Förekomst och påverkan av Gyrodactylus salaris på svenska laxbestånd, övervakningsprogram och åtgärder för att hindra spridning.

Relevanta dokument
Aqua reports 2012:8. Laxparasiten Gyrodactylus salaris i västkustens laxåar. Fyndhistorik samt effekter på laxungarnas överlevnad och numerär

International Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Håkan Carlstrand

ERFARINGER RUNDT FORVALTNING AV SKARV I SVERIGE

FORTSATTA UNDERSÖKNINGAR AV LAXSJUKLIGHET UNDER 2018

Vad innebär vattendirektivet?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Tillgängliga huvudavrinningsområden i mars 2018

Hearing om tilläggsgarantier för BKD, Arlanda

Lokal förvaltning i laxåar på västkusten

Länkar till övriga sidor i faktabladet

Markus Lundgren. med underlag från

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Under 1900-talet har laxen förlorat stora arealer lek- och uppväxtområden i älvarna.

Offentlig kontroll av vattenbruk

Produkter med 43 huvudavrinningsområden och 3 kustproduktområden

IPN i Vänern. En summering av vad vi vet, vad som hänt vad som görs och en glimt i in spåkulan

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

BKD infektion med Renibacterium salmoninarum

Ansökan om tillstånd laxodling i havet utanför Bua, Varbergs kommun

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB

Centralt vattenbruksregister

Information från Svenskt ElfiskeRegiSter Nr 1, 2008 Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Fiskvandring i Smedjeån

Vårdhygien inom djursjukvården teori och praktik, del 1

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Levande hav, sjöar och vattendrag

BKD i Finland. Kajsa Hakulin Jord- och skogsbruksministeriet Finland

Skriv ditt namn här

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Svensk författningssamling

Aqua reports 2016:14. Jämför- och referensvärden från Svenskt Elfiskeregister. Perioden Erik Degerman, Berit Sers & Kristina Magnusson

Riskhantering av EHEC hos djur

Flik 5. Regleringar av fiske. Fiskelagen. 20 Uppdaterad:

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Förvaltning av lax och öring

knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Provtagning på lax 2018, resultat och strategi

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

SMITTSKYDD FÖR DJUR OCH MÄNNISKOR

Minnesanteckningar från smoltkompensationsmöte, Stockholm februari 2015

Vattenra den inom Va sterhavets vattendistrikt sammansta llning av a rsredovisningar fo r 2011

Samverkan och Vattenråd i Västerhavets distrikt

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Uppdrag att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda djur i forskning

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Birgitta Adell Miljösamordnare

Policy Brief Nummer 2019:5

Tillsyn och kontroll. Dnr / Bilaga 3 1(6)

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Samverkansmöte Halmstad

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Status spredt bebyggelse i Sverige

Salmonellaodling Individuella prover som poolas på laboratoriet

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Stöd till fiskevården

Produkter med 66 huvudavrinningsområden och 7 kustproduktområden

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet

Leveransbeskrivning för vy_y, 2016_3

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Biologisk effektuppföljning i kalkade vattendrag inom Hallands län Redovisning av elfisken och resultat i lekfisk- och smoltfällor

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

BIOLOGISK EFFEKTUPPFÖLJNING I KALKADE VATTENDRAG INOM HALLANDS LÄN

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av livsmedelsföretagarens TSEprovtagning

EXAMENSARBETE. Utplantering av fisk i svenskt sötvatten. Tillståndsregleringen. Jenni Lundberg Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

Östersjölaxälvar i Samverkan

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Sportfiskarna region Värmland

Skriv ditt namn här

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt?

Transkript:

Förekomst och påverkan av Gyrodactylus salaris på svenska laxbestånd, övervakningsprogram och åtgärder för att hindra spridning. Havs- och vattenmyndigheten Statens Veterinärmedicinska Anstalt Sveriges Lantbruksuniversitet Håkan Carlstrand Charlotte Axén Ida Ahlbeck Bergendahl Photo courtesy of Gilbert van Ryckevorsel

Dagens presentation Inledning Vildfiskövervakning och övervakning av Gyrodactylus salaris Förekomst och påverkan av Gyrodactylus salaris på svenska laxbestånd Åtgärder för att hindra spridning av Gyrodactylus salaris HaV/Håkan Carlstrand SVA/Charlotte Axén SLU/Ida Ahlbeck Bergendahl HaV/Håkan Carlstrand

Ansvarsfördelning mellan svenska myndigheter» Havs- och vattenmyndigheten - Förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav. Har bl.a. ansvar för lagstiftning om tillstånd för utsättning av fisk i naturvatten. Lagt uppdrag till SVA om vildfiskövervakning och till SLU om datainsamling och rådgivning om laxbestånden.» Statens Jordbruksverk - Myndigheten ska främja ett uthålligt jordbruk, fiske och vattenbruk. SJV ska inom vattenbruksområdet bl.a. säkerställa ett gott djurhälsotillstånd hos djur i människans vård och ansvarar för lagstiftning om import och export av fisk samt tillstånd, villkor och kontroll av fiskodlingar.» Statens Veterinärmedicinska Anstalt - Expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö med diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning.» Sveriges Lantbruksuniversitet - bedriver forskning, utbildning och miljöanalys i samverkan med omgivande samhälle. SLU har fokus på samspelen mellan människa, djur och ekosystem och ett ansvarsfullt brukande av naturresurserna. SLU bedriver uppdragsverksamhet bl.a. om fiskbestånden och nyttjandet när det gäller datainsamling, datavärdskap, kunskapsuppbyggnad och rådgivning.» Länsstyrelserna Tillståndsprövar bl.a. ansökningar om utsättning av fisk i naturvatten

Historik för Gyrodactylus salaris i Sverige» Räknas som endemisk (inhemsk) i Östersjöns älvar» 1989 första fyndet i vattendrag mynnande i Kattegatt (Lagan och Säveån (Göta älv)).» Därefter har Gyrodactylus salaris spridits till samtliga vattendrag med atlantlax som mynnar i Kattegatt» Förekomst av Gyrodactylus salaris har inte noterats på laxbestånd i vattendrag på svenska västkusten norr om Göta älv» Ett av Hav finansierat monitoringprogram: - SVA följer utvecklingen på svenska västkusten avseende förekomst av G.s. (samarbete med Norska Veterinaerinstituttet) - SLU följer utvecklingen för laxbestånden och hur dessa påverkas av förekomst av Gyrodactylus salaris» Åtgärder har genomförts och successivt stärkts för att hindra spridning av Gyrodactylus salaris

Vildfiskövervakning och övervakning av Gyrodactylus salaris Statens Veterinärmedicinska Anstalt Charlotte Axén Avdelningen för djurhälsa och antibiotikafrågor Sektionen för fisk T.f. statsveterinär, sektionschef

Övervakning av laxfiskhälsa» Sviktande hälsa red skin disease (RSD) på nystigen lax i Östersjön sedan 2014 Svampangrepp på lekfisk (lax och öring) sedan 2013 RSD på västkusten sedan 2018» 2016 inga patogener påvisade, indikationer på virusförekomst (WGS)» 2018 biomarkörstudie + vitaminer (B1, A-komplexet inkl Astaxantin, E)» Avvikelser: sköldkörtelhormoner, röda blodkroppar allvarligt sjuk fisk (svamp): rubbad saltbalans, högt blodsocker, inflammationsbild

2020 Övervakningsprogram på uppdrag av HaV» Fokus på att få in prover under sommaren 20 fiskar uppströms och i mynning totalt 280 fiskar planerade (169 fångade) Analyser pågår: metabolomik, tiamin, ev sköldkörtel, histopatologi, börja testa ny virusmetodik» Övervakning av fyra kameror i fiskräknare» Kontroll av leksträckor (svampangepp)» Data om avelsfisken, yrkesfiskare» Gyrodactylus salaris på västkusten» 2021 fortsätter med viss modifiering av provtagningar och övriga övervakningsmetoder

rapportportalen» https://rapporterafisk.sva.se» Passiv övervakning» Möjlighet att fånga upp förändringar/utbrott» Möjlighet att få in fisk för undersökningar

» Årlig provtagning Övervakning av Gyrodactylus salaris» Sju vattendrag på västkusten: Örekilsälven Anråsån Säveån Kungsbackaån Rolfsån Himleån Ätran/Högvadsån» Insamling av parr, räkning av Gyrodactylus sp.» Vid påvisande i ny lokal till NVI för artbestämning

Spridning västkusten Vattendrag G.salaris funnen Säveån (Göta älv) 1989 Högvadsån (Ätran) 1991 Ätran 1992 Fagerredsån (Ätran) 1994 Fylleån 1994 Hjärtredsån (Ätran) 1994 Rönneå 1997 Stensån 1997 Smedjeån (Lagan) 1997 Genevadsån 1997 Suseån 1997 Nissan 1998 Sennan (Nissan) 1998 Viskan 1998 Grönån (Göta kanal) 1999 Tvååkersån 2002 Törlan 2002 Löftaån 2003 Himleån 2005 Rolfsån 2015 Kungsbacka ån 2017 Örekilsålven Bratteforsån Anråseån Arödsån Bäveån Strömsån Eningdalsälven

Analys» Syfte: Jämföra laxtätheter före och efter Gyro» BACI (tid mot laxtätheter, höjd över havet och latitud som covariat)» BACI (tid mot andel lax 0+, höjd över havet och latitud som covariat)» Vi har jämfört tätheterna av laxungar i infekterade vattendrag med ej infekterade vattendrag (referens) 10 år före och 20 år efter gyro.» Referensälvar valda: Örekilsälven, Bäveån, Arödsån, Bratteforsån, Ånråse, inkl biflöden (analyseras som grupp)» Gyro älvar valda: Ätran, Fylleån, Nissan, Rönne å, Stensån, Viskan, Suseån, inkl biflöden.

Tolkning av analysen» För att påvisa en effekt av G. salaris på laxpopulationen tittar vi på interaktionen mellan laxtätheter och tid.» En signifikant interaktion mellan tid och laxtäthet visar på att de Gyro-fria vattendragen har utvecklat sig annorlunda än Gyro-vattendragen över tid.» Samma sak gäller för överlevnad från 0+ till >0+.

Viskan (1998) (haplotyp?) p=0.009860 ** p=0.663936

Ätran (1991-1994) (haplotyp A & C) p=8.201e-08 *** p=0.03032 *

Suseån (1997) (haplotyp A & C) p=0.119913 p=0.330669

Nissan (1998) (haplotyp?) p=1.074e-05 *** p=0.177935

Fylleån (1994) (haplotyp C) p=6.010e-05 *** p=0.26740

Genevadsån (1997) (haplotyp C) p=0.2680397 p=0.222434

Stensån (1997) (haplotyp C) p=0.5799 p=0.381836

Rönne å (1997) (haplotyp?) p=0.781683 p=0.83758

Alla 1994-vattendrag p=2.042e-08 *** p=0.021865 *

Alla 1997-vattendrag p=0.3300 p=0.072273

Alla 1998-vattendrag p=3.690e-06 *** p=0.18238

Sammanfattning Vattendrag Trend täthet Signifikans laxtäthet Trend dödlighet Signifikans överlevnad Haplotyp År G.salaris Viskan oför p=0.009860 ** upp p=0.663936? 1998 Ätran ner p=8.201e-08 *** ner p=0.03032 * A&C 1991-1994 Suseån oför p=0.119913 upp p=0.330669 A&C 1997 Nissan ner p=1.074e-05 *** upp p=0.177935? 1998 Fylleån ner p=6.010e-05 *** oför p=0.26740 C 1994 Genevadsån upp p=0.2680397 upp p=0.222434 C 1997 Stensån upp p=0.5799 upp p=0.381836 C 1997 Rönneå upp p=0.781683 upp p=0.83758? 1997 Grupp 1994 ner p=2.042e-08 *** ner p=0.021865 * A&C Grupp 1997 upp p=0,3300 upp p=0.072273 A&C Grupp 1998 ner p=3.690e-06 *** upp p=0.18238?

Slutsatser Vattendrag Trend täthet Signifikans laxtäthet Trend dödlighet Signifikans överlevnad Haplotyp År G.salaris Viskan oför p=0.009860 ** upp p=0.663936? 1998 Ätran ner p=8.201e-08 *** ner p=0.03032 * A&C 1991-1994 Suseån oför p=0.119913 upp p=0.330669 A&C 1997 Nissan ner p=1.074e-05 *** upp p=0.177935? 1998 Fylleån ner p=6.010e-05 *** oför p=0.26740 C 1994 Genevadsån upp p=0.2680397 upp p=0.222434 C 1997 Stensån upp p=0.5799 upp p=0.381836 C 1997 Rönneå upp p=0.781683 upp p=0.83758? 1997 Inga entydiga effekter av G. salaris på tätheter av lax över tid. Liten effekter av G. salaris på överlevnad av lax. Inga entydiga koppling till haplotyp. Nordliga populationer mer känsliga? Andra möjliga förklaringsvariabler?

Åtgärder för att hindra spridning av Gyrodactylus salaris Håkan Carlstrand, Enheten för fiskereglering, HaV

Jordbruksverkets ansvar för smittskydd inom vattenbruket» Ansvarar bl.a. för vägledning och föreskrifter som reglerar tillstånd för odling av fisk, flytt mellan fiskodlingar, införsel/import, offentlig kontroll, anmälningspliktiga sjukdomar, förebyggande hälsokontroll, smittbekämpning, mm.» Offentlig kontroll av fiskhälsa på vattenbruksanläggningar Riskbaserad Kontrollprogram och provtagning Biosäkerhet och förebyggande smittskyddsåtgärder Övervakning av andra sjukdomar än de som omfattas av den offentliga kontrollen

Provtagning av Gyrodactylus salaris i fiskodlingar» Passiv övervakning av Gyrodactylus salaris» Aktören (odlaren, transportören, mm) veterinär och laboratoriepersonal har en anmälningsskyldighet vid fynd av Gyrodactylus salaris» Aktiv provtagning avseende Gyrodactylus salaris görs om krav ställs från mottagande land eller om fiskodlaren ansöker om en sådan av andra skäl» Sedan 2006 har Gyrodactylus salaris rapporterats från fyra anläggningar - Anläggningarna befinner sig i Indalsälven, Österdalsälven och Motala ström samtliga mynnar i Östersjön

HaVs roll och ansvar för utsättning av fisk och smittskydd Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om att sätta ut eller flytta fisk i naturen 2021:7 - Länsstyrelsen tillståndsprövar - Havs- och vattenmyndigheten prövar ev. överklaganden - Reglering med hänsyn till art- och smittskydd EU-reglering Smittskydd Animal health law (DG Health and Food Safety) Främmande arter/stammar (DG Environment) 2021-09-30 30

Förekomst av lax i svenska vattendrag vid elfiske och närhet till norska vattendrag

Havs-och vattenmyndighetens föreskrifter (2021:7) om att sätta ut eller flytta fisk i naturen Förutsättningar för tillstånd, bl.a. 4 För att säkerställa ett vattenområdes särart får tillstånd för att sätta ut eller flytta fisk i naturen inte avse 1. för landet främmande arter eller stammar, 2. 2. fisk med smittsam sjukdom, Definitionen av smittsam sjukdom omfattar bl.a. Gyrodactylus salaris, m.fl. 2021-09-30 32

Havs-och vattenmyndighetens föreskrifter (2021:7) om att sätta ut eller flytta fisk i naturen Laxartad fisk 9 Tillstånd för att sätta ut laxartad fisk av familjen Salmonidae får inte avse vattensystemen i Rolfsån, Kungsbackaån, Anråseån, Bratteforsån, Arödsån, Bäveån, Örekilsälven, Strömsån samt samtliga vattendrag som rinner in i, eller vattenområde som delas med Norge, inklusive Enningdalsälven. 2021-09-30 33

Beredskapsplan mot Gyrodactylus salaris Sverige kommer att ta fram en beredskapsplan för åtgärder mot Gyrodactylus salaris Fokus på om G.s. sprids till nya vattendrag Denna tas fram under 2022 Ingår i den svenska Implementeringsplanen 2019-2024 inom NASCO för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av atlantlaxen 2021-09-30 34

Tack för intresset Frågor? Havs- och vattenmyndigheten Håkan Carlstrand Statens Veterinärmedicinska Anstalt Charlotte Axén Sveriges Lantbruksuniversitet Ida Ahlbeck Bergendahl Photo courtesy of Gilbert van Ryckevorsel