Fristående skolor. Förskoleklass Grundskolor Särskolor. En information från

Transkript

1 Fristående skolor Förskoleklass Grundskolor Särskolor En information från

2 Information från Skolverket - Mars Dnr 98:3318

3 Förord Denna skrift är en reviderad upplaga av den tidigare informationsbroschyr som givits ut av Skolverket. Även ansökningsblanketter och anvisningar har setts över. Materialet har tagits fram för att möta det informationsbehov allmänhet och sökande har vad gäller ansökan om godkännande av och rätt till bidrag för fristående förskoleklasser, grundskolor och särskolor. Motsvarande information finns vad gäller fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor, samt kompletterande utbildning. Både informationsbroschyr och ansökningsblanketter med anvisningar finns på Skolverkets hemsida Skolverket tar gärna emot synpunkter på skriften inför framtida revideringar. Enheten för utveckling av prov och godkännande av fristående skolor. 1

4 Innehåll Förord... 1 Snabb tillväxt av antalet fristående skolor... 3 Skolverket beslutar om godkännande och rätt till bidrag... 4 Vad innebär begreppet fristående skola?... 4 Vad innebär skolplikt?... 5 Bestämmelser om fristående förskoleklass/grundskola/särskola... 6 Beslut om godkännande samt rätt till bidrag... 6 Villkor för godkännande av förskoleklass... 7 Villkor för bidrag till fristående förskoleklass... 8 Villkor för godkännande av en fristående grundskola och särskola... 9 Villkor för bidrag till fristående grundskolor och särskolor Bidragsbelopp för fristående förskoleklass/ grundskola/särskola Återkallande av godkännande och rätt till bidrag Ansökan och beslut Vad händer med ansökan när den har kommit in till Skolverket? Vad händer om skolan inte kommer igång enligt planerna? Byte av huvudman Tillsyn Kommunens rätt till insyn Kvalitetsredovisning Förteckning över lagar och förordningar m.m. som rör fristående skolor Författning Propositioner, betänkanden m.m Telefonnummer

5 Snabb tillväxt av antalet fristående skolor Utvecklingen har gått mycket snabbt sedan det nya systemet med kommunala bidrag till fristående grund- och särskolor infördes Som exempel på denna utveckling kan nämnas att det fanns ca 105 fristående grundskolor läsåret 1992/93. Idag finns ca 435 fristående grundskolor. Ca 4 procent av Sveriges grundskoleelever går idag i godkända fristående grundskolor. Det finns också ett antal fristående särskolor. De drivs ofta av samma huvudman i en fristående grundskola. Det finns också fristående gymnasie- och gymnasiesärskolor. Eleverna i dessa skolor ska väsentligen uppnå samma mål som i motsvarande skolformer inom det offentliga skolväsendet (se särskild informationsbroschyr). Ytterligare en annan form av fristående skolor är kompletterande utbildningar. Bland dessa finns t.ex. utbildningar med konst- och hantverksinriktning. Utbildningarna står under statlig tillsyn och vissa av dem berättigar eleverna till studiestöd. En del utbildningar får också statsbidrag. I Sverige finns också åtta internationella skolor. De är i första hand avsedda för elever som vistas i landet en kortare tid. Skolorna får statsbidrag (inte kommunala bidrag) för dessa elever. Efter att ha ansökt hos regeringen kan en internationell skola också få tillstånd att ta emot andra elever, t.ex. svenska elever som stadigvarande bor i Sverige. I denna broschyr behandlas enbart godkännande av och rätt till bidrag för fristående förskoleklass, fristående grundskolor respektive fristående särskolor. 3

6 Skolverket beslutar om godkännande och rätt till bidrag Fristående skolor som motsvarar förskoleklassen, grundskolan och särskolan godkänns och ges rätt till bidrag av Skolverket. Varje elevs hemkommun betalar bidrag till skolan. Vad innebär begreppet fristående skola? För att det inte ska råda några oklarheter om vad fristående skolor är, och på vilket sätt de juridiskt skiljer sig från de offentliga skolorna, definieras de i skollagen som skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer. En fristående skola är således en skola med en enskild huvudman. Med enskild juridisk person avses ett i privaträttsliga former bildat rättsobjekt. Vanligen är det fråga om en stiftelse, en ekonomisk eller ideell förening, ett aktiebolag eller ett handelsbolag. Det offentliga skolväsendet består av skolor som i huvudsak har kommun eller landsting som huvudman. Man kan därför också definiera fristående skolor som skolor som har annan huvudman än stat, kommun eller landsting. Med huvudman menas här ägare och verksamhetsansvarig. Staten, kommunerna och landstingen är offentligrättsligt och inte privaträttsligt reglerade organisationer. Detta betyder att de inte kan vara huvudmän för fristående skolor i skollagens mening. Några blandformer räknar skollagen inte med. Om en kommun t.ex. överlåter åt skolledningen vid en kommunal skola att driva den som en egen ekonomisk resultatenhet, så innebär det inte att skolan blir en fristående skola eftersom skolans huvudman fortfarande är kommunen, dvs. offentlig. 4

7 Ibland talas det om att en kommunal verksamhet t.ex. en skola, ska avknoppas, dvs. övergå i privat ägo. Vad som då sker är i själva verket att den kommunala skolan läggs ned och att en av Skolverket godkänd fristående skola kan etableras i dessa lokaler. Själva verksamheten kan däremot inte tas över. Eleverna har rätt att bli anvisade en plats i en annan kommunal skola och för personalen gäller vanliga arbetsrättsliga regler. Kommunen kan således inte på egen hand besluta att en skola ska avknoppas. Däremot kan den på olika sätt underlätta för en enskild huvudman att etablera en fristående skola. Vad innebär skolplikt? Skolplikten får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för ändamålet, sägs det i skollagen. Men vad innebär egentligen begreppet skolplikt? Enligt skollagen är alla i Sverige bosatta barn mellan sju och sexton år skolpliktiga. Från och med den 1 juli 1997 jämställs sexåringar med skolpliktiga barn ifråga om rätten att börja skola. Skolpliktiga barn, som endast under kortare tid bor i Sverige eller som av andra skäl behöver en internationell utbildning, får fullgöra sin skolplikt i en godkänd internationell skola. Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Kommunen ska kontrollera att alla skolpliktiga barn, som är bosatta i kommunen, fullgör sin skolplikt antingen i den kommunala grundskolan, i en fristående skola eller på annat sätt. Skolplikten motsvaras av en lagfäst rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet. 5

8 Bestämmelser om fristående förskoleklass/grundskola/särskola Som huvudman för en fristående skola är man skyldig att känna till de lagar och bestämmelser som reglerar verksamheten. Fristående skolor styrs inte av samma lagar och förordningar som gäller för kommunala skolor. Skollagen gäller t.ex. inte genomgående för fristående skolor. Däremot finns det särskilda kapitel i skollagen (2 b kap. för förskoleklass och 9 kap. för grundskolor och särskolor) som gäller för dessa skolor, samt en särskild förordning (1996:1206) för fristående skolor. Utbildningen vid fristående skolor ska svara mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Härigenom ska den i praktiken också svara mot målen i den nationella läroplanen för motsvarande skolform. Bestämmelser kan även finnas på andra områden när det gäller verksamheten vid fristående skolor. För övrigt måste huvudmannen känna till de andra bestämmelser som är relevanta för att driva en fristående skola. Det kan bland annat gälla skattelagstiftning, arbetsrätt, bestämmelser som miljö- och hälsoskyddsmyndigheter utfärdar m.m. Beslut om godkännande samt rätt till bidrag Det beslut Skolverket fattar kan delas upp i dels ett godkännandebeslut, dels ett beslut om rätt till bidrag. De grunder som gäller för godkännande respektive rätt till bidrag beskrivs här nedan. 6

9 Villkor för godkännande av förskoleklass Grunderna för godkännande återfinns i 2 b kap. 6 andra stycket och 7 skollagen och lyder enligt följande. Ärenden om godkännande av utbildning som motsvarar förskoleklassen för sådana fristående skolor som avses i 9 kap. 1 andra stycket prövas av Statens skolverk. Utbildning som avses i 6 skall godkännas, om 1. den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan ligga till grund för fortsatt skolgång, och 2. den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Utbildning som bedrivs av en godkänd fristående skola som motsvarar grundskolan eller särskolan skall godkännas, om villkoren enligt första stycket är uppfyllda, och om 1. den står öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom förskoleklassen, med undantag för sådana barn som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den fristående skolan, och 2. den uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildning och om antagningen till och ledningen av sådan utbildning. Sådana ytterligare villkor anges i 1 kap. förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Där regleras bl.a. att tester och prov inte får utgöra villkor för antagning eller grund för urval ( 3 ) och att utbildningen i den fristående förskoleklassen ska ledas av rektorn för den skolan dit förskoleklassen hör (4 ). 7

10 Vidare är fristående skolor skyldiga att följa reglerna om tystnadsplikt. Tystnadsplikten avser uppgifter inom den elevvårdande verksamheten och uppgifter om tillrättaförande av en elev. (2 b kap. 11 skollagen) Villkor för bidrag till fristående förskoleklass Rätten till bidrag vad gäller fristående förskoleklass regleras i 2 b kap. 10 a-d skollagen. Där framgår att ansökan om godkännande av en fristående förskoleklass ska lämnas in till Skolverket före den 1 april kalenderåret innan utbildningen ska starta för att förskoleklassen ska berättiga till bidrag. Skolverkets beslut om godkännande av en fristående förskoleklass innefattar normalt en förklaring om att den fristående skolan har rätt till bidrag från barnens hemkommuner för förskoleklassen. Sådan rätt till bidrag ska dock inte ges om skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. Rätt till bidrag ges inte heller om skolan tar ut elevavgifter. Det senare innebär att utbildningen vid en fristående förskoleklass ska vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. För den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året får dock skolan ta ut skäliga avgifter. Skäliga avgifter får också tas ut för barn som tas emot före höstterminen det år de fyller sex år. Dessa barn har nämligen ingen rätt till plats i förskolklassen vid den tidpunkten. 8

11 Villkor för godkännande av en fristående grundskola och särskola Grunderna för godkännande återfinns i 9 kap. 2 skollagen och lyder enligt följande. En fristående skola vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, 3. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal, 4. skolan om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder eleverna de omsorger som behövs, och 5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildning vid friståenden skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning. Ett godkännande kan avse vissa årskurser. 9

12 Ytterligare villkor finns angivna i 1 a kap. förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Där anges bl.a. kompetenskrav för rektorn (4 ) och att tester eller prov inte får utgöra villkor för antagning eller grund för urval. Fristående skolor är skyldiga att delta i de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik som genomförs i slutet av årskurs 9. Skolorna ska även informera eleverna och deras vårdnadshavare om elevernas resultat vid sådana prov (6 ). Fristående grund- och särskolor ska erbjuda modersmålsundervisning enligt samma bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet (5 ). Vidare är fristående skolor skyldiga att följa reglerna om tystnadsplikt. Tystnadsplikten avser uppgifter inom den elevvårdande verksamheten och uppgifter om tillrättaförande av elev (9 kap. 16 a i skollagen). Fristående skolor ska också erbjuda skolhälsovård (14 kap. 7 a skollagen). Villkor för bidrag till fristående grundskolor och särskolor Rätten till bidrag regleras i 9 kap. 6 skollagen vad gäller fristående grundskolor och i 9 kap. 6 a vad gäller fristående särskolor. Av denna reglering framgår att ansökan om godkännande av en fristående skola ska lämnas in till Skolverket före den 1 april kalenderåret innan skolan ska starta för att skolan ska få rätt till bidrag. Motsvarande ansökningsdatum gäller för skolor som redan har godkännande för vissa årskurser och som ansöker om att bli godkända för ytterligare årskurser. Skolverkets beslut om godkännande av en fristående skola ska även innefatta ett ställningstagande till om den fristående skolan ska ha rätt till bidrag från 10

13 elevernas hemkommuner. Sådan rätt till bidrag ska inte ges om skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. Rätt till bidrag ges inte heller om skolan tar ut elevavgifter eller om den inte erbjuder kostnadsfria skolmåltider. Det senare innebär att utbildning vid fristående skolor ska vara avgiftsfri för de elever som bidraget avser. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. En fristående särskola har dock rätt att ta ut skäliga elevavgifter med hänsyn till de kostnader som skolan har förutsatt att kostnaderna är rimliga för verksamheten. (9 kap. 7 skollagen) Bidragsbelopp för fristående förskoleklass/ grundskola/särskola Bidrag lämnas av elevernas hemkommuner. Bidraget bestäms med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna förskoleklassen/ grundskolan. Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag till förskoleklassen för den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året eller för elev som tas emot före höstterminen det år eleven fyller sex år. Om en elev har omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen heller inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 11

14 För fristående särskolor gäller att om den fristående särskolan inte kommer överens om annat med elevernas hemkommuner, skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutar. De fristående skolor som får statsbidrag genom särskilda föreskrifter eller andra särskilda beslut och skolor för vilka huvudmannen skriftligen har avstått från medelstilldelning är undantagna från rätt till bidrag. (9 kap. 6 och 6 a skollagen) Utbetalning av bidrag sker med en tolftedel av det totala beloppet varje månad om skolan och kommunen inte kommer överens om något annat. Utbetalningarna i juli-september avpassas efter ett beräknat antal elever och regleras vid utbetalningen i oktober enligt 1 kap. 5 samt 1 a kap. 9 förordningen (1996:1206) om fri- stående skolor. Återkallande av godkännande och rätt till bidrag Godkännandet respektive rätten till bidrag kan återkallas om de ovan redovisade villkoren inte uppfylls. Godkännandet kan också återkallas om den fristående skolan inte deltar i den uppföljning och utvärdering som genomförs av Skolverket samt riksomfattande prov. 12

15 Ansökan och beslut Ansökan om godkännande och rätt till bidrag ska lämnas in till Skolverket före den 1 april kalenderåret före skolstart för att skolan ska ha rätt till bidrag. Innan Skolverket fattar beslut i ärendet inhämtas yttranden från den kommun där skolan ska ligga. Beslutet får överklagas hos länsrätten i Stockholm inom tre veckor av huvudmannen respektive hemkommunen. Vad händer med ansökan när den har kommit in till Skolverket? Ansökan handläggs vid Skolverket på Enheten för utveckling av prov och fristående skolor. För att Skolverket ska kunna handlägga ansökan måste den vara fullständigt ifylld och ha kommit in i rätt tid för att bli bidragsberättigad. Om uppgifter saknas innebär detta att handläggningen fördröjs. Brister i ansökan kan medföra avslag. En dåligt ifylld ansökan får även till följd att kommunen inte får en klar bild av den planerade skolan, vilket kan vara till nackdel för den sökande. Följande händer när ansökan har kommit in till Skolverket: 1. Ansökan skickas till berörd kommun för yttrande. 2. I de fall någon uppgift behöver förtydligas eller kompletteras kontaktar handläggaren vid behov företrädaren för huvudmannen. 3. Efter utredning beslutar Skolverket om godkännande och rätt till bidrag eller avslår ansökan. 13

16 4. Beslutet skickas till huvudmannen, den kommun där skolan kommer att vara placerad, Utbildningsdepartementet och Statistiska Centralbyrån. Vad händer om skolan inte kommer igång enligt planerna? Varje beslut om godkännande som Skolverket fattar innehåller uppgifter om när godkännandet och rätten till bidrag börjar gälla. Om en fristående skola inte startar i enlighet med den starttidpunkt som angetts i beslutet ska detta meddelas till Skolverket. Skolan får då vanligtvis ha godkännandet vilande i ett år under förutsättning att de förhållanden som gällde vid godkännandet inte ändrats. Detta meddelas i ett särskilt beslut. Om skolan inte kommer igång det andra året återkallas godkännandet och rätten till bidrag. Förskoleklassens godkännande och rätt till bidrag återkallas med automatik om grund- eller särskolan inte startar, då den fristående förskoleklassen ska höra till en fristående skola. Byte av huvudman Om skolan byter huvudman ska detta anmälas till Skolverket enligt 1 a kap. 8 förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Handlingar som styrker den nya huvudmannens rättskapacitet ska lämnas in. Handlingar undertecknade av tidigare och nuvarande huvudman som bekräftar överlåtelsen ska också bifogas anmälan. Om förändringar i verksamheten planeras i samband med bytet av huvudman ska detta redovisas särskilt. 14

17 Tillsyn Fristående skolor som anordnar utbildning i förskoleklass och för skolpliktiga elever står under statlig tillsyn av Skolverket (2 b kap. 8 samt 9 kap. 11 skollagen). En första granskning av utbildningen görs normalt under skolans andra verksamhetsår. Tillsyn sker därutöver på förekommen anledning. Den fristående skolan är också skyldig att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket. (2 b kap. 8 samt 9 kap. 11 skollagen) Kommunens rätt till insyn Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten. Skolorna är skyldiga att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende. (2 b kap. 8 samt 9 kap. 11 skollagen) Kvalitetsredovisning En fristående skola ska varje år upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som visar dels i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte uppnåtts. (4 förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet) 15

18 Förteckning över lagar och förordningar m.m. som rör fristående skolor Nya lagar och förordningar offentliggörs i en serie som heter Svensk Författningssamling (SFS). Somliga föreskrifter publiceras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS). Utredningsbetänkanden publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU). Propositioner, utskottsbetänkanden och protokoll m.m. från riksdagsbehandlingen återges i riksdagstryckeriets olika serier. Författningstexter och betänkanden kan beställas från Fritzes förlag, Stockholm, tel och fax De finns också ofta på skolexpeditioner och på kommunala förvaltningar. De finns också på bibliotek eller kan rekvireras därifrån. Lagar, förordningar och övriga föreskrifter för skoloch utbildningsväsendet publiceras också samlade i Utbildningsväsendets författningshandböcker (UFB 2). Den kan beställas från Nordstedts Juridik, Kundtjänst, Box 6454, Stockholm, tel , fax Lagar och förordningar kan även sökas fram på Internet under Skolverkets hemsida. Information finns under rubriken Styrdokument och adressen är: Nedan följer en förteckning där Skolverket har sammanställt några av de viktigaste dokumenten som rör fristående förskoleklasser, grundskolor och särskolor. 16

19 Författning Skollagen (1985:1100, ändr. 1997: omtryck) Förordning (1991:1121) med instruktion för Statens skolverk Förordning (1992:1083) om viss uppgiftsskyldighet för skolhuvudmännen inom det offentliga skolväsendet m.m. Förordning (1996:1206) om fristående skolor Förordning (1996:1398) om statsbidrag till internationella skolor Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94 (SKOLFS 1998:15) Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 1994:3) om kursplaner för grundskolan (SKOLFS 1998:4) Skolverkets föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter och allmänna råd (SKOLFS 1995:65) om betygskriterier för grundskolans ämnen (SKOLFS 1998:5) Skolverkets föreskrifter om kursplaner för den obligatoriska särskolan (SKOLFS 1994:56) Propositioner, betänkanden m.m. Skolor med enskild huvudman m.m. Prop. 1982/83:1 Ansvaret för skolan. Prop. 1990/91:18 Budgetpropositionen 1991, avsnittet om fristående skolor. Prop. 1990/ 91: 100, bilaga 10 s Utbildningsutskottets betänkande våren 1991, avsnittet Fristående skolor för skolpliktiga elever, 1990/9l:UbU17, s Budgetpropositionen 1992, avsnittet om fristående skolor. Prop. 1991/92: 100, bilaga 9, s samt

20 Om valfrihet och fristående skolor samt utbildningsutskottets betänkande. Prop. 1991/92:95 och betänkande 1991/92:UbU22 Om skolskjuts m.m. samt utbildningsutskottets betänkande. Prop. 1992/93:14 och betänkande 1992/93:UbU4. Valfrihet i skolan och utbildningsutskottets betänkande. Prop. 1992/ 93:230 och betänkande 1992/93:UbU17 Ändring av bidragsbestämmelserna för fristående skolor godkända för vanlig skolplikt m.m. samt utbildningsutskottets betänkande. Prop. 1994/95:157 samt betänkande 1994/95:UbUI6 Fristående skolor m.m. samt utbildningsutskottets betänkande. Prop. 1995/96:200 och betänkande 1996/97:UbU4 Socialstyrelsens rapport 1998:10, Skolhälsovården 1998 Resurser på lika villkor? SOU 1998:112 Fristående förskoleklass. Prop. 1998/1999:45 och utbildningsutskottets betänkande 1998/99 UbU09 Likvärdiga villkor? Sou 1999:98 18

21 Telefonnummer Skolverket, Enheten för utveckling av prov och godkännande av fristående skolor, Friskolornas Riksförbund, /58 Svenska Montessoriförbundet, Waldorfskolefederationen, Reggio Emilia Institutet, Liber Distribution, Fritzes förlag, Patent- och Registreringsverket,

22