Att starta en friskola

Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Att starta en friskola En fenomenografisk undersökning av tre friskolor To start an independent school One fenomenografic survey of three independent schools Maria Viklund Lärarexamen 210hp Barndoms- och ungdomsvetenskap 2008-03-14 Examinator: Thom Axelsson Handledare: Johan Söderman

2

Abstract Syftet med detta projekt är att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. De entreprenörer som redan har startat upp bär på en mängd kunskaper och erfarenheter som är intressanta att belysa och kanske dra lärdom av. För att skaffa sig kunskap om detta område har följande frågeställningar formulerats: Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika bolagsformer förekommer och vilka är, för- och nackdelarna med dessa enligt informanterna? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? I studien framkom att drivkraften bakom startandet av friskolan grundat sig i missnöje. Informanterna gav även uttryck för skilda villkor gentemot kommunen. The aim with this project is to examine how an independent school to be started and independent school entrepreneurs' experiences and experiences concerning the opening. The entrepreneurs that already have started up berries on infinite amount knowledge and experiences that are interesting to elucidate and perhaps to deduct lesson. In order to capture the knowledge if this area the following issues have been formulated: How to start an independent school? Which driving forces were behind the opening of these independent schools? Which different forms of a limited company occur and what is, pre- and the disadvantages with these according to the entrepreneurs'? Which experiences does the entrepreneurs give express for? In the study showed that the driving force behind the opening of the independent school based itself in dissatisfaction. The entrepreneurs gave expressions for divided conditions vis-à-vis the municipality. Nyckelord: Friskola, starta, bolagsformer, 3

4

5

6

7

Förord Jag vill tacka de friskoleentrepenörer som gav sig tid till att hjälpa mig under mitt examensarbete och jag är evigt glad över deras entusiasm och tips som jag säkerligen kommer få stor nytta av under min fortsatta karriär. Dessutom vill jag tacka min handledare Johan Söderman, för hans råd på vägen. Slutligen vill jag ge en eloge till min tålmodiga familj som fått stå ut med både det ena och det andra under denna slitsamma period. Maria Viklund Staffanstorp, 080303 8

9

10

Innehållsförteckning 1 Introduktion... 11 2 Syfte och problemprecisering... 11 3 Friskola Vad är det?... 12 3.1 Friskolornas historia... 12 3.2 Vad är en friskola?... 13 3.3 Vem får driva en friskola?... 14 3.3.1 Aktiebolag... 14 3.3.2 Stiftelse... 15 3.3.3 Ideell förening... 16 3.3.4 Ekonomiskförening... 16 11

3.4 Ansökan till Skolverket... 17 3.5 Forskningsöversikt... 18 4 Metodbeskrivning... 20 4.1 Metodval... 20 4.2 Fenomenografi... 20 4.3 Analysbeskrivning... 21 4.4 Urval... 21 4.5 Genomförande... 22 4.6 Forskningsetiska överväganden... 23 5 Resultat och analys... 24 5.1 Missnöje... 24 5.2 Förberedelser... 25 5.3 Ansökningsförfarandet... 26 5.4 Kommunen som samarbetspartner... 27 5.5 Val av bolagsform... 28 6 Diskussion... 29 7 Referenslista... 32 12

13

14

1 Introduktion Jag har valt att undersöka hur man startar upp en friskola. Med friskola menar jag en fristående skola som inte tillhör det offentliga skolväsendet. Huvudmän för skolorna är ofta etniska minoriteter, konfessionella sammanslutningar eller föreningar för främjande av särskilda undervisningssystem, till exempel montessoripedagogik (Jordahl, 2002). Men det kan också vara enskilda personer som startar upp en fristående skola. Jag har i denna studie valt bort skolor med konfessionell inriktning samt de med en styrd pedagogisk inriktning. Eftersom det finns ett stort intresse av att starta friskolor och antalet ansökningar till skolverket stadigt ökar kan det vara intressant att studera en friskolas uppkomst. I detta examensarbete undersöks vilka möjligheter som finns att starta en skola, hur det går till och vilka erfarenheter de som startat friskolor bär på. Arbetet grundar sig på tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet friskolor och därefter har empiri samlats genom kvalitativa intervjuer. Ytterligare en anledning till detta undersökningsområde är att det är ont om lärarjobb på arbetsmarknaden. Blivande lärare kommer kanske vara tvungna i framtiden att skapa sina egna jobb. Efter tre och ett halvt år på lärarutbildningen är vi som nyexaminerade full av visioner och vill mer än gärna börja arbeta inom vårt yrkesområde. 2 Syfte och problemprecisering Intresset för friskolor ökar stadigt och många vill, av många olika anledningar, starta en friskola. Därför är syftet med detta projekt är att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter hos friskoleentreprenörer finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika former av förekommer? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? 15

3 Friskola vad är det? Villkoren för friskolorna har ändrats mycket genom åren och dagens skola är färgad av den utveckling som skett. En kort presentation av friskolornas historia kan därför vara intressant. Vidare i arbetet kommer det diskuteras vem som får driva friskolor och vilka bolagsformer som förekommer i dessa sammanhang. Slutligen beskrivs Skolverkets krav och arbetsgång när det gäller ansökningsförfarandet. 3.1 Friskolornas historia Privata eller enskilda, som de även kallats, skolor har funnits i Sverige sedan 1600-talet i olika omfattning. De första enskilda skolorna var dock få förunnat. Det var endast förmögna adelsgrupper som hade möjlighet att skicka sina barn till sådan undervisning. De flesta barn fick nöja sig med den undervisning som de kunde få genom kyrkan. Kyrkan styrde större delen av den undervisning som fanns att tillgå under en lång period (Richardson, 2004). 1842 antogs en ny folkskolestadga i Sverige. Genom denna skulle staten ta det yttersta ansvaret för medborgarnas uppfostran och undervisning. Detta blev starten för den allmänna folkskolan. På grund av folkskolans stora brister både pedagogiskt och hygieniskt blev den ofta kallad för fattigskola. Som en protest mot detta skickade välbärgade föräldrar sina barn till privata skolor. Dessa hade pedagogisk förnyelse som grundidé och finansierades genom elevavgifter. Det startades även flickskolor och yrkesskolor, dessa var ett komplement till folkskolan. Under efterkrigstiden gjordes en stor ombildning av det Svenska skolväsendet. Grundskolan öppnades med kommunen som huvudman och nioårig skolplikt infördes (Richardson, 2004). Den allmänna skolpolitiska uppfattningen har ändå varit den, att fristående skolor alltjämt har sitt berättigande. Särskilt har detta gällt skolor som velat utveckla en bestämd pedagogik och metodik, eller som velat ge utbildningen en bestämd språklig, kulturell eller religiös prägel(skolverket, 1994, sid 5). 16

Under hela 80-talet fanns debatten om de alternativa skolorna i riksdagen. Men politikerna var fortfarande återhållsamma med ekonomiskt stöd till de enskilda skolorna. Efterhand insåg de att behovet av de fristående skolorna ökade och politikerna började förändra det statliga regelverket. Man ändrade termen privatskola mot fristående (Johansson & Svangren, 1994) eller friskola. 1992 infördes den så kallade friskolereformen. Det innebar en rad viktiga förändringar inom skolvärlden. Förändringarna gällde särskilt frågor kring skolans styrning, organisation och ekonomiska villkor. Staten gick från ett resurs- och regelstyrt system till ett målstyrt system. Syftet med förnyelsen var att skapa decentralisering och därmed ge möjlighet till konkurrens inom skolvärlden. Önskan var även att det nya systemet skulle ge ökad kvalitet inom hela skolväsendet(skolverket, 2005). Kommunerna övertog ansvaret för skolor och barnomsorg och Skolverket blev den nya tillsynsmyndigheten. Skolverket fick nu ansvar för att alla skolor, såväl kommunala som fristående, följer den nya skollagen. Dessa förändringar gav förbättrade och generösare bestämmelser för friskolorna. Det tidigare stadsbidraget ersattes med ett fast bidrag per elev oavsett vilken skolform eleverna valde. Friskolorna och de kommunala skolorna hade nu samma rättigheter till bidrag (Skolverket, 1993). Efter denna reform ökade antalet friskolor dramatiskt och framförallt då i storstadsregionerna. Under åren 1992-2002 ökade de fristående grundskolorna från 90 till 530 i antal (Agnarsson & Stenström, 2003). Idag, alltså läsåret 2007-08 finns det 532 fristående grundskolor. Och inför nästa läsår är det ytterligare 215 skolor som har ansökt om tillstånd att få starta. Av dessa skolor är 38 % med allmän inriktning (Internet, www.friskola.se, 071128). 3.2 Vad är en friskola? En friskola är en skola som drivs av en annan ägare eller så kallad huvudman än kommunen. Den fristående skolan kan drivas som en kommunal skola. Skolbarnsomsorgen kan omfatta förskoleklass, fritidshem, grund- och gymnasieskola och även särskola. Alla barn har rätt att gå i en friskola som är godkänd av Skolverket. Det har ingen betydelse i vilken kommun skolan ligger eftersom kommunen är skyldig att betala kommunala bidrag till den skola där eleven är inskriven. Friskolorna får inte ta ut någon elevavgift från föräldrarna utan skolan skall vara avgiftsfri. Om eleven skulle behöva särskilt stöd får friskolan ansöka om extra 17

bidrag från kommunen. Kommunen är dock inte skyldig att betala ut extra bidrag om kommunen kan anordna kostnadseffektivt stöd i någon av sina egna skolor. Om kommunen nekar friskolan sådant bidrag får friskolan neka den enskilda eleven plats. Ofta är köerna långa till friskolorna och då får de tillämpa samma regler om förtur som kommunen. Det vill säga att friskolorna får tillämpa de så kallade närhet och syskonförturs principer (Internet, www.friskola.se, 071128). 3.3 Vem får driva en friskola? Alla som vill, får och har rätt att ansöka om att starta en friskola, det kan till exempel vara föräldrar, pedagoger eller föreningar. Det vill säga fysiska eller juridiska personer enligt lagens mening. Som fysiska personer räknas myndiga privatpersoner med skyldighet och rättighet samt eget ansvar inför lagen. Detta innebär att denne kan göra affärer, skriva avtal och äga tillgångar och få skulder. Juridiska personer kan vara olika företagsformer. De har samma rättskapacitet som fysiska personer och kan således ha egna fodringar och skulder, sluta avtal, vara part i domstol osv. (Ornbrant Mf. 2001, s 26). Som juridisk person räknas olika slags bolag, stiftelser, föreningar men även stat och kommuner. Oavsett vem det är som ansöker om att få starta skolan kräver det ett stort engagemang för alla inblandade. Den eller de som har fått godkänt, av Skolverket, att starta en friskola, kallas för skolans huvudman. Det är dessa som ansvarar för den verksamhet som bedrivs i skolan och också den som är berättigad till de kommunala bidragen. Om Skolverket har synpunkter på den verksamhet som bedrivs är det huvudmannens skyldighet att åtgärda dessa brister. Skulle inte detta ske har Skolverket rätt att återkalla godkännandet och rätten till bidrag. De vanligast förekommande typerna av huvudmän för friskolor är aktiebolag, stiftelser, ekonomiska eller ideella föreningar samt registrerade trossamfund. Trots dess komplexitet vill jag kort förklara och förtydliga hur dessa olika typer av huvudmän kan se ut. 3.4.1 Aktiebolag Ett aktiebolag är en juridisk person som har både rättigheter och förpliktelser, dessa regleras i aktiebolagslagen. I ett aktiebolag tillskjuter aktieägarna kapital, det vill säga pengar, genom att köpa aktier i bolaget. Vid bildandet av bolaget krävs det ett kapital på minst 100 000 18

kronor. Innan bolaget kan tas i bruk behöver det registreras hos Patent och registreringsverket (Ornbrant et al 2001). Som aktieägare kan man inte bli ersättningsskyldig för bolagets skulder utan du förlorar endast den del du satsat men som aktieägare har du inte heller någon rätt att bestämma hur pengarna skall användas. De pengar som investeras genom aktieköpen ska gå till skolans uppstartande. Aktiebolag ha fyra olika organ. Dessa är: 1. Bolagsstämman, som består av aktieägarna. I stämman väljs styrelse och revisor. Stämman sammanställer även en bolagsordning, i vilken man anger hur bolaget skall skötas. 2. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning men de har även det yttersta ansvaret för bokföring, skatter och avgifter. Styrelsen företräder bolaget utåt och är det organ som fattar de viktigaste besluten. Styrelsen är ansvarig inför bolagsstämman. Styrelsen kan bestå av en till tre såkallade ledamöter, beroende på bolagets storlek. 3. Verkställande direktör, eller VD, ansvarar för den löpande verksamheten. Om bolaget är litet behöver man inte utse någon VD. 4. Revisorn; väljs av stämman och ansvar för redovisningen av verksamheten inför aktieägarna. 3.4.2 Stiftelse En stiftelse bildas genom att en eller flera personer, fysiska eller juridiska, avsätter pengar eller annan egendom. Dessa har sedan rätt att bestämma om hur kapitalet skall användas och vilket ändamål stiftelsen skall ha. Man kan utgå ifrån tre ting i en stiftelse. Det är syftet med stiftelsen, hur syftet skall uppfyllas och vilken målgrupp man vänder sig till. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och där behöver för stiftelser också registrera sig. Stiftelsen tillsätter en styrelse och denna måste bestå av fler än stiftarna. Sedan är det styrelsen som är stiftelsens ansikte utåt. I detta fall kan det vara en eller flera personer som avsätter pengar eller en fastighet för att starta upp en skola. Dessa personer bildar då en stiftelse och bestämmer hur skolan skall drivas och i vilket syfte den ska bedrivas (Ornbrant et al 2001). 19

3.4.3 Ideell förening En ideellförening är en förening som bedrivs i ett ideellt syfte, det vill säga de främjar sina medlemmars ekonomiska intressen utan att bedriva vinststyrd verksamhet. För att bilda en ideell förening krävs det att medlemmarna antar stadgar, det vill säga regler för hur föreningen skall drivas, och utser en styrelse. Stadgarna skall innehålla föreningens namn, syfte och hur föreningen skall ledas. Styrelsen är ansvarig och medlemmarna har ett personligt ansvar för verksamheten. Till skillnad från de två tidigare bolagsformerna så behöver inte en ideell förening registreras eller godkännas av någon myndighet. En ideell förening, till exempel en idrottsförening, kan besluta sig för att starta en skola och sedan som huvudman ansöka till skolverket (Ornbrant et al 2001). 3.4.4 Ekonomisk förening En ekonomisk förening kännetecknas av att den främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. I en skola kan detta yttra sig i att föräldrar eller personal bidrar med arbete på skolan. Dessa föreningar brukar kallas föräldra- eller personalkooperativ. Alltså föreningens medlemmar arbetar åt eller på annat sätt aktivt deltar i den förening de är medlemmar i. Föreningen skall registreras hos Patent- och registreringsverket för att kunna bli en juridisk person. Är föreningen inte en juridisk person kan medlemmarna personligen bli ersättningsskyldiga vid konkurs. I likhet med aktiebolag har den ekonomiska föreningen stämman som högsta beslutande organ, där medlemmarna beslutar om övergripande ekonomiska frågor och stadgar. Under stämman utses en styrelse som sedan förvaltar föreningen (Ornbrant et al 2001). Vidare vill jag även förtydliga att det även finns andra former av huvudmän som kan bedriva skolor till exempel registrerade trossamfund. De som jag har redogjort för här är de mest vanligt förekommande driftsformer för friskolor i Sverige. Fördelningen ser ut så här: 1. Aktiebolag 52 % 2. Ideell förening 15 % 3. Ekonomisk förening 14 % 4. Stiftelse 14 % 20

Övriga 4 % drivs i annan form (Internet, www.friskola.se, 071128). 3.4 Ansökan till Skolverket För att starta en fristående skola behövs en ansökan till Skolverket. Beroende på vilken skolform som ska startas finns det fyra olika ansökningsblanketter, dessa finns att hämta på Skolverkets hemsida. Från och med 2008 skall det även gå att fylla i en elektronisk blankett allt för att underlätta både ansökan och handläggningen. Viktigt är att tydligt visa att eleverna kommer att få en utbildning som bygger på skollagens och läroplanens värden och mål (www.skolverket.se, 071218). Ansökan skall lämnas in till Skolverket före den 1 april året före den tänkta starten. Ansökan skall innehålla: Hur skolans läroplan, kurs- och timplan och kvalitetsredovisning ska se ut. Vilka urvalsprinciper som gäller för de tänkta eleverna och för vem skolan är öppen. Ledningens organisation samt krav för rektors kompetens. Anspråk för de tänkta lärarnas kvalifikationer. Upplysningar om elevunderlag och framtida prognoser. Uppgifter om vilka lokaler som ska användas för skolverksamheten. En beskrivning över skolans ekonomi det första året samt en överskådlig likviditetsbudget, det vill säga en sammanställning av en organisations eller individs förväntade framtida in- och utbetalningar (www.ne.se, 071227). Handläggningen sker på Enheten för tillståndsprövning. Handläggaren går igenom ansökan och begär, vid behov, kompletterande uppgifter. När skolverket erhållit alla begärda uppgifter skickas en begäran om yttrande till den berörda kommunen, det vill säga till den kommun där skolan ska placeras. Kommunen får en möjlighet att uttala sig om vilka konsekvenser den tänkta friskolan kan föra med sig, med tanke på kommunens befintliga verksamhet. Sedan granskas ansökan i enlighet med skollagen, förordningen för friskolor och de krav som finns för bidragsberättigande (www.skolverket.se, 071218). 21

Ansökans handläggare utarbetar ett beslutsunderlag som sedan lämnas till chefen på Enheten för tillståndsprövning. Det är denne som sedan beslutar om ansökan skall få godkänt och rätt till bidrag. Vid godkännande skickas beslutsunderlag och beslut ut till de sökande, berörda kommuner, Utbildningsdepartementet och Statistiska Centralbyrån (www.skolverket.se, 071218). 3.5 Forskningsöversikt Hedman & Lundgren har granskat debatten om friskolorna i media eftersom de anser att den bild som framkommer i media starkt påverkar allmänhetens attityder mot friskolor. De menar att det skett en plötslig acceptans gentemot friskolor och att detta kan bero på att public good perspektivet har börjat försvagas. Med public good menas alla medborgares rätt till lika utbildning och formen bör fastställas i kollektiv demokratisk ordning. De menar att denna acceptans kan härledas i media debatten eftersom få negativa uttalande gjorts. Medan friskolorna starkt argumenterar för allt det positiva med privatisering och de kommunala skolorna varit passiva i försvarsställning är övervägande uttalande private good. Det som varit negativt i debatten om friskolorna har oftast rört de konfessionella skolorna eftersom det finns en rädsla att värdegrunden och läroplanen skall gå förlorad (Hedman & Lundgren, 2007). Vi har funnit att ett flertal debattörer inte anser att skolformen är viktig utan menar att svenskar vill ha en bra skola oavsett skolform. Vi anser dock att allmänna och akademiska debatten pekar på att vad som är privat och vad som är offentligt påverkar värden som de flesta av oss anser har betydelse, till exempel kvalitet på undervisningen och mångfald inom skolan (Hedman & Lundgren, 2007, sid 25). Albrektsson, Bravell & Mattisson har studerat styrning inom de fristående och de kommunala skolorna och gjort en jämförelse mellan dem båda. I sin undersökning har de kommit fram till att styrningen inte skiljer sig särskilt mycket. Bland annat framkom det att friskolorna överlag har fler obehöriga lärare, lägre löner och mindre lokaler (Albrektsson, Bravell & Mattisson, 2004, sid 91). De anser att en av anledningarna till detta kan vara att de fristående skolorna är mer kostnadseffektiva och att det kan bero på att ledningen i friskolorna är personligt ansvariga och mer engagerade. De menar även att kommunerna borde granska sin 22

verksamhet för att synliggöra de områden där effektivisering är möjlig. Albrektsson, Bravell & Mattisson anser att de fristående skolorna inte kan ses som en privat aktör eftersom friskolans uppdrag är av en offentlig karaktär. Detta eftersom friskolorna bekostas med statliga resurser och att de har kravet att vara öppet för alla (Albrektsson, Bravell & Mattisson, 2004). Jaldestad & Johansson har forskat i friskolornas och de kommunala skolornas elevrekrytering, det vill säga hur skolorna lockar till sig nya elever, och gjort en jämförelse mellan dessa två. Undersökningen konstaterar ett konkurrensförhållande mellan friskolor och kommunala skolor, den konstaterar även att de konkurrerar inbördes (Jaldestad & Johansson, 2005, sid 86). Detta betyder att skolorna måste utarbeta strategier för att dra till sig elever till skolan. Friskolorna försöker särskilja sig gentemot kommunen genom att påvisa fördelar med bland annat behörig personal, pedagogiska arbetssätt friskolorna marknadsför sig genom hemsidor med information till både elever och föräldrar. Den kommunala skolan ska vara en skola för alla och har en snävare lagstiftning vilket gör det svårt att differentiera sig. Istället påvisar de kommunala skolorna fördelen och tryggheten med att vara en stor organisation. Arbetet med marknadsföring för skolorna har blivit viktigare allt eftersom konkurrensen om eleverna ökar och effekterna av ett lågt elevantal medför ett hot mot skolans fortsatta existens (Jaldestad & Johansson, 2005). Jag har valt att endast titta på den forskning som bedrivits i Sverige eftersom villkoren för uppstartandet av skolor skiljer sig markant mellan olika länder. Det har bedrivits en del forskning kring friskolor sedan reformen på 90-talet. Denna forskning har riktat in sig på debatten om friskolor och vad detta fört med sig, skolornas styrning och elevrekrytering. Utgångspunkterna har varit att jämföra friskolorna med de kommunala skolorna och sedan diskutera olikheterna mellan dem. Alla dessa infallsvinklar är intressanta och dagsaktuella men jag saknade en bild av skolledarnas syn på arbetet runt en skolstart, det hoppas jag att mitt arbeta skall tillföra. 23

4 Metodbeskrivning 4.1 Metodval Eftersom det ska undersökas hur en privat huvudman kan gå tillväga för att starta upp en friskola, där fokus ligger på den enskilde individens upplevelser kring denna tid har jag valt att använda mig en kvalitativ metod i form av fenomenografin (Andersson, 1994). 4.2 Fenomenografi Den fenomenografiska metoden beskriver hur människor uppfattar olika företeelser. Metoden utarbetades under 70-talet av den svenske pedagogen Ference Marton och avser att beskriva hur något uppfattas vara, i motsats till hur verkligheten faktiskt är (Patel & Davidsson, 2003). Genom det fenomenografiska synsättet är upplevelsen det som är sant och meningsskapande. En forskare som använder sig av ett fenomenografiskt tillvägagångssätt arbetar med kvalitativa intervjuer. Att använda kvantitativa metoder med till exempel enkätintervjuer är svårt, eftersom sådana svar tenderar till att bli opersonliga och styrda och den faktiska upplevelsen uteblir (Holme & Solvang, 1997). Avsikten är att fånga upp nyanserade upplevelser och erfarenheter som grundarna har stött på och detta sker genom kvalitativa intervjuer. Enligt Repstad är kvantitativa undersökningar snäva och de svarskategorier som anges ofta ger fyrkantiga svar. Eftersom en bred förståelse om händelseförloppet före och efter uppstartandet av skolorna önskas är det lämpligt att göra personliga intervjuer med de berörda (Repstad, 1999). Friskoleentrepenörernas upplevelser är det som är intressant och vid intervjutillfällena arbetar jag med öppna frågor. Detta eftersom informanterna skall ges tillfälle att fundera igenom sina svar och det finns möjlighet att vara flexibel och anpassa frågor men även eventuella följdfrågor. Allt för att få ett flytande samtal och ett naturligt klimat vid intervjuerna. Det är viktigt att respondenten känner sig trygg för att kunna ge sanningsenliga svar (Trost, 2005). Inom fenomenografin används inte förbestämda tolkningsteorier eftersom det intervjumaterialet då kan översättas till andra innebörder än avsett (Larsson, 1986). 24

Vid intervjutillfällena ska en bandspelare användas, dels för att kunna lyssna aktivt och sedan ställa relevanta och uttömmande följdfrågor men också för att dokumentera intervjun. Om koncentrationen ligger på att anteckna kan viktiga detaljer i kroppsspråk och nyanseringar i rösten missas, detta kan vara värdefull information under analysera arbetet (Johansson & Svedner, 2001). 4.3 Analysbeskrivning Min avsikt är att undersöka och analysera uppfattningar genom djupintervjuer, utan att dra generella slutsatser utifrån dem. För att kunna påbörja analysen behöver jag först transkribera mitt inspelade material. Den fenomenografiska arbetsgången kan sedan beskrivas genom fyra olika steg: 1. Forskaren bekantar sig med materialet och skapar sig ett helhetsintryck. 2. Forskaren observerar skillnader och likheter mellan de olika intervjuerna. 3. Forskaren kategoriserar de olika uppfattningarna och sorterar in dem i olika kategorier 4. Forskaren studerar det underliggande mönstret (Patel & Davidsson, 2003). Under dessa fyra arbetssteg kan forskaren börja urskilja olika mönster och dessa kan sedan organiseras i förhållande till varandra. Genom denna organisation och kategorisering blir uppfattningarna om ett fenomen synliggjort och detta utgör resultatet av analysen (Patel & Davidsson, 2003). 4.4 Urval För att kunna genomföra och begränsa studien krävs ett urval. Detta gjorde jag genom att först ringa runt till de befintliga friskolorna i området. Under det första samtalet undersöktes skolans profil, eftersom mitt syfte är att undersöka de skolor likvärdiga den kommunala skolan, och intresse för att medverka i studien. Enligt Repstad är det viktigt att ta reda på vem som kan svara på vad innan man sätter sig i en intervju för att undvika pinsamma situationer. 25

Det är även viktigt för mig som forskare att skapa förförståelse inför det som ska ske. Har de aktuella personerna de kunskaper jag behöver för att kunna besvara mina frågeställningar (Repstad, 1999). De informanter som var intresserade visade på stor kompetens och lång erfarenhet inom skolentreprenörskap. Alla tre skolledare är kvinnor men de har olika bakgrund. Informant nummer ett är lärare och har arbetat många år på en stor skola i kommunen. Hon, tillsammans med en kollega från den kommunala skolan, startade en skola 1992. Skolan har en matte och naturorienterad profil. På skolan är ca 140 elever inskrivna i årskurserna förskoleklass till nionde klass. Hädanefter kommer jag att kalla henne Gunilla. Informant nummer två är utbildad informationsmäklare och startade, tillsammans med sin man och en grupp föräldrar, en skola 2001. Skolans har språk och etik som profil. På skolan går det ca 170 elever fördelat på årskurserna förskoleklass sjätte klass. Hädanefter kommer jag att kalla henne Mona. Informant nummer 3 är utbildad förskollärare med lång erfarenhet och hon har arbetat som föreståndare för en kommunal förskola. Hon startade först en förskola men utvidgade verksamheten till skola 1999. Skolan har engelska som profil. Det är ca 100 elever inskrivna på skolan och dessa är fördelade mellan årskurserna förskoleklass till och med år nio. Hädanefter kommer jag att kalla henne Irene. På grund av lågt deltagarintresse och tidsbrist för de skolledare som anträffats per telefon, så blev min urvalsgrupp koncentrerad till en kommun. En skola har skiftat bolagsform sedan starten men nu drivs alla de berörda skolorna om aktiebolag. De tre skolor som var intresserade ligger i en stad och har startats upp under perioden 1992 2002. 4.5 Genomförande Under studiens början söktes information om de befintliga friskolorna över internet. Detta för att bilda mig en uppfattning om deras antal, inriktning och lokalisation. Det var svårt att finna information om friskolorna på de vanligt förekommande söksidorna. Därför letades det på de olika kommunernas hemsidor, men inte heller där fanns det information som ledde mig till de 26

aktuella friskolorna i området. Slutligen fick jag kontakt med Friskolornas Riksförbund och där fann de aktuella uppgifter och telefonnummer. Sedan ringdes alla skolor, med de kriterier som eftersöktes i studien, i området. Jag presenterade mig som student på Malmö Högskola och informerade om syftet för arbetet och bad om att få tala med den eller de som grundat respektive skola. Mina förhoppningar var, att undersöka om villkoren för att starta en skola skiljer sig åt i olika kommuner, men dessa tankar grusades på grund av det låga deltagandet. Förhoppningar om att undersöka vilka olika bolagsformer som förekommer inom skolsammanhang, fanns också, detta för att få bredd i urvalet, men även det var det svårt att undersöka på grund av tidsbristen hos informanterna. Genom ett kort samtal med de berörda fann jag några som var intresserade och hade tid med en längre intervju. Under samtalen undersöktes informanternas kompetens vad det gäller den faktiska skolstarten. Slutligen presenterades återigen syftet med intervjun och jag bad även tillstånd att använda mig av en diktafon. Vi de tre intervjutillfällena besöktes respektive skola där jag mötte de som varit med och startat respektive skola. Intervjuerna startades med en kort rundvisning på skolorna som entreprenörerna visade upp med stolthet. Vi satte oss ner i enskilda rum och genomförde intervjun. Jag använde mig inte av några förskrivna frågor utan lät respektive informant börja berätta om hur deras skola ser ut idag, detta för att inte styra eller färga deras berättelser med mina föreställningar. Vidare bads dem att beskriva hur de gått tillväga och vilka tankar de haft när de startade sin skola. Detta tillvägagångssätt fungerade ypperligt och jag upplevde det som om informanterna kände sig väl till mods och det öppnade upp för ett gott samtalsklimat. Respektive intervju varade i cirka två timmar och resulterade i 30 sidor transkriberat material. 4.6 Forskningsetiska överväganden Syftet med forskningsetiska regler är att sätta upp riktlinjer för hur forskaren bör förhålla sig i relationen mellan forskare och informant. Det finns fyra allmänna huvudkrav för att säkerställa personskyddet. 1. Informationskravet. Forskaren är ålagd att informera alla berörda parter om forskningens syfte. 27