Barn- och ungdomstandvårdens. Nästan 100 år mellan bilderna! Tandvårdsrädslans epidemiologi

Relevanta dokument
Hälso- och sjukvårdslagen

Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.

Information, rutiner och kontrakt till patient vuxna

Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig.

P-02/03 säsongen 2016

KÄNSLA AV SAMMANHANG. Uppskattad dygnsdos i gr. och preparat (de sista 30 dagarna):

Lågt socialt deltagande Ålder

Vet du vilka rättigheter du har?

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Hur motiverad är patienten?

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Enebyskolan

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Konsultation med skolan

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Klicka här för att ändra format

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010

Föräldrapolicy

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Utgå ifrån det positiva

Referensvärden samtliga undergrupper

Referensvärden samtliga resultatenheter

Bli hållbar som student. Marie Thérèse Överström Kurator

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget

Systematiskt kvalitetsarbete

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Tränarguide del 1. Mattelek.

حرکات تمرینی برای ماهیچه های فک که تحت فشار قرار دارند

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Fritidshem och skola i samspel

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Barn i ekonomisk utsatthet

Om autism information för föräldrar. Välkommen till första tillfället!

Kognitionskartläggning

Kärnan. Halmstad 29 augusti Hej!

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Detta är allmänheten! Några infallsvinklar utifrån forskning om människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Norrbottens läns landstings arbete inom hälso- och sjukvård samt tandvård med asylsökande och flyktingar Anna Alm Andersson, John Sandström, Maria

Systematiskt kvalitetsarbete

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Hur gör jag så att patienten blir delaktig, i samtalet, för att hitta lösningar vid förskrivning av hjälpmedel?

Riktlinjer för användning av Midazolam som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Sörmland

Äspereds IF VITA LINJER. & spår. på vägen mot Framtiden

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Karlstad Hemtjänst

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Kvalitetsrapport Så här går det

Sjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd. Charlott Ek

Lärande. Hälsa. Förebyggande arbete och hur vi kan arbeta för a5 få 7llbaka barn och unga 7ll skola, studier, prak7k eller arbete. Mål. provivus.

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Amina teckenspråksgestaltning av Undo

Perfekt! Linda Eklund 6 b. Kullen

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

TIPS 1: Att hantera arbetslöshetsrelaterad stress Möt dina känslor

8 European Foundation for Osteoporosis

Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Introduktion till Open 2012

HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

Predikan Lyssna! 1 maj 2016

Britt-Mari Banck Christian Farman

Barn- och ungdomsfotboll i Hälsingland Så spelar vi 11-mannafotoll

Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:

var väl Connysson som sade det, att det kändes som vi till och med,

SöFF:s SUP: Ledstjärnor Spelarutbildningsplan Träningsinnehåll

Sammanfattning på lättläst svenska

Utvärdering APL frågor till praktikant

Presentationsövningar

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Vi skall skriva uppsats

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Svenska som andraspråk, år 8

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Det goda mötet med media

Syftet med en personlig handlingsplan

Utvärdering APL frågor till praktikant HT15

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Några frågor om dina känslor nu och tidigare

Tandhälsan Barn och Ungdom Västmanland 2015 Barn och ungdomar undersökta 2015

Pedagogiska tips Boksamtal

Vissa saker kan man förstås ändra på. - lära sig planera - ta tag i obehagliga saker direkt istället för att skjuta upp och gruva sig

1. Begreppen Samsara och Karma förekommer inom hinduismen och buddhismen, förklara dessa!

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Vad vill jag bli, och vad vill jag ha gjort?

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

Denna lektion är från kapitlet Gammal kärlek rostar aldrig. Deltagarna tränar: att läsa att diskutera att skriva

BÅGSKYTTEFÖRBUNDET MEMBER OF SVERIGES RIKSIDROTTSFÖRBUND AND FÉDERATION INTERNATIONALE DE TIR A L ARC

Repetitivt arbete ska minska

Sju punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Transkript:

Barn- och ungdomstandvårdens mål Pedodonti, Monica Barr Agholme, T-7, 2015 Att skola in patienter till tandvården så att de är villiga och kapabla att utnyttja tandvården resurser Förebygga och behandla orala sjukdomar hos barn och ungdomar och ge grund för en god oral hälsa genom hela livet Nästan 100 år mellan bilderna! De viktigaste förändringarna 1. Patienten medbestämmande 2. Barnens rättigheter 3. Hygien och smittskydd 4. Utbildningsnivå, information till patienter 5. Lokaler, utrustning, dokumentation 6. Profylax, Fluor 7. Regelbundna kontroller 8. Personalens kunskaper och kompetens, munnen är en del av kroppen 9. Nya behandlingsmetoder och material 10. Mindre smärta förenad med tandvård? 11. Minskad sjukdomsförekomst Tandvårdsrädslans epidemiologi Andelen extremt tandvårdsrädda minskar inte trots effektivare behandlingsmetoder Prevalens mellan 4-20 % i olika populationer Andelen tandvårdsrädda är högre bland barn, ungdomar och unga vuxna Hakeberg et al. Tandläkartidningen 2003;95:22-9 % fördelning av barn med motvillig, negativ eller ingen kooperation 50 40 30 20 10 0 3-4 år 5-6 år 7-8 år 9-10 år Gå in i behandlingsrum Ligga ner i behandlingsstol 11-12 år 13-14 15-16 år år Holst AL Swed Dent J 1988;54 (Suppl):1-118 1

Förekomst av tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar Författare Land ålder % Alvesalo et al -93 Finland 13 21 Klingberg 95 Sverige 4-6 6.7 9-11 Skaret et al-98 Norge 18 19 Ten Berge et -02 Holland 4-11 6 Wogelius et al -03 Danmark 6-8 5.7 Lee et al 07 Taiwan 5-8 20 Al-Omari- et al 09 Jordanien 20 11-14 När debuterar tandvårdsrädsla Totalt i gruppen 16.4% med tandvårdsrädsla, ålder Vid intervju 40-50 år Under barndomen 50.9% Corah s Dental Anxiety Score, 1969 I tonåren 22.0% I vuxen ålder 27.1% Locker D et al. J Dent Res 1999;78:790-6 Varför rädd??? Rädd för smärta Räddförattjaglitarinte Räddaförattdeinteharkontroll Rädda för det okända Rädda för det invasiva Behandlingsinducerad smärta Smärta på grund av tandbehandling är idag vanligare än smärta från tandvärk! I tandvården görs avancerade ingrepp på unga individer i enbart lokalbedövning Capman, Kirby-Turner Br Dent J 1999 Antal barn med tandvårdsrädsla vid 10 år i relation till kariesprevalens vid 5 år Samband mellan antalet smärtupplevelser och rapporterad tandvårdsrädsla % av alla 10-åriga barn 80 60 40 20 0 0 1 till 5 > 5 dfs Hög Låg Raadal M et al. Eur J Paediatr Dent 2002;3:22-26 Skaret et al., Eur J Oral Sci 1998;106:835-43. 2

Samband mellan tandvårdsrädsla och kooperationsproblem Orsak till kooperationsproblem enligt tandläkare och föräldrar 60 Tandvårdsrädsla 6.7% 27% Kooperationsproblem 10.5% % av tillfrågade 50 40 30 20 Tandläkare Föräldrar 10 61% Klingberg G. Swed Dent J 1995;103 (Suppl): 1-78 0 Tandvård Attityd i familj Personlighet Omognad Mejàre I et al. Acta Odontol Scand 1989;47:337-45 Orsak till att barn inte samarbetar hos tandläkare Trötta Hungriga Blyga -10% Håller på att bli sjuka Hänt något på väg till tandläkaren Attityder hos familjen Gränssättningsproblem Neuropsykiatrisk diagnos - 5% Negativa erfarenheter sedan tidigare Har ont Rädd Vad är smärta? En obehaglig sensorisk eller emotionell upplevelse associerad med upplevd eller hotande vävnadsskada Allt som patienten säger att den är och när patienten säger att den finns Smärt minne - spädbarnets nervsystem saknar har både en smärt hämmande och smärtmodulerande funktion vilket den vuxne hunnit utveckla Astma, öroninflammation och tandvårdsrädsla Astma och frekventa öroninflammationer var signifikant relaterade till tandvårdsrädsla hos 6-8 åriga barn Tandvårdsrädsla hyperventilation och astmasymptom Öroninflammationer invasiv behandling nära munhålan Molar-incisor hypomineralisation Prevalens 3.6-19.3 % Barnen rapporterar smärta från affekterade tänder Stort behov av fyllningsterapi Svårigheter med effektiv anestesi Wogelius P et al Eur J Oral Sci 2003;111:472-6 Jälevik B & Klingberg G. Int J Paediatr Dent 2002;12;24-32 3

Risk för tandvårdsrädsla vid MIH Kooperationsproblem vid behandling i det permanenta bettet, 14/32 jämfört med 1/41 i kontrollgrp (p<0.001) CFSS-DS >29, 8/32 jämfört med 2/41 i kontrollgruppen (p<0.05) Uteblivande och återbud ökar med åldern (tonåren) Mer än en smärtsam upplevelse 10.9 Slutat skolan (socioekonomisk) 6.9 Hög DMFT 5.0 Ej fullständigt behandlad 4.4 Jälevik B & Klingberg G. Int J Paediatr Dent 2002;12;24-32 Skaaret E et al. Eur J Oral Sci 1999;107:422-8 Vid piercing känner ungdomar ingen smärta? Tandläkares uppfattning om smärta i samband med tandbehandling, 1-7 FF Ex perm tand Ex prim Fyllning Borra utan LA Borra med LA Avtryck LA PTR 0 1 2 3 4 5 6 7 Murtomaa et al. Int J Paediatr Dent 1996;6:25-30 Vilken av följande situationer upplever Du själv som stressande och känner osäkerhet inför? Inj allmän Mandibular Akut Vill ej LA Inj beh svår 0 10 20 30 40 50 60 70 % av tandläkarna Wondimu B & Dahllöf G EurJ Paediatr Dent 2005 Tror du att 3-5-åriga barn kan skilja mellan smärta och obehag vid tandbehandling? % av tandläkarna 35 30 25 20 15 10 5 0 16 Med stor säkerhet 30 31 22 Med stor svårighet 4

Behandlingsmoment som orsakar rädsla CFSS-DS 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Injektioner Kvävning Borrning Ljud av borr Instrument i munnen Wogelius P et al. Acta Odontol Scand 2003;61:178-83 Hur lär man barn gå till tandläkare??? Arbetar preventivt Barnen går till tandläkaren och visar upp sina friska tänder redan när de är små innan tandvärk och besvär uppstått Barnen behöver skolas in till tandvården jmf dagis skola... Beteende modifikation Definiera en serie med steg Riktiga och tydliga instruktioner Ge tid för träning Gå tillbaka ett steg vid dålig kooperation Positiv förstärkning Ingen smärta Tala om visa -pröva 5

Stegvis introduktion av barn till tandbehandling Stegvis introduktion av barn till tandbehandling 16. Extraktion 9. PTR på nagel och tand 15. Kavitetspreparation 8. Röntgen 14. Injektion 7. Undersökning 13. Kanyl mot mukosan 6. Ligga ner i stolen 12. Ytanestesi 5. Sug på handen och i munnen 11. Vattendusch från high-speed 4. Trestegspruta på hand och tand 10. Professionell tandrengöring 3.Sond på nagel och tandyta 2. Spegel i munnen 1. Gå in i behandlingsrummet 9. PTR på nagel och tand 8. Röntgen Tell show do Tala om visa -pröva bygger på beteendepsykologiska principer Tillvänjning, exponering och interaktion medför Ökade sociala färdigheter hos barnet Ökad kommunikation Ökad känsla av kontroll men Tillvänjning förutsätter att man inte exponeras för stress eler smärta Kontroll Känslan av att ha kontroll viktigare än att utöva den Stopp-tekniker, signaler Strukturera i tid, räkna till fem Uppmuntran och stöd Förstärka det som fungerar Stoppa i tid Information Förutsättning för medbestämmande Ökar känslan av kontroll, inte bara vad som skall hända utan hur det kommer att kännas Ärlighet Tydlighet Spelregler (gränssättning) 6

Barn förstår inte alltid den situation de befinner sig i och inför Er uppgift blir att skapa en situation som barnen känner att de klarar av Barns utveckling Fysisk utveckling (tillväxt, funktion) Emotionell utveckling (känslor) Intellektuell utveckling (förstånd - språk) Social utveckling (samspel, kompisar) Några kännetecken 1 år barnet har lärt sig att det är en egen individ, börjar behärska sin kropp, nyfiken 2 år blyg för nya människor, stolt över sina kläder, tycker om att leka med vatten 3 år blyg men socialisering på gång, testar gränser kan lyssna, svara på tilltal. Kan medverka till behandling korta stunder. 4 -åringen Självförtroende Nyfikna, livlig fantasi Intresserad av samarbete Glad pratsam kan samtala vill veta men inga långa förklaringar. Vill ha beröm Hur möter man ett förskolebarn? Barnet brukar komma med en vuxen, oftast en förälder. Föräldern har den vikarierande autonoma funktionen 7

Hur möter man ett förskolebarn? I tandvårdssituationen innebär detta Tandvårdspersonal diskuterar tillsamman med föräldern vad som är bäst och kan fungera i det aktuella fallet. 5-åringen Obligatorisk ålder Lugn period i utvecklingen Trygg, smälter intryck - Färdighetstränar. Motoriskt relativt duktig Färdighetstränar 6-åringen Kan vara en stormig period, kallas ibland lilla tonåren Bergochdalbana mellan glad o ledsen självständig osjälvständig Stark fysisk o psykisk utveckling 6 åringen Några kännetecken forts 7-12 år Latensåldern från skolstart pubertet ev med en 9-årskris 12 åringen kan tänka abstrakt 8

7- åringen 9 -åringen Skolbarn Kan se orsak och verkan Duktig - självkritisk Grubblare Vetgirig Tittar mkt på TV Vill vara stor Rättvisa är viktigt 11 åringen Några kännetecken forts Förpubertet Rör sig mellan olika världar Kompisar viktiga Prövar egna jagets möjligheter o gränser Idrott viktigt 13-19 år Tonår pubertet brytningsperiod Adolescensen -psykologiska mognaden Kan hända mycket på kort tid Beakta behovet av integritet Lyssna och ge gensvar Psykologiskt omhändertagande Kontroll Introduktion Samspel, förälder, barn och behandlare Inskolning Behandlingsmognad Minnesbilder (positiva, negativa, repetion) Hur gör man? Vad gör man? Vem gör? Känslan av att ha kontroll viktigare än att utöva den Stopp-tekniker, signaler Strukturera i tid, räkna till fem Uppmuntran och stöd Förstärka det som fungerar Stoppa i tid 9

Avslappning andas djupa andetag andas genom näsan händerna på magen slappna av i axlarna distraktion smärtfri behandling Efter varje besök Sammanfatta dagens behandling Informera om nästa besök Kom överens Notera i daganteckningarna om kooperationen Skillnader i frekvens av rädsla, vägran, ångest och odontofobi Definiera begreppen % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 3 6 12 18 Rädsla Vägran Ångest Fobi Ålder (År) Hakeber M et al. Tandläkartidningen 2003;95:22-9 Rädsla Ångest Fobi Vid fara Fysiologi, Kognitiv Beteende Som rädsla Ofarliga Ofrivillig Undvikande Irrationell Som rädsla Undvikande Lidande Vardag Irrationell Modell för gott uppförande hos tandläkaren Vilka är då barnen med kooperationsproblem utan tandvårdsrädsla 10

Vilka är då barnen med kooperationsproblem utan tandvårdsrädsla Förståndshandikapp ADHD Andningshinder Kväljningar Trött, ej frisk Bristande gränssättning Flykting (stress, trauma) Barn vill samarbeta Children do well if they can, if they can not we need to figure out why so we can help them Blomqvist M. 2007 Behandlingsprolem Personlighet (en del barn har lång startsträcka) Fel tid, fel dag... Barnen med neuropsykiatriska funktionshinder, ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) Svårigheter att reglera impulser Upmärksamhet och aktivitet Tandläkaren Barnen med neuropsykiatriska funktionshinder Ställer frågor ibland ovidkommande och kommenterar det som händer Tappat gemensamt fokus Blir oftare upptagna av något annat Vänder sig bort eller är bortvänt, medan tandläkaren försöker fånga barnets uppmärksamhet Barnen med neuropsykiatriska funktionshinder ger oftare mindre tydliga svar eller ibland inget märkbart svar alls på tandläkarens frågor och information svarar oftare utan att titta på tandläkaren 11

Behandling av barn med ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) Alla barn passar inte in i en standardiserad undersökningsprocedur Barn med neuropsykiatriska funktionshinder behöver förberedas, bli tunedin, ett samspel Behandling av barn med ADHD Kort uppmärksamhetsperiod, hjälp barnen hålla fokus Följ en logisk sekvens, inga snabba förändringar Svara inte på irrelevanta frågor, håll fokus Fråga inte hur går det säg det går bra Barn som remitteras till pedodontispecialistär en heterogen grupp Mer rädsla Mer impulsivitet Mer beteendeproblem Mer tandvårdsrädda föräldrar Attityder till tandvård hos föräldrar till barn med kooperationsproblem Lägre socioekonomisk status Högre grad av tandvårdsrädsla, mödrar Lägre kunskapsnivå avseende tandvårdsfrågor Mindre ansvartagande avseende barnens tandhälsa Arnrup K et al. Pediatr Dent 2002;24:119-28 Arnrup K et al. Eur J Oral Sci 2002;110:75-82 Varför föräldrar inte tar sina barn till tandläkaren Avsaknad av tandvårdsrutiner i familjen Stress i det vardagliga livet (Overloaded in daily life) Saknar förtroende för hälso- och sjukvård Förälder saknar Kompetens att sköta barnets hälsa Information Förutsättning för medbestämmande Ökar känslan av kontroll, inte bara vad som skall hända utan hur det kommer att kännas Ärlighet Tydlighet Spelregler (gränssättning) Therese Hallström Socialstyrelsen 22 juni 2010Namn Efternamn Hallberg et al. Int J Paediatr Dent 2008;18:27-34 12

Tandläkaren får ta föräldrarollen Föräldrar till tandvårdsrädda barn anger orsaker som ligger utanför deras kontroll Känner sig osäkra och har svårt att påverka sitt barn Ta föräldrarollen coacha, stärk självförtroendet Stöd föräldrarna hur de skall förbereda sina barn Tack!, på fredag anestesi på barn, karies hos förskolebarn och tidigt växlingsbett 13