För några år sedan dömdes han ut av veterinärer: Artrospatienten Knutte lever nu ett bra liv igen tack vare bassängträning Engelska springer spanieln Knutte, 11 år, väntar otåligt vid poolkanten på Arninge Djurklinik i Täby. Han har duschat och fått på sig flytvästen. Leksakerna är framtagna. Nu ska han snart få simträning för sin artros av sjukgymnasten Anna Holmgren. För tre år sedan upptäckte vi att Knutte började halta och verkade orolig när han skulle gå ut Han fumlade och missade med bakbenen när han gick. Lade sig tvärt i trappan när han var på väg upp eller ner. Han hade heller inte lust med jakt längre. Det aktiva söket försvann, berättar matte Gudrun Högström, medan hon sätter på sig gummistövlar för att kunna bistå sin hund vid träningen. Vi uppsökte en stor veterinärklinik i Stockholm som dömde ut honom helt. Der fanns inte mycket hopp sade de till oss, fortsätter Gudrun. Det var jag själv som kom med idén att simning kanske skulle kunna hjälpa och så fick vi tips om att det fanns bassängträning. När Gudrun kom till Arninge för 1,5 år sedan fick hon träffa just Anna Holmgren, som är legitimerad sjukgymnast och diplomerad massör för både hund och människa. Anna är avdelningschef på Södra Djursjukhuset i Stockholm och ansvarig sjukgymnast på Arninge Djurklinik. Därtill driver hon Hundkuranten i Haninge och har skrivit flera böcker om fysträning, massage och stretching för hundar. Det var så skönt att träffa Anna, minns Gudrun. Hon trodde inte att det var för sent och ingav hopp. Men hon lovade ingenting. Gudrun märkte snabbt att Knutte mådde bra av simträningen och den elektroterapi han fick i början och tycker absolut att det är värt kostnaden. För det är förstås inte alldeles billigt med fysträning för hund och det ingår inte i försäkringen. Hon beräknar att hon har lagt ner cirka 7 000 kr hittills för Knuttes träning (Ett högkostnadskort på 12 gånger kostar omkring 5 000 kr; reds anm.). I början kom vi hit tre gånger i veckan, men nu räcker det med mer sparsam träning, tillägger hon. Det är få hundar som inte blir bättre av simträning, säger Anna medan hon vant longerar Knutte runt i poolen i en lina. Det stärker djurets muskulaturer, mjukar upp lederna och höjer livskvaliteten. Men det är ingen mening att hålla på mer än vad som behövs. Obligatorisk flytväst Precis som vid vattengympa för människor måste Knutte duscha före han går i och ur poolen. Sedan får han på sig en obligatorisk flytväst. Anna rekommenderar alltid flytväst till hundar, även de som simmar i andra sammanhang. Hunden simmar högre på det sättet och sjunker inte ner så mycket med bakkroppen. Vid poolträning undviker vi dessutom att hunden kommer emot kanterna, förtydligar hon. Knutte är en van simmare. Han går i lugnt och försiktig från rampen. Gudrun väljer ut två leksaker från leksakskorgen, en liten boll och en liten tygsäck. Den senare har Knutte i munnen när han cirkulerar runt i poolen eftersom han är en apporterande hund. Knutte kan det här, därför behöver vi bara en lina och ibland simmar han utan. Men när det kommer nya patienter kan vi behöva vara två stycken med varsin lina, förklarar Anna. I början kör vi mycket korta pass och tar in hunden till kanten ibland så att den får lugna sig
och återhämta sig. Alla hundar är inte lika trygga och förtjusta i simning som Knutte. När patienten väl vant sig och kommit upp i fysisk kondition brukar vi hålla på i cirka 30 minuter. Hundar och människor är förunderligt lika, tänker jag, när jag ser Knutte nöjt simma och plaska runt i poolen. Det enda som skiljer sig oss åt är att människor har möjlighet att göra fler rörelser och kan använda fler redskap i vattnet än vad hunden kan. Det går att variera hundens träning i vattnet genom att använda tempoväxlingar och motstånd, förklarar Anna, som också försöker få hundarna att simma i olika rörelseriktningar samt i längder, åttor och cirklar. Övriga behandlingsmetoder på kliniken mot artros som t ex laser, elektroterapi och akupunktur verkar precis desamma som för oss människor. Vi använder oss ofta av balansbrädor och balansbollar i träningen precis som hos vilken vanlig sjukgymnast som helst, säger Anna som också påpekar att det är viktigt att hunden mellan träningspassen gör sina hemmaövningar och följer aktuella råd. Restriktioner för hunden Ibland behöver jag ge restriktioner för hund och hundägare, fortsätter hon. Hunden måste kanske undvika att leka med andra hundar och avstå från viss träning, typ agility. Det krävs mycket ansvar för att se till att hunden får ett bra resultat. Anna berättar gärna en historia om sitt bästa fall. En 7 månader gammal Newfoundlandshund för även unga hundar får artros som fått sin dödsdom. Hon kunde inte längre gå. Efter träning i bassäng varannan dag och andra sjukgymnastiska insatser går hon idag hur bra som helst. Knutte är nu klar med simträningen. Hunden får inte överansträngas. Matte Gudrun är nästan lika blöt som han efter att ha longerat sin hund och även stimulerat honom att simma åt olika håll med glada tillrop längs poolkanten. Nu ska bara kloret duschas bort och sedan blir det stretching med Anna ute på gräsmattan. Givetvis äter Knutte medicin mot artros, berättar Gudrun medan stretchingen pågår. Rimadyl är en tuggtablett som är inflammatorisk och smärtstillande. Den smakar jättegott, nästan som godis. Vanliga tabletter får jag inte i honom. Text: Carin Aissa Foto: Martina Holmberg Fotnot: Många djurkliniker har inte tillgång till pool. De använder i stället en water treadmill (gåband i vatten). Hunden släpps in i något som mest kan beskrivas som ett stort akvarium När hunden är på plats stängs luckan, vattnet börjar strömma in och ett rullband startar. Risken för skador är dock större än i pool. Bildtext: Vackra engelska springer spanieln Knutte, 11 år, är storvuxen och kraftig för sin ras. Det kan vara en orsak till att han har fått artros. Han mår bra av bassängträning som han får på Arninge Djurklinik i Täby. Bildtext: Sjukgymnasten Anna Holmgren ger Knutte stretching efter badet. Bildtext: Matte Gudrun Högström vägrade att ge upp när hennes älskling Knutte blev utdömd av en stor veterinärklinik. Hon gissade att simning skulle vara bra och fick kontakt med sjukgymnasten Anna Holmgren, som ingav henne hopp.
Var femte hund riskerar artros * Ungefär en av fem hundar anses lida av artros. Ofta uppfattas artros som en naturlig del av åldrandet, men artros är en sjukdom och det är viktigt att diagnosen ställs för att rätt behandling ska kunna sättas in. Då kan hunden få ett betydligt bättre och mer aktivt liv. * Artros är en kronisk inflammation i en led med nedbrytning av ledbrosket, förtjockning av ledkapseln och benpålagring i och runt leden. Cirka 20 procent av alla hundar har en smärtsam process i rörelseapparaten och cirka 13 procent har utvecklad artros. Bland äldre hundar förekommer sjukdomen hos 20 till 25 procent. * Artros kan vara en primär sjukdom utan bakomliggande orsaker, men den kan också vara sekundär till andra ledsjukdomar, frakturer eller ledbandsskador. En mycket vanlig grundorsak till artros är osteochondros. Det är en tillväxtrubbning som orsakar att en del av ledbrosket och underliggande ben dör och lossnar från underlaget. Framför allt drabbas medelstora och större raser. * De vanligaste symptomen vid artros är hälta och stelhet i varierande grad. Som en följd av stelhet är hundar med artros ofta ovilliga att utföra vissa rörelser eller arbetsmoment t ex att hoppa upp bilen, gå i trappor eller att jaga. Vid kronisk smärta av artros ökar aggressionen, oron, sömnbehovet, vätskebehovet, flämtningarna samt skall och övriga ljud. * En veterinär bedömer hundens rörelsemönster och undersöker ledernas funktion och muskulatur. Röntgen används ofta för att gradera skadorna, Artroskopi (titthålskirurgi) är en annan teknik för att fastställa artros. Denna teknik ger full insyn i leden och möjliggör noggrann undersökning av alla ledytor, ligament, ledkapseln etc. Dessutom kan lösa broskoch eller benfragment avlägsnas. * Det finns flera non-stereoida antiinflammatoriska läkemedel mot artros hos hund (NSAID). Metacam och Rimadyl och deras generika lämpar sig för långtidsbehandling. De är även smärtlindrande och det är kanske den mest betydelsefulla effekten. De kan ge biverkningar som kräkningar och diarré. Det finns även kosttillskott i foder som t ex Omega 3 och glukosaminer som har en direkt påverkan på inflammationen. En del rekommenderar förädlat nyponpulver - Litocin men det finns inga vetenskapliga bevis för att detta hjälper. * Det går inte att försäkra sig specifikt mot artros hos sin hund. Susanne Åkerblom, veterinär Regionsjukhuset Strömsholm: Titta på föräldrarna. Atros kan vara ärftligt Generellt har storvuxna hundar mer tendens att få artros, t ex i armbågsleder och höftleder. Men alla hundar kan få det och det kan upptäckas tidigt, redan vid 4 6 månaders ålder, om det är ärftligt. Ett bra tips för att se var artros förekommer är att titta på föräldrarna, säger veterinär Susanne Åkerblom, vid Regionsjukhuset i Strömsholm, som är ledande i landet på artroskopi och ortopedi hos djur.
Susanne tycker att det är viktigt att veterinären inte bara konstaterar artros utan ser till vad grundproblemet är. Artros kan ha så många olika orsaker. Ibland är det ärftligt och kan upptäckas tidigt hos hunden, redan när den är valp. Det finns då mycket hundägaren kan göra i förebyggande syfte. Om skadorna upptäcks och behandlas tidigt med operation, medicinsk behandling och rehabilitering minskar risken för senare artrosutveckling. Jag rekommenderar atroskopi (titthålskirurgi; reds anmärkning) som används för att avlägsna lösa benfragment i leden, vilka underhåller inflammationen och förvärrar symptomen. Med artroskopi går det dessutom att påvisa artrosförändringar och skador i leden tidigare än med röntgen, berättar hon. Hundar kan få artros i armbågsleder, tåleder, bogleder, knäleder, höftleder och hasleder. Olika artroser förekommer olika ofta hos olika hundraser. Labrador retriever och Rottweiler får t ex ofta artros i tålederna. Utvecklingen av alla artroser går långsamt och ger efter hand ökad smärtupplevelse. Det finns bra mediciner, enligt Susanne. I första hand Metacam och Rimadyl, som är antiinflammatoriska och smärtlindrande. De har som alla mediciner biverkningar. I första hand kan hunden få kräkningar och diarré. Tål inte hunden den ena medicinen kanske han klarar den andra bättre, säger hon. Viktigt att hålla efter vikten Susanne poängterar att det är viktigt att hålla koll på sin hunds vikt. Vikten är en stor bov när det gälle artros. Ökad belastning på lederna påskyndar destruktionen av ledbrosk vid artros. Viktminskning har även visat sig ge minskad smärta och minskat behov av medicinering. En hög aktivitetsnivå är bra för att undvika onödig stelhet och tillbakabildning av muskulatur. Mer motion och mindre vila är alltså en god rekommendation. Gå gärna ordentliga promenader, men utan alltför häftiga rörelser. Simning ger mycket effektiv muskel och rörelseträning med minimal belastning av lederna och är därför mycket lämpligt för hundar med artros. Vid kroniska besvär kan simningen bidra till att hunden lättare kan använda den skadade delen, poängterar Susanne som också förordar stretching och massage. Patientföreningen Hundartros en rikskändis bland hundfolk Carin Aissa Svenska hundar avlivas i onödan på grund av okunskap om möjliga behandlingsmetoder, säger Mona Mikaelsson Törnblom i patientföreningen Hundartros som arbetar för att stoppa denna olyckliga utveckling. Framgångarna med hemsidan www.hundartros.se - som fungerar både som informationsbank och diskussionsforum - har gjort föreningen till en rikskändis bland hundfolk.