Beslut 2012-10-19 Gryningeskolan Rektorn vid Gryningeskolan Beslut för fristående grundskola med fritidshem efter tillsyn av Gryningeskolan i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
2 (11) Tillsyn i Gryningeskolan Skolinspektionen genomför tillsyn i Botkyrka kommun under våren och hösten 2012. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Gryningeskolan besöktes av Skolinspektionen mellan den 25 september 2012 och den 26 september 2012. Fakta om skolan Gryningeskolan är en fristående konfessionell skola som ligger i Fittja i Botkyrka kommun. Skolan vilar på en muslimsk grund, vilket bland annat tar sig uttryck i frivilliga bönestunder under dagen. Huvudman för skolan är Johai AB. I skolan finns 126 elever fördelade på förskoleklass och årskurserna 1 7. Skolans elever kommer både från närområdet, från andra delar i kommunen och från intilliggande kommuner. För elever med resväg till skolan erbjuder Gryningeskolan kostnadsfri skolskjuts. I Gryningeskolan finns också ett fritidshem med 51 elever. Gryningeskolan erbjuder fritidshem för elever till och med årskurs 6. Resultaten på de nationella proven i årskurs 3 år 2011 visar enligt den nationella statistiken att mellan 71 och 79 procent av eleverna nådde kravnivån på de olika delproven i ämnena matematik och svenska som andraspråk. Ingen elev i årskurs 3 läste ämnet svenska år 2011. Skolan har även redovisat en egen sammanställning av resultaten på de nationella proven i årskurs 3 år 2012. Den visar att 78 procent av eleverna nådde kravnivån i ämnet svenska som andraspråk och 79 procent nådde kravnivån i ämnet matematik. Inte heller år 2012 läste någon elev i årskurs 3 ämnet svenska. Enligt skolans egen sammanställning har resultaten förbättrats jämfört med resultaten för år 2010 och 2011. Ingen sammanställning finns över andelen elever som nådde kunskapskraven i de naturorienterande eller samhällsorienterande ämnena, där kunskapskrav finns sedan år 2012 för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3. I det nationella provet för årskurs 6 år 2012 nådde, enligt skolans egna uppgifter, 88 procent av eleverna kravnivån i ämnet svenska som andraspråk. Motsvarande siffra för ämnet matematik var 92 procent och för engelska 100 procent. Ingen elev i årskurs 6 läste ämnet svenska år 2012. Eftersom de nationella proven tidigare gjordes i årskurs 5 och kravnivåerna har ändrats, kan ingen jämförelse göras med tidigare år. I årskurs 6 finns inte någon sammanställning av andelen elever som nådde kunskapskraven i övriga ämnen år 2012. Gryningeskolan har redovisat en
3 (11) sammanställning över andelen elever i årskurs 5 som år 2011 nådde de nationella målen i samtliga ämnen utom i ämnena hem- och konsumentkunskap och teknik. Enligt denna sammanställning nådde samtliga elever målen i alla redovisade ämnen utom i engelska, historia och svenska som andraspråk, där mellan 67 och 83 procent av eleverna nådde målen. Enligt rektorn och lärarna arbetar fritidshemmet utifrån de övergripande mål som riktas mot verksamheten och anges i läroplanen. För fritidshemmet saknas dock beskrivning av måluppfyllelsen. Helhetsbedömning I Gryningeskolan bedrivs en verksamhet som till stora delar uppfyller författningarnas krav. Rektorn tar sitt ansvar som pedagogisk ledare och ser till att lärarna arbetar utifrån de nationella målen. Elever och föräldrar informeras fortlöpande om målen för utbildningen och pedagogiska diskussioner förs regelbundet under rektors ledning. Skolans systematiska kvalitetsarbete behöver förbättras. Kunskapsresultaten i samtliga ämnen i årskurs 6 behöver följas upp i syfte att utveckla utbildningen mot högre måluppfyllelse. Likaså behöver kunskapsresultaten följas upp i årskurs 3 i de ämnen där kunskapskrav för godtagbara kunskaper finns. Vidare behöver fritidshemsverksamheten omfattas av det systematiska kvalitetsarbetet på så sätt att måluppfyllelsen följs upp och utvärderas. Av dokument som Skolinspektionen har tagit del av och i intervju med lärarna framkommer att det finns rutiner för att upptäcka och utreda behovet av särskilt stöd i Gryningeskolan. Dessa rutiner är nya och infördes i skolan inför läsåret 2012/13. Lärare uttrycker i intervjuer att de nya rutinerna fungerar bra. Enligt rektorn och lärarna finns åtgärdsprogram utarbetade för samtliga elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Av tillsynen framkommer dock att åtgärdsprogrammen behöver utvecklas för att motsvara författningarnas krav. Gryningeskolan fick så sent som juni 2012 tillstånd att bedriva undervisning i årskurs 7. Skolan erbjuder inte språkval i tillräcklig omfattning för dessa elever. I samtal och intervjuer med elever framkommer att eleverna känner sig trygga i Gryningeskolan och att de har en god relation till lärarna. Trots detta kunde Skolinspektionen vid besök i verksamheten konstatera att det varierade stort mellan olika grupper när det gällde studiero på lektionerna.
4 (11) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Gryningeskolan att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 25 januari 2013 redovisas för Skolinspektionen. Trygghet och studiero Gryningeskolan måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. - Se till att rektor och lärare vidtar de omedelbara eller tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna studiero eller för att komma tillrätta med elevs ordningsstörande beteende. - Se till att det för varje verksamhet finns en plan mot kränkande behandling som motsvarar författningarnas krav. Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Vidare anger skollagen att rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna studiero eller för att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande beteende. Vid Skolinspektionens verksamhetsbesök i Gryningeskolan såg inspektörerna flera exempel på studiero men också elevgrupper där elever uppträdde på ett sätt som störde undervisningen och där det följaktligen var mycket svårt för övriga elever att tillgodogöra sig undervisningen. Under dessa lektioner vidtogs inga åtgärder för att se till att eleverna fick studiero. Rektorn uppgav att han kände till bristerna i studiero i vissa grupper. Dessa brister var enligt rektorn tillfälliga, och berodde bland annat på att en i personalgruppen var frånvarande. Rektorn vidtog därmed inga omedelbara åtgärder för att säkerställa studiero i de aktuella grupperna. Skolinspektionen vill påpeka vikten av att utbildningen varje dag utformas på ett sådant sätt att studieron säkerställs för eleverna. I samband med faktagranskning av detta beslut har rektorn uppgett att ett omfattande arbete har inletts efter Skolinspektionens besök för att se till att trygghet och studiero råder i skolan. Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra krän-
5 (11) kande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. I Gryningeskolan finns en plan mot kränkande behandling som gäller för både skolan och fritidshemmet. I planen finns en översikt över förebyggande åtgärder i syfte att förhindra kränkande behandling av elever. I Gryningeskolans plan mot kränkande behandling saknas en redogörelse för vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under året samt en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Planen beskriver främst grundskolans verksamhet och fritidshemmets specifika behov framgår inte. En skola med fritidshem kan utarbeta en gemensam plan mot kränkande behandling, men båda verksamheternas behov och åtgärder måste då framgå av planen. Sammanfattningsvis framgår av utredningen att skolmiljön inte präglas av studiero och att skolans och fritidshemmets plan mot kränkande behandling saknar viktiga delar. Verksamheten motsvarar därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. 5 kap. 3 och 6 och 6 kap. 8 skollagen och betygssättning Gryningeskolan måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet och betygssättning. - Se till att lärarna regelbundet utvärderar elevernas kunskapsutveckling utifrån kursplanernas krav. - Se till att de skriftliga omdömena i de individuella utvecklingsplanerna avser elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. Enligt skollagen ska undervisningen i grundskolan omfatta ämnet svenska eller svenska som andraspråk. Vidare ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i. I Gryningeskolan finns skriftliga individuella utvecklingsplaner som innehåller omdömen om elevens kunskapsutveckling i både ämnet svenska och ämnet svenska som andraspråk. Ämnet svenska som andraspråk kan i stället för äm-
6 (11) net svenska erbjudas elever som har ett annat modersmål än svenska. För att se till att alla elever ges förutsättningar till en god utbildning och språkutveckling ska varje elevs behov kartläggas individuellt. Eleven ska sedan ges undervisning enligt kursplanen i antingen svenska eller i svenska som andraspråk och bedömas utifrån kunskapskraven i det ämnet. Enligt rektorn beror de dubbla omdömena i skolans individuella utvecklingsplaner på en felskrivning från lärarnas sida. Eftersom eleven och elevens vårdnadshavare fortlöpande ska informeras om elevens kunskapsutveckling är det viktigt att det tydligt framgår av de individuella utvecklingsplanerna vilka ämnen eleven ges undervisning i. Av utredningen framkommer att det är otydligt i de individuella utvecklingsplanerna om elever i Gryningeskolan undervisas i ämnet svenska eller i ämnet svenska som andraspråk. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. 10 kap. 4 och 13 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Gryningeskolan måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. - Se till att rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i uppföljning och utveckling av utbildningen. - Se till att rektorn tar ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat. Enligt skollagen ska rektorn systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls. Detta systematiska kvalitetsarbete ska dokumenteras. Skolinspektionen har tagit del av dokumentation från Gryningeskolan som beskriver skolans och fritidshemmets vision, verksamhetsidé, planering och mål med verksamheten. I samtliga dokument saknas dock en utvärdering och uppföljning av fritidshemmets verksamhet. Den dokumentation av skolans kvalitetsarbete som redovisas till Skolinspektionen gäller läsåret 2011/2012. I dokumentationen saknas en redogörelse för hur stor andel av eleverna i årskurs 3 respektive 6 som har uppnått kunskapskraven i de ämnen där kunskapskrav finns. För att det ska finnas tillräckliga
7 (11) förutsättningar för att kunna utvärdera och utveckla utbildningen behöver måluppfyllelsen i samtliga ämnen, där det finns kunskapskrav, finnas dokumenterad och analyserad i det systematiska kvalitetsarbetet. Bristen i det systematiska kvalitetsarbetet påpekades redan i Skolinspektionens regelbundna tillsyn år 2009. Av utredningen framgår att det saknas viktiga delar i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. 4 kap. 4 6 skollagen Personalkompetens Gryningeskolan måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Personalkompetens. - Se till att de lärare som används har utbildning för den undervisning de ska bedriva. För lärare som har anställts före den 1 juli 2011 gäller 1985 års skollag samt lag om införande av skollagen. Enligt 1985 års skollag är huvudmannen skyldig att använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. I Gryningeskolan finns enbart lärare som är anställda före den 1 juli 2011. Skolinspektionen kan konstatera att några av de lärare som är tillsvidareanställda huvudsakligen undervisar i ämnen där de saknar utbildning. Exempelvis gäller detta ämnena slöjd, svenska som andraspråk och engelska. Rektorn uppger i samband med faktagranskningen av detta beslut att arbete med rekrytering av lärare med utbildning i svenska som andraspråk och engelska har påbörjats. Av utredningen framgår att flera lärare i Gryningeskolan saknar utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. 2 kap. 13 15 skollagen, 2 kap. 3 5 1985 års skollag, 33 lag om införande av skollagen
8 (11) Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Gryningeskolan måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro. - Se till att skolan erbjuder eleverna språkval i enlighet med författningarna. Enligt skollagen och skolförordningen ska huvudmannen erbjuda eleverna språkval i minst två av språken spanska, franska och tyska. Av utredningen framgår att eleverna i Gryningeskolan enbart erbjuds undervisning i franska som språkval. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. 10 kap. 4 skollagen, 9 kap. 5 skolförordningen Anmärkning Skolinspektionen tilldelar med stöd av 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Gryningeskolan en anmärkning. Gryningeskolan ska vidta åtgärder för att rätta till bristerna och redovisa de vidtagna åtgärderna till Skolinspektionen senast den 25 januari 2013. Särskilt stöd Skolinspektionen har uppmärksammat följande brister inom bedömningsområdet Särskilt stöd. - Se till att rektor fattar beslut om åtgärdsprogram som anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Enligt skollagen ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. I Gryningeskolan fattar rektorn beslut om åtgärdsprogram för samtliga elever som ska ges särskilt stöd. Skolinspektionen har tagit del av ett urval av dessa åtgärdsprogram. I några åtgärdsprogram saknas redogörelse för hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. I dessa åtgärdsprogram finns ett datum för utvärdering och uppföljning samt en bilaga för anteckningar vid uppföljnings-
9 (11) tillfället. Enligt rektorn sker uppföljning av samtliga åtgärder och en utvärdering huruvida åtgärderna har gett någon effekt. Vid uppföljningstillfället tar skolan ställning till om nytt åtgärdsprogram ska utarbetas eller inte. Mot bakgrund av att åtgärdsprogram utarbetas för alla elever som ska ges särskilt stöd och att åtgärdsprogrammen i övrigt uppfyller författningarnas krav bedöms bristen som mindre allvarlig. Huvudmannen tilldelas därför en anmärkning. 3 kap. 9 skollagen I ärendets slutliga handläggning har utredare Eva Lanteli deltagit. På Skolinspektionens vägnar Anna Rydin Enhetschef Ing-Marie Littmann Utredare/Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Kopia: Botkyrka kommun
Skolinspektionen Bilaga 1 2012-10-19 10 (11) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan
Skolinspektionen Bilaga 1 2012-10-19 11 (11) information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn).