emantik och logik emantik: Föreläsning 3 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1
Dagens föreläsning aeed 2009, kap.4 Introduktion till formell semantik Betydelse i sammansatta satser Betydelserelationer mellan satser: Logisk inferens (entailment) Presupposition 2
Formell semantik anningsvillkorssemantik Relationer mellan satser Formalisering Koppling till satslogik atsens betydelse = satsens sanningsvillkor (vad krävs för att satsen ska vara sann?) Det centrala är satsens sanningsvärde Abstrakt analys 3
Logik och sanning a. Om det snöar, så jublar barnen. b. Det snöar. c. Barnen jublar. Giltig slutledning a. Om det snöar, så jublar barnen. b. Barnen jublar. c. Det snöar. Ogiltig slutledning 4
Logik och sanning anningsvillkor: Hur måste världen vara beskaffad för att satsen ska vara sann? anningsvärde: Är satsen sann () eller falsk (F)? Vi behöver alltså inte veta hur det faktiskt förhåller sig, utan vi för ett logiskt resonemang kring vad som händer med sanningsvärdet utifrån olika tänkta situationer. 5
Analytiska och syntetiska satser atser Analytiska (Truth of reason) yntetiska (Truth of fact) Alltid sanna Alltid falska anna Falska 6
Analytiska och syntetiska satser Exempel på analytiska satser (atser där sanningsvärdet kan utläsas från begreppsrelationer och den språkliga formen) Boys will be boys. Tautologi (alltid sann) Hon bröt benet igår, men är inte skadad. Kontradiktion (alltid falsk) Analytiska satser: ofta triviala. yntetiska satser: samband med verkligheten. 7
Betydelserelationer i sammansatta satser atslogiska konnektiver: logiska funktionsord i molekylära satser. Negation Negation Konjunktion inte och Inklusiv disjunktion eller V Exklusiv disjunktion eller Ve Materiell implikation Ekvivalens om... så... om och endast om (omm) 8
anningsvillkor anningstabeller och tänkbara kombinationer p: Det är fest ikväll. q: Lena är på väg. p F F q F F 9
anningsvillkor Negation p: Det är fest ikväll. p: Det är inte fest ikväll. p B p F F F F F F 10
anningsvillkor Konjunktion p: Det är fest ikväll. q: Lena är på väg. p q: Det är fest ikväll och Lena är på väg. p q p p q F F F F F F F F F 11
anningsvillkor Inkluderande disjunktion p: Vi ses idag. q: Vi ses imorgon. p V q: Vi ses idag eller imorgon. p q p p q p V q F F F F F F F F F F 12
anningsvillkor Exkluderande disjunktion p: Du cyklar hit. q: Jag hämtar dig med bilen. p Ve q: Du cyklar hit eller jag hämtar dig med bilen. p q p p q p V q p Ve q F F F F F F F F F F F F 13
anningsvillkor Materiell implikation p: Lena kommer på festen. q: Jag kommer på festen. p q: Om Lena kommer på festen så kommer jag. p q p p q p V q p Ve q p q F F F F F F F F F F F F F 14
anningsvillkor Ekvivalens p: Jag kommer på festen. q: Lena kommer på festen. p q: Jag kommer på festen om och endast om Lena kommer. p q p p q p V q p Ve q p q p q F F F F F F F F F F F F F F F 15
anningsvillkor Är följande sats sann? Om hästar är blå så är grisar rosa. p q p q F F p. Hästar är blå. q. Grisar är rosa. F F F anningsvillkoren visar vad konnektiven uttrycker rent satslogiskt. Intuitivt märkliga konstruktioner blir i vissa fall möjliga. Delar av den betydelse som vi i dagligt språkbruk tillskriver en viss konstruktion går ibland förlorad. 16
Betydelserelationer mellan satser Några exempel (anpassade från aeed 2009): p. Han mördade kejsaren. q. Kejsaren är död. p innefattar q. Logisk inferens (entailment) p. Jag ångrar att jag åt din smörgås. q. Jag åt din smörgås. p förutsätter q. Presupposition 17
Logisk inferens (entailment) p. Han mördade kejsaren. q. Kejsaren är död. A sentence p entails a sentence q when the truth of the first (p) guarantees the truth of the second (q), and the falsity of the second (q) guarantees the falsity of the first (p). aeed 2009, s. 99 p F F eller F q eller F F 18
Logisk inferens (entailment) Innefattar (1) påståendena nedan eller inte? 1. Poliserna körde de snabba bilarna. a) Poliserna ville köra snabba bilar. b) Poliserna körde. c) Någon körde snabba bilar. d) Några snabba bilar kördes av någon. e) Poliserna körde snabbt. f) Några människor körde bilar. g) Polischefen körde en snabb bil. (Exempel anpassat från Reimer 2010, s.201-202). 19
Logisk inferens (entailment) Vad är det som gör att vi vet att p innefattar q? a. Jag flög till Umeå idag. b. Jag reste idag. Lexikala kopplingar (t.ex. hyponymi) a. Han byggde det här huset. b. Det här huset byggdes av honom. yntaktiska kopplingar (t.ex. aktiv och passiv) 20
Presupposition Vad förutsätter följande satser? a) Det var Columbus som upptäckte Amerika. b) Hon var glad att hon tackat nej. c) Kanske kommer brädspel att bli populära igen. d) Presidenten har lämnat byggnaden. (Exempel anpassat från Reimer 2010, s.204) 21
Presupposition p. Jag ångrar att jag åt din smörgås. q. Jag åt din smörgås. p F eller F q 22
Logisk inferens eller presupposition? a. tadens borgmästare var på besök igår. b. taden har en borgmästare. Vid negation av (a) finns fortfarande en koppling till (b). Presupposition a. Jag träffade min far igår. b. Jag träffade någon igår. Vid negation av (a) finns inte längre någon koppling till (b). Logisk inferens 23
Presupposition yntaktiska triggers (t.ex.) a. Det som gjorde mig ledsen var b. Något gjorde mig ledsen. atsklyvning (cleft constructions) a. Han lärde sig gå innan du. b. Du lärde dig gå. Komparativa bisatser 24
Presupposition Lexikala triggers (t.ex.) a. ara gav mig en julklapp. b. ara existerar. Namn a. Jag ångrar att jag åt din smörgås. b. Jag åt din smörgås. Faktiva verb a. Jag slutade just röka. b. Tidigare var jag rökare. Change of state verbs 25
Presupposition Problem med semantisk, sanningsbaserad analys a. The King of France is bald. b. There is a King of France. (Exempel från Russel se aeed 2009, s.105) p F eller F q? ( v F) F 26
Presupposition Problem med semantisk, sanningsbaserad analys (forts.) a. Det var Harry som Alice älskade. b. Alice älskade någon. c. Det var Alice som älskade Harry. d. Någon älskade Harry. (a) och (c) innehåller samma proposition, men presuppositionen i (b) respektive (d) är inte densamma. Ett alternativ: Pragmatisk, interaktionell analys 27
Källor aeed, J. (2009) emantics. Oxford: Blackwell. Dahlström, M. (1999) pråklig betydelse. En introduktion till semantik och pragmatik. Lund: tudentlitteratur. Reimer, N. (2010) Introducing emantics. Cambridge: Cambridge University Press. 28