Dokumentation Emissionsdatabas för Östergötlands län

Transkript

1 SLB 5:2009 Dokumentation Emissionsdatabas för Östergötlands län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2007 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, NOVEMBER 2009

2

3 Innehållsförteckning FÖRORD... 1 TOTALA UTSLÄPP... 2 TOTALA UTSLÄPP FRÅN ENERGISEKTORN... 2 Utsläpp från enskild oljeeldning... 3 Utsläpp från enskild vedeldning... 3 UTSLÄPP FRÅN VÄGTRAFIKEN... 4 INDUSTRINS UTSLÄPP... 4 SJÖFARTENS UTSLÄPP... 5 UTSLÄPP FRÅN ARBETSMASKINER... 5 UTSLÄPP FRÅN JORDBRUK... 6 UTSLÄPP FRÅN BENSINSTATIONER... 6 UTSLÄPP FRÅN HUSHÅLL... 7 REGIONAL EMISSIONSDATABAS FÖR ÅR Metodik för utsläppsberäkningar... 8 Uppdatering av punkt- och areakällor... 8 Uppdatering av det statliga vägnätet... 8 Uppdatering av gridkällor inkl kommunala vägar... 8 Kvalitetssäkring och systemadministration... 9 VÄGTRAFIK Statligt vägnät Vägtyper Fordonstyper och reningssteg Emissionsfaktorer Kommunalt vägnät Avdunstning från stillastående personbilar INDUSTRI ENERGI Individuell uppvärmning Oljeeldning Vedeldning SJÖFART ARBETSMASKINER JORDBRUK BENSINSTATIONER FLYGTRAFIK HUSHÅLLENS UTSLÄPP... 16

4 FÖRORD SLB analys är en enhet på Miljöförvaltningen i Stockholm och ansvarar för övervakning av luftmiljön i Stockholm stad. SLB analys är också operatör för det regionala systemet för luftmiljöövervakning på uppdrag av Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund. Luftvårdsförbundet är en gränsöverskridande organisation som bildats för att samordna övervakningen och följa utvecklingen av luftmiljön i Stockholm-Uppsala regionen. Luftvårdsförbundet startade som en ideell förening 1992 och omfattade då Stockholms län. Ett utvidgat förbund för båda länen bildades Förbundets medlemmar är 35 kommuner, länens två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. Även Gävle och Sandvikens kommuner är medlemmar. Länsstyrelserna i de båda länen har samarbetsavtal med luftvårdsförbundet. Under 2008 har Östergötland uppdaterat punkt- och areakällor i den regionala databasen för Östergötlands län. SLB-analys har på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland uppdaterat gridkällor och vägtrafik samt kvalitetssäkrat uppdaterade punkt- och areakällor avseende 2007 års data. Denna rapport inleds med en redovisning av de uppdaterade utsläppen. Därefter beskrivs de ändringar och uppdateringar som skett i emissionsdatabasen jämfört med t03. Rapporten har sammanställts av Emma Hedberg. Stockholm i november år Miljöförvaltningen i Stockholm Box Stockholm 1

5 TOTALA UTSLÄPP I denna rapport redovisas utsläpp av kväveoxider (NO x ), svaveldioxid (SO 2 ), koldioxid (CO 2 ), inandningsbara partiklar (PM10), flyktiga organiska kolväten (VOC) och bensen från samtliga källor i emissionsdatabasen för år För vägtrafiken redovisas även trafikarbetet. Inledningsvis redovisas totala utsläpp på kommun- och länsnivå enligt tabellen nedan, därefter uppdelat olika sektorer. Alla värden är avrundade för att spegla osäkerheter i utsläppsdata. NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Bensen Ton Ton Ton Ton Ton Ton Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötlands län TOTALA UTSLÄPP FRÅN ENERGISEKTORN I tabellen nedan redovisas energisektorns totala utsläpp av NO x, SO 2, CO 2, PM10, VOC och bensen för varje kommun i Östergötlands län. Utsläppen från energisektorn inkluderar panncentraler, energianläggningar och enskild uppvärmning (olja och ved). Uppgifter om stoftutsläpp från energiproduktion räknas i emissionsdatabasen till PM10, då utsläpp av förbränningspartiklar i huvudsak sker som PM10. Utsläpp av koldioxid och svaveldioxid från bioenergi ingår ej i redovisade utsläpp nedan. Ton Ton Ton Ton Ton Ton NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Bensen Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötlands län

6 Utsläpp från enskild oljeeldning I tabellen nedan redovisas utsläpp av NO x, SO 2, CO 2, PM10, VOC och bensen från oljeeldning i bostadshus och i servicelokaler, lagerlokaler, banker, hotell och restauranger för varje kommun i Östergötlands län. NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Bensen Ton Ton Ton Ton Ton Ton Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötlands län Utsläpp från enskild vedeldning I tabellen nedan redovisas utsläpp av NO x, PM10, VOC och bensen från biobränsleeldning i villor för varje kommun i Östergötlands län. NO x PM10 VOC Bensen Ton Ton Ton Ton Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötlands län

7 UTSLÄPP FRÅN VÄGTRAFIKEN I tabellen nedan redovisas vägtrafikens utsläpp av NO x, CO 2, PM10, VOC och bensen för varje kommun i Östergötlands län. Dessutom redovisas trafikarbetet (VEH) som miljoner fordonskilometer. I redovisade utsläpp av PM10 ingår slitagepartiklar som utgör huvuddelen av PM10 utsläppen. I redovisade utsläpp av VOC ingår avdunstning från fordon under körning och parkering. NO x CO 2 PM10 VOC Bensen VEH Ton Ton Ton Ton Ton Milj.km Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötlands län INDUSTRINS UTSLÄPP I tabellen nedan redovisas industrins utsläpp av NO x, SO 2, CO 2, PM10 och VOC för varje kommun i Östergötlands län. NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Ton Ton Ton Ton Ton Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötlands län

8 SJÖFARTENS UTSLÄPP I tabellen nedan redovisas sjöfartens utsläpp av NO x, SO 2, CO 2, PM10 och VOC. Sjöfarten omfattar trafik i farled till och från Norrköpings hamn. NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Ton Ton Ton Ton Ton Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötlands län UTSLÄPP FRÅN ARBETSMASKINER I tabellen nedan redovisas arbetsmaskinernas utsläpp av NO x, SO 2, CO 2, PM10 och VOC för kommunerna i Östergötlands län. Arbetsmaskiner innefattar arbetsfordon inom entreprenad och lasthantering samt arbetsredskap inom industri och offentlig verksamhet. Ton Ton Ton Ton Ton NO x SO 2 CO 2 PM10 VOC Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötlands län

9 UTSLÄPP FRÅN JORDBRUK I tabellen nedan redovisas utsläpp av NH 3 från jordbruk uppdelat per kommun i Östergötlands län. NH 3 Ton Boxholm 85 Finspång 130 Kinda 305 Linköping 675 Mjölby 345 Motala 245 Norrköping 440 Söderköping 180 Vadstena 205 Valdemarsvik 190 Ydre 165 Åtvidaberg 160 Ödeshög 140 Östergötlands län UTSLÄPP FRÅN BENSINSTATIONER I tabellen nedan redovisas utsläpp av flyktiga kolväten (VOC) från bensinförsäljning för kommunerna i Östergötlands län. VOC Ton Boxholm 1 Finspång 5 Kinda 3 Linköping 35 Mjölby 10 Motala 10 Norrköping 40 Söderköping 4 Vadstena 1 Valdemarsvik 3 Ydre 1 Åtvidaberg 3 Ödeshög 3 Östergötlands län 120 6

10 UTSLÄPP FRÅN HUSHÅLL I tabellen nedan redovisas utsläpp av flyktiga kolväten från hushållens användning av kemikalieprodukter samt från användning av arbetsredskap i hemmet för kommunerna i Östergötlands län. VOC Ton Boxholm 25 Finspång 105 Kinda 50 Linköping 690 Mjölby 125 Motala 210 Norrköping 630 Söderköping 70 Vadstena 40 Valdemarsvik 40 Ydre 20 Åtvidaberg 60 Ödeshög 30 Östergötlands län

11 REGIONAL EMISSIONSDATABAS FÖR ÅR 2007 Under 2008 har Östergötlands luftvårdsförbund uppdaterat punkt- och areakällor i den regionala databasen för E län. SLB-analys har på uppdrag av Östergötlands luftvårdsförbund uppdaterat gridkällor och vägtrafik samt kvalitetssäkrat uppdaterade punkt- och areakällor avseende 2007 års data. Metodik för utsläppsberäkningar Utsläpp i den regionala emissionsdatabasen beskrivs på två olika sätt beroende på om utsläpp av enskilda ämnen är kända eller ej. 1. Kunskap om utsläpp av enskilda ämnen finns (t ex mätningar i skorsten på större industrier). Utsläppen läggs in i databasen i ton/år och kopplas till enskilda ämnen i ämneslistan. 2. Utsläpp av enskilda ämnen är inte känt utan det faktiska utsläppen beräknas ut m h a emissionsfaktorer. Den grundläggande formeln för denna typ av utsläppsberäkningar uttrycks enligt följande: Aktivitet x emissionsfaktor = totala utsläppet Den utsläppsgenererande aktiviteten är t ex antal fordonskilometer som ett fordon kör under ett år, den energimängd som produceras i en energianläggning eller försåld mängd bensin. Begreppet emissionsfaktor beskriver data som är relaterad till en given aktivitet t ex gram kväveoxider som släpps ut per kilometer då man kör ett fordon. Emissionsfaktor betraktas som en kvalitetsfaktor vilken varierar med t ex motortyp eller reningsutrustning. Förändringen i emissionsfaktorn avspeglar teknikutveckling och införda och kommande krav på minskade utsläpp. I airviro finns det inlagt emissionsfaktorer för en mängd olika ämnesgrupper. Dessa ämnesgrupper kan sedan kopplas till punkt, area eller gridkällor. Uppdatering av punkt- och areakällor Area och punktkällor har uppdaterats av kommuner och länsstyrelsen i Östergötlands län. Denna uppdatering har skett i lokala emissionsdatabser s.k. deloriginal. I deloriginalen ligger de källor som länsstyrelsen/kommunen har tillsyn över. Länsstyrelsens deloriginal heter delorig07 och återfinns i Airviro under domän E under användarnamnet lste. Kommunernas deloriginal som också har namnet delorig07 innehåller kommunernas tillsynskällor och återfinns i Airviro under domän E under respektive kommuns användarnamn. Uppdatering av det statliga vägnätet Emissionsfaktorer kopplade till det statliga vägnätet har uppdaterats m h a EVA 2.3. Emissionsfaktorerna från EVA-modellen har kopplas till de olika vägtyperna i Airviro-systemet. Uppdatering av gridkällor inkl kommunala vägar I den regionala emissionsdatabasen är utsläpp från enskild uppvärmning, arbetsmaskiner, hushåll etc. beskrivna med gridkällor. Sammanlagt rör det sig om åtta gridkällor. Tabellen nedan ger en överblick över uppdateringen av den regionala emissionsdatabasens gridkällor i emissionsdatabasen för 2007 års data, t07, jämfört med föregående emissionsdatabas för år 2003, t03. Emissionsfaktorer har uppdaterats för sex av åtta källor. Förändringar i emissionsfaktorer kan t ex bero på teknikutveckling 8

12 eller ökad kunskap om utsläppen. Aktivitetsdata har uppdaterats för sex av de åtta gridkällorna. Befolkningsfördelningen år 2003 och 2007 antas vara oförändrad. En gridkälla har tillkommit, Jordbruk, som är byggd av SMED 1 för Länsstyrelsernas RUS-edb 2. Gridkälla Ny EF Aktivitet Ny aktivitetsdata Kommunala vägar Ja Befolkning Nej SCB Bensin Nej Bensin Ja SCB Arbetsmaskiner Ja Diesel Ja SCB Diurnal Ja Personbilar Ja SIKA Hushåll Nej Befolkning Nej SCB Hushållsredskap Nej Befolkning Nej SCB EO1 Ja EO1 Ja SCB EO2-5 Ja EO2-5 Ja SCB Ved Ja Ved Ja SCB Jordbruk Gridkälla erhållen från SMEDs 1 data för RUS 2 räkning. Datavärd för statistik Kvalitetssäkring och systemadministration Kommunernas uppdatering av sina kommunala emissionsdatabaser bestående av punkt- och areakällor har kontrolleras av SLB-analys. Kvalitetsarbetet har genomförts i tre steg: 1. Granskning av inmatade uppgifter i utskickat excelark. 2. Hopslagning av alla enskilda deloriginal till en regional emissionsdatabas för länet. I denna regionala emissionsdatabas ingår även uppdaterade gridkällor samt linjekällor (statliga vägnätet). Dessutom ingår punkt- och areakällor som finns i t03 som ej uppdaterats i t07 och som ej angivits ha blivit nedlagda. 3. Förnyad kontroll av den regionala emissionsdatabasen för länet. Den nya regionala emissionsdatabasen för Östergötlands län med namn t07, total emissionsdatabas för år 2007, återfinns i Airviro under domän E under användarnamnet E. Strukturen för emissionsdatabas t07 är densamma som för emissionsdatabas för år 2003, t03. Nedan följer en kortfattad beskrivning av denna struktur. 1 SMED Svenska MiljöEmissionsData, 2 RUS Regionalt uppföljningssystem 9

13 DEN REGIONALA EMISSIONSDATABASENS GRUNDSTRUKTUR För att kunna beräkna utsläpp används bl a olika söknycklar för att strukturera utsläppskällorna. Följande söknycklar finns i emissionsdatabasen: Söknyckel 1= Kommun Söknyckel 2= Län Söknyckel 3= Typ av utsläppskälla Söknyckel 4= Typ av aktivitet Alla källor kopplas även till tidsformler för att kunna beskriva utsläppens tidsvariation över dygnet, månaden och året. Schabloner har använts för att beskriva utsläppens tidsvariation. Vet man det specifika utsläppet från en utsläppskälla så läggs det specifika utsläppet in i ton/år. Har man ej kännedom om det specifika utsläppet kan t ex bränsleförbrukningen kopplas till olika ämnesgrupper som innehåller emissionsfaktorer för det specifika bränslet. Industrins utsläpp har i samtliga fall kopplats till specifikt ämne i ämneslistan. VÄGTRAFIK Statligt vägnät Det statliga vägnätet är beskriven som linjekällor. Trafiken på länkarna är beskriven med parametrar såsom flöde, skyltad hastighet, flödeshastighet, andel tung trafik samt tidsvariationen över året, veckan och dygnet. Länkarna är avgränsade så att trafiken är densamma med avseende på dessa parametrar. Länkarnas längd kan däremot variera från något tiotal meter till flera kilometer. Maximal längd som tillåts i Airviro-systemet är 10 km. Vägtyper Tidsprofiler är framtagna för 45 olika vägtyper i samarbete med Region- och trafikplanekontoret (RTK) vid Stockholms Läns Landsting, Vägverket (VV) i Borlänge och Stockholm samt Gatu- och fastighetskontoret (GFK) i Stockholm. Klassificeringen är gjord med avseende på skyltad hastighet, andel tung trafik och tidsvariation. Olika tidsprofiler över år, vecka och dygn baseras på en gemensam undersökning av RTK, VV och GFK. Varje väglänk är kopplad till en vägtyp enligt Vägverkets EVAmodell (version 2.3) som närmast svarar mot de olika parametrarna. Fordonstyper och reningssteg Indelningen i 5 fordonstyper och 6 reningssteg (EURO 0-5, ) motsvarar den struktur som finns i Vägverkets EVA-modell (version 2.3). Emissionsfaktorer Emissionsfaktorer från EVA 2.3 har använts för kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och partiklar. Värden för bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp är också från EVA 2.3. Utsläpp av PM10 från vägtrafiken inkluderar resuspensionspartiklar d v s slitagepartiklar. Vad gäller vägtrafikens utsläpp av svaveldioxid så grundas de på olika bränslens innehåll av svavel. Olika miljöklasser för diesel respektive bensin har viktats samman med utgångspunkt från angivna försäljningsandelar från Svenska Petroleum Institutet. S-innehållet i viktprocent är omräknat till SO 2 i volymprocent och är kopplad till bränsleförbrukningen enligt EVA 2.3. Emissionsfaktorer enligt EVA 2.3 är uppdelade på flödeshastighet. Med flödeshastighet avses genomsnittlig hastighet på länk. För varje länk varierar utsläppen för upp till 7 olika hastigheter. 10

14 Kommunalt vägnät Vägtrafik på kommunala vägnät är utlagda som gridkällor 1x1 km. Utsläppen är fördelade enligt befolkningsstatistik. Emissionsfaktorer är beräknade utifrån den detaljerade databasen för Stockholms och Uppsala län. I denna är alla kommunala vägar och gator ned till ca fordon/dygn inlagda. De befolkningsfördelade emissionsfaktorerna för år 2007 är på detta sätt kopplade till EVA-modellen version 2.3. Emissionsfaktorer för år 2007 för kommunala väg- och gatunät: NO x, CO, CO 2, PM10, VOC, 1.5 ton per 1000 personer 10.7 ton per 1000 personer ton per 1000 personer 0.7 ton per 1000 personer 1.7 ton per 1000 personer Gridkällorna är kopplad till vägtrafik i söknyckel 3 och till förbränning fossilt i söknyckel 4. Avdunstning från stillastående personbilar Utsläppen från stillastående personbilar beskrivs med gridkällor om 1x1 km. Utsläppen är fördelade med hjälp av fordonsstatistik. Emissionsfaktor för VOC är hämtad från vägverkets EVA-modell version 2.3 och avser personbilar bensin. Emissionsfaktorer för olika fordonstyper bensin har viktats samman till en emissionsfaktor för år Emissionsfaktorn per fordon avseende VOC har på detta sätt räknats om till en emissionsfaktor, 1.34 ton per 1000 personbilar. Emissionsfaktor för bensen är hämtad från Copert och avser personbilar bensin. Emissionsfaktorer för olika fordonstyper bensin har viktats samman till en emissionsfaktor för år Emissionsfaktorn per fordon avseende bensen har på detta sätt räknats om till en emissionsfaktor, ton per 1000 personbilar. Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämnt ut över hela dygnet och jämnt över alla månader. Gridkällan är kopplad till vägtrafik i söknyckel 3. 11

15 INDUSTRI Industrins utsläpp är hämtade från kommunernas och länsstyrelsens delorig07. Utsläpp via skorsten beskrivs med en punktkälla medan diffusa utsläpp beskrivs med en areakälla. För källor där information om skorstensparametrar saknas används schabloner för att beskriva skorstenen och dess rökplym. Schablonen som använts framgår nedan: Skorstenshöjd Ytterdiameter Innerdiameter Gastemp Gashastighet 15 m 0.5 m 0.4 m 150 C 15 m/s De flesta industrier är kopplade till följande tidsformel: INDUSTRI 02 Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec % Veckodag Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Tid ENERGI Utsläpp från energiproduktion är kopplad till fyra undergrupper beroende på storlek och produktionsändamål: individuell uppvärmning, energianläggningar > 10MW, panncentraler < 10 MW och industriella energianläggningar. Energianläggningar, panncentraler eller industriella energianläggningar är beskrivna som punktkällor. Utsläpp från individuell uppvärmning är inlagt som gridkällor i alla kommuner. De flesta energianläggningar är kopplade till följande tidsformel: ENERGI STANDARD Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec % Veckodag Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Tid Individuell uppvärmning Med individuell uppvärmning avses uppvärmning av enskilda småhus och mindre panncentraler där fjärrvärmeanslutning saknas. Posten är uppdelad på olje- och vedeldning. Utsläppen för oljeeldning respektive vedeldning är beskrivna genom två gridkällor om 1x1 km. Utsläppen från oljeeldning och vedeldning är fördelad med hjälp av befolkningsstatistik i områden där det ej förkommer fjärrvärme. 12

16 Denna schablonisering medför osäkerheter avseende den exakta geografiska fördelningen, men har bedömts vara det bästa alternativet mot bakgrund av den information som finns tillgänglig. Observera att inga utsläpp av CO 2 från biobränsleeldning finns inlagda i emissionsdatabasen. Gridkällorna för olja och ved är kopplade till Individuell uppvärmning i söknyckel 3. Gridkällan olja är kopplad till förbränning fossilt i söknyckel 4 och gridkällan ved till förbr. övrigt. Oljeeldning Utsläppsuppgifter från individuell oljeeldning är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB) och bygger på årliga oljeleveranser till varje kommun i respektive län samt på emissionsfaktorer som anger specifika utsläpp från olika bränslen. Statistiken avser år Tillförlitligheten i den regionala fördelningen påverkas av att leveranserna ej alltid hänförts till den kommun där den slutliga förbrukningen skett. Emissionsfaktorerna grundar sig dels på svavelinnehållet i olika bränslen samt på utförda mätningar i rökgaser, dels på internationella faktorer rekommenderade av OECD. Emissionsfaktorer för eldningsolja, g/mj NO x CO CO 2 VOC PM10 SO 2 PAH Bensen EO EO Vedeldning Slutanvändning av träbränsle i hushåll per kommun i länen är det underlag som använts för att beräkna totala energiåtgången av biobränslen i en kommun. Energiförbrukning, för slutanvändning av träbränsle, har hämtats från SCB:s energibalanser för år SCB: s energibalanser grundades år 2001 på ett urval från fastighetstaxeringsregistret, 6500 fastigheter. Urvalet är litet men uppdateras årligen. I statistiken är hänsyn tagen till uppvärmningssätt, både renodlade och sammansatta uppvärmningssätt. Byggnadsår, yta som värms upp samt antal boende är även indata för beräkning av energiåtgång. I tidigare emissionsdatabas (år 2003) har energiförbrukningen per kommun från SCB fördelats på olika panntyper med hjälp av Räddningsverkets årsrapportering över sotningsverksamhet. Räddningsverkets rapportering har emellertid upphört, vilket innebär att uppdelning mellan icke miljögodkända pannor utan ackumulatortank och miljögodkända pannor med ackumulatortank ej varit möjlig i denna uppdatering. Istället har nationella emissionsfaktorer för biobränsleeldning i hushållssektorn använts. Dessa emissionsfaktorer beskriver utsläpp från den nationella medeleldningsutrustningen. Nationella emissionsfaktorer för biobränsleeldning i hushållssektorn, mg/mj 3. Siffrorna motsvarar en fiktiv medeleldningsutrustning. NO x CO VOC Partiklar PAH B(a)P Bensen Metan Syntes och analys av emissionsfaktorer för småskalig biobränsleförbränning. Slutrapport för avtal och på Naturvårdsverket. TPS Termiska Processer, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet och ÄFAB. Januari 2007, Nyköping, Borås, Stockholm. 13

17 SJÖFART Sjöfartssektorn innefattar sjöfartstrafik till och från hamnarna i Norrköping, samt utsläpp i Norrköping hamn. Sträckningen av farlederna har digitaliserats in shp-fil utifrån Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 1988:5, karta 15 led Utsläppen i farled är hämtade från MariTerm AB och Sjöfartens Analys Institut år 2001 Kartläggning av Östra Mellansveriges hamnkapacitet Kartläggning och analys. Totala utsläppen från sjöfart till och från hamnen är fördelad jämt på farlederna. Observera att utsläppen bygger på schabloner och är därmed en grov uppskattning. För en noggrannare beskrivning av utsläppen krävs en inventering på fartygsnivå. Totala utsläpp från sjöfarten till och från hamnarna i Norrköping NO x ton SO 2 ton PM10ton CO ton CO2 ton VOC ton Norrköping Utsläppen från fartyg i farled är inlagda som punktkällor. Schablonen som använts för att beskriva skorstenen på fartygen framgår nedan. Skorstenshöjd Ytterdiameter Innerdiameter Gastemp Gashastighet 15 m 1.0 m 0.7 m C 10 m/s Utsläppen är kopplade till tidsformeln e_handelsfartyg som innebär att utsläppen fördelas ut mellan klockan måndag till söndag under alla månader under året. Punktkällorna är kopplade till sjöfart i söknyckel 3 och till förbr. fossilt i söknyckel 4. Areakällan för hamnen är kopplat till sjöfart i söknyckel 3 och till konsumtion i söknyckel 4. ARBETSMASKINER Arbetsmaskiner innefattar arbetsfordon i entreprenad, jordbruk, skogsbruk samt arbetsredskap i industri- och anläggningsarbete samt offentlig verksamhet. Mängden diesel som använts inom dessa kategorier är hämtade från SCB:s statistik för regionala oljeleveranser på kommunnivå och avser år Tillförlitligheten i den regionala fördelningen påverkas av att leveranserna ej alltid hänförts till den kommun där den slutliga förbrukningen skett. Emissionsfaktorer är hämtade från Corinair 94. För beräkning av svaveldioxid- och koldioxid utsläppen har dock Svenska Petroleum Institutets uppgifter om svavelinnehåll i diesel och olja respektive Vägverkets emissionsfaktorer enligt EVA 2.3 använts. Viktade emissionsfaktorer för arbetsmaskiner år 2007 NO x PM10 VOC CO N 2 O CH 4 NH 3 CO 2 SO 2 g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh g/kwh kg/ l g/l Utsläppen är inlagda som gridkällor med en storlek på 1x1 km. Utsläppen är fördelade på kartan utifrån befolkningsfördelningen. Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämnt ut över hela dygnet och jämnt över alla månader. Gridkällan är kopplad till arbetsmaskiner i söknyckel 3 och till förbr. fossilt i söknyckel 4. 14

18 JORDBRUK Jordbruket i Östergötlands län är inlagt som gridkälla och baseras på SMEDs 4 data över kategorin. Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämnt ut över hela dygnet och jämnt över alla månader. Källan är kopplad till jordbruk i söknyckel 3. BENSINSTATIONER Bensinstationerna i Östergötlands län är inlagda som areakällor baserat på försäljningsstatistik för enskilda bensinstationer i t07. Utsläppen av sålda mängder bensin har beräknats med hänsyn till att det finns återvinningssystem för avdunstning av kolväten. Emissionsfaktor för bensin: 0.07 % VOC per ton förbrukad bensin Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämnt ut över hela dygnet och jämnt över alla månader. Areakällorna är kopplade till bensinstat ej 6 i söknyckel 3 och till lagring i söknyckel 4. FLYGTRAFIK Befintlig areakälla för Norrköpings flygplats ligger inlagd i databasen motsvarande emissioner för år Utsläppen är fördelade med hjälp av en areakälla över flygplatsområdet och är inlagda som ton per år. Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämnt över hela dygnet och jämnt över alla månader. Areakällan är kopplad till flygtrafik i söknyckel 3. Ingen koppling har skett till söknyckel 4. 4 Metodbeskrivning för SMEDs databas finns på under Utsläppsdata för år

19 HUSHÅLLENS UTSLÄPP Hushåll - kemikalieprodukter Utsläppen innefattar hushållens användning av färg och lack, rengöringsmedel, hygienprodukter, bilrengöringsmedel, drivgas, bekämpningsmedel och övrigt lösningsmedelsinnehåll. Utsläppen är inlagda som gridkällor med en storlek på 1x1 km. Utsläppen är fördelade på kartan utifrån befolkningsfördelningen. Den totala emissionen i Sverige är hämtad från statistik från Kemikalieinspektionen och innefattar VOC (flyktighet >n-hexadekan) i produkter som markerats som konsumenttillgängliga i Kemikalieinspektionens produktregister för år Utsläppen antas vara lika stora som den totala mängden av VOC i de produkter som är konsumenttillgängliga. Totala utsläppen av VOC i Stockholm och Uppsala län dividerat med befolkningsandelarna i de två länen ger en emissionsfaktor på ca 5 kg/person. Denna emissionsfaktor har använts när vi räknat fram utsläppen från hushållen i Östergötlands län. Emissionsfaktorerna är desamma som i emissionsdatabas år Ämnesgrupp som beskriver utsläppen från hushållens kemikalieanvändning VOC % Alkener % Ketoner % Alkoholer % Estrar % Etrar % Aromater % Hushåll Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämnt ut över hela dygnet och jämnt över alla månader. Gridkällan är kopplad till hushållsutsläpp i söknyckel 3 och till konsumtion i söknyckel 4. Hushåll - arbetsredskap Utsläppen innefattar motordrivna gräsklippare, häcksaxar, trimmers, jordfräsare, kultivatorer, snöslungor och övriga redskapsbärare. Utsläppen är inlagda som gridkällor 1x1 km utifrån befolkningsstatistik. Den totala emissionen per år i Sverige är hämtad från litteratur, "Kartläggning av förorenande utsläpp från mindre motordrivna arbetsredskap", SNV 26607, Östergötlands läns kommuners andel av landets utsläpp motsvarar kommunernas andel av befolkningen i Sverige. Emissionsfaktorerna är desamma som i emissionsdatabas år Utsläpp från arbetsredskap i landet, ton/år NOx VOC CO PM10 CO 2 SO 2 Arbetsredskap Utsläppen är kopplade till tidsformel a_standard som innebär att utsläppen fördelas jämnt ut över hela dygnet och jämnt över alla månader. Gridkällan är kopplad till hushållsutsläpp i söknyckel 3 och till förbr. fossilt i söknyckel

20 är en enhet vid Miljöförvaltningen i Stockholm som utreder mäter beräknar informerar avseende kvalitet på utomhusluft. SLB-analys genomför även externa uppdrag vad gäller luftkvalitet. ISSN SLB-analys Miljöförvaltningen i Stockholm Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4, Box 8136, Stockholm Tel , dir. SLB-analys URL: