Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Rehabiliteringsinsatser i samarbete 2013-02-22 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Rapporten omfattar helår 2012
Sida: 2 av 35
Sida: 3 av 35 Dnr: Af 2011/414101 FK 002395-2013 Datum: 2013-02-22 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 återgång i arbete Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samarbete vidareutveckla metoder och arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för att stödja den enskildes Genom införandet av en rehabiliteringskedja har behovet av tidiga och aktiva insatser under sjukskrivningsprocessen betonats. Sådana insatser ska bidra till att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Samarbetet ska bidra till att klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna i de situationer där den enskilde övergår från den ena till den andra myndighetens ansvarsområde. Kunskaperna om hur rehabiliteringsinsatser påverkar den försäkrades möjlighet att utveckla arbetsförmåga och dess effekter på sjukfallslängderna är otillräckliga och behöver utvecklas. Rehabiliteringssatsningen ska därför genomföras på ett sådant sätt att verksamhetens effekter kan utvärderas vetenskapligt. Utvärderingen bör särskilt fokusera på hur insatserna påverkar arbetsförmågan och sjukfallslängderna. Effektutvärderingen ska utformas i samråd med Inspektionen för socialförsäkringen. Myndigheterna ska senast den 28 februari redovisa en plan för uppdragets genomförande inklusive hur de tillgängliga medlen avses användas och hur satsningens effekter kommer att utvärderas. En delredovisning avseende vidtagna insatser under första tertialet, ska lämnas senast den 15 juni 2012. En samlad redovisning för 2012 ska lämnas senast den 22 februari 2013. En redovisning av verksamhetens effekter ska redovisas senast den 30 april 2014. Samtliga återrapporteringar ska lämnas till regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet). Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen Dan Eliasson Generaldirektör Försäkringskassan
Sida: 4 av 35 Rasmus Sundin Lena Rönnestig
Sida: 5 av 35 Innehåll Sammanfattning...8 1. Inledning... 12 2. Stödet till kunden... 13 3. Gemensam kartläggning... 13 4. Gemensamt stöd under aktiva rehabiliteringsinsatser... 14 4.1 Arbetsförberedande insatser... 15 4.2 Arbetslivsinriktade insatser... 16 5. Stödet till unga med aktivitetsersättning... 17 5.1 Gemensam hemställan om förrehabilitering vid folkhögskolor... 17 6. Effektutvärdering... 17 7. Erfarenheter från 2012... 18 7.1 Genomförda gemensamma kartläggningar... 19 7.2 Inflöde till aktiva insatser... 21 7.3 Nya deltagare i aktiva insatser fördelat på målgrupp och bakgrundsvariabler... 22 7.4 Aktuella deltagare i samarbetet 2012... 23 7.5 Deltagare som myndigheterna under 2012 avslutat samarbetet kring... 24 7.6. Konsultativt stöd till arbetsgivare... 25 8. Övriga mötesformer... 26 9. Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SUS)... 26 10. Samverkan kring personer som startade 31 januari 2012 eller tidigare i handlingsplansamverkan... 27 10.1. Kriterier och mål för de personer som startade rehabiliteringsinsatser 31 januari 2012 eller tidigare... 27 10.2 Status ett år efter rehabiliteringsstart fördelat på bakgrundsvariabler... 27 10.3 Status ett år efter rehabiliteringsstart fördelat på målgrupper... 30 10.4 Genomsnittlig tid i samverkan för de personer som får arbete eller utbildning... 31 11. Medelsfördelning och förbrukning... 31 11.1 Försäkringskassans förbrukning av medel 2012... 32 11.2 Arbetsförmedlingens förbrukning av medel 2012... 32
Sida: 6 av 35 12. Pågående utvecklingsarbete... 33
Sida: 7 av 35
Sida: 8 av 35 Sammanfattning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassans samarbete har stor betydelse för många människor som genom insatserna återfått en arbetsförmåga och möjlighet till egen försörjning. Den långsiktiga satsningen på samarbetet genom en förväntad tilldelning på 738 miljoner kronor per år fram till och med 2016 skapar fortsatt goda möjligheter att ge ett gemensamt stöd till de kunder som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering som ett led till egen försörjning. Utgångspunkten i samarbetet är att stödja kunden tillbaka till arbetslivet och att Arbetsförmedlingen respektive Försäkringskassan ska bistå med den kompetens som respektive organisation har. En ny samarbetsmodell har skapats och implementerats under 2012 där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Syftet med det gemensamma stödet i aktiva insatser är att öka kundens förutsättningar att få eller återfå sin arbetsförmåga. En viktig del är också att öka kundens delaktighet och förutsättningar att ta ansvar för sin egen rehabilitering. Aktiva rehabiliteringsinsatser erbjuds nu även personer som har behov av arbetsförberedande insatser. Detta har tidigare legat utanför Arbetsförmedlingens ansvar. Dessa insatser syftar till att öka en persons aktivitetsnivå så att det blir möjligt att delta i en mer arbetslivsinriktad insats. Det är mycket positivt att fler personer i behov av stöd nu kan få det inom ramen för samarbetet. Vi kan därmed förvänta oss ett större inflöde till arbetsförberedande insatser. Samtidigt kan det bli längre inskrivningstider och resultatet till arbete och utbildning kan påverkas. Förhoppningsvis får dock fler personer ett stöd som leder till hållbara och mer långsiktiga lösningar. Samarbetet under 2012 har präglats av ett utvecklingsarbete och arbetet kring kunderna enligt den nya arbetsmetoden med gemensam kartläggning som föregår aktiva insatser, startade först i februari 2012 och därmed kom inflödet av kunder till aktiva insatser först i mars/april. Det förstärkta samarbetet bedöms inte vara implementerat fullt ut. Utvecklingen av samarbetet möter flera stora utmaningar. Det handlar
Sida: 9 av 35 framför allt om att växla fokus i rehabiliteringsprocessen. Samarbetets metodik och fokus utgår nu ännu tydligare från den enskildes delaktighet och individuella behov. Detta fokus kräver utveckling av samarbetsformer och synsätt på medarbetarnivå. Försvårande faktorer för implementeringen har också varit att myndigheterna parallellt med den nya arbetsmetoden har arbetat med att fullfölja aktiva insatser för de kunder där samarbetet skett i enlighet med tidigare handlingsplansamverkan. Hos myndigheterna, främst hos Försäkringskassan, är det också betydligt fler handläggare som ska arbeta i samarbete inom uppdraget jämfört med 2011 vilket gör att implementeringen tar tid. Kunskapen och förståelsen för det gemensamma uppdraget för kunden behöver öka. Det finns ett fortsatt utvecklingsbehov både av metoden gemensam kartläggning och framför allt av samarbetet under aktiva insatser. Syftet med en fortsatt utveckling är att identifiera alla kunder som har behov av stöd och att skapa förutsättningar för kundens upplevelse av delaktighet och eget ansvarstagande. Trots de svårigheter som funnits under 2012, ser myndigheterna positivt på den framtida utvecklingen och att samarbetet är på rätt väg. Detta med det pågående utvecklingsarbetet som grund och att fler personer med behov kan erbjudas insatser i samarbete. Under 2014 kommer också resultaten från den pågående effektutvärderingen att kunna omsättas i utvecklingsarbetet. Antal personer som fått stöd av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under 2012: 19 897 gemensamma kartläggningar har genomförts till och med december 2012. 11 060 personer har startat i aktiva rehabiliteringsinsatser hos Arbetsförmedlingen under 2012, varav 947 personer under januari inom ramen för handlingsplansamverkan. Av de personer som deltagit i gemensam kartläggning har drygt 55 procent gått vidare till aktiva insatser 2012 (11 060 personer av 19 897). 11 710 personer var aktuella i insatser hos Arbetsförmedlingen i december 2012.
Sida: 10 av 35 1 542 personer som startat i samarbetet efter 1 februari 2012 har avslutats i samarbetet under 2012. 327 personer, 21 procent av de 1 542, har lämnat samarbetet till arbete eller utbildning. 564 personer, 37 procent av de 1 542, har gått vidare till arbete eller utbildning, arbetsmarknadspolitiskt program eller är öppet arbetslösa. En möjlig anledning till att andelen är lägre jämfört med handlingsplansamverkan som låg på över 60 procent kan vara att målgruppen för samarbetet delvis är en annan. 978 personer, 63 procent av de 1 542 personer som avslutats i samarbetet tillhör gruppen övriga, vilket tyder på att många med ohälsa har gått tillbaka till Försäkringskassan. Det kan till exempel vara personer där de arbetsförberedande insatserna inte resulterat i en ökad aktivitetsnivå och att det därför inte är möjligt att fortsätta i arbetslivsinriktade insatser. Kvinnor och män går efter insatser i nästan lika hög utsträckning till arbete och utbildning, 22 procent för män och 21 procent för kvinnor. I åldersintervallet 18-24 år är det en större andel som går till arbete och utbildning än deltagare i de andra åldersgrupperna. Av deltagarna är det fler inrikes födda som går till arbete och utbildning än personer som är utrikes födda. Andelen personer som av Arbetsförmedlingen registrerats ha funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (enligt Arbetsförmedlingens definition) går efter insatser till arbete eller utbildning i högre grad än personer utan registrerad funktionsnedsättning. Med en registrerad funktionsnedsättning kan en kund ta del av fler åtgärder såsom t ex anställning med lönebidrag vilket delvis kan förklara resultatet för den gruppen.
Sida: 11 av 35
Sida: 12 av 35 1. Inledning Under hela 2000-talet har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan arbetat allt närmare våra kunder och varandra. Samarbetet har haft stor betydelse för många människor som genom insatserna återfått arbetsförmåga och möjlighet till egen försörjning. Reformerna inom sjukförsäkringen har inneburit att samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har utvecklats och fördjupats. Rehabiliteringskedjan syftar till att tidigt tillvarata varje kunds förmåga att arbeta och att tidigt uppmärksamma eventuellt behov av insatser för att aktivt stödja kunden att utveckla sin arbetsförmåga och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Utgångspunkten i samarbetet är att stödja kunden tillbaka till arbetslivet och att Arbetsförmedlingen respektive Försäkringskassan ska bistå med den kompetens som respektive organisation har. Den långsiktiga satsningen på samarbetet genom en förväntad tilldelning på 738 miljoner kronor per år fram till och med 2016 skapar trygghet och goda möjligheter för en fortsatt utveckling av det gemensamma stödet till personer som behöver arbetslivsinriktade insatser för att kunna nå målet om egen försörjning. Under 2012 har myndigheterna introducerat och implementerat ett förstärkt samarbete i enlighet med den ambition som presenterades i maj 2011 1. En ny samarbetsmodell har skapats där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Syftet med det gemensamma stödet i aktiva insatser är att öka kundens förutsättningar att få eller återfå sin arbetsförmåga. En viktig del är också att öka kundens delaktighet och förutsättningar att ta ansvar för sin egen rehabilitering. En helt ny konsultativ insats riktas till arbetsgivare. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan gemensamt bistå arbetsgivaren, för att dennes ansvar och delaktighet vad gäller rehabilitering och ansvar för den anställde ska stimuleras och bli tydligare. Syftet är att den anställdes arbetsförmåga ska kunna tillvaratas i pågående anställning. 1 Återrapport enligt regleringsbrev 2011 Sjukskrivnas Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter 2011. Dnr Af 2010/436389, Dnr FK 026922-2011.
Sida: 13 av 35 Målet för samarbetet är att de personer som behöver Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans kompetens för att finna, få och behålla eller inträda i arbete ska få det. Villkor och förutsättningar under deltagande i arbetslivsinriktade insatser ska vara kända och så långt som möjligt vara meningsfulla och begripliga för kunden. 2. Stödet till kunden Det stöd till kunden som sker i samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan illustreras med en översiktlig bild av samarbetet. Gemensam kartläggning är ingången till samarbetet och de aktiva insatserna som sker i samarbete mellan myndigheterna består av arbetsförberedande insatser och arbetslivsinriktade insatser samt konsultativt stöd till arbetsgivare. 3. Gemensam kartläggning För att tillgodose såväl tidiga insatser i rehabiliteringskedjan som att insatserna ska bidra till att rusta människor för inträde i arbetslivet och/eller till återgång i arbete har myndigheterna utvecklat en ny samarbetsmetod. Genom en gemensam kartläggning, där båda
Sida: 14 av 35 myndigheterna deltar och vid behov övriga aktörer såsom arbetsgivare, hälso- och sjukvård samt kommun, startar samarbetet för och tillsammans med kunden. Syftet är att klargöra personens förutsättningar för arbete ur ett medicinskt och arbetslivsinriktat perspektiv. Både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan aktualisera personer för gemensam kartläggning. Försäkringskassans ställningstagande till frågan om en gemensam kartläggning behövs ska kunna ske när som helst i sjukfallet eller under tid med aktivitetsersättning. Även de personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst kan bli aktuella för gemensam kartläggning. Försäkringskassan tar i dessa fall ställning till om det finns ett behov av att samordna rehabiliteringen tillsammans med Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen initierar vid behov gemensam kartläggning då arbetssökande inte kan delta i planerade aktiviteter, eller då aktivitetsbegränsningen är så omfattande att det inte är möjligt att upprätta en handlingsplan på grund av sjukdom. För de personer vars dagar med sjukpenning, eller månader med aktivitetsersättning närmar sig sitt slut ska Försäkringskassan senast sex månader före förmånstidens slut överväga behov av gemensam kartläggning. Avsikten är att pröva möjligheten att starta med aktiva insatser innan ersättningen upphör. Ambitionen är att ge kunden en möjlighet till nyorientering och omställning inför byte av förmånssystem. En viktig utgångspunkt är att kunden ska vara delaktig i sin rehabiliteringsprocess och att myndigheterna ska arbeta metodiskt för att underlätta, stimulera och motivera till detta. Underlag från exempelvis vårdgivare, arbetsgivare, sammanfattningar av utredningar och aktiviteter hos Arbetsförmedlingen för såväl kartläggning av behov som planering av aktiva insatser ska tillvaratas. Syftet är att den information som redan finns ska användas för att effektivt nyttja resurser men också att personen ska uppleva att aktörerna samarbetar. Den gemensamma kartläggningen ska resultera i en grov planering som är utgångspunkten för ett eventuellt fortsatt gemensamt stöd. 4. Gemensamt stöd under aktiva rehabiliteringsinsatser De aktiviteter som planeras inom ramen för det gemensamma stödet planeras och anpassas efter kundens behov. I ett framgångsrikt samarbete
Sida: 15 av 35 krävs att handläggarna tillsammans med den enskilde känner ett gemensamt ansvar för att nå målet med insatsen. Deltagaren är den viktigaste parten i samarbetet och ska därför alltid vara i fokus i planering, uppföljning och beslut om insatser. Myndigheternas uppgift är att med ett gemensamt stöd följa den enskildes utveckling, värdera behov av nya eller parallella insatser från olika aktörer eller att med andra utgångspunkter vid behov revidera aktuell planering. Genom det kontinuerliga samarbetet är det också möjligt att ta ställning till när målet har uppnåtts och aktiviteterna därför kan avslutas alternativt avbrytas i de fall den enskilde trots anpassningar inte kan tillgodogöra sig en planerad insats. 4.1 Arbetsförberedande insatser Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan sedan februari 2012 erbjuda arbetsförberedande aktiva insatser i samarbete. Dessa syftar till att en person ska kunna öka en låg aktivitetsnivå till en nivå där det är möjligt att delta i en arbetslivsinriktad insats. Det är mycket positivt att fler personer i behov av stöd nu kan få det inom ramen för samarbetet. Vi kan därmed förvänta oss ett större inflöde till arbetsförberedande insatser. Samtidigt kan det bli längre inskrivningstider och resultatet till arbete och utbildning kan påverkas. Förhoppningsvis får dock fler personer ett stöd som leder till hållbara och mer långsiktiga lösningar. Det är aktiviteter inom Arbetsförmedlingens tjänst arbetsförberedande insatser som erbjuds. Exempel på arbetsförberedande aktiviteter är datorträning, friskvårdsaktiviteter och ergonomi samt bearbetande insatser. Situationer när arbetsförberedande insatser kan vara aktuellt: Personer vars aktivitetsnivå är låg och som har behov av att utveckla en förmåga att klara grundläggande krav i arbetslivet. Personer vars motivationsnivå är låg och som inte upplever sig delaktiga i omställningen till arbete. Personer som upplever svårigheter att hantera omställning och som har behov av psykologiskt stöd/bearbetning.
Sida: 16 av 35 Innehållet i de arbetsförberedande insatserna ska stimulera kundens eget ansvar och delaktighet. Dagliga aktiviteter bör förekomma även om det inledningsvis i vissa fall endast rör sig om ett fåtal timmar per vecka. Deltagaren, den personliga handläggaren och arbetsförmedlaren formulerar målen för aktiviteterna och följer upp kontinuerligt med personliga möten vid behov. Arbetsförberedande insatser ska kunna påbörjas innan deltagaren lämnar sjukförsäkringen även för dem som riskerar att uppnå maximal tid, om det är möjligt med hänsyn till aktuell medicinsk situation. De arbetsförberedande insatserna syftar till att personen ska kunna övergå till arbetslivsinriktade insatser där Arbetsförmedlingens övriga tjänster kan erbjudas. Under tid i arbetsförberedande insatser är det ofta nödvändigt och viktigt med ett samarbete med vården och andra aktörer. Vid behov och om möjligt kan de arbetsförberedande insatserna bedrivs parallellt med andra insatser. 4.2 Arbetslivsinriktade insatser Arbetslivsinriktade insatser erbjuds i samarbete direkt efter gemensam kartläggning eller efter arbetsförberedande insatser. Exempel på insatser är vägledning, arbetsprövning, jobbsökaraktiviteter och matchning till arbete. Deltagaren, den personliga handläggaren och arbetsförmedlaren formulerar även här målen för aktiviteterna och följer upp kontinuerligt med personliga möten och avstämningsmöten vid behov. Deltagarens aktiva medverkan i planeringen är central. Fokus ska läggas på insatser som medverkar till att deltagaren kan söka arbete på ett aktivt och systematiskt sätt och därigenom kunna få en anställning. Arbetssättet ska inriktas på att finna lösningar och Arbetsförmedlingen ska bedöma om deltagarens befintliga kompetens medger matchning. Vid behov kan deltagaren fortsätta med arbetsförberedande insatser som exempelvis bearbetande och stödjande samtal eller friskvård. Detta sker parallellt när aktivitetsnivån medger planering och deltagande i arbetslivsinriktade aktiviteter. Myndigheterna har ett gemensamt ansvar för planering och måluppfyllelse så länge som det gemensamma stödet behövs.
Sida: 17 av 35 5. Stödet till unga med aktivitetsersättning Stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas inom ramen för samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Den gemensamma kartläggningen som ingång till stöd och insatser gäller för alla personer som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering oavsett ersättningsform. Försäkringskassan ansvarar för att unga med aktivitetsersättning som har behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser uppmärksammas. Arbetsförmedlingen ansvarar för att de insatser som kan erbjudas, exempelvis inom tjänsten arbetsförberedande insatser, anpassas i den mån det behövs. Unga med aktivitetsersättning som aldrig varit etablerade på arbetsmarknaden kan behöva andra insatser än personer som varit etablerade på arbetsmarknaden. Ett arbete med att utveckla stöd och verktyg för personliga handläggare och arbetsförmedlare i arbetet kring unga pågår också i regeringsuppdraget Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning 2. Syftet är att lättare identifiera behov av samordning och utveckla samarbetet med andra aktörer. 5.1 Gemensam hemställan om förrehabilitering vid folkhögskolor Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer tillsammans med Folkbildningsrådet under våren 2013 att lämna in en gemensam hemställan om förrehabilitering vid folkhögskolor till regeringen. I hemställan önskar parterna få i uppdrag av regeringen att öppna upp Folkhögskolesatsningen i förrehabiliterande syfte för unga med funktionsnedsättning och deltagare i etableringsuppdraget men även för övriga som är aktuella inom det förstärkta samarbetet. 6. Effektutvärdering Arbetet med effektutvärderingen fortgår enligt plan. Kontaktpersoner har utsetts på de berörda Lokala Försäkringscentren hos Försäkringskassan. 2 Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning, uppdrag i regleringsbrevet 2012 till Försäkringskassan.
Sida: 18 av 35 Genomgång av utvärderingens upplägg, användningen av randomiseringsinstrumentet och förhållningssätt i samband med fältarbetet har genomförts. Fältstudieperioden inleddes enligt plan den 1 september 2012. På grund av att inflödet av ärenden till studien understigit det förväntade inflödet förlängs fältstudieperioden till och med den 1 februari 2013 för att garantera att antalet individer i studien motsvarar utvärderingens behov. I övrigt har allt med avseende på utvärderingens design och genomförande fungerat i enlighet med fastställd plan. Under 2014 kommer också resultaten från den pågående effektutvärderingen att kunna omsättas i utvecklingsarbetet. 7. Erfarenheter från 2012 Genom den gemensamma kartläggningen och det förstärkta samarbetet står kundens behov i centrum i högre utsträckning än tidigare. Det finns trots det ett fortsatt utvecklingsbehov både av metoden gemensam kartläggning och av samarbetet under tid med aktiva insatser vid Arbetsförmedlingen. Syftet med en fortsatt utveckling är att skapa förutsättningar för kundens upplevelse av delaktighet och eget ansvarstagande samt att insatser kan starta så tidigt som möjligt. Idag sker gemensam kartläggning generellt alltför sent i sjukfallen. Att förändra förhållningssätt och införa nya arbetsmetoder tar tid och det förstärkta samarbetet är inte fullt ut implementerat. Ett utvecklingsarbete måste pågå kontinuerligt över tid och myndigheterna behöver utveckla sin strategi och beredskap för detta. Särskilt viktigt är detta nu då en allt större andel av personliga handläggare och arbetsförmedlare är berörda och där många saknar erfarenhet av samarbete mellan myndigheterna. Chefer och medarbetare i båda myndigheterna behöver utveckla förståelsen för det gemensamma uppdraget och respektive myndighets uppdrag för att kunna möta kundens behov bättre och göra kunden mer delaktig. Trots de svårigheter som funnits under 2012, ser myndigheterna positivt på den framtida utvecklingen och att samarbetet är på rätt väg. Detta med det pågående utvecklingsarbetet som grund och att fler personer med behov kan erbjudas insatser i samarbete. Inom ramen för Försäkringskassans projekt; En enklare sjukförsäkringsprocess genomlyses sjukförsäkringsprocessen inklusive
Sida: 19 av 35 samarbetet med Arbetsförmedlingen ur ett kundperspektiv. Projektets resultat kommer att tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet av samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I projektet ingår även delar av det utvecklingsarbete som påbörjats inom ramen för ett regeringsuppdrag om ett utvecklat samspel mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården samt andra aktörer i sjukskrivningsprocessen. Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla kontaktvägar och strukturer mellan aktörerna för att möjliggöra ett tidigt stöd till de kunder som behöver detta. I arbetet medverkar representanter från Försäkringskassans samverkansparter; Arbetsförmedling, hälso- och sjukvård och arbetsgivare. 7.1 Genomförda gemensamma kartläggningar Det är Försäkringskassan som registrerar genomförda gemensamma kartläggningar. För personer som har sjukpenning sker datainsamlingen via Försäkringskassans diagnos- och arbetsgivarregister (DoA). För personer som har tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning och för personer som initieras till gemensam kartläggning från Arbetsförmedlingen sker datafångst manuellt. Datafångsten för dem som saknar pågående ersättning från sjukförsäkringen är inte helt tillförlitlig varför vi valt att inte redovisa denna uppgift. När registrering av samarbetet kan ske i uppföljningssystemet SUS 3 kommer uppgifterna att kunna följas där. Tabell 1. Antal genomförda gemensamma kartläggningar 2012 för personer som har sjukpenning fördelat på kön, ålder och tid i sjukfall Antal Andel Totalt 16 164 100% 3 Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Sida: 20 av 35 Kvinnor 10 458 64% Män 5 706 36% Ålder 18-24 382 2% 25-34 2 197 14% 35-44 4 563 28% 45-54 5 358 33% 55-64 3 646 23% >64 18 0% Tid i sjukfall under 90 dgr 1 250 8% 90-180 dgr 2 367 15% 180 dgr- 1 år 3 808 24% över 1 år 8 739 53% Källa: Försäkringskassan Andelen kvinnor och män som deltagit i gemensam kartläggning överensstämmer med andelen sjukskrivna kvinnor och män. Majoriteten (61 procent) av dem som deltar i gemensam kartläggning ligger inom åldersintervallet 35-54 år. Tabellen visar också när, räknat från sjukfallets första dag, den gemensamma kartläggningen genomförs. Målsättningen är att en gemensam kartläggning ska genomföras så tidigt som möjligt i ett sjukfall. Tabellen visar att de flesta gemensamma kartläggningar under 2012 skett med personer som haft sjukpenning i mer än ett år. Det kan bland annat vara en effekt av en tidigare beslutad prioritering (att personer vars tid i sjukförsäkringen närmade sig sitt slut skulle prioriteras till samarbetet), samt att arbetsmetoden är ny och därmed har en viss inkörsperiod men samarbetet behöver utvecklas och gemensam kartläggning generellt ske tidigare i ett sjukfall. Gemensamma kartläggningar kan genomföras oavsett vilken ersättningsform personen har. Till och med december 2012 har även 1 316 personer med tidsbegränsad sjukersättning och 2 417 personer med aktivitetsersättning deltagit i gemensam kartläggning. Totalt har därmed 19 897 gemensamma kartläggningar genomförts.
Sida: 21 av 35 7.2 Inflöde till aktiva insatser Under januari 2012 var det 947 personer som startade i aktiva insatser enligt arbetssätt och kriterier för handlingsplansamverkan 2011 4. Den nya samarbetsmodellen med gemensam kartläggning före start i aktiva insatser startade nationellt från den 1 februari 2012. Från och med 1 februari 2012 till och med december 2012 har 10 113 personer påbörjat aktiva insatser enligt den nya samarbetsmodellen. Tillsammans med dem som skrevs in i handlingsplansamverkan startade 11 060 personer i aktiva insatser under 2012. 4 Den nationella handlingsplanen för 2011 gällde de kunder som hade ersättning från sjukförsäkringen och var i behov av rehabiliteringsinsatser för att kunna ta tillvara sin arbetsförmåga. En deltagare skulle ha minst sex månader kvar med ersättning från sjukförsäkringen för att skrivas in i aktiva programinsatser hos Arbetsförmedlingen och klara ett aktivitetskrav om minst tio timmar per vecka.
Sida: 22 av 35 7.3 Nya deltagare i aktiva insatser fördelat på målgrupp och bakgrundsvariabler Tabell 2. Personer som startat i aktiva rehabiliteringsinsatser under 2012 fördelat på bakgrundsvariabler Anställd sjukskriven/se Arbetslös med sjukersättning Arbetslös med aktivitetsstöd Sjukskriven arbetslös Ung arb.lös med aktivitetsersättning Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt 2782 25% 708 6% 495 5% 5950 54% 1125 10% 11060 100% Kvinnor 1915 27% 441 6% 297 4% 3875 55% 540 8% 7068 100% Män 867 22% 267 7% 198 5% 2075 52% 585 14% 3992 100% Ålder 18-24 år 57 7% 21 3% 17 2% 203 25% 506 63% 804 100% 25-34 år 391 16% 263 11% 96 4% 1104 44% 617 25% 2471 100% 35-44 år 797 28% 173 6% 116 4% 1805 62% 0 0% 2891 100% 45-54 år 893 29% 169 5% 148 5% 1871 61% 0 0% 3081 100% 55-64 år 644 36% 82 5% 118 6% 967 53% 2 0% 1813 100% Födelseland Inrikes födda 2283 25% 595 7% 381 4% 4811 53% 1017 11% 9087 100% Utrikes födda 499 25% 113 6% 114 6% 1139 58% 108 5% 1973 100% Funktionsnedsättning 5 Ja 1741 24% 458 6% 315 5% 3809 53% 883 12% 7206 100% Nej 1041 27% 250 6% 180 5% 2141 56% 242 6% 3854 100% Utbildningsnivå Förgymnasial utb. 537 20% 206 8% 115 4% 1414 52% 450 16% 2722 100% Gymnasial utb. 1346 25% 341 6% 209 4% 2979 54% 608 11% 5483 100% Eftergymnasial utb. 899 31% 161 6% 171 6% 1557 55% 67 2% 2855 100% Källa: Arbetsförmedlingen I tabellen redovisas de som startade i aktiva rehabiliteringsinsatser fördelat på målgrupp och bakgrundsvariabler. Sammantaget är gruppen sjukskrivna arbetslösa den största målgruppen i aktiva insatser, 54 procent. Därefter kommer målgruppen anställd sjukskriven/anställd med sjukersättning med 25 procent. Unga arbetslösa med aktivitetsersättning utgör tio procent och lägst andel av inflödet är arbetslösa med aktivitetsstöd (fem procent). 5 Här avses personer registrerade med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.
Sida: 23 av 35 7.4 Aktuella deltagare i samarbetet 2012 Pågående aktuella deltagare, såväl personer som startade under 2011 i enlighet med handlingsplansamverkan och nya under 2012 är i genomsnitt 9 197 personer per månad. År 2011 var antalet aktuella personer i genomsnitt 8 345 per månad. Tabell 3. Deltagare som är aktuella i samarbetet 2012 Månad Antal januari 8 211 februari 7 897 mars 7 988 april 8 221 maj 8 558 juni 8 822 juli 8 692 augusti 8 983 september 9 580 oktober 10 468 november 11 234 december 11 710 Genomsnitt 9 197 Källa: Arbetsförmedlingen I december månad var 11 710 personer samtidigt aktuella för insatser i samarbetet.
Sida: 24 av 35 7.5 Deltagare som myndigheterna under 2012 avslutat samarbetet kring Tabell 4. Deltagare som startat efter 1 februari 2012 och som myndigheterna under 2012 avslutat samarbetet kring Till arbete och Arbetsmarknadspolitiska Öppet arbetslösa Övriga Summa utbildning program Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt 327 21% 150 10% 87 6% 978 63% 1542 100% Kvinnor 202 21% 93 9% 46 5% 639 65% 980 100% Män 125 22% 57 10% 41 7% 339 61% 562 100% Ålder 18-24 år 35 29% 3 3% 7 6% 75 62% 120 100% 25-34 år 67 22% 31 10% 17 6% 186 62% 301 100% 35-44 år 98 25% 38 10% 20 5% 233 60% 389 100% 45-54 år 92 21% 44 10% 21 5% 285 64% 442 100% 55-64 år 35 12% 34 12% 22 8% 199 68% 290 100% Födelseland Inrikes födda 271 22% 125 10% 71 6% 762 62% 1229 100% Utrikes födda 56 18% 25 8% 16 5% 216 69% 313 100% Funktionsnedsättning 6 Ja 210 23% 97 10% 49 5% 580 62% 936 100% Nej 117 19% 53 9% 38 6% 398 66% 606 100% Utbildningsnivå Förgymnasial utb. 60 16% 27 7% 24 6% 271 71% 382 100% Gymnasial utb. 167 23% 84 11% 38 5% 454 61% 743 100% Eftergymnasial utb. 100 24% 39 9% 25 6% 253 61% 417 100% Källa: Arbetsförmedlingen 6 Här avses personer registrerade med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.
Sida: 25 av 35 Av de 1 542 personer som startat i samarbetet efter 1 februari 2012 och hunnit lämna samarbetet under 2012 har 21 procent (327 personer) gått till arbete eller utbildning. 63 procent (978 personer) tillhör gruppen övriga, vilket tyder på att många med ohälsa har gått tillbaka till Försäkringskassan. Det kan till exempel vara personer där de arbetsförberedande insatserna inte resulterat i en ökad aktivitetsnivå och att det därför inte är möjligt att fortsätta i arbetslivsinriktade insatser. I hela gruppen är det 564 personer, 37 procent, som gått till arbete eller utbildning, deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är öppet arbetslösa. En möjlig anledning till att andelen är lägre jämfört med handlingsplansamverkan som hade en andel på 67 procent kan vara att målgruppen för samarbetet delvis är en annan. Exempelvis fanns tidigare ett aktivitetskrav att deltagaren skulle klara tio timmar per vecka, medan det nu saknas ett sådant kriterium. Kvinnor och män går i nästan lika hög grad till arbete och utbildning efter samarbetet. Kvinnor och män är i princip inskrivna i program i lika stor utsträckning. I åldersintervallet 18-24 år är det en större andel som går till arbete och utbildning än deltagare i de andra åldersgrupperna. Av deltagarna är det fler inrikes födda som går till arbete och utbildning än personer som är utrikes födda. Andelen personer som av Arbetsförmedlingen registrerats ha funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (enligt Arbetsförmedlingens definition) går till arbete eller utbildning i högre grad än personer utan registrerad funktionsnedsättning. Med en registrerad funktionsnedsättning kan en kund ta del av fler åtgärder såsom t ex anställning med lönebidrag vilket delvis kan förklara det bättre resultatet. 7.6. Konsultativt stöd till arbetsgivare Erfarenheter från tidigare arbete med anställda som har deltagit i handlingsplansamverkan och i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion visar att Arbetsförmedlingens kompetens rörande hjälpmedel och anpassningar kan öka den anställdes förutsättningar att behålla sin anställning. De erfarenheterna vill Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ta tillvara genom att utveckla ett stöd med syfte att den anställde i ökad omfattning ska kunna fortsätta sin anställning. De samarbetsformer som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vill utveckla med arbetsgivarna
Sida: 26 av 35 innebär att arbetsgivarens ansvar och delaktighet kring kunden ska stimuleras och bli tydligare. Syftet med det konsultativa stödet, som inleddes 1 april 2012, är att genom samordnad insats från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen stödja arbetsgivare i anpassning och rehabilitering så att kundens arbetsförmåga kan tillvaratas på arbetsplatsen. Målet med stödet är att öka kundens möjligheter att fortsätta sin anställning hos arbetsgivaren. Stödet kan till exempel resultera i att arbetsgivaren påbörjar anpassnings- eller rehabiliteringsinsatser med eller utan stöd av företagshälsovård eller annan aktör. Under 2012 har möjligheten att ge konsultativt stöd till arbetsgivare utnyttjats mycket lite. Totalt har 84 stödinsatser genomförts. 8. Övriga mötesformer De övriga mötesformer som utvecklats under åren kvarstår i situationer när personen inte har ett rehabiliteringsbehov. I enlighet med i rehabiliteringskedjan erbjuds kontakt med Arbetsförmedlingen till de kunder där det finns risk att återgång till arbetsgivaren före dag 181 inte kan ske. Detta så att personen kan få stöd i att söka annat arbete redan under sjukskrivningstiden. Ett överlämningsmöte erbjuds kunder där Försäkringskassan överväger att inte betala ut sjukpenning eller ger avslag på en ansökan om sjukpenning, aktivitetsersättning eller sjukersättning. 9. Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SUS) Ett utvecklingsarbete pågår för att anpassa SUS till det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Under våren 2013 kommer uppgifter för samtliga som deltar i gemensam kartläggning och aktiva insatser att börja registreras i SUS. Med SUS möjliggörs bland annat en beskrivning av kundens väg i samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan från början till slut och systemet kompletterar nuvarande registreringar och registeruttag.
Sida: 27 av 35 10. Samverkan kring personer som startade 31 januari 2012 eller tidigare i handlingsplansamverkan De kunder som skrevs in i handlingsplansamverkan under 2011 fortsatte under 2012 att få stöd i enlighet med den planering som gjorts. Under 2012 följer myndigheterna de resultatmål som sattes upp för de personer som startade under 2011. 10.1. Kriterier och mål för de personer som startade rehabiliteringsinsatser 31 januari 2012 eller tidigare Den nationella handlingsplanen för 2011 gällde de kunder som hade ersättning från sjukförsäkringen och var i behov av rehabiliteringsinsatser för att kunna ta tillvara sin arbetsförmåga. En deltagare skulle ha minst sex månader kvar med ersättning från sjukförsäkringen för att skrivas in i aktiva programinsatser hos Arbetsförmedlingen och klara ett aktivitetskrav om minst tio timmar per vecka. Under deltagande i aktiva insatser får personen rehabiliteringsersättning. Målet för 2011 på nationell nivå var att minst 35 procent av deltagarna, såväl kvinnor som män, tolv månader efter påbörjad insats ska ha ett arbete eller ha påbörjat en utbildning. Mätpunkten är dag 365 efter det att personen startade i samverkan. 10.2 Status ett år efter rehabiliteringsstart fördelat på bakgrundsvariabler Tabellen nedan beskriver måluppfyllelse, i arbete och utbildning, och status ett år efter start i samverkan för personer som startade i handlingsplansamverkan enligt 2011 års överenskommelse. Kolumnen i arbete eller utbildning inkluderar arbete med eller utan stöd, arbetsmarknads- eller reguljär utbildning och starta eget. I kolumnen arbetsmarknadspolitiska program inkluderas programkategorier där aktivitetsstöd kan utgå. Kategorier som anger att personen omgående kan ta ett arbete finns i gruppen öppet arbetslösa. I den gruppen ingår även kategorier som enbart visar att ett programbeslut har upphört. I gruppen övriga finns kategorier som anger att personen är förhindrad att vara aktivt arbetssökande och personer som har lämnat Arbetsförmedlingen av andra anledningar än arbete eller utbildning.
Sida: 28 av 35 Tabell 5. Status dag 365 efter det att personen startat i handlingsplansamverkan, 2012, fördelat på bakgrundsvariabler Till arbete och utbildning Arbetsmarknadspolitiska program Öppet arbetslösa Övriga Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt 2503 24% 3704 35% 766 7% 3552 34% 10525 100% Kvinnor 1474 23% 2358 36% 464 7% 2196 34% 6492 100% Män 1029 26% 1346 33% 302 7% 1356 34% 4033 100% Ålder 18-24 år 233 28% 235 29% 77 9% 283 34% 828 100% 25-34 år 657 27% 845 35% 152 7% 751 31% 2405 100% 35-44 år 686 25% 1054 38% 193 7% 860 30% 2793 100% 45-54 år 649 23% 1045 36% 240 8% 974 33% 2908 100% 55-64 år 278 17% 525 33% 104 7% 684 43% 1591 100% Födelseland Inrikes födda 2132 25% 3102 36% 635 7% 2788 32% 8657 100% Utrikes födda 371 20% 602 32% 131 7% 764 41% 1868 100%
Sida: 29 av 35 Funktionsnedsättning 7 Ja 1764 25% 2356 34% 510 7% 2368 34% 6998 100% Nej 739 21% 1348 38% 256 7% 1184 34% 3527 100% Utbildningsnivå Förgymnasial utb. 600 22% 909 32% 190 7% 1101 39% 2800 100% Gymnasial utb. 1296 25% 1851 36% 383 7% 1680 32% 5210 100% Eftergymnasial utb. 607 24% 944 38% 193 8% 771 30% 2515 100% Källa: Arbetsförmedlingen Under 2012 har 2 503 deltagare, 24 procent, fått arbete eller utbildning ett år efter start i handlingsplansamverkan. Målet är att deltagaren ska få arbete eller utbildning. För en del personer krävs ytterligare insatser i arbetsmarknadspolitiska program före det att arbete är aktuellt. För andra har det gemensamma stödet resulterat i att deltagaren har en utvecklad arbetsförmåga och kan vara aktivt arbetssökande. Deltagaren har funnit en nyorientering med resurser och förutsättningar klara för arbetslivet. Sammantaget är det 6 973 personer som antingen fått arbete eller utbildning, deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är öppet arbetslösa vid mättillfället ett år efter start i handlingsplansamverkan. Den andel som erhållit arbete eller kommit närmare arbetsmarknaden tolv månader efter påbörjad insats uppgick till 66 procent (av totalt 10 525 personer). Som tidigare år kan konstateras att män, 26 procent, i högre grad än kvinnor, 23 procent, når det önskvärda målet arbete eller utbildning inom dag 365 efter det att de startade i samverkan. Kvinnor är i högre grad inskrivna i program, 36 procent, vid mättillfället. Deltagare i åldersintervallet 18-24 år når målet arbete eller utbildning i högre grad än deltagare i de andra åldersgrupperna. Av deltagarna är det fler inrikes födda och de når positivt resultat i högre grad än personer som är utrikes födda. Andelen personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt 7 Här avses personer registrerade med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.
Sida: 30 av 35 arbetsförmåga når arbete eller utbildning i högre grad än personer utan funktionsnedsättning. 10.3 Status ett år efter rehabiliteringsstart fördelat på målgrupper Målgrupper i handlingsplanen 2011 var: arbetslösa med sjukersättning arbetslösa sjukskrivna arbetslösa unga med aktivitetsersättning anställda sjukskrivna eller med sjuk- eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning Prioriterade grupper under 2011 var unga sjukskrivna till och med 29 år och unga med aktivitetsersättning samt personer vars dagar med sjukpenning eller tid med sjukersättning närmar sig maximal tid med rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Tabell 6. Status dag 365 efter det att personen startat i handlingsplansamverkan, 2012, fördelat på målgrupper 8 Till arbete och utbildning Arbetsmarknadspolitiska program Öppet arbetslösa Övriga Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt 2502 24% 3696 35% 760 7% 3550 34% 10508 100% Anställd sjukskriven/se 649 28% 790 34% 146 7% 725 31% 2310 100% 8 Orsaken till att 10 508 personer inte stämmer överens med tabell 5 är för att PILA samt personer utan ersättning från Försäkringskassan utelämnats i redovisningen.
Sida: 31 av 35 Arbetslös med sjukersättning 285 22% 514 39% 59 5% 453 34% 1311 100% Sjukskriven arbetslös 1225 22% 2025 36% 462 8% 1908 34% 5620 100% Ung arb.lös med aktivitetsersättning 343 27% 367 29% 93 7% 464 37% 1267 100% Källa: Arbetsförmedlingen Ungdomar med aktivitetsersättning har särskilt uppmärksammats i handlingsplansamverkan under 2010-2011. Tabellen visar att gruppen tillsammans med dem som är anställda och sjukskrivna i högre utsträckning än övriga målgrupper når positivt resultat. Arbetslösa med sjukersättning är den grupp som i högst grad kvarstannar i arbetsmarknadspolitiska program vid dag 365 efter start i samverkan. 10.4 Genomsnittlig tid i samverkan för de personer som får arbete eller utbildning De personer som lämnade handlingsplansamverkan under 2012 hade i genomsnitt deltagit 265 dagar i samverkan före det att de uppnådde arbete eller utbildning. Antalet dagar i samverkan före det att målet uppnåtts skiljer sig något mellan målgrupperna. Unga arbetslösa med aktivitetsersättning var kortast tid i samverkan, 242 dagar, före det att de fick arbete eller utbildning. Gruppen med längst tid i samverkan före arbete eller utbildning är de personer som har en anställning, 274 dagar. 11. Medelsfördelning och förbrukning Regeringen har avsatt 738 miljoner kronor för rehabiliteringsinsatser i samarbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har utifrån kända förutsättningar fördelat medlen. Till kostnader för förvaltning har 365 miljoner kronor fördelats till Arbetsförmedlingen. Till Försäkringskassan har 209 miljoner kronor fördelats. För att täcka kostnader för åtgärder har Arbetsförmedlingen tilldelats 164 miljoner kronor. Inför 2012 gjordes en principiell fördelning av den totala tilldelade ramen, utifrån tre huvudområden: Förvaltningskostnader för aktiva insatser i samarbete
Sida: 32 av 35 Förvaltningskostnader för gemensam kartläggning Kostnader för program och köpta insatser under tid hos Arbetsförmedlingen 11.1 Försäkringskassans förbrukning av medel 2012 Tabell 7. Förbrukning av förvaltningsmedel 2012 Verksamhet Belopp i tkr 2012 Utveckling av samarbete FK/Af 5 000 VO-gemensam samverkanssamordning 8 000 Kvarvarande HPL-samverkan från 2011 58 000 Insatser i samarbete med Af 49 000 Gemensam kartläggning - samarbetet FK/Af 82 000 Totalt 202 000 Källa: Försäkringskassan Diagrammet och tabellen ovan redovisar förbrukningen av medel under 2012 inom Försäkringskassan. Totalt har knappt 202 miljoner kronor upparbetats vilket är något under budgeterad förbrukning. Förvaltningsmedlen finansierar huvudsakligen de personliga handläggarnas tid i arbetet med samordnande insatser vid gemensam kartläggning och aktiva insatser, möten initierade av Arbetsförmedlingen), samt möten tillsammans med arbetsgivare i samband med konsultativt stöd. Som stöd för samarbetet finns inom varje verksamhetsområde samverkanssamordnare från vardera myndigheten som utarbetar former för en effektiv resultatuppföljning och medverkar i utvecklingsarbetet (Verksamhetsområdesgemensam samverkanssamordning). Under senare delen av året har mest tid använts för att arbeta med gemensam kartläggning och aktiva insatser till skillnad från årets början då arbetet till stor del handlade om att ge stöd till de personer som skrivits in i handlingsplansamverkan under 2011. 11.2 Arbetsförmedlingens förbrukning av medel 2012 Tabell 8. Förbrukning av förvaltnings- och programmedel 2012 Verksamhetsområden Belopp i tkr 2012 Förvaltningskostnader 336 000
Sida: 33 av 35 Köp av utbildning 7 000 Aktiva rehabiliteringsinsatser 74 000 Stöd till arbetsgivare 38 000 Aktivitetsstöd 14 000 Totalt 469 000 Varav förvaltning 336 000 Varav program 133 000 Källa: Arbetsförmedlingen Tabellen visar Arbetsförmedlingens förbrukade medel fördelat på förvaltning och kostnader för program och köp av aktiva rehabiliteringsinsatser under 2012, totalt drygt 469 miljoner kronor. Stöd till arbetsgivare inkluderar de första sex månadernas subvention av lönekostnader vid beslut om lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning och offentligt skyddad anställning. På förvaltningsdelen redovisas underförbrukning på ca 29 miljoner kronor, 336 miljoner kronor jämfört med fördelade 365 miljoner kronor. Rekryteringen av personal till uppdraget tog lång tid - ett skäl var den stora rekryteringsprocess som Arbetsförmedlingen genomfört under 2012 för att rekrytera till övriga uppdrag inom myndigheten. Vad gäller programmedel så fanns det inför 2012 en osäkerhet vad det utökade uppdraget skulle innebära i kostnader mot bakgrund av att deltagare erbjuds insatser tidigt. Arbetsförmedlingen valde därför att låta de programbeslut som fattats 2011 löpa ut på ordinarie anslag, för att säkerställa utrymme för programinsatser i det utökade uppdraget. Detta ledde till låga programkostnader på anslaget under första halvåret. Arbetsförmedlingen redovisar en underförbrukning på programdelen med cirka 31 miljoner kronor. Myndigheten har under andra halvåret kommit upp i önskat användande av programmedel och bedömer att behovet av medel för aktiva insatser är ökande under 2013 jämfört med tilldelningen i år. 12. Pågående utvecklingsarbete Samarbetet under 2012 har präglats av ett utvecklingsarbete och arbetet kring kunderna enligt den nya arbetsmetoden med gemensam kartläggning som föregår aktiva insatser, startade först i februari 2012 och därmed kom inflödet av kunder till aktiva insatser först i mars/april.
Sida: 34 av 35 Det förstärkta samarbetet bedöms inte vara implementerat fullt ut. Utvecklingen av samarbetet möter flera stora utmaningar. Det handlar framför allt om att växla fokus i rehabiliteringsprocessen. Samarbetets metodik och fokus utgår nu ännu tydligare från den enskildes delaktighet och individuella behov. Detta fokus kräver utveckling av samarbetsformer och synsätt på medarbetarnivå. Försvårande faktorer för implementeringen har också varit att myndigheterna parallellt med den nya arbetsmetoden har arbetat med att fullfölja aktiva insatser för de kunder där samarbetet skett i enlighet med tidigare handlingsplansamverkan. Hos myndigheterna, främst hos Försäkringskassan, är det också betydligt fler handläggare som ska arbeta i samarbete inom uppdraget jämfört med 2011 vilket gör att implementeringen tar tid. Kunskapen och förståelsen för det gemensamma uppdraget för kunden behöver öka. Det finns ett fortsatt utvecklingsbehov både av metoden gemensam kartläggning och framför allt av samarbetet under aktiva insatser. Syftet med en fortsatt utveckling är att identifiera alla kunder som har behov av stöd och att skapa förutsättningar för kundens upplevelse av delaktighet och eget ansvarstagande. Pågående utvecklingsarbete: Gemensam handledning och kompetensutveckling för medarbetare kring uppdraget, exempelvis inom samtalsmetodik och centrala begrepp inom rehabilitering. Gemensamt förhållningssätt öka kunskapen och förståelsen för det gemensamma uppdraget för kunden. Utveckling av metoder för bedömning av arbetsförmåga i förhållande till anpassat arbete för personer som ansöker om aktivitetsersättning. Uppdraget 9 består av tre delar: utveckla befintliga metoder, modifiering av bedömningsverktyget som tagits fram för sjukpenningäreden samt utreda förutsättningar för praktisk prövning. I uppdraget ingår också att utveckla metoder för ett aktivt förhållningssätt. En slutrapport lämnas i mars 2013. Inom ramen för ett pågående projekt hos Försäkringskassan; En enklare sjukförsäkringsprocess genomlyses 9 Uppdrag att utveckla metoder för bedömning av arbetsförmåga i förhållande till anpassat arbete S2012/1809/SF (delvis).
Sida: 35 av 35 sjukförsäkringsprocessen ur ett kundperspektiv i syfte att ta ett helhetsgrepp på processen med kundens behov i fokus. Utifrån en nulägesanalys tas därefter en ny process fram. Samarbetet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården behöver utvecklas på såväl lokal som strukturell nivå. Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla kontaktvägar och strukturer mellan aktörerna för att möjliggöra ett tidigt stöd till de kunder som behöver detta. Frågan hanteras i regeringsuppdrag 10 till Försäkringskassan med slutrapport i maj 2013. Utveckling av stöd och verktyg för personliga handläggare och arbetsförmedlare i arbetet kring unga pågår också i regeringsuppdraget Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning. Syftet är att lättare identifiera behov av samordning och utveckla samarbetet med andra aktörer. Ett viktigt strategiskt område är att fortsätta stödja verksamheten inom samordningsförbund. Myndigheterna ser att verksamma insatser som finansieras inom samordningsförbund ger andra förutsättningar för såväl samordning av viktiga aktörer som möjligheten att skapa trygghet och förutsägbarhet för individens ekonomiska situation. 10 Uppdrag i regleringsbrev till Försäkringskassan 2012.