Dokumentation Emissionsdatabas för Södermanlands län

SLB 3:2008 Dokumentation Emissionsdatabas för Södermanlands län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, MAJ 2008

Innehållsförteckning FÖRORD... 1 TOTALA UTSLÄPP... 2 TOTALA UTSLÄPP FRÅN ENERGISEKTORN... 2 Utsläpp från enskild oljeeldning... 3 Utsläpp från enskild vedeldning... 3 UTSLÄPP FRÅN VÄGTRAFIKEN... 4 INDUSTRINS UTSLÄPP... 4 SJÖFARTENS UTSLÄPP... 5 UTSLÄPP FRÅN ARBETSMASKINER... 5 UTSLÄPP FRÅN JORDBRUK... 6 UTSLÄPP FRÅN BENSINSTATIONER... 6 UTSLÄPP FRÅN HUSHÅLL... 7 REGIONAL EMISSIONSDATABAS FÖR ÅR 2006... 8 Metodik för utsläppsberäkningar... 8 Uppdatering av punkt- och areakällor... 8 Uppdatering av det statliga vägnätet... 8 Uppdatering av gridkällor inkl kommunala vägar... 8 Kvalitetssäkring och systemadministration... 9 DEN REGIONALA EMISSIONSDATABASENS GRUNDSTRUKTUR... 10 VÄGTRAFIK... 10 Statligt vägnät... 10 Vägtyper... 10 Fordonstyper och reningssteg... 10 Emissionsfaktorer... 10 Kommunalt vägnät... 11 Avdunstning från stillastående personbilar... 11 INDUSTRI... 12 ENERGI... 12 Individuell uppvärmning... 12 Oljeeldning... 13 Vedeldning... 13 SJÖFART... 14 ARBETSMASKINER... 15 BENSINSTATIONER... 15 FLYGTRAFIK... 16 JORDBRUK... 16 HUSHÅLLENS UTSLÄPP... 16

FÖRORD SLB analys är en enhet inom Miljöövervakningen på Miljöförvaltningen i Stockholm och ansvarar för övervakning av luftmiljön i Stockholm stad. SLB analys är också operatör för det regionala systemet för luftmiljöövervakning på uppdrag av Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund. Luftvårdsförbundet är en gränsöverskridande organisation som bildats för att samordna övervakningen och följa utvecklingen av luftmiljön i Stockholm-Uppsala regionen. Luftvårdsförbundet startade som en ideell förening 1992 och omfattade då Stockholms län. Ett utvidgat förbund för båda länen bildades 1997. Förbundets medlemmar är 35 kommuner, länens två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. Även Gävle och Sandvikens kommuner är medlemmar. Länsstyrelserna i de båda länen har samarbetsavtal med luftvårdsförbundet. Under 2007 har Södermanlands luftvårdsförbund uppdaterat punkt- och areakällor i den regionala databasen för D län. SLB-analys har på uppdrag av Södermanlands luftvårdsförbund uppdaterat gridkällor och vägtrafik samt kvalitetssäkrat uppdaterade punkt- och areakällor avseende 2006 års data. Denna rapport inleds med en redovisning av de uppdaterade utsläppen. Därefter beskrivs de ändringar och uppdateringar som skett i emissionsdatabasen jämfört med t02. Rapporten har sammanställts av Kristina Eneroth. Stockholm i maj år 2008. Miljöförvaltningen i Stockholm Box 38024 100 64 Stockholm www.slb.nu 1

TOTALA UTSLÄPP I denna rapport redovisas utsläpp av kväveoxider (NO x ), svaveldioxid (SO 2 ), koldioxid (CO 2 ), inandningsbara partiklar (PM10) och flyktiga organiska kolväten VOC från samtliga källor i utsläppsdatabasen för år 2006. Inledningsvis redovisas totala utsläpp på kommun- och länsnivå enligt tabellen nedan, därefter uppdelat på energi, vägtrafik, industri, sjöfart och arbetsmaskiner. För VOC redovisas även utsläpp från bensinstationer och hushåll. Utsläpp från jordbruk redovisas i form av ammoniak (NH 3 ). Alla värden är avrundade för att spegla osäkerheter i utsläppsdata. NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Ton Ton Ton Ton Ton Eskilstuna 780 25 460 000 210 970 Flen 240 8 48 000 80 250 Gnesta 90 1 21 000 35 150 Katrineholm 450 7 137 000 150 500 Nyköping 1 050 160 325 000 360 740 Oxelösund 1 610 1 170 2 381 000 510 150 Strängnäs 470 45 97 000 170 510 Trosa 210 30 39 000 65 160 Vingåker 120 2 39 000 40 130 Södermanlands län 5 020 1 440 3 546 000 1 620 3 560 TOTALA UTSLÄPP FRÅN ENERGISEKTORN I tabellen nedan redovisas energisektorns totala utsläpp av NO x, SO 2, CO 2, PM10 och VOC för varje kommun i Södermanlands län. Stoftutsläpp från energiproduktion räknas i förbundets utsläppsdatabas till PM10. Utsläpp av förbränningspartiklar sker i huvudsak som PM10. Utsläppen från energisektorn inkluderar panncentraler, energianläggningar och enskild uppvärmning (olja och ved). Observera att utsläpp av koldioxid från biobränsleeldning ej ingår i redovisade utsläpp nedan. NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Ton Ton Ton Ton Ton Eskilstuna 90 15 303 000 10 25 Flen 25 7 3 800 10 25 Gnesta 15 1 2 100 6 20 Katrineholm 100 6 64 000 45 100 Nyköping 110 20 145 000 25 45 Oxelösund 2 1 2 600 1 2 Strängnäs 35 40 6 900 20 35 Trosa 3 1 1 500 2 7 Vingåker 10 1 12 000 6 15 Södermanlands län 390 90 540 000 125 270 2

Utsläpp från enskild oljeeldning I tabellen nedan redovisas utsläpp av NO x, SO 2, CO 2, PM10 och VOC från oljeeldning i villor för varje kommun i Södermanlands län. NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Ton Ton Ton Ton Ton Eskilstuna 6 4 9 200 2 0.7 Flen 2 1 3 300 1 0.3 Gnesta 1 1 1 700 0 0.1 Katrineholm 3 1 3 900 1 0.3 Nyköping 5 2 7 400 2 0.6 Oxelösund 2 1 2 600 1 0.2 Strängnäs 5 2 6 700 2 0.5 Trosa 1 1 1 500 0 0.1 Vingåker 1 0 1 100 0 0.1 Södermanlands län 25 15 37 400 10 3 Utsläpp från enskild vedeldning I tabellen nedan redovisas utsläpp av NO x, PM10 och VOC från vedeldning i villor för varje kommun i Södermanlands län. Utsläppen baserar på SCB:s statistik av slutanvändning av träbränsle i hushållen för år 2004. NO x PM10 VOC Ton Ton Ton Eskilstuna 8 7 25 Flen 7 6 20 Gnesta 6 5 20 Katrineholm 30 30 100 Nyköping 15 15 45 Oxelösund 0 0 1 Strängnäs 10 10 35 Trosa 2 2 7 Vingåker 5 4 15 Södermanlands län 85 80 260 3

UTSLÄPP FRÅN VÄGTRAFIKEN I tabellen nedan redovisas vägtrafikens utsläpp av NO x, CO 2, PM10 och VOC för varje kommun i Södermanlands län. Dessutom redovisas trafikarbetet (VEH) som miljoner fordonskilometer. I redovisade utsläpp av PM10 ingår slitagepartiklar som utgör huvuddelen av PM10 utsläppen. I redovisade utsläpp av VOC ingår avdunstning från fordon under körning och parkering. NOx CO2 PM10 VEH VOC Ton Ton Ton Milj. km Ton Eskilstuna 360 125 000 180 540 400 Flen 120 39 000 60 180 110 Gnesta 50 17 000 30 80 60 Katrineholm 200 62 000 100 280 170 Nyköping 530 161 000 310 680 370 Oxelösund 40 14 000 20 60 50 Strängnäs 250 79 000 130 340 200 Trosa 100 32 000 60 140 80 Vingåker 60 20 000 30 90 60 Södermanlands län 1 710 548 000 910 2 400 1 490 INDUSTRINS UTSLÄPP I tabellen nedan redovisas industrins utsläpp av NO x, SO 2, CO 2, PM10 och VOC för varje kommun i Södermanlands län. NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Ton Ton Ton Ton Ton Eskilstuna 110 8 21 000 2 30 Flen 1 0 530 1 15 Gnesta 0 0 0 0 15 Katrineholm 6 0 2 800 8 35 Nyköping 1 70 1 900 15 7 Oxelösund 1 210 1 110 2 346 000 480 7 Strängnäs 20 1 3 100 7 85 Trosa 0 0 0 0 6 Vingåker 0 0 4 700 1 0 Södermanlands län 1 350 1 180 2 380 000 510 200 4

SJÖFARTENS UTSLÄPP I tabellen nedan redovisas sjöfartens utsläpp av NO x, SO 2, CO 2, PM10 och VOC. Sjöfarten omfattar endast trafiken till och från Oxelösundshamn. Utsläpp redovisas endast för de kommuner som berörs av farledssträckningen. Utsläppen har ej uppdaterats för år 2006. NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Ton Ton Ton Ton Ton Nyköping 210 70 11 500 4 9 Oxelösund 190 60 10 200 4 8 Trosa 80 30 4 500 2 3 Södermanlands län 480 160 26 000 10 20 UTSLÄPP FRÅN ARBETSMASKINER I tabellen nedan redovisas arbetsmaskinernas utsläpp av NO x, SO 2, CO 2, PM10 och VOC för kommunerna i Södermanlands län. Arbetsmaskiner innefattar arbetsfordon inom entreprenad och lasthantering samt arbetsredskap inom industri och offentlig verksamhet. NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Ton Ton Ton Ton Ton Eskilstuna 220 0.07 10 900 13 30 Flen 90 0.03 4 700 6 15 Gnesta 30 0.01 1 400 2 4 Katrineholm 150 0.05 7 500 9 20 Nyköping 120 0.04 6 300 7 20 Oxelösund 180 0.06 9 100 11 25 Strängnäs 160 0.05 7 900 9 25 Trosa 20 0.01 900 1 3 Vingåker 50 0.02 2 400 3 7 Södermanlands län 1 010 0.3 51 300 60 150 5

UTSLÄPP FRÅN JORDBRUK I tabellen nedan redovisas utsläppen av ammoniak (NH 3 ) för kommunerna i Södermanlands län. Utsläppen har ej uppdaterats för år 2006. NH 3 Ton Eskilstuna 1 Flen 5 500 Gnesta 20 Katrineholm 130 Nyköping 40 Oxelösund 0 Strängnäs 2 Trosa 0 Vingåker 0 Södermanlands län 5 700 UTSLÄPP FRÅN BENSINSTATIONER I tabellen nedan redovisas utsläpp av flyktiga kolväten (VOC) från bensinförsäljning för kommunerna i Södermanlands län. Bensinförsäljningen baseras på kommunal statistik från SCB. Tre kommuner, Flen, Nyköping och Vingåker, har även lagt in utsläpp från bensinstationer som enskilda källor. För dessa kommuner redovisas därför två utsläppssiffror dels utifrån kommunal statistik dels utifrån bensinförsäljning från enskilda bensinstationer. Kommunal statistik Enskilda bensinstationer VOC VOC Ton Ton Eskilstuna 20 Flen 6 17 Gnesta 3 Katrineholm 10 Nyköping 30 22 Oxelösund 2 Strängnäs 10 Trosa 4 Vingåker 2 2 Södermanlands län 90 6

UTSLÄPP FRÅN HUSHÅLL I tabellen nedan redovisas utsläpp av flyktiga kolväten från hushållens användning av kemikalieprodukter samt från användning av arbetsredskap i hemmet för kommunerna i Södermanlands län. VOC Ton Eskilstuna 470 Flen 80 Gnesta 50 Katrineholm 160 Nyköping 250 Oxelösund 60 Strängnäs 160 Trosa 60 Vingåker 50 Södermanlands län 1 330 7

REGIONAL EMISSIONSDATABAS FÖR ÅR 2006 Under 2007 har Södermanlands luftvårdsförbund uppdaterat punkt- och areakällor i den regionala databasen för D län. SLB-analys har på uppdrag av Södermanlands luftvårdsförbund uppdaterat gridkällor och vägtrafik samt kvalitetssäkrat uppdaterade punkt- och areakällor avseende 2006 års data. Metodik för utsläppsberäkningar Utsläpp i den regionala emissionsdatabasen beskrivs på två olika sätt beroende på om utsläpp av enskilda ämnen är kända eller ej. 1. Kunskap om utsläpp av enskilda ämnen finns (t ex mätningar i skorsten på större industrier). Utsläppen läggs in i databasen i ton/år och kopplas till enskilda ämnen i ämneslistan. 2. Utsläpp av enskilda ämnen är inte känt utan det faktiska utsläppen beräknas ut m h a emissionsfaktorer. Den grundläggande formeln för denna typ av utsläppsberäkningar uttrycks enligt följande: Aktivitet x emissionsfaktor = totala utsläppet Den utsläppsgenererande aktiviteten är t ex antal fordonskilometer som ett fordon kör under ett år, den energimängd som produceras i en energianläggning eller försåld mängd bensin. Begreppet emissionsfaktor beskriver data som är relaterad till en given aktivitet t ex gram kväveoxider som släpps ut per kilometer då man kör ett fordon. Emissionsfaktor betraktas som en kvalitetsfaktor vilken varierar med t ex motortyp eller reningsutrustning. Förändringen i emissionsfaktorn avspeglar teknikutveckling och införda och kommande krav på minskade utsläpp. I airviro finns det inlagt emissionsfaktorer för en mängd olika ämnesgrupper. Dessa ämnesgrupper kan sedan kopplas till punkt, area eller gridkällor. Uppdatering av punkt- och areakällor Area och punktkällor har uppdaterats av kommuner och länsstyrelsen i Södermanlands län. Denna uppdatering har skett i lokala emissionsdatabser s k deloriginal. I deloriginalen ligger de källor som länsstyrelsen/kommunen har tillsyn över. Länsstyrelsens deloriginal heter delorig06 och återfinns i Iairviro under domän ABCDU under användarnamnet lstd. Kommunernas deloriginal som också har namnet delorig06 innehåller kommunernas tillsynskällor och återfinns i Iairviro under domän ABCDU under respektive kommuns användarnamn. Uppdatering av det statliga vägnätet Emissionsfaktorer kopplade till det statliga vägnätet har uppdaterats m h a EVA 2.3. Emissionsfaktorerna från EVA-modellen har kopplas till de olika vägtyperna i Airviro-systemet. Uppdatering av gridkällor inkl kommunala vägar I den regionala emissionsdatabasen är utsläpp från enskild uppvärmning, arbetsmaskiner, hushåll et c beskrivna med gridkällor. Sammanlagt rör det sig om tio gridkällor. Tabellen nedan ger en överblick över uppdateringen av den regionala emissionsdatabasens gridkällor. Emissionsfaktorer har 8

uppdaterats för sju av tio källor. Förändringar i emissionsfaktorer kan t ex bero på teknikutveckling eller ökad kunskap om utsläppen. För samtliga gridkällor har aktivitetsdata uppdaterats. Utsläpp från hushållens förbränning av biobränsle är i tidigare emissionsdatabas (t02, total emissionsdatabas för år 2002) beskrivet som två olika gridkällor icke miljögodkända pannor utan ackumulatortank och miljögodkända pannor med ackumulatortank. Denna uppdelning har ej varit möjlig i denna uppdatering. Istället har nationella medelemissionsfaktorer för biobränsleeldning i hushållssektorn använts. Gridkälla Ny EF Aktivitet Ny aktivitetsdata Datavärd för statistik Kommunala vägar Ja Befolkning Ja SCB Arbetsmaskiner Ja Diesel Ja SCB Bensin Nej Bensin Ja SCB Diurnal Ja Personbilar Ja SIKA Hushåll Nej Befolkning Ja SCB Hushållsredskap Nej Befolkning Ja SCB EO1 Ja EO1 Ja SCB EO2-5 Ja EO2-5 Ja SCB Ved mg Ja Ved Ja SCB Ved img Ja Ved Ja SCB Kvalitetssäkring och systemadministration Kommunernas uppdatering av sina kommunala emissionsdatabaser bestående av punkt- och areakällor har kontrolleras av SLB-analys. Kvalitetsarbetet har genomförts i tre steg: 1. Export av de uppdaterade emissionsdatabaserna till Excel. Kontroll av inmatade uppgifter. 2. Hopslagning av alla enskilda deloriginal till en regional emissionsdatabas för länet. I denna regionala emissionsdatabas ingår även uppdaterade gridkällor samt linjekällor (statliga vägnätet). 3. Förnyad kontroll av den regionala emissionsdatabasen för länet. Den nya regionala emissionsdatabasen för Södermanlands län med namn t06, total emissionsdatabas för år 2006, återfinns i IAirviro under domän ABCDU under användarnamnet D. Strukturen för emissionsdatabas t06 är densamma som för emissionsdatabas för år 2002, t02. Nedan följer en kortfattad beskrivning av denna struktur. 9

DEN REGIONALA EMISSIONSDATABASENS GRUNDSTRUKTUR För att kunna beräkna utsläpp används bl a olika söknycklar för att strukturera utsläppskällorna. Följande söknycklar finns i emissionsdatabasen: Söknyckel 1= Kommun Söknyckel 2= Län Söknyckel 3= Typ av utsläppskälla Söknyckel 4= Typ av aktivitet Alla källor kopplas även till tidsformler för att kunna beskriva utsläppens tidsvariation över dygnet, månaden och året. Schabloner har använts för att beskriva utsläppens tidsvariation. Vet man det specifika utsläppet från en utsläppskälla så läggs det specifika utsläppet in i ton/år. Har man ej kännedom om det specifika utsläppet kan t ex bränsleförbrukningen kopplas till olika ämnesgrupper som innehåller emissionsfaktorer för det specifika bränslet. Industrins utsläpp har i samtliga fall kopplats till specifikt ämne i ämneslistan. VÄGTRAFIK Statligt vägnät Det statliga vägnätet är beskriven som linjekällor. Trafiken på länkarna är beskriven med parametrar såsom flöde, skyltad hastighet, flödeshastighet, andel tung trafik samt tidsvariationen över året, veckan och dygnet. Länkarna är avgränsade så att trafiken är densamma med avseende på dessa parametrar. Länkarnas längd kan däremot variera från något tiotal meter till flera kilometer. Maximal längd som tillåts i Airviro-systemet är 10 km. Vägtyper Tidsprofiler är framtagna för 45 olika vägtyper i samarbete med Region- och trafikplanekontoret (RTK) vid Stockholms Läns Landsting, Vägverket (VV) i Borlänge och Stockholm samt Gatu- och fastighetskontoret (GFK) i Stockholm. Klassificeringen är gjord med avseende på skyltad hastighet, andel tung trafik och tidsvariation. Olika tidsprofiler över år, vecka och dygn baseras på en gemensam undersökning av RTK, VV och GFK. Varje väglänk är kopplad till en vägtyp enligt Vägverkets EVAmodell (version 2.3) som närmast svarar mot de olika parametrarna. Fordonstyper och reningssteg Indelningen i 5 fordonstyper och 6 reningssteg (EURO 0-5, 1987-2008) motsvarar den struktur som finns i Vägverkets EVA-modell (version 2.3). Emissionsfaktorer Emissionsfaktorer från EVA 2.3 har använts för kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och partiklar. Värden för bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp är också från EVA 2.3. Utsläpp av PM10 från vägtrafiken inkluderar resuspensionspartiklar d v s slitagepartiklar. Vad gäller vägtrafikens utsläpp av svaveldioxid så grundas de på olika bränslens innehåll av svavel. Olika miljöklasser för diesel respektive bensin har viktats samman med utgångspunkt från angivna försäljningsandelar från Svenska Petroleum Institutet. S-innehållet i viktprocent är omräknat till SO 2 i volymprocent och är kopplad till bränsleförbrukningen enligt EVA 2.3. Emissionsfaktorer enligt EVA 2.3 är uppdelade på flödeshastighet. Med flödeshastighet avses genomsnittlig hastighet på länk. För varje länk varierar utsläppen för upp till 7 olika hastigheter. 10

Kommunalt vägnät Vägtrafik på kommunala vägnät är utlagda som gridkällor 1x1 km. Utsläppen är fördelade enligt befolkningsstatistik. Emissionsfaktorer är beräknade utifrån den detaljerade databasen för Stockholms och Uppsala län. I denna är alla kommunala vägar och gator ned till ca 500-1000 fordon/dygn inlagda. De befolkningsfördelade emissionsfaktorerna för år 2006 är på detta sätt kopplade till EVA-modellen version 2.3. Emissionsfaktorer för år 2006 för kommunala väg- och gatunät: NO x, CO, CO 2, PM10, VOC, 1,67 ton per 1000 personer 12,82 ton per 1000 personer 645,97 ton per 1000 personer 0,71 ton per 1000 personer 2,07 ton per 1000 personer Gridkällorna är kopplad till vägtrafik i söknyckel 3 och till förbränning fossilt i söknyckel 4. Avdunstning från stillastående personbilar Utsläppen från stillastående personbilar beskrivs med gridkällor om 1x1 km. Utsläppen är fördelade med hjälp av fordonsstatistik. Emissionsfaktor för VOC är hämtad från vägverkets EVA-modell version 2.3 och avser personbilar bensin. Emissionsfaktorer för olika fordonstyper bensin har viktats samman till en emissionsfaktor för år 2006. Emissionsfaktorn per fordon avseende VOC har på detta sätt räknats om till en emissionsfaktor, 1,34 ton per 1000 personbilar. Emissionsfaktor för bensen är hämtad från Copert och avser personbilar bensin. Emissionsfaktorer för olika fordonstyper bensin har viktats samman till en emissionsfaktor för år 2006. Emissionsfaktorn per fordon avseende bensen har på detta sätt räknats om till en emissionsfaktor, 0,0134 ton per 1000 personbilar. Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämt ut över hela dygnet och jämt över alla månader. Gridkällan är kopplad till vägtrafik i söknyckel 3. 11

INDUSTRI Industrins utsläpp är hämtade från kommunernas och länsstyrelsens deloriginal06. Utsläpp via skorsten beskrivs med en punktkälla medan diffusa utsläpp beskrivs med en areakälla. Förutom enstaka källor i Eskilstuna har schabloner använts för att beskriva skorstenen och dess rökplym. Schablonen som använts framgår nedan. Skorstenshöjd Ytterdiameter Innerdiameter Gastemp Gashastighet 20 m 0,4 m 0,3 m 150 C 15 m/s De flesta industrier är kopplade till följande tidsformel: INDUSTRI 02 Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec % 100 100 100 100 100 100 0 100 100 100 100 100 Veckodag Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Tid 7-17 7-17 7-17 7-17 7-16 - - ENERGI Utsläpp från energiproduktion är kopplad till fyra undergrupper beroende på storlek och produktionsändamål: individuell uppvärmning, energianläggningar > 10MW, panncentraler < 10 MW och industriella energianläggningar. Energianläggningar, panncentraler eller industriella energianläggningar är beskrivna som punktkällor. Medan utsläpp från individuell uppvärmning är inlagt som gridkällor. De flesta energianläggningar är kopplade till följande tidsformel: ENERGI STANDARD Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec % 18 17 10 9 2 0 0 1 3 8 14 18 Veckodag Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Tid 00-24 00-24 00-24 00-24 00-24 00-24 00-24 Individuell uppvärmning Med individuell uppvärmning avses uppvärmning av enskilda småhus och mindre panncentraler där fjärrvärmeanslutning saknas. Posten är uppdelad på olje- och vedeldning. Utsläppen för oljeeldning respektive vedeldning är beskrivna genom två gridkällor om 1x1 km. Utsläppen från oljeeldning och vedeldning är fördelad med hjälp av befolkningsstatistik i områden där det ej förkommer fjärrvärme. 12

Denna schablonisering medför osäkerheter avseende den exakta geografiska fördelningen, men har bedömts vara det bästa alternativet mot bakgrund av den information som finns tillgänglig. Observera att inga utsläpp av CO 2 från biobränsleeldning finns inlagda i emissionsdatabasen. Gridkällorna för olja och ved är kopplade till Individuell uppvärmning i söknyckel 3. Gridkällan olja är kopplad till förbränning fossilt i söknyckel 4 och gridkällan ved till förbränning övrigt. Oljeeldning Utsläppsuppgifter från individuell oljeeldning är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB) och bygger på årliga oljeleveranser till varje kommun i respektive län samt på emissionsfaktorer som anger specifika utsläpp från olika bränslen. Statistiken avser år 2006. Tillförlitligheten i den regionala fördelningen påverkas av att leveranserna ej alltid hänförts till den kommun där den slutliga förbrukningen skett. Emissionsfaktorerna grundar sig dels på svavelinnehållet i olika bränslen samt på utförda mätningar i rökgaser, dels på internationella faktorer rekommenderade av OECD. Emissionsfaktorer för eldningsolja, g/mj NO x CO CO 2 VOC PM10 SO 2 PAH Bensen EO 1 0.05 0.03 74.26 0.006 0,009 0.025 0,00009 0,00002 EO 2-5 0.06 0.075 76.2 0.006 0,009 0.09 0,00009 0,00002 Vedeldning Slutanvändning av träbränsle i hushåll per kommun i länen är det underlag som använts för att beräkna totala energiåtgången av biobränslen i en kommun. Energiförbrukning, för slutanvändning av träbränsle, har hämtats från SCB:s energibalanser för år 2004 1. SCB: s energibalanser grundades år 2001 på ett urval från fastighetstaxeringsregistret, 6500 fastigheter. Urvalet är litet men uppdateras årligen. I statistiken är hänsyn tagen till uppvärmningssätt, både renodlade och sammansatta uppvärmningssätt. Byggnadsår, yta som värms upp samt antal boende är även indata för beräkning av energiåtgång. I tidigare emissionsdatabas (år 2002) har energiförbrukningen per kommun från SCB fördelats på olika panntyper med hjälp av Räddningsverkets årsrapportering över sotningsverksamhet. Räddningsverkets rapportering har emellertid upphört, vilket innebär att uppdelning mellan icke miljögodkända pannor utan ackumulatortank och miljögodkända pannor med ackumulatortank ej varit möjlig i denna uppdatering. Istället har nationella emissionsfaktorer för biobränsleeldning i hushållssektorn använts. Dessa emissionsfaktorer beskriver utsläpp från den nationella medeleldningsutrustningen. Nationella emissionsfaktorer för biobränsleeldning i hushållssektorn, mg/mj 2. Siffrorna motsvarar en fiktiv medeleldning utrustning. NO x CO VOC Partiklar PAH B(a)P Bensen Metan 80 2300 250 74 3,5 0,02 8,4 110 1 Statistik för år 2006 är ej färdigställd. Statistik för år 2005 finns ej publicerad för flertalet kommuner i Södermanlands län p g a sekretesskäl. 2 Syntes och analys av emissionsfaktorer för småskalig biobränsleförbränning. Slutrapport för avtal 503 0506 och 503 0507 på Naturvårdsverket. TPS Termiska Processer, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet och ÄFAB. Januari 2007, Nyköping, Borås, Stockholm. 13

SJÖFART Utsläppen innefattar endast sjöfartstrafik till och från Oxelösunds hamn. Utsläppen har ej uppdaterats för år 2006 utan är desamma som i emissionsdatabas för år 2002. Sträckningen av farleder har hämtats från Länsstyrelsen i Södermanland. Farlederna sträcker sig genom flera kommuner. Utsläppen i farled är hämtade från MariTerm AB och Sjöfartens Analys Institut år 2001 Kartläggning av Östra Mellansveriges hamnkapacitet Kartläggning och analys. Totala utsläppen från sjöfart till och från Oxelösunds hamn är fördelade jämt på de farleder som redovisats av Länsstyrelsen. Observera att utsläppen bygger på schabloner och är därmed en grov uppskattning. För en noggrannare beskrivning av utsläppen krävs en inventering på fartygsnivå. Utsläpp från sjöfart till och från Oxelösundshamn år 2000. Energi NO x HC CO CO 2 PM10 SO 2 MJ/km kg/km kg/km kg/km kg/km Kg/km Kg/km 2503802 3350 141 435 183000 71 1105 Fördelning på olika kommuner som farleden sträcker sig genom är enligt följande: NO x ton SO 2 ton PM10 ton CO ton CO2 ton VOC ton Längd km Nyköping 203 67 4,3 26 11000 8,5 61 Oxelösund 179 59 3,8 23 9800 7,5 53 Trosa 97 32 2,1 13 5300 4,1 29 Totalt 479 158 10 62 26100 20 143 Vad gäller utsläppen från fartyg i Oxelösunds hamn så är underlaget vad gäller medeleffektuttag för olika fartygsgrupper, liggtider, bränsleförbrukning och dess svavelinnehåll och antal anlöp hämtade från Oxelösunds hamn AB. Emissionsfaktorer är hämtade från Nätverket för transporter och miljö, med hemsida www.nmt.a.se uppdaterad 2002-11-11. Observera att utsläppen bygger på schabloner och är därmed en grov uppskattning. För en noggrannare beskrivning av utsläppen krävs en inventering på fartygsnivå. Utsläppen från fartyg i farled är inlagda som punktkällor. Schablonen som använts för att beskriva skorstenen på fartygen framgår nedan. Skorstenshöjd 20 m Ytterdiameter 1,0 Innerdiameter 0,7 Gastemp 160 C Gashastighet 10 m/s Emissionsfaktorer som använts för att beräkna utsläpp från sjöfartens hjälpmotorer i hamn NO x CO CO 2 HC PM10 Svavel i g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh bränsle % Medelvarv 14 1 620 0,2 0,4 2,5 Utsläppen är kopplade till tidsformeln e_handelsfartyg som innebär att utsläppen fördelas ut mellan klockan 07.00 20.00 måndag till söndag under alla månader under året. Punktkällorna är kopplade till sjöfart i söknyckel 3 och förbr. fossilt i söknyckel 4. 14

ARBETSMASKINER Arbetsmaskiner innefattar arbetsfordon i entreprenad, jordbruk, skogsbruk samt arbetsredskap i industri- och anläggningsarbete samt offentlig verksamhet. Mängden diesel som använts inom dessa kategorier är hämtade från SCB:s statistik för regionala oljeleveranser på kommun nivå och avser år 2006. Tillförlitligheten i den regionala fördelningen påverkas av att leveranserna ej alltid hänförts till den kommun där den slutliga förbrukningen skett. Emissionsfaktorer är hämtade från Corinair 94. För beräkning av svaveldioxid- och koldioxid utsläppen har dock Svenska Petroleum Institutets uppgifter om svavelinnehåll i diesel och olja respektive Vägverkets emissionsfaktorer enligt EVA 2.3 använts. Viktade emissionsfaktorer för arbetsmaskiner år 2006 NO x PM10 VOC CO N 2 O CH 4 NH 3 CO 2 SO 2 g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh kg/ l g/l 9,4 0,64 1,4 5,3 0,35 0,05 0,002 2,61 0,0016 Utsläppen är inlagda som gridkällor med en storlek på 1x1 km. Utsläppen är fördelade på kartan utifrån befolkningsfördelningen. Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämt ut över hela dygnet och jämt över alla månader. Gridkällan är kopplad till arbetsmaskiner i söknyckel och till förbr. fossilt i söknyckel 4. BENSINSTATIONER Liksom för arbetsmaskiner är mängden leverad bensin till varje kommun hämtad från SCB:s statistik för regionala oljeleveranser för år 2006. Tillförlitligheten i den regionala fördelningen påverkas av att leveranserna ej alltid hänförts till den kommun där den slutliga förbrukningen skett. Utsläppen från försålda mängder bensin har beräknats med hänsyn till att det finns återvinningssystem för avdunstning av kolväten. Utsläppen är inlagda som gridkällor med en storlek på 1x1 km. Utsläppen är fördelade på kartan utifrån befolkningsfördelningen. Emissionsfaktor för bensin: 0,07 % VOC per ton förbrukad bensin Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämt ut över hela dygnet och jämt över alla månader. Gridkällan är kopplad till bensinstat ej 6 i söknyckel 3 och till lagring i söknyckel 4. Tre kommuner, Flen, Nyköping och Vingåker, har lagt in bensinstationer som areakällor baserat på försäljningsstatistik från enskilda bensinstationer. För att få en enhetlig emissionsdatabas har dessa ej inkluderats i totala emissionsdatabasen, t06. I t06 är utsläpp från bensinstationer i alla kommuner inlagt som gridkälla. 15

FLYGTRAFIK Länsstyrelsen i Södermanland har uppdaterat utsläppen från Skavsta flygplats för år 2006. Utsläppen avser de som sker inom LTO-cykeln d v s taxning, start, stigning och landning. Utsläppen är fördelade med hjälp av en areakälla över flygplatsområdet. Utsläppen är inlagda som ton per år. Utsläppen är kopplade till en tidsformel som fördelar de totalutsläppen under veckan enligt följande: måndag till torsdag 29%, fredag 31% lördag 17% och söndag 23% under alla av årets månader. Areakällan är kopplad till flygtrafik i söknyckel 3. Ingen koppling har skett till söknyckel 4. JORDBRUK Utsläpp av ammoniak från stora lantbruk har ej uppdaterats för år 2006 utan utsläppen är desamma som i emissionsdatabas för år 2002. Utsläppen är inlagda som areakällor på 1x1 km. Areakällan har beräknats utifrån x- och y-koordinaten som Länsstyrelsen har registrerat i sitt Emir register. Utsläppen av NH 3 är inlagda i ton/år. Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämt ut över hela dygnet och jämt över alla månader. Arekällorna är kopplade till jordbruk i söknyckel 3. Ingen koppling har skett till söknyckel 4. HUSHÅLLENS UTSLÄPP Hushåll - kemikalieprodukter Utsläppen innefattar hushållens användning av färg och lack, rengöringsmedel, hygienprodukter, bilrengöringsmedel, drivgas, bekämpningsmedel och övrigt lösningsmedelsinnehåll. Utsläppen är inlagda som gridkällor med en storlek på 1x1 km. Utsläppen är fördelade på kartan utifrån befolkningsfördelningen. Den totala emissionen i Sverige är hämtad från statistik från Kemikalieinspektionen och innefattar VOC (flyktighet >n-hexadekan) i produkter som markerats som konsumenttillgängliga i Kemikalieinspektionens produktregister för år 1996. Utsläppen antas vara lika stora som den totala mängden av VOC i de produkter som är konsumenttillgängliga. Totala utsläppen av VOC i Stockholm och Uppsala län dividerat med befolkningsandelarna i de två länen ger en emissionsfaktor på ca 5 kg/person. Denna emissionsfaktor har använts när vi räknat fram utsläppen från hushållen i Södermanlands län. Emissionsfaktorn är densamma som i emissionsdatabas år 2002. Ämnesgrupp som beskriver utsläppen från hushållens kemikalieanvändning VOC Alkener Ketoner Alkoholer Estrar Etrar Aromater % % % % % % % Hushåll 0,5 0,002 0.009 0,25 0,006 0,006 0,01 Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämt ut över hela dygnet och jämt över alla månader. Gridkällan är kopplad till hushållsutsläpp i söknyckel 3och till konsumtion i söknyckel 4. 16

Hushåll - arbetsredskap Utsläppen innefattar motordrivna gräsklippare, häcksaxar, trimmers, jordfräsare, kultivatorer, snöslungor och övriga redskapsbärare. Utsläppen är inlagda som gridkällor 1x1 km utifrån befolkningsstatistik. Den totala emissionen per år i Sverige är hämtad från litteratur, "Kartläggning av förorenande utsläpp från mindre motordrivna arbetsredskap", SNV 26607, 1989. Sörmlands läns kommuners andel av landets utsläpp motsvarar kommunernas andel av befolkningen i Sverige. Emissionsfaktorn är densamma som i emissionsdatabas år 2002. Utsläpp från arbetsredskap i landet, ton/år NOx VOC CO PM10 CO 2 SO 2 Arbetsredskap 104 506 3308 17 28207 2 Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämt ut över hela dygnet och jämt över alla månader. Gridkällan är kopplad till hushållsutsläpp i söknyckel 3 och till förbr. fossilt i söknyckel 4.. 17

är en enhet vid Miljöförvaltningen i Stockholm som utreder mäter beräknar informerar avseende kvalitet på utomhusluft. SLB-analys genomför även externa uppdrag vad gäller luftkvalitet. ISSN 1400-0806 SLB-analys Miljöförvaltningen i Stockholm Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4. Box 8136, 104 20 Stockholm Tel 08-508 28 800, dir. SLB-analys 08-508 28 880 URL: http://www.slb.nu