Inslagen fälls. Granskningsnämnden anser att de strider mot kravet på opartiskhet och bestämmelsen om respekt för privatlivet.

1/9 BESLUT 2012-02-06 Dnr: 11/01158 SAKEN Värmlandsnytt, SVT1, 2011-05-02, 05-03, 05-04 och 05-05, kl. 19.15, inslag om ett bråk på en gymnasieskola; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslagen fälls. Granskningsnämnden anser att de strider mot kravet på opartiskhet och bestämmelsen om respekt för privatlivet. FÖRELÄGGANDE SVT ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. INSLAGEN 2011-05-02, kl. 19.15 Inslaget inleddes med att nyhetspresentatören berättade att en konflikt på Facebook hade urartat och att två flickor hade misshandlats på en namngiven skola. Hon sa också att de misshandlade flickorna erbjudits väktare av skolan men vägrade gå dit medan pojken som misstänktes för misshandeln fick gå kvar på skolan. En av de misshandlade flickorna intervjuades. Det sades att hon var hemma från skolan, att hon hade blivit svårt slagen och förlorat medvetandet och fått en hjärnskakning. Flickan sa att hon inte ville tillbaka till skolan så länge pojken som slagit henne var kvar där. Även flickans pappa intervjuades och sa att flickorna var offer och att han tyckte det var självklart att pojken skulle tas bort från skolan. Han var mycket kritisk till att hans dotter i stället erbjudits väktarskydd. Gymnasiedirektören i Karlstad intervjuades och berättade att det arbetades på att få en lösning på situationen och att gymnasienämnden skulle ta upp frågan. 2011-05-03, kl. 19.15 Inslaget inleddes med att nyhetspresentatören sa att efter Värmlandsnytts Myndigheten för radio och tv Tel: 08-606 90 80 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.radioochtv.se

2/9 avslöjande under gårdagen så skulle nu politikerna kalla till ett extramöte och att skolans rektor för första gången kommenterade händelsen. Rektorn sa att skolan hade nolltolerans mot våld och att situationer som den aktuella löstes snabbt och på ett bra sätt för alla inblandade. Gymnasienämndens ordförande intervjuades och sa att det var orimligt att nämnden ännu inte avgjort ärendet trots att det gått två månader sedan misshandeln. Därefter visades delar av intervjun från inslaget den 2 maj med en av flickorna. Rektorn på skolan kommenterade beslutet att ta in en väktare för att skydda de två flickorna. Gymnasienämndens ordförande sa efter detta att det var en ovanlig situation och att det fanns en polisanmälan om händelsen och att nämnden inväntade resultatet av denna. Det berättades också att nämnden under morgondagen skulle möta de olika parterna i konflikten. Inslaget avslutades med att nyhetspresentatören sa följande. Den misshandelsmisstänkte pojkens pappa säger till Värmlandsnytt att hela historien är sorglig men att det med professionell hjälp bör gå att hitta en lösning som alla kan acceptera. 2011-05-04, kl. 19.15 Inledningsvis berättade nyhetspresentatören att politikerna i gymnasienämnden hade haft möte hela eftermiddagen för att diskutera om den gymnasieelev som misshandlat två skolkamrater skulle stängas av eller inte. Nämndens ordförande sa att nämnden hade kommit fram till att de skulle ta upp frågan på det ordinarie sammanträdet som inträffade följande dag. Han berättade också att nämnden hade träffat de inblandade och hört deras versioner av händelsen. Reportern frågade om pojken skulle bli kvar på skolan eller inte och ordföranden sa att det skulle beslutas utifrån de kompletterande uppgifterna som de hoppades få in under morgondagen. Han sa också att han inte hade tagit någon personlig ställning i frågan. Reportern sa därefter: I måndags kunde vi berätta att två elever på Sundstagymnasiet i Karlstad misshandlats av en skolkamrat. Bråket började på nätet, på Facebook. Pojken har berättat att han kände sig mobbad och hotad. Konflikten trappades upp när de träffades på skolan. Han ska då ha slagit till två flickor med hårda knytnävsslag. Delar av intervjun med en av de misshandlade flickorna visades sedan och efter det avslutades inslaget med att nyhetspresentatören sa att det inte skulle bli något beslut i frågan förrän följande dag. 2011-05-05, kl. 19.15 Inslaget inleddes med att nyhetspresentatören berättade att det nu stod klart att pojken som misshandlade två flickor på sin gymnasieskola fick gå kvar på skolan

3/9 i väntan på att polisutredningen skulle bli klar. Gymnasienämndens ordförande medverkade och sa att båda eleverna hade erbjudits att fortsätta sin utbildning och att de erbjudits stöd och möjligheter att bearbeta det som hade hänt. Reportern sa därefter att beslutet innebar att konflikten fortsatte. Pappan till en av de misshandlade flickorna kommenterade beslutet. Han sa att han tyckte det var sorgligt och att hans dotter inte skulle återvända till skolan. Gymnasienämndens ordförande kommenterade detta och sa att han tyckte det var beklagligt om flickan inte accepterade erbjudandet. Pappan kommenterade händelsen vidare och sa följande. Alltså ska en kunna gå omkring och slå folk halvt medvetslösa? Och sen alltså, ska han inte ha några som helst repressalier efter det? Jag tycker alltså det är, det är oerhört, alltså. Fruktansvärt är det, tycker jag. Reportern sa därefter att ärendet inte var slutgiltigt avgjort och att politikerna nu inväntade att polisutredningen skulle bli klar. Gymnasienämndens ordförande sa följande. Vi konstaterade efter kontakter med både skolverk och jurister på departementet i dag att det är väldigt oklart om vi har möjlighet att avstänga och i så fall så handlar det om maximalt två veckor och sen är vi tillbaka på samma situation. Om vi inte har ett domslut eller någon annan typ av juridiskt ställningstagande. Avslutningsvis sa reportern att den väktare som anlitats för säkerheten tills vidare skulle bli kvar på skolan samt att skolans rektor under dagen meddelat sin avgång. ANMÄLAN Anmälaren, som är den misshandelsanklagade pojkens pappa, anser att inslaget strider mot kraven på opartiskhet och saklighet samt mot kravet på respekt för privatlivet. Han anför i huvudsak följande. Opartiskhet och saklighet I reportagen gavs en mycket ensidig bild av att en farlig elev tilläts gå i skolan medan offret tvingades vara hemma. Inför det första reportaget hade reportern inte tagit kontakt med pojkens föräldrar och gett någon möjlighet att i samma reportage ge den andra sidans bild av händelsen. Dagen efter det första reportaget ringde reportern anmälaren och frågade om han hade några kommentarer eftersom han ville vara objektiv. Anmälaren sa då att han ansåg att det nu var för sent och att han inte ville ställa upp på ljud och bild i efterhand men att han skulle skriva ett mejl som förklarade vad som hänt. Anmälaren skickade ett sådant mejl där han förklarade pojkens

4/9 version av händelsen. Han påpekar också att både pojken och flickorna var polisanmälda. Anmälaren menar att trots att Sveriges Television (SVT) fått en fullständig redogörelse har de valt att inte moderera bilden i sina efterföljande reportage. De efterföljande reportagen har i stället haft karaktären att hetsa en skrämd gymnasieordförande att fatta ett beslut att straffa pojken och stänga av honom trots att det överhuvud taget inte finns möjlighet enligt gällande gymnasieförordning att stänga av en elev i ett sådant här sammanhang utöver den kortvariga avstängning som förevarit. Anmälaren är mycket kritisk till att inslagen beskriver händelsen i skolan som om misshandeln var klarlagd och att en avstängning av pojken var möjlig och dessutom rätt. Ett senare beslut i kammarrätten har visat att avstängningen saknade grund. Vid tiden för inslagen var polisutredningen inte klar. Respekt för privatlivet Genom inslagens mycket ensidiga framställning och aggressiva vinkling har både pojken och familjen utsatts för svårt lidande som efter det sista inslaget ledde fram till en misshandel av pojken då han kunnat identifieras genom inslagen. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE SVT anser att inslagen inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet eller mot bestämmelsen om respekt för privatlivet och anför följande. Opartiskhet och saklighet Redaktionens utgångspunkt var att det var flickan och skolledningen som befann sig i konflikt med varandra när det första reportaget sändes och de utgjorde således parterna i reportaget. Det stod tidigt klart för Värmlandsnytts redaktion att ord delvis stod mot ord när det gällde frågan om vad som egentligen föregått händelsen där flickan blev slagen och det var uppenbart en mycket svår situation för bägge de inblandade ungdomarna. Att reda ut vad som egentligen hänt och bedöma den skuldfrågan ankom inte på Värmlandsnytt, utan på polis och rättsväsende. Syftet med Värmlandsnytts omfattande rapportering var således inte att fördjupa sig i konflikten mellan ungdomarna, utan att granska hur skolan och dess ledning hanterade den situation man hamnat i. Även andra lokala medier uppmärksammade historien. Eftersom redaktionens utgångspunkt var att man rapporterat om en konflikt mellan å ena sidan flickan och hennes familj och å andra sidan skolan och dess politiska ledning, fann man inledningsvis inte anledning att kontakta pojken eller hans familj.

5/9 Den 3 maj, dagen efter sändningen av det första reportaget, ringde dock reportern till pappan. Detta samtal är väl dokumenterat. Reportern uppfattade att pappan trots upprepade erbjudanden att komma till tals inte ville låta sig eller sonen intervjuas förutom att han önskade få framfört den kommentar som lästes upp av programledaren samma kväll. Pappan och reportern träffades på ett extrainkallat möte som ägde rum på utbildningsförvaltningen i Karlstad den 4 maj. Pappan erbjöds återigen att komma till tals men avböjde. I ett mejl från pappan till reportern den 3 maj beskrev han bakgrunden och själva händelsen. Det kan diskuteras om inte skildringen av händelserna blev väl ensidig i Värmlandsnytts rapportering. Av det uppföljande inslaget sänt i Värmlandsnytt den 4 maj framgick dock att pojken känt sig utsatt. I det reportaget sade reportern att pojken hade berättat att han hade känt sig mobbad och hotad. Den principiellt viktiga frågan om kränkningar och bråk på nätet följdes upp i ett inslag som sändes den 6 maj. I påannonsen till det inslaget sades: Bråket på Sundstagymnasiet som ledde till att en elev flyttades från skolan, startade med en diskussion på Facebook. Och kränkningar på nätet av elever är ett stort problem på flera skolor. Anmälaren hävdar att flickans föräldrar oemotsagda fått framföra krav på att pojken skulle vara avstängd tills polisutredningen är klar trots att ett sådant krav är utan laglig grund. Anmälaren skriver också att han inte kan acceptera att SVT obemött basunerar ut ensidigt att min son av gymnasienämnden övervägs att få ytterligare avstängning från skolan när en sådan åtgärd ej finns i gymnasieförordningen. Inledningsvis konstaterar SVT att pappan till den slagna flickan är en utomstående medverkande, för vilka kraven på opartiskhet och saklighet inte tillämpas fullt ut, enligt granskningsnämndens praxis. När det gäller frågan om avstängning, så var det en beskrivning som byggde på de faktiska överväganden som gymnasienämnden gjorde. Däremot klargjorde den ansvarige politikern i gymnasienämnden, i inslaget sänt den 5 maj, att man efter samtal med jurister på departementsnivå samt Skolverket kommit till slutsatsen att det var oklart om det fanns möjlighet att avstänga och i så fall i maximalt två veckor om det inte förelåg ett domslut. Respekt för privatlivet Det var redaktionens avsikt att skydda alla inblandade ungdomars integritet. Den flicka som intervjuades namngavs inte, det angavs inte vilken klass hon gick i och hon filmades med ryggen mot kameran. Detsamma gällde hennes pappa. Det nämndes inget namn på pojken och lämnades inte heller några uppgifter

6/9 utöver att han också var elev på Sundstagymnasiet och att han var äldre än flickan. Redaktionen bedömde att detta inte rimligen skulle kunna vara mera identifierande än för den krets som redan kände till händelsen. KOMMENTAR FRÅN ANMÄLAREN Opartiskhet och saklighet Om syftet med inslagen vad att belysa en konflikt mellan skolan och en flicka är det ännu mer anmärkningsvärt att rapporteringen i stället utmålar en förfärlig misshandelssituation med en vedervärdig förövare och ett drabbat offer. SVT har gett flickan och hennes pappa möjlighet att breda ut sig om händelsen utan att någon annan bild har förmedlats. Inget av detta har med flickans konflikt med skolan att göra. Pojken i inslaget beskylls oemotsagt för en mängd falska saker, dels genom reportern själv, dels genom reporterns förmedling av en ytterst vinklad bild från flickan och flickans pappa. Av polisutredningen i ärendet framgår dessutom att många av de saker som uppges om misshandeln inte stämmer. Anmälaren ställer sig frågande till att reportern först dagen efter det första inslaget kontaktade honom och bad om en kommentar. Anmälaren uppger att han vid detta tillfälle meddelade att han ansåg att reportern åsidosatt sin skyldighet att visa objektivitet, opartiskhet och saklighet och att genom att sända inslaget med dess felaktiga och vinklade innehåll hade SVT redan passerat möjligheten att balansera rapporteringen av händelsen. Anmälaren upplyste också reportern om att han skulle skicka sin bild av händelserna via mejl för att framöver undvika partiskhet, osaklighet och falska påståenden. Det är ett falskt påstående att reportern upprepade gånger skulle ha erbjudit honom att bemöta inslagen. Anmälaren hade från början deklarerat att det redan efter första inslaget inte var aktuellt eftersom möjligheten att korrigera den felaktiga bilden var förbrukad. Efter denna kommunikation fortsatte inslagen i ytterligare fyra dagar. Påståendet att SVT skulle sänt något uttalande som anmälaren skulle ha begärt är helt fel. Det enda anmälaren bett om var att SVT skulle sluta förfölja pojken. Respekt för privatlivet Det som fram till SVT:s inslag var en avgränsad och för de flesta okänd händelse blev genom inslagen en fullständigt vettlös historia där snart alla ungdomar på gymnasienivå i Karlstad visste exakt vilka som var inblandade. Skälet var det sätt på vilket SVT gång på gång förmedlade den falska bild som anmälaren vänder sig mot. Efter inslagen har pojken även blivit nedslagen på öppen gata.

7/9 PROGRAMFÖRETAGETS TILLÄGGSYTTRANDE SVT, som har tagit del av förundersökningsprotokollet, konstaterar att innehållet på väsentliga punkter motsäger de påståenden anmälaren gör i sin kommentar. Detta gäller såväl den inledande konflikten på Facebook som de händelser som sedan ägde rum på skolan och konsekvenserna av det. Som SVT tidigare anfört så var det som sades i inslagen om avstängning en beskrivning som byggde på de faktiska överväganden som gymnasienämnden gjorde. När det gäller frågan om vilka möjligheter det finns för en skola att stänga av eller flytta en elev vill SVT hänvisa till Skolverkets promemoria Avstängning och förvisning av elev i gymnasieskolan. I inslaget den 5 maj klargjorde den ansvarige politikern att man då kommit till slutsatsen att det var oklart om det fanns möjlighet att avstänga pojken och i så fall i maximalt två veckor om det inte förelåg ett domslut. Avslutningsvis konstaterar SVT, efter att ha tagit del av anmälarens kommentar till yttrandet, att det tydligt framgår att anmälaren avböjt att kommentera efter det att det första inslaget sänts. KOMMENTAR TILL PROGRAMFÖRETAGETS TILLÄGGSYTTRANDE Anmälaren är fortsatt kritisk till att han inte getts möjligheten att kommentera inslaget innan det sändes. Han anser också att han motiverat varför han avböjt att lämna kommentarer i efterhand. Dokumentet Avstängning och förvisning av elev i gymnasieskolan är just det underlag både förvaltningsrätten och kammarrätten hänvisat till när de i sina domar slagit fast att det var fel av skolan att stänga av pojken över huvud taget. Inslagen förmedlade en bild av konflikten som gav intrycket att det var självklart att pojken skulle stängas av. Familjen gavs ingen möjlighet att från början bemöta detta. AKTUELLA BESTÄMMELSER SVT ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (5 i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet innebär enligt granskningsnämndens praxis bland annat att kontroversiella ämnen eller händelser inte får behandlas ensidigt, det vill säga så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar ett program eller inslag. Vid sin prövning kan nämnden ta hänsyn till ett annat program eller inslag, förutsatt att en sådan balansering framstår som naturlig för tittarna. Det kan till exempel röra sig om inslag i den löpande nyhetsförmedlingen eller i en programserie. Det kan också vara ett program som programföretaget hänvisar till i samband med sändningen.

8/9 Kravet på opartiskhet innebär enligt granskningsnämndens praxis att om allvarlig kritik riktas mot en klart utpekad part ska den kritiserade få bemöta eller kommentera kritiken i samma program eller inslag, antingen genom att den kritiserade själv medverkar eller genom att en kommentar från honom eller henne redovisas. Som regel ska detta ske i samma program eller inslag. Att en part vägrar att medverka hindrar inte att ett program eller inslag sänds. Om möjligt bör i sådana fall den kritiserades uppfattning redovisas på något annat sätt. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. SVT ska respektera den enskildes privatliv i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat. Bestämmelsen är avsedd att ge skydd för den personliga integriteten. Den tillämpas även i fall med namnpublicering vid brott eller misstanke om brott (6 i sändningstillståndet). Granskningsnämnden får besluta att ett programföretag som brutit mot villkor i sitt sändningstillstånd på lämpligt sätt ska offentliggöra nämndens beslut (17 kap. 10 radio- och tv-lagen). GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Opartiskhet och saklighet Enligt granskningsnämndens mening förmedlades i inslagen en ensidig bild av konflikten som främst baserades på flickans och hennes pappas berättelse. Varken den korta kommentaren som lästes upp i inslaget den 3 maj eller reporterns kommentar i inslaget den 4 maj om att pojken känt sig mobbad och utsatt, kan anses balansera den ensidiga bild som präglade rapporteringen. Inslagen strider därför mot kravet på opartiskhet. Eventuella brister i saklighet får enligt nämndens mening tillskrivas den påtalade partiskheten. Respekt för privatlivet Granskningsnämnden ifrågasätter inte att pojken genom inslagen identifierades för en vidare krets än de som redan kunde antas känna till de aktuella händelserna. Enligt nämndens mening var de uppgifter som förekom om pojken av klar intrångskaraktär. Den negativa bilden av pojken förstärktes även av den ensidiga redogörelsen för konflikten. Intrånget kan enligt nämnden inte anses motiverat av ett oavvisligt allmänt intresse och inslaget strider därför mot bestämmelsen om respekt för privatlivet.

9/9 Detta beslut har fattats av Kerstin Calissendorff, Maria Edström, Annika Åhnberg, Elisabet Bäck, Leif Hedman, Pia Kronqvist och Helena Jäderblom efter föredragning av Christoffer Lärkner. På granskningsnämndens vägnar Kerstin Calissendorff Christoffer Lärkner Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.