redovisas till regionfullmäktige. Uppföljningen syftar till att synliggöra det samlade internationella arbetet som respektive förvaltning genomfört under året. I instruktionen för årsredovisningen ombeds förvaltningarna återrapportera vilka EU-finansierade och andra internationella projekt de har bedrivits under året, samt övrigt internationellt arbete och resultat av det internationella arbetet. Sammanfattningsvis så har 2020 präglats av pandemin. Effekterna för det internationella operativa och strategiska arbetet i Region Gotlands förvaltningar och nämnder har varit kännbara. Responsen har handlat om att digitalisera och att skjuta fram genomförandet av aktiviteter som ej går att digitalisera. Bortsett från att ansöka om projektmedel från EU-fonder, har nämnderna och förvaltningarna initierat få nya internationella utbyten och samarbeten. Samtidigt har etablerandet av funktionen med projekt- och finansieringskontor vid Regionstyrelseförvaltningen medfört fler kontakter. Utfallet av intern dialog och enkätresultat från projektägare som driver regionalt utvecklingsarbete på Gotland visar på fortsatt behov av hjälp i förvaltningarna i att ta tillvara möjligheter med internationella projektsamarbeten och internationalisering. Regionstyrelseförvaltningen bedömer att omfattningen av arbetet 2020 med internationell samverkan, omvärldsbevakning och användning av extern medfinansiering för projekt har påverkats i stor omfattning av den rådande pandemin Covid-19. forts 8 (79)
RS 100 forts RS 2021/402 Regu 15 De förvaltningar som bedriver ett internationellt arbete har behövt ställa om och ändra sina arbetsformer genom att digitalisera eller genom att skjuta fram de aktiviteter som ej går att genomföra digitalt. Det finns få exempel på att nya internationella samarbeten och utbyten har initierats. Däremot upprätthåller förvaltningarna och nämnderna sina etablerade kontakter i de internationella nätverken och samarbetena. Det kan även vara så att tillgängligheten till internationella utbyten har ökat för fler medarbetare och förtroendevalda, tack vare att många erafenhetsutbyten sedan mars 2020 äger rum digitalt. Det går däremot inte att fastställa i vad mån digitaliseringen kommer att förbli en betydelsefull kanal för internationella utbyten i förvaltningarnas verksamheter. Förvaltningarna och nämnderna uppvisar olika inriktningar, intensitet och omfattning i sina uppföljningsrapporter. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen är ett mycket tydligt exempel på en förvaltning där man nått långt med att integrera det internationella arbetet i sina verksamheter. Under 2020 har dock de internationella utbytena pausats i flera avseenden, samtidigt som det även finns många exempel på en övergång till digitala kanaler. Det bedrivs internationella aktiviteter framförallt i gymnasie- och folkhögskoleverksamheterna. Förvaltningen använder sig av såväl extern medfinansiering som egna medel för att bedriva sin internationella samverkan. Inom arbetslivsverksamheten har integrations- och arbetsmarknadsenheten genomfört ett värdbesök på Gotland i februari inom det ICLD-finansierade projektsamarbetet med Kibaha i Tanzania. Samhällsbyggnadsförvaltningen är ett tydligt exempel på en förvaltning som aktivt deltar i kollegialt lärande och utbyte inom ramen för de prioriterade internationella nätverken genom sitt mångåriga engagemang i nätverket Union of Baltic Cities, Planning Cities Commission. Samhällsbyggnadsförvaltningen driver även ett nationellt mycket uppmärksammat EU-finansierat projekt, DiSa Digital samhällsbyggnad som under 2020 kommer tas vidare inom ramen för ett uppföljningsprojekt som heter Digital dialog. Regionstyrelseförvaltningen tar tillvara möjligheterna med de internationella prioriterade nätverken för att stärka sin omvärldsbevakning, etablera kontakter och få tillgång till kunskaper som används i utvecklingen av verksamheternas strategiska inriktning. Samtliga aktiviteter i de internationella nätverk där regionstyrelseförvaltningen är verksam har digitaliserats. Förvaltningen medfinansierar även ett stort antal regionala utvecklingsprojekt, och driver därtill själv ett antal utvecklingsprojekt med EUfinansiering. forts 9 (79)
RS 100 forts RS 2021/402 Regu 15 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är ett exempel på en förvaltning som använder sig av SKR:s aktiva omvärldsbevakning av EU-frågor kring hälsa. HSF har under 2020 även beviljats finansiering från den regionala europeiska utvecklingsfonden för att bedriva ett projekt som heter Innovationssystem Gotland, i samarbete med bland andra Uppsala Universitet Innovation och Science Park Gotland. Innovationssystem Gotland syftar till att stärka utvecklingskraften i verksamheter och stimulera till innovation genom samverkan med akademin. Tekniska förvaltningen, som fram till 2018 arbetat med att använda extern medfinansiering för att medverka till ett hållbart internationellt utvecklingssamarbete, minskade under 2019 sitt internationella engagemang och har under 2020 inte bedrivit något internationellt arbete. Socialförvaltningen är ett exempel på en förvaltning som framgångsrikt driver ett projekt för en digitaliserad äldreomsorg med finansiering från europeiska socialfonden. Projektet Digital Äldreomsorg har uppmärksammats nationellt. Det projektarbetet har även medfört internationella kontakter som lett fram till ett europeiskt samarbete kring digital färdplan som heter Digital Skills Map. Regionstyrelseförvaltningen samlade bedömning av förvaltningarnas och nämndernas uppföljning är att implementeringen av den internationella strategin 2017-2020 har skett i samtliga förvaltningar, om än med olika intensitet, inriktning och omfattning. Inom vissa förvaltningar sker det troligtvis mer än vad som framgår av de bifogade svaren, inte minst med tanke på genomslaget för digitaliserade möten. Det gångna året är inte representativt för det internationella arbetet, men likväl upprätthålls kontakter och utbyten sker alltmer digitalt. Regionstyrelseförvaltingen har i tidigare årsrapporter konstaterat att det finns hos förvaltningarna en nyfikenhet och intresse, samt en vilja att arbeta med ömsesidiga internationella utbyten som ger mervärden i de egna verksamheterna. Utmaningarna för förvaltningarna att arbeta med internationella utbyten och projekt utgörs främst av tidsbrist, tillgången till projektledare med internationell erfarenhet och av konkurrensen med andra förvaltningsaktiviteter. Under 2020 genomförde regionstyrelseförvaltningen en enkät bland samtliga projektägare som erhåller medfinansiering genom de regionala utvecklingsmedlen, som benämns 1:1-medel. Även om enkätsvaren utöver projektägare i Region Gotlands förvaltningar även omfattar externa projektägare och därmed inte kan sägas enbart spegla våra interna behov, så bekräftar resultaten av enkäten erfarenheterna från Region Gotlands förvaltningars internationella arbete: forts 10 (79)
RS 100 forts RS 2021/402 Regu 15 Hjälpen motsvarar i stort sett önskad hjälp, men det finns behov av en ökning av hjälpen för att ansöka, driva och rapportera, och för att arbeta mer med genomförande av regionala strategier, samt behov av mer information om ansökningar och kunskaper om hållbarhetsarbete. Regionstyrelseförvaltningen har dragit ett antal preliminära slutsatser av de signaler som framkommit i årsrapporterna av Internationell strategi för Region Gotland 2017-2021 samt av projektägarnas enkätsvar. RSF:s respons är att under 2021 arbeta vidare med att utveckla en webbsida för projektverksamhet, erbjuda konkreta stödverktyg, förtydliga och kommunicera en regional projektprocesskarta, erbjuda hjälp i samband med rapportering och hållbarhetssäkring, samt arbeta mer med erfarenhetsutbyten. Det skulle ge Region Gotlands förvaltningar mer draghjälp för att stärka integreringen av det internationella arbetet, samt identifiera möjligheter med omvärldsbevakning och samarbeten inom de prioriterade internationella nätverken. Regionstyrelseförvaltningen ser därför positivt på att fortsätta utveckla funktionen med projektkontor (RS 2019/454) och former för genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin Vårt Gotland 2040, som även omfattar internationalisering. Det arbete som Region Gotlands förtroendevalda utför i de av den internationella strategins utpekade internationella nätverk synliggörs i det regionala utvecklingsutskottet (REGU). I likhet med nämndernas och förvaltningarnas arbete, så har pandemin påverkat REGU:s arbete. Det har även varit ett år med fokus på programarbete för strukturfonderna 2021-2027 samt andra finansierings- och stödformer från EU-nivå. Likväl har REGU:s representanter medverkat aktivt och synliggjort Region Gotland i de prioriterade internationella nätverken. Sedan årsskiftet är även Region Gotland sammankallande för den svenska CPMR-gruppen och regionrådet Jesper Skalberg Karlsson Sveriges representant i CPMR:s Political Bureau. Regionstyrelseförvaltningen vill slutligen påtala vikten av att Region Gotland tillsammans med Länsstyrelsen i Gotlands län sammankallar Partnerskapet för EU:s Fonder och Program på Gotland. Partnerskapet syftar till att nyttja återstående medel i nuvarande programperiod samt att ta tillvara Gotlands möjligheter till projektfinansiering via sammanhållningspolitiken från 2021 och sektorsprogrammen. Partnerskapet har under 2020 diskuterat programutkast för den regionala utvecklingsfonden och andra för Gotland betydelsefulla program och fonder, såsom ESF +, Interreg Central Baltic, Landsbygdsprogrammet, REACT EU, samt Fonden för en rättvis omställning. forts 11 (79)
RS 100 forts RS 2021/402 Regu 15 Då det pågår en revidering av Region Gotlands internationella strategi 2017-2020, så avser den här återrapporteringen till Regionfullmäktige den sista i sin nuvarande form. Ärendets behandling under mötet Ordförande ställer proposition på regionala utvecklingsutskottets förslag och finner att det bifalls. Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen 2021-03-31 12 (79)
RS 101 Region Gotlands internationella strategi 2021-2024 RS 2020/1254 Regu 16 s förslag till regionfullmäktige föreslår regionfullmäktige att godkänna förslaget till Internationell strategi för Region Gotland 2021-2024 med föreslaget tillägg. s beslut Regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att ta fram en instruktion för implementering till hösten 2021. Internationell strategi för Region Gotland 2017-2020 antogs av regionfullmäktige, 2017-02-27, RF 31. Strategins syfte har varit att klargöra hur Region Gotlands internationella arbete bidragit till att uppnå strategiska mål i Vision Gotland 2025. Strategins mål har varit att främja internationellt utbyte för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och tillväxt på Gotland, samt att utveckla Region Gotlands verksamheter. Det internationella arbetet har skett i förvaltningarnas verksamheter, med fokus på ökat lärande och kunnande, för att utveckla verksamheternas kvalitet. har lett och samordnat det övergripande internationella arbetet och även för de långsiktiga relationerna med vänorterna och de internationella nätverken. Regionfullmäktige har haft det övergripande ansvaret för att strategin följs. Nämnderna har ansvarat för att det internationella perspektivet integreras i verksamheten och att möjligheter till extern medfinansiering undersöks, samt till de samarbeten och nätverk som är ämnesspecifika utifrån deras uppdrag. Regionstyrelseförvaltningen ser att det finns ett stöd för Förslaget, men att några justeringar utifrån inkomna synpunkter behöver göras. Nämndernas remissvar visar att Strategin i flera nämnder upplevs som relevant, vägledande och användbar. För att stärka Strategins relevans och användbarhet i samtliga nämnder, bejakar regionstyrelseförvaltningen miljö- och byggnämndens förslag om framtagandet av en instruktion för implementering. En sådan instruktion behöver innehålla mer övergripande vägledning för målstyrning, implementering och uppföljning än den kompetensplan som togs fram till Internationell strategi för Region Gotland 2017-2020. En instruktion för implementering bör kombineras med stärkta relationer mellan förvaltningarna och projektkontoret och finansieringsteamet vid regionstyrelseförvaltningen. forts 13 (79)
RS 101 forts RS 2020/1254 Regu 16 Region Gotlands interna internationella nätverk med kontaktpersoner från respektive förvaltning har en viktig roll i att kvalitetssäkra instruktionen. Framtagandet av en instruktion behöver beakta uppdraget Styrmodell för Region Gotland kopplad till Gotlands regionala utvecklingsstrategi, RS 2020/1324. Ärendets behandling under mötet Lisbeth Bokelund (MP) yrkar med instämmande av Meit Fohlin (S) och Andreas Unger (M) att under rubriken Mål lägga till: - Genom vårt internationella samarbete kan vi bidra till demokratisk utveckling på lokal och regional nivå i andra länder. och under rubriken Syftet lägga till: - Att allt internationellt arbete ska syfta till ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling, lokalt och globalt. Ordförande ställer proposition på regionalt utvecklingsutskotts förslag med Lisbeth Bokelunds tillägg och finner att det bifalls. Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen 2021-03-31 14 (79)
RS 102 Hållbara Kartan - Ansökan om medel ur anslag 1:1, regionala tillväxtåtgärder RS 2021/253 Regu 19 s beslut Region Gotland medfinansierar samhällsbyggnadsförvaltningens projekt Hållbara Kartan med 49,97 procent av projektets faktiska kostnader, sammanlagt högst 499 318 kronor, varav 31 409 kronor ur 2021 års anslag 1:1 och 467 909 kronor ur 2022 års anslag 1:1, regionala tillväxtåtgärder, under förutsättning att projektet beviljas medel från Formas. Beslutet avser perioden 2021-12-01 till 2022-07-01. Slutredovisning ska ha inkommit till Region Gotland senast 2022-07-31. Innovationsidén om den hållbara kartan blir en naturlig fortsättning på projektet DiSa Digital samhällsbyggnad, inom vilket geodata digitaliserades och kvalitetssäkrades. I projektet Hållbara Kartan vill Region Gotland i samarbete med RISE, Research Institute of Sweden, ta fram en prototyp som på sikt kan skalas upp och bidra till klimatomställningen i samhällsbyggandet. Syftet med innovationsidén Hållbara kartan är att i dialog med användarna testa vilken information en hållbar karta över Gotland skulle innehålla och hur denna information bäst skulle visualiseras. Tillgänglighet, jämlikhet och hållbarhet står i fokus. Resultatet av innovationsidén kommer vara en prototyp av en digital hållbar karta, framtagen i samråd och dialog med regionalt näringsliv, medarbetare vid Region Gotland och privatpersoner. Prototypen kommer indikera var det är mest klimatsmart att bygga på ön och resultatet kommer delges övriga kommuner och regioner i Sverige. Regionstyrelseförvaltningen anser att projektet Hållbara Kartan överensstämmer väl med de ambitioner som Region Gotland har både i den överliggande strategin Vision Gotland 2025 och Tillväxtprogram för Gotland 2016-2020. Bedömningen är att projektet bidrar till en förbättrad dialog och samverkan med bostadsmarknadens aktörer vilket är en prioriterad och utpekad utmaning i Tillväxtprogrammet. Projektet förväntas även bidra till att främja digitaliseringens möjligheter när det gäller innovation och teknikutveckling för en ökad hållbarhet vilket är ett utpekat strategiskt område i den regionala utvecklingsstrategin. forts 15 (79)
RS 102 forts RS 2021/253 Regu 19 Projektet bedöms även ha en positiv påverkan på effektmål 1) Gotland är ett tryggt och inkluderande samhälle som erbjuder den bästa livskvaliteten, 2) Gotland är klimatpositivt och en global förebild i energi- och klimatomställningen och 3) Gotland är en innovativ kunskapsregion med utvecklingskraft och hållbar tillväxt i den regionala utvecklingsstrategin. Slutligen överensstämmer projektet väl med och kompletterar tidigare och pågående satsningar som genomförs inom samhällsbyggnadsförvaltningen, exempelvis projekten Disa digital samhällsbyggnad samt Digital Dialog. Detta vägs in som positivt i motiveringen om beslut till medfinansiering av anslag 1:1, regionala tillväxtåtgärder. Ärendets behandling under mötet Ordförande ställer proposition på regionstyrelseförvaltningens förslag och finner att det bifalls. Beslutsunderlag Ansökan. 2021-02-10 Regionstyrelseförvaltningen 2021-03-10 16 (79)
RS 103 Villkorsbeslut för budgetåret 2020 för Region Gotland RS 2020/10 Regu 25 s beslut Rapporten godkänns. Region Gotland ska följa upp, låta utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet till regeringen. Det villkorsbeslut som regionerna får av regeringen inför varje nytt år, innehåller förtydliganden av hur dessa resultat ska redovisas. Kraven på återrapportering av arbetet, tillsammans med särskilda uppdrag i villkorsbeslutet, sätter ramarna för vad som årligen förväntas genomföras inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret. För 2020 anmodades regionerna att till Näringsdepartementet och Tillväxtverket lämna återrapporteringen senast den 21 februari 2021. Sedan 2017 har dialogen mellan regionerna, Näringsdepartementet och Tillväxtverket utvecklats om återrapportering av resultaten av regionalt utvecklingsarbete. Näringsdepartementet efterfrågar idag på ett tydligt sätt resultat av det regionala uppdraget i relation till de nationella prioriteringarna. Tillväxtverkets arbete har utvecklats mot att hitta former för att på ett bättre sätt kunna sammanställa och generalisera resultat från regionernas uppdrag. Detta har bäring på Region Gotlands uppdrag att leda, samordna och följa upp det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Nytt för 2020 års rapportering är att den även gjorts digitalt. Tydliga resultatbeskrivningar efterfrågas för samtliga återrapporteringar. Det kan beröra resultat som prestationer (genomförda insatser eller genomförd verksamhet) och effekter på såväl kort som lång sikt av dessa prestationer. Syftet med resultatbeskrivningen är att ge en bild av vilka resultat som har uppnåtts samt att skapa ett lärande inom det område som återrapporteringen gäller. Sammanfattningsvis så ska återrapporteringen redogöra för det regionala utvecklingsansvaret delar och innehåll enligt följande: Leda: Hur arbetet med den regionala utvecklingsstrategin och samordningen av insatserna för att genomföra strategin har bedrivits? forts 17 (79)
RS 103 forts RS 2020/10 Regu 25 Vilka insatser som har genomförts, vilka resultat de medfört/förväntas medföra samt hur de har bidragit till att nå de mål som fastställts i RUS och aktuella EU-program? - Samordna: Inom vilka områden eller processer har samverkan skett med länsstyrelsen, statliga myndigheter, primärkommunala förvaltningar, organisationer och näringsliv? Och vilka resultat har respektive samverkan medfört eller förväntas medföra? - Inom vilka områden har gemensam finansiering skett med länsstyrelsen, statliga myndigheter, primärkommunala förvaltningar, organisationer och näringsliv? Och vilka resultat har respektive gemensam finansiering medfört eller förväntas medföra? Följa upp, analysera och utvärdera: - Hur har arbetet med att analysera, följa upp och utvärdera det regionala tillväxtutvecklingsarbetet har bedrivits under året? - Hur har erfarenheter och kunskap från analyser, uppföljningar och utvärderingar tagits tillvara? Region Gotland ska vidare beskriva hur ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet har integrerats i analyser, strategier, program och insatser i det regionala tillväxtarbetet samt vilka resultat dessa insatser har medfört eller förväntas medföra. För 2020 erbjuds Region Gotland även att översiktligt redovisa hur regionens arbete bidrar till Agenda 2030. Utöver detta ska Region Gotland enligt villkorsbeslutet under 2020 jobba med insatser inom, och återrapportera resultatet av, en rad särskilda uppdrag. Förvaltningens bedömning och motivering till att godkänna rapporten är att insatser och rapportering genomförts i enlighet med uppdraget. Det behövs ett fortsatt löpande utvecklingsarbete i relation till genomförande och uppföljning/ rapporteringen av uppdraget vilket aktuell rapportering visar och rapporteringsformen ställer fortsatta krav på. Ärendets behandling under mötet Ordförande ställer proposition på regionalt utvecklingsutskotts förslag och finner att det bifalls. Beslutsunderlag Återrapportering 2020 års regionala utvecklingsarbete Region Gotland RS 2020/10 18 (79)
RS 104 Upphandling av skolskjuts och allmän linjelagd kollektivtrafik 2023- RS 2019/565 AU 83 s beslut Informationen mottages. 19 (79)
RS 105 Investeringsplan 2022-2032 RS 2020/1688 AU 84 s beslut Informationen mottages. Regionfullmäktige tog i november 2018 beslut om en förändrad investeringsprocess. Som en del av denna ska nämnden i februari lämna en skriftlig investeringsplan för en tidsperiod på tio år. Motivet till detta är att ge en bild av regionens kommande behov baserat på den demografiska utvecklingen och övriga förändringar i omvärlden. Planen ligger med som ett underlag till den fortsatta hanteringen av strategisk plan och budget. Nämndernas investeringsbehov ska framförallt beskrivas utifrån utveckling av kärnverksamheten inom den skattefinansierade delen. Även taxefinansierad verksamhets behov framåt beskrivs, men där finns det också planer som styr och som är beslutade i annan ordning. Utgångsläget för planen är den demografiska utvecklingen, nuvarande investeringsbudget och -plan samt kompletteringsbudget. Nämndernas investeringsbehov är omfattande kommande år. I den skattefinansierade verksamheten bedöms stora investeringar krävas i grundskola, förskola samt äldreomsorg. Det pågår flera stora utredningar om lokalbehovet på Visby lasarett och i primärvården. Sannolikt kommer stora investeringar krävas även i sjukvårdslokaler framåt. Det finns ett inriktningsbeslut om att påbörja byggandet av en simhall före 2025. I den taxefinansierade verksamheten finns stora behov av VA investeringar för att säkra Gotlands vattenförsörjning men även för att reinvestera i de befintliga anläggningarna och förnya ledningsnätet. Investeringsbudget inklusive kompletteringsbudget för 2021 är beslutad till 866 mnkr och 2022 till 487 miljoner kr. Nya lokalbehov för 2022-2024 har redan nu kostnadsberäknats och identifierats av framförallt barn- och utbildningsnämnden. Ärendets behandling under mötet Ordförande ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att det bifalls. Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen 2021-03-16 20 (79)
RS 106 Årsredovisning 2020 för Region Gotlands förvaltade stiftelser RS 2021/293 AU 85 s beslut Upprättade årsredovisningar för räkenskapsåret 2020 avseende samtliga stiftelser med anknuten förvaltning godkänns. s ordförande Eva Nypelius utses att underteckna respektive stiftelses årsredovisning. Regionstyrelseförvaltningen har upprättat årsredovisningar för 2020 för samtliga stiftelser som har så kallad anknuten förvaltning. Sammanlagt omfattar den anknutna förvaltningen 11 stycken särförvaltade och 4 stycken samförvaltade donationsstiftelser. När en stiftelse har så kallad anknuten förvaltning är utgångspunkten att det högsta beslutande organet för förvaltningen i princip ska besluta om årsredovisningen och att samtliga ledamöter i detta organ ska underteckna årsredovisningen. Det högsta beslutande organet i detta fall är regionstyrelsen. Om förvaltaren har ett stort antal stiftelser kan andra rutiner behövas. I sådana fall godtar länsstyrelsen att det högsta beslutande organet för stiftelserna i protokoll godkänner årsredovisningarna för de förvaltade stiftelserna samt att ett särskilt uppdrag lämnas åt viss person att underteckna respektive stiftelses årsredovisning. Regionstyrelseförvaltningen föreslår att regionstyrelsens ordförande utses att underteckna årsredovisningarna för samtliga förvaltade stiftelser. Ärendets behandling under mötet Ordförande ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att det bifalls. Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen 2021-02-24 Skickas till Regionstyrelseförvaltningen/Ekonomi: Mikael Wollbo, Birgitta Ronström, Ulrika Jansson 21 (79)
RS 107 Delaktighet och medborgardialog i Region Gotland RS 2021/117 AU 86 s beslut Regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att senast maj 2022 återkomma med ett förslag till policy med principer för medborgardialog som en systematisk del i ärendeprocessen och styrprocessen i Region Gotland. För detta uppdrag utses en referensgrupp bestående av gruppledarna eller den som gruppledaren utser för de partier som deltar i regionfullmäktige att tillsammans med tjänstepersoner arbeta fram principerna i policyn I framtagande av principer ska barn och ungas delaktighet och inflytande i politiska ärenden och beslut särskilt beaktas Återkomma med uppföljning av arbetet med medborgarförslag Regeringen i Strategin för demokratiutveckling (2018) tillsammans med EU i European democracy action plan (2020) pekar ut flera hot mot demokratin som vi tillsammans behöver beakta både internationellt, nationellt och lokalt. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har av regeringen två särskilda uppdrag inom området demokrati 1) säkerhet för förtroendevalda och 2) delaktighet och medborgardialoger. I tjänsteskrivelsen beskrivs arbetet i Region Gotland inom demokratiuppdragets ansvar och särskilt området delaktighet via dialoger lyfts fram som strategiskt. Regionstyrelseförvaltningen föreslås få i uppdrag att införa medborgardialog som en systematisk del i ärendeprocessen och styrprocessen, återkomma med uppföljning av arbetet med medborgarförslag samt uppföljning av barn och ungas delaktighet och inflytande i politiska ärenden och beslut såsom beskrivs i tjänsteskrivelsen. Uppdraget avseende principer för medborgardialog förutsätter nära samarbete med en referensgrupp av förtroendevalda i Region Gotland. Regionstyrelseförvaltningen bedömer att det föreslagna uppdraget är av strategisk betydelse och ligger i linje med Regeringens strategi för demokratiutveckling (2018) och European Democracy action plan (2020) och Agenda 2030 där demokrati beskrivs som en avgörande förutsättning för lokal förankring. Förutsättningar som Region Gotland har tagit fasta på i den regionala utvecklingsstrategin 2040 (RUS). Medborgarenkätens nöjd inflytande index (NII) visar att medborgarnas förtroende för och upplevelse av tillgång till information och möjligheten att påverka är lägre än riksgenomsnittet på Gotland. Delaktighet är en process som går åt två håll. forts 22 (79)
RS 107 forts RS 2021/117 AU 86 För en demokratisk organisation handlar det både om att systematiskt ta emot medborgares initiativ till exempel via medborgarförslag och att i vissa politiska ärenden initiera medborgardialoger i olika former. Det handlar om ett utvecklingsarbete vars mål är upplevd delaktighet för medborgare i alla åldrar på ett sätt som förankras i ordinarie ärendeprocess och styrprocess. Sedan Barnkonventionen blev svensk lag 2018 behöver förutsättningar för barn och ungas systematiska delaktighet och inflytande i politiska ärenden och beslut följas upp. Vidare samspelar upplevelse av tillit och förtroende med förväntningar, varför det finns ett värde i att Region Gotland som organisation kan kommunicera tillgängligt och klart i dessa frågor. Arbetsutskottet föreslog att ärendet kompletteras till regionstyrelsen med en omformulering av beslutspunkt 1, ta fram förslag på vilka som ska ingå i referensgruppen samt att i skrivelsen lyfta fram att dialogerna ska nå ut till flera grupper. Ärendet överlämnades därför till regionstyrelsen utan eget yttrande. Ärendets behandling under mötet föreslår att i beslutet ändra en referensgrupp bestående av gruppledarna för de partier till en referensgrupp bestående av gruppledarna eller till den gruppledaren utser för de partier Ordförande ställer proposition på förslaget och finner att det bifalls. Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen 2021-03-29 Skickas till Koncernledningsgruppen 23 (79)
RS 108 Verksamhetsstöd 2021 för sociala föreningar RS 2021/539 AU 87 s beslut Föreningarna beviljas stöd enligt föreslagen fördelning. Stödet vänder sig till sociala föreningar, som bedriver ideell och för samhället särskilt viktig verksamhet inom socialt stöd. Totalt har 12 organisationer ansökt om stöd. En beredningsgrupp bestående av representanter från hälso- och sjukvårdsförvaltningen, regionstyrelseförvaltningen och socialförvaltningen har kommit fram till ovanstående förslag enligt bifogade bedömningar. Beredningsgruppen har utgått ifrån politiska mål och prioriterade områden, verksamhetsbaserade erfarenheter och den rådande samhällsutvecklingen i sin bedömning av fördelning av stödet. Föreningarna beviljas stöd enligt nedanstående fördelning: Organisation Stöd Stöd Stöd Sökt Förslag 2018 2019 2020 2021 2021 AMD 15 000 kr 15 000 kr 15 000 kr 150 000 kr 15 000 kr Attention 15 000 kr 15 000 kr 15 000 kr 15 000 kr 15 000 kr Bris 45 000 kr 45 000 kr 45 000 kr 115 000 kr 45 000 kr BOJ 70 000 kr 70 000 kr 70 000 kr 70 000 kr 70 000 kr GFS 15 000 kr 10 000 kr 14 000 kr 15 000 kr 15 000 kr Kv.Jour Amanda 95 000 kr 110 000 kr 120 000 kr 250 000 kr 144 000 kr Kris Gotland 15 000 kr RSMH 15 000 kr 20 000 kr 15 000 kr IOGT-NTO Gotland 10 000 kr Rädda Barnen 45 000 kr 45 000 kr 45 000 kr 50 000 kr 45 000 kr Röda Korset 95 000 kr 75 000 kr 70 000 kr 150 000 kr 50 000 kr Skuldjouren 15 000 kr 15 000 kr 16 000 kr 50 000 kr 16 000 kr Länkarna Slite 20 000 kr 20 000 kr 20 000 kr 50 000 kr 15 000 kr Länkarna Visby 15 000 kr 15 000 kr 15 000 kr 75 000 kr 15 000 kr Summa 445 000 kr 460 000 kr 460 000 kr 1 010 000 kr 460 000 kr Budget 460 000 kr 24 (79)
RS 108 forts RS 2021/539 AU 87 Årets ansökningar uppgår till mer än dubbelt så mycket än vad som finns i budget. Ansökningarna innehåller föreningar som söker ett stort stöd för att täcka sina personal- eller lokalkostnader samt att de som söker för att täcka hela sin verksamhet då de inte har andra intäktsmöjligheter. Organisationerna arbetar i områden med människor som ofta har traumatiska erfarenheter och där utanförskap finns. De har aktiviteter, stödjande samtal, kunskapshöjande aktiviteter och nästan alla har beredskap för akutinsatser. Föreningarna kompletterar varandra och utgör ett betydande komplement till den offentliga verksamheten. Stödet från Region Gotland är extra betydelsefullt, då organisationerna har svårt att rekrytera medlemmar som finansierar verksamheten. Alla föreningar är oerhört viktiga för sina medlemmar och sin målgrupp. Alla organisationer samarbetar med offentliga verksamheter på något sätt och i andra nätverk och utgör en bred delaktighet i det gotländska samhället. Beredningsgruppen har diskuterat och vägt ur ett helhetsperspektiv och sett till organisationens egen bärighet, verksamhetens bredd på Gotland, samhällsnyttans storlek och om verksamheten har lagstyrda förtecken. Det finns 460 000 kronor att fördela, det totala ansökningsbeloppet uppgår till 1 010 000 kronor Med ovanstående förslag till fördelning avses att så många föreningar som möjligt ska ges möjlighet att fortsatt kunna bedriva verksamhet. Ärendets behandling under mötet Ordförande ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att det bifalls. Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen 2021-03-31 Skickas till Berörda föreningar 25 (79)
RS 109 Måltidsverksamhet vid vårdcentralen Norr, Korpens café och restaurang RS 2020/773 AU 88 s beslut Regionstyrelseförvaltningen i samarbete med teknikförvaltningen och socialförvaltningen får i uppdrag att till sommaren avveckla avdelning Måltids drift av Korpens café och restaurang. Drift av café- och enklare restaurangverksamhet överlämnas i höst till socialförvaltningen, omsorgen om funktionshindrade, daglig verksamhet. beslutade den 17 juni 2020 att ge regionstyrelseförvaltningen tillsammans med teknikförvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheten till servering i annan regi vid Korpens café och restaurang. Innan slutligt beslut fattas skulle dialog föras med Pensionärsrådet och Tillgänglighetsråden. Undersökningen har genomförts och resulterar i förslag om att Socialförvaltningen, omsorgen om, funktionshindrade, daglig verksamhet, framåt ska driva Korpens café och enklare restaurangverksamhet. Regionstyrelseförvaltningen gör bedömningen att det bästa alternativet är att daglig verksamhet tar över och till hösten startar upp café- och enklare restaurangverksamhet i lokalerna vid Korpen. Ärendets behandling under mötet Ordförande ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att det bifalls. Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen 2021-04-07 Skickas till Teknikförvaltningen Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden 26 (79)
RS 110 Målbild God och Nära vård RS 2021/567 AU 89 s beslut står bakom framtagen målbild och avser att verka för en omställning i linje med målbilden inom sitt verksamhetsområde. För att medborgare på Gotland ska må så bra som möjligt så länge som möjligt och för att vård och omsorg av god kvalitet även fortsättningsvis ska kunna erbjudas behövs en omställning. Den demografiska utvecklingen på Gotland innebär att en omställning här är särskilt angelägen. I december 2020 gav regionfullmäktige i uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden att i nära samarbete med regionstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ta fram en färdplan för omställning till en god och nära vård. Färdplanen har tagits fram i samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen, socialförvaltningen, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen och regionsstyrelseförvaltningen. Framtaget förslag presenteras för dessa fem nämnder under april. Parallellt med färdplanen har också en målbild för omställningen tagits fram. Målbilden utgår ifrån den nationella målbild som beslutats av riksdagen i november 2020. tar i detta ärende ställning till den egna förvaltningens syn på och möjlighet att leva upp till målbilden. Vid regionstyrelsen i maj hanteras ärendet för regionen som helhet med förslag till beslut i regionfullmäktige i juni 2021. Regionstyrelseförvaltningen gör bedömningen att föreslagen målbild fyller syftet att tydliggöra riktningen för den kommande omställningen till god och nära vård på Gotland. Ärendets behandling under mötet Ordförande ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att det bifalls. Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen 2021-03-30 Skickas till Förvaltningsledningen 27 (79)
RS 111 Färdplan God och Nära vård RS 2021/566 AU 90 s beslut står bakom huvudinriktningen i färdplan för omställning till god och nära vård på Gotland och avser att genomföra de aktiviteter som ligger inom sitt ansvarsområde. anser att bedömning bör göras om färdplanen kan ha ett bredare regionalt perspektiv, att roller och ansvar för olika nämnder och förvaltningar bör klarläggas samt att finansieringsformerna bör beskrivas tydligare. För att medborgare på Gotland ska må så bra som möjligt så länge som möjligt och för att vård och omsorg av god kvalitet även fortsättningsvis ska kunna erbjudas behövs en omställning. Den demografiska utvecklingen på Gotland innebär att en omställning här är särskilt angelägen. I december 2020 gav regionfullmäktige i uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden att i nära samarbete med regionstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ta fram en färdplan för omställning till en god och nära vård. Färdplanen har tagits fram i samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen, socialförvaltningen, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen och regionsstyrelseförvaltningen. Framtaget förslag presenteras för dessa fem nämnder under april. tar i detta ärende ställning till den egna förvaltningens möjlighet att medverka i omställningen. Vid regionstyrelsen i maj hanteras ärendet för regionen som helhet med förslag till beslut i regionfullmäktige i juni. Regionstyrelseförvaltningen gör bedömningen att den framtagna färdplanen väl beskriver den omställning som behöver genomföras och att det är av största vikt att regionens verksamheter fortsätter det nära samarbetet för att nu genomföra transformationen. I färdplanen beskrivs såväl längre som kortare perspektiv och förvaltningen delar bedömningen att färdplanen kommer att behöva uppdateras och utvecklas löpande i samverkan över förvaltningsgränser och också i samverkan med externa aktörer. På regional nivå utgör färdplanen en bra drivkraft i arbetet att omsätta den nyligen beslutade regionala utvecklingsstrategin till konkret handling. Förvaltningen delar den bilden och gör bedömningen att detta ytterligare kommer att kunna förstärkas genom att färdplanen finns med i framtagandet av genomförandeprogram social välfärd. forts 28 (79)
RS 111 forts RS 2021/566 AU 90 I färdplanen framgår ett flertal områden för utveckling som är beroende av utvecklingsinsatser som drivs och hålls samman av regionstyrelseförvaltningen. Tydligt är att pågående åtgärder för att stärka organisationskultur, kvalitetsarbete, digitalisering, kommunikation och informationsförvaltning är avgörande för omställningsarbetet framåt. De insatser inom regionstyrelseförvaltningen som också bedöms viktiga för omställningsarbetet men som inte framgår lika tydligt i färdplanen är satsningar på chefers förutsättningar och regionens demokratiuppdrag. Förvaltningen gör också bedömningen att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver kompletteras med tydligare koppling till det arbete som görs inom kultur- och fritid samt måltidsverksamheten inom regionstyrelseförvaltningens ansvarsområde. Detta är en komplettering som kan göras i färdplanen framåt. Omställningsarbetet är komplext och omfattande. Primärt handlar arbetet om att klara välfärden och att arbeta effektivt. Insatsen är inte tänkt som ett besparingsuppdrag men förvaltningen delar bedömningen att de nya arbetssätt som eftersträvas också innebär bättre resurseffektivitet. I omställningsarbetet kan tidiga investeringar behöva göras kring såväl kompetens som teknik varför förvaltningen speciellt vill betona vikten av att arbetet beskrivs väl i kommande års underlag för strategisk plan och budget samt i verksamhetsplanering och uppföljning. Ekonomisk förstärkning som ges till regionen från nationell nivå för att driva på och stötta i omställningen bör också kunna ges till regionstyrelsen och regionstyrelseförvaltningen för att stärka upp de funktioner som bedöms så viktiga för transformationen. Förvaltningen vill betona att bedömningen av dagens balans mellan uppdrag och resurser är svår och att det redan idag finns obalanser och svårigheter att klara av att leverera verksamhet med kvalitet inom de områden som är avgörande för färdplanens genomförande. I arbetsutskottet föreslogs att ärendet ska kompletteras med en tydligare beslutsformulering som beskriver färdplanens bredare perspektiv. Ärendet överlämnades till regionstyrelsen utan eget yttrande. Ärendets behandling under mötet Ordförande ställer proposition på regionstyrelseförvaltningens och finner att det bifalls. Beslutsunderlag Regionstyrelseförvaltningen 2021-04-21 Skickas till Förvaltningsledning RSF 29 (79)
RS 112 Allmänna bestämmelser för användande av Region Gotlands allmänna dricksvatten- och avloppsanläggning (ABVA) RS 2020/1766 AU 91 s förslag till regionfullmäktige Den nya versionen av Allmänna bestämmelser för användande av Region Gotlands allmänna dricksvatten- och avloppsanläggning (ABVA) fastställs. 2006 antogs Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). I den nya lagen infördes begreppet dagvatten som inte fanns i den tidigare VA-lagen från 1977. I den fram till nu gällande versionen av Region Gotlands Allmänna bestämmelser för användande av Region Gotlands allmänna dricksvatten- och avloppsanläggning (ABVA) har inte begreppet dagvatten hanterats. I förslaget till ny ABVA har begreppet avloppsvatten delats upp i begreppen spillvatten respektive dag- och dränvatten. Även vissa förtydligande är gjorda i texten gällande vem som ansvarar för och får hantera avstängningsventiler, servisventiler, vattenmätare och LTApumpar. Förslaget till ny version av Allmänna bestämmelser för användande av Region Gotlands allmänna dricksvatten- och avloppsanläggning antogs av tekniska nämnden 2020-11-18, 256, som därmed överlämnade bestämmelserna till regionfullmäktige för fastställande. Teknikförvaltningen föreslår att ABVA antas med motiveringen att reglerna för användandet av Region Gotlands allmänna dricksvatten- och avloppsanläggning blir tydligare för abonnent samt att dagvattenhanteringen blir inkluderad som ett nytt begrepp. Regionstyrelseförvaltningen tillstyrker teknikförvaltningen förslag och rekommenderar regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att fastställa den nya versionen av Allmänna bestämmelser för användande av Region Gotlands allmänna dricksvattenoch avloppsanläggning (ABVA). Barn- och genusperspektiv Beslutet berör endast fastighetsägare anslutna till det allmänna VA-ledningsnätet. Landsbygdsperspektiv Beslutet berör endast fastighetsägare anslutna till det allmänna VA-ledningsnätet. forts 30 (79)
RS 112 forts RS 2020/1766 AU 91 Ekonomisk konsekvensanalys Beslutet ger ingen ekonomisk förändring för någon part. Ärendets behandling under mötet Ordförande ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att det bifalls. Beslutsunderlag Tekniska nämnden 2020-11-18, 256 Regionstyrelseförvaltningen 2021-03-29 Skickas till Tekniska nämnden Miljö- och byggnämnden 31 (79)